KVALITETSRAPPORT. NTI Gymnasiet Sollentuna

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT NTI Gymnasiet Sollentuna Läsåret 2018/2019

2 REKTOR HAR ORDET 2 Läsåret 2018/19 2 Vår vision 3 Vårt systematiska kvalitetsarbete 3 Våra fyra strategier för högre måluppfyllelse 3 RESULTATREDOVISNING 4 Andel med examen och genomsnittlig betygspoäng avgångselever Betygsfördelning samtliga elever läsåret Nationella provbetyg samtliga elever läsåret UPPLEVD KVALITET 5 Nöjdhet, rekommendation och trivsel 6 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 7 Undervisning och kollegialt lärande 7 Organisering av undervisningen 7 Utvärdering av undervisningen 7 Slutsatser 8 Elevhälsoarbete 9 Organisering av elevhälsoarbetet 9 Utvärdering av elevhälsoarbetet 9 Slutsatser 10 Arbetsplatsförlagt lärande 10 Organisering av APL 10 Utvärdering av APL 11 Slutsatser 11 Normer och värden 12 Organisering av arbetet med normer och värden 12 Utvärdering av arbetet med normer och värden 12 Slutsatser 13 SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER 13 OM SKOLAN 14 Utbildningar och elever 14 Personal 14 Lokaler 15 Finansiering 15 BILAGOR 16 Bilaga 1 - Årshjul systematiskt kvalitetsarbete 16 Bilaga 2 - Våra fyra strategier för högre måluppfyllelse 17 Bilaga 3 - Resultatblad indikatorer 18 1

3 REKTOR HAR ORDET LÄSÅRET 2018/19 Här inleder rektor med en (lite personligare) text kring det pedagogiska ledarskapet, verksamheten och upplevelsen av det gångna läsåret. [Text] 2

4 VÅR VISION NTI Gymnasiet ska vara Sveriges ledande gymnasieskola inom Tech, Science och IT. Vi utbildar våra elever för att de ska kunna leda och navigera i en digitaliserad framtid. VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE I vårt kvalitetsarbete har vi tre kvalitetsbegrepp som utgångspunkt: Den funktionella kvaliteten handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Den instrumentella kvaliteten handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag (till exempel att eleverna får en likvärdig undervisning av god kvalitet och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen). Under läsåret genomförs ett flertal olika gemensamma uppföljningar, enkäter och sammanställningar av resultat enligt ett fastslaget årshjul (se bilaga 1). Kvalitetsarbetet och resultaten av skolans utvecklingsarbete följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter, proaktiva elevavstämningar och resultat i form av betyg och nationella provresultat. Efter skolavslutning i juni sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. VÅRA FYRA STRATEGIER FÖR HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE Vi har under en längre tid successivt utvecklat en djupare förståelse för vilka processer som har störst effekt på lärande och utveckling, för såväl ledning, lärare som för våra elever. Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet har vi inom NTI Gymnasiet enats om fyra strategier. (Se bilaga 2) 3

5 RESULTATREDOVISNING Ett kvalitetsbegrepp som används inom NTI Gymnasiets skolor är funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. ANDEL MED EXAMEN OCH GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG AVGÅNGSELEVER 2019 Läsårets utfall är en nedgång mot föregående år både på den övergripande nivån och på programnivå. Föregående år var ett historiskt bra år då både teknik- och el- och energiprogrammet gjorde stora framsteg mot året innan. I historiskt sett är därför årets resultat på de båda programmen bra. De ligger dock fortsatt under rikssnittet. På Handels- och administrationsprogrammet är däremot trenden tydligt nedåtgående de senaste fyra åren och sedan två år klart under rikssnittet. Genomsnittliga betygspoängen för skolans avgångselever har ökat de senaste två läsåren. ch sedan två år klart under rikssnittet. BETYGSFÖRDELNING SAMTