Söderorts framtida utveckling

Transkript

1 Söderorts framtida utveckling En opininonsundersökning bland Söderorts invånare November 2009 Gullers Grupp Informationsrådgivare AB

2 2 Sammanfattning Söderort har många tillgångar, men också en del utmaningar. Med samma tillväxt som prognostiseras i staden kommer ca ytterligare invånare bo i Söderort år Den prognostiserade tillväxten ställer stora krav på utveckling av boendeområden, näringsliv, utbildning, kommunal service, handel samt inte minst infrastruktur och miljö. Inför detta utvecklingsarbete behövs ett beslutsunderlag som visar invånarnas uppfattningar om den framtida utvecklingen av Söderort Syftet med undersökningen är att erhålla ett underlag som visar invånarnas bild av och attityder till dagens och framtidens Söderort. De som intervjuats har varit personer 16 år och äldre bosatta i Söderort, dvs det område som tillhör Stockholm stad och ligger söder om innerstaden. Sammanlagt gjordes 500 telefonintervjuer. Informationsinsamlingen genomfördes av Sifo. Undersökningen visar att begreppet Söderort är väl etablerat bland dem som bor i området. Invånarna har överlag själva en positiv bild av Söderort, men tror att bilden i övriga Stockholmsregionen inte är fullt lika positiv. Det finns en tydlig bild bland invånarna av att Söderort innebär bra kommunikationer, grönområden och friluftsliv, förort, shopping & köpcentrum samt attraktiva bostadsområden. Söderort kopplas inte samman med kunskapsföretag, stadsliv, rikt kulturliv och brottslighet. Café och restaurangliv samt rent och snyggt är också områden som de flesta inte associerar med Söderort. Söderorts största fördel och tillgång enligt invånarna är dess läge. Det är nära till allt. Största utmaningar upplever man vara integration och segregation samt otrygghet. De åtgärder man främst vill att det satsas på berör trygghet, förskola och skola. Även satsning på renhållning och belysning samt kollektivtrafik och natur kommer högt på prioriteringslistan. Mindre viktigt är att satsa på större handelsplatser, vägar, fler bostäder och parkeringsmöjligheter. Svaren följer överlag relativt väl de prioriteringar som hittills diskuterats inom ramen för Söderortsvisionen. Opinionsfrågorna ger i de flesta fall tydliga utfall. Det är stora majoriteter för en satsning på tvärförbindelser, istället för på förbindelserna in mot city. Detta gäller både kollektivtrafiken och vägarna. Nästan samtliga intervjuade menar att det är viktigt att skapa utrymme för fler företag och arbetsplatser i Söderort. Det är också tydliga majoriteter för småskalighet och mixning istället för storskalighet och centrering, när det gäller handel och arbetsplatser. I bostadsexploateringsfrågan går uppfattningarna mer isär bland invånarna och undersökningsresultaten är svårare att tolka. Opinionen är i stort sett delad när det gäller frågan om förtätning av befintliga bostadsområden eller en satsning på nya. De flesta instämmer i att bostadsfrågan är viktig, men många är oroliga för att denna utveckling kan komma att ske på för stor bekostnad av grönområden.

3 3. Innehåll 1. Bakgrund Syfte Målgrupp och urval Informationsinsamling Validitet och reliabilitet 5 2. Resultatredovisning Kännedom om och associationer till begreppet Söderort Generell attityd till Söderort Bilden av Söderort Söderorts tillgångar och utmaningar Åtgärdsprioritering i utvecklingsarbetet Opinionsläget i ett antal sakfrågor Uppfattningar om kollektivtrafiken Uppfattningar om vägarna Uppfattningar om bostadsbyggande Uppfattningar om näringsliv och arbetsplatser Uppfattningar om handeln 14 Bilagor - Frågeformulär - Detaljresultat - Listning öppna frågor

4 4 1. Bakgrund Stockholms stads kommunfullmäktige har i budget för 2009 gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny plan för utvecklingen av Söderort. Planen föreslås ta sin utgångspunkt i Vision 2030 för Stockholm stad, pågående arbete med översiktsplanen och gällande Söderortsvision, godkänd av kommunfullmäktige Söderort har många tillgångar, men också en del utmaningar. Med samma tillväxt som prognostiseras i staden kommer ca ytterligare invånare bo i Söderort år Redan idag bor här människor, vilket kan jämföras med invånarantalet i många län i Sverige. Den prognostiserade tillväxten ställer stora krav på utveckling av boendeområden, näringsliv, utbildning, kommunal service, handel samt inte minst infrastruktur och miljö. Inför detta utvecklingsarbete behövs ett beslutsunderlag som visar invånarnas uppfattningar om den framtida utvecklingen av Söderort 1.1 Syfte Syftet med undersökningen är att erhålla dels en nulägesbild av invånarnas bild av och attityder till dagens Söderort, dels ett underlag som visar invånarnas uppfattningar om ett framtida Söderort. Följande frågeområden besvaras i undersökningen: A. Bilden av dagens Söderort Kännedom om och associationer till begreppet Söderort Generell attityd till Söderort Dagens bild av Söderort Tillgångar och utmaningar för Söderort B. Uppfattningar om det framtida Söderort Åtgärdsdprioritering i utvecklingsarbetet Opinionsläget i ett antal sakfrågor: - Kommunikationer - Kollektivtrafik - Bostadsbyggande - Företagsetablering och arbetsplatser - Handelsetableringar Samtliga frågor och frågeställningarnas exakta formulering framgår i det bilagda formuläret. Frågeformuläret har arbetats fram gemensamt med uppdragsgivaren.

5 5 1.2 Målgrupp och urval Målgrupp för undersökningen har varit personer 16 år eller äldre bosatta i Söderort, dvs det område som tillhör Stockholm stad och ligger söder om innerstaden. 1.3 Informationsinsamling Informationsinsamling har skett genom telefonintervjuer utifrån ett i förväg bestämt frågeformulär. (Bilagt.) Intervjuerna genomfördes oktober Sammanlagt gjordes 500 intervjuer. Informationsinsamlingen genomfördes av Sifo. 1.4 Validitet och reliabilitet Med validitet avses om undersökningen mäter det den är avsedd att mäta. De frågeställningar som vi använt är väl utprovade vid liknande undersökningar. Vår underleverantör Sifo är ISO-certifierad och följer ICC/ESOMARS etiska regler för informationsinsamling. Vi bedömer resultaten därför ha hög validitet. Reliabiliteten i en undersökning, alltså tillförlitligheten beror dels på antalet intervjuer, dels på bortfallet. Totalt har 500 intervjuer genomförts. Svarsfrekvensen vid den här typen av underökningar är ca: 60 procent. Varje respondent blir kontaktad minst 15 gånger. Felmarginalen vid denna omfattning är maximalt +/- 4.4%, vilket ger en garanti för en tillfredsställande reliabilitet. Urvalet har dragits slumpmässigt. De viktigaste resultaten redovisas kortfattat på de kommande sidorna. Detaljresultat i form av datatabeller finns i separat bilaga. De exakta frågelydelserna framgår i bifogat frågeformulär.

6 2. Resultatredovisning De viktigaste resultaten redovisas kortfattat på de kommande sidorna. Detaljresultat i form av datatabeller finns i separat bilaga. De exakta frågelydelserna framgår i bifogat frågeformulär Kännedom om och associationer till begreppet Söderort Begreppet Söderort är etablerat bland invånarna. De spontana associationerna visar att många ser det som ett samlingsbegrepp för de södra förorterna. Bland de öppna svaren kan noteras att man svarar dels med beskrivningar av typen söder om söder och Gröna linjen dels med namnet på något område i Söderort, t.ex. Farsta, Enskede, Hägersten. En listning av respondenternas spontana associationer till begreppet Söderort finns i särskild bilaga. De flesta (86 procent) känner t.ex. till att Årsta och Enskede är platser som finns ligger i Söderort. Det problem som eventuellt finns när det gäller uppfattningen om Söderorts geografiska läge är var den södra gränsen går. 44 procent anser att Botkyrka tillhör Söderort. Gränsdragningen österut är tydligare, endast var femte intervjuad (21 procent) tror att Nacka tillhör Söderort. Vilka av följande platser skulle du säga ligger i Söderort? Årsta 86 Enskede 86 Gröndal 70 Mälarhöjden 69 Svedmyra 69 Skärholmen 68 Vantör 60 Kungens Kurva 58 Botkyrka 44 Nacka Andel av samtliga (%) 2.2 Generell attityd till Söderort Invånarna har överlag en positiv bild av Söderort. 72 procent menar att ordet Söderort ger positiva associationer, endast 9 procent negativa. Övriga har svarat varken eller.

7 7 Får du främst positiva eller negativa associationer när du hör begreppet Söderort? Positiva Varken eller Negativa Andel av samtliga (%) Det finns inga signifikanta skillnader i attityder med avseende på kön och ålder. Invånarnas positiva bild av dagens Söderort framgår också av att de flesta intervjuade (89 procent) anser att Söderort, vid en jämförelse med andra områden i Stockholm, är minst lika bra eller en bättre plats att leva och bo i. Om du jämför Söderort med andra områden i Stockholm, hur bra tror du då att Söderort är som en plats att leva och bo i? Mycket bättre än övriga 1 1 Något bättre Ungefär som övrig Något sämre Mycket sämre Tveksam Andel av samtliga (%)

8 8 2.3 Bilden av Söderort De främsta kännetecknen för dagens Söderort är bra kommunikationer, grönområden och friluftsliv, förort, shopping & köpcentrum samt attraktiva bostadsområden. 60 procent eller fler menar att detta passar ihop med den bild de har av Söderort. Följande diagram sammanfattar vad som främst kännetecknar Söderort i nuläget enligt dess invånare. Stämmer med min bild av Söderort Bra kommunikationer Grönområden o friluftsliv Förort Shopping o köpcentra Attraktiva bostadsområden Bra utflyktsmål Idrott Sjöstad/nära vatten Invandring Vård o omsorg Skola o utbildning Rent och snyggt Bra förskola Café o restaurangliv Brottslighet Rikt kulturliv Stadsliv Kunskapsföretag Instämmer (helt eller delvis) Det Söderort alltså inte kännetecknas av enligt invånarna är kunskapsföretag, stadsliv, rikt kulturliv och brottslighet. Vi kan också konstatera att café och restaurangliv, bra förskola och rent och snyggt hamnar långt ner på listan. 2.4 Söderorts tillgångar och utmaningar Söderorts största fördel och tillgång enligt invånarna är dess läge. Ordet nära återkommer ofta i de öppna svaren; nära stan, nära naturen och vatten. Utöver läget nämns dessutom ofta Söderorts utmärkta kommunikationsmöjligheter samt områdets köpcentra. När det gäller Söderorts utmaningar är bilden inte lika entydig, ett antal olika nämns. Går man igenom de öppna svar som de intervjuade gett framkommer att de vanligaste svaren handlar om integration/segregation, brottslighet, rykte samt kommunikationer. Mellan procent av samtliga invånarna nämner spontant var och en av dessa utmaningar. Att otrygghet spontant nämns av förhållandevis många som en utmaning, samtidigt som resultaten visar att få anser att brottslighet hör samman med Söderort, är ett samband som kräver fördjupad analys. Finns det skäl till oro? Finns det segment bland invånarna där oron är större? Kan resultatet vara ett utslag av att det är de som faktiskt sett är tryggast, är de som känner sig otryggast?

9 9 Därefter handlar ett antal svar om bevarande av grönområden och bostadsbyggandet. Exploateringsfrågan kommer alltså sannolikt skapa diskussioner och kommer kräva en varsam behandling, då det finns skilda meningar om hur den ska ske. Utmaningar som nämns, men inte av så många är satsning på offentlig service, bättre renhållning, arbetslösheten, avsaknad av arbetsplatser, stads/uteliv samt kultur och idrottsmöjligheter. Samtliga öppna svar finns i särskild bilaga. 2.5 Åtgärdsprioritering i utvecklingsarbetet Spontant svarar man förstås att de utmaningar man nämnt bör prioriteras. När vi ber invånarna bedöma hur viktigt det är att satsa på ett antal olika definierade områden så hamnar trygghet högst, följt av förskola och skola. Även satsning på renhållning och belysning samt kollektivtrafik och natur områden är viktigt för fler än tre av fyra invånare. Mindre viktigt anser de intervjuade att det är att satsa på större handelsplatser, vägar, fler bostäder och parkeringsmöjligheter. Vi kan alltså konstatera att svaren relativt väl följer de prioriteringar som hittills diskuterats inom ramen för Söderortsvisionen. Svaren fördelar sig på följande sätt: >75% av invånarna anser följande områden viktiga att utveckla: Trygghet Förskola och skola Renhållning och belysning Kollektivtrafik Naturområden 61-75% av invånarna anser följande områden viktiga att utveckla: Äldreomsorg Näringsliv och arbetsplatser Parker Fritidsanläggningar och idrottsliv Kulturliv och bibliotek Små lokala centrum med handel och service 50-60% av invånarna anser följande områden viktiga att utveckla: Fler bostäder Parkeringsmöjligheter

10 10 <50% av invånarna anser följande områden viktiga att utveckla: Vägar Större handelsplatser Ett annat sätt att se på prioriteringsordningen är att analysera skillnaden mellan hur viktig åtgärden upplevs vara för invånarna och hur de idag tycker det är i Söderort. Man bör vara försiktig och inte övertolka dessa resultat, eftersom de olika utvecklingsområdena är komplexa. Vi redovisar trots det analysen i följande figur, i syfte att bredda resonemanget. Staplarna i diagrammet redovisar andelen av samtliga som instämmer i respektive påstående eller association. Prioritering utifrån dagens bild av Söderort Kommunikationer/koll.trafik Förskola Renhållning Bostäder Stora handelsplatser Mindre handelsplatser naturområden Idrott/fritid Trygghet Kultur Äldreomsorg Viktigt åtgärda Söderort idag Då framgår att skillnaden är störst mellan den bild man idag har av Söderort och vikten av att göra en utveckling gäller förskolan, renhållningen och kulturen. När det gäller förskolan beror resultatet mer på att många idag har för låg kännedom om vad som sker i förskolan, än på att man har en negativ bild. Närmare två av tre utav samtliga intervjuade är indifferenta (svarat varken) eller säger att de inte kan svara på frågan. Bostäder, handel och kommunikationer är utvecklingsområden som många anser viktiga, men som redan uppfattas stämma in på bilden av Söderort. Bostadsfrågan är som tidigare nämnts problematisk, eftersom många är rädda för att Söderorts grönområden försvinner.

11 Opinionsläget i ett antal sakfrågor I syfte att få en uppfattning om opinionen i olika sakfrågor har invånarna fått ta ställning till olika alternativ för hur en utveckling skulle kunna ske. De sakfrågor som ingått i undersökningen berör kollektivtrafiken, vägarna, bostadsbyggande samt utveckling av näringsliv och handel Uppfattningar om kollektivtrafiken Det är en kraftig majoritet bland invånarna är för att prioritera tvärförbindelserna inom Söderort före att utveckla förbindelserna ytterligare med centrum. 65 procent vill att tvärförbindelserna utvecklas, 19 procent att förbindelserna till centrum blir bättre. De flesta övriga har svarat att båda alternativen är lika viktiga. Bland delgrupperna kan noteras att det är vanligare att personer under 30 år anser att det viktigt att åtgärda förbindelserna till centrum. Fråga 10. Vilket av alternativen tycker du är viktigast att åtgärda när det gäller kollektivtrafiken, att utveckla tvärförbindelserna inom Söderort eller förbindelserna med centrum? Tvärförbindelserna inom Söderort 65 Förbindelserna med centrum 19 Båda lika onödiga 1 Båda lika viktiga 13 TNS SIFO Frågan om det bör satsas på utökad spårbunden trafik eller fler bussar och tätare avgångar visar inte en lika tydlig majoritet för något av alternativen. De flesta (51 procent) föredrar en satsning på spårväg och pendeltåg före fler och tätare busstrafik (31 procent). Se diagram på nästa sida. Detaljresultaten visar att skillnaden mellan de två alternativen är mindre bland de intervjuade kvinnorna.

12 12 Fråga 11. Vilket av alternativen tycker du är viktigast att åtgärda, att satsa på att utveckla spårväg och pendeltåg eller att satsa på fler bussar med tätare trafik? Spårväg och pendeltåg 51 Fler bussar och tätare trafik 33 Båda lika onödiga 1 Båda lika viktiga 13 TNS SIFO Uppfattningar om vägarna Precis som för kollektivtrafiken vill fler se en förbättring av vägarna inom Söderort (t.ex. till motorvägarna) före en satsning på vägar i mot city. 50 procent är för det förstnämnda och 22 för det senare. Var tionde är tveksam och lite drygt var tionde tycker båda åtgärderna är lika viktiga. Det finns inga signifikanta skillnader i resultat avseende kön, men det finns en tydlig trend mot att intresset för en satsning på vägar in mot city avtar med den intervjuades ålder. Fråga 12. Vilket av alternativen tycker du är viktigast att åtgärda, att förbättra vägarna in mot city eller vägarna inom Söderort bl.a. till motorvägarna? Vägar in mot city 22 Vägarna inom Söderort 50 Båda lika onödiga 1 Båda lika viktiga 13 Tveksam 9 TNS SIFO

13 Uppfattningar om bostadsbyggande När en direkt fråga ställs om de intervjuade tycker att det är viktigt att det byggs fler bostäder inom Söderort, svarar en majoritet (69 procent) ja på frågan. Det är främst bland de yngre (-30 år) man finner de som tycker detta är mycket viktigt. Fråga 13a. Tycker du att det är viktigt att det byggs fler bostäder inom Söderort? Ja, mycket viktigt 26 Ja, ganska viktigt 43 Nej, ganska oviktigt 21 Nej, mycket oviktigt 8 TNS SIFO När motsvarande fråga var ett av flera förbättringsområden hamnade den relativt långt ned bland viktiga frågor. Dessa till synes motsägelsefulla resultat kan till en del vara av metodologisk karaktär, men speglar sannolikt också komplexiteten i exploateringsfrågan. Frågan är mångfacetterad och kräver ytterligare fördjupning. Många vill troligen ha en utveckling av bostadssektorn, men vill inte att det ska ske på för stor bekostnad av grönområden. Den slutsatsen stärks av resultatet som visar att opinionen i stort sett är delad när det gäller frågan om förtätning av befintliga bostadsområden eller en satsning på nya. Den grupp där fler vill förtäta än satsa på nya områden är personer mellan år. Fråga 14a. Tycker du att det är viktigt att skapa utrymme för fler företag och arbetsplatser i Söderort? Ja, mycket viktigt 41 Ja, ganska viktigt 46 Nej, ganska oviktigt 8 Nej. Mycket oviktigt 2 Tveksam 2 TNS SIFO

14 Uppfattningar om näringsliv och arbetsplatser Nästan samtliga intervjuade (89 procent) anser att det är viktigt att skapa utrymme för fler företag och arbetsplatser i Söderort. Det finns en klar majoritet bland invånarna för att prioritera på mindre arbetsplatser i bostadsområdena före att satsa på större företagsområden. Fråga 14b. Vilket av alternativen tycker du är viktigast att satsa på fler mindre arbetsplatser i bostadsområdena eller att satsa på större företagsområden? Satsa på fler mindre arbetsplatser i bostadsområdena 56 Satsa på större företagsområden 24 Båda lika onödiga 2 Båda lika viktiga 15 Tveksam 3 TNS SIFO Uppfattningar om handeln En stor majoritet (70 procent) föredrar en satsning på mindre lokala centrum före en på de större handelsplatserna (t.ex. Globenområdet). Större handelsplatser är något mer intressant för de yngre (-30 år). Fråga 15. Vilket av alternativen tycker du är viktigast att åtgärda, att satsa på de mindre lokala centrumen eller på de större handelsplatserna som t.ex. Globenområdet? Mindre lokala centrum 70 Större handelsplatser 18 Båda lika onödiga 1 Båda lika viktiga 9 TNS SIFO

15 15 Bilagor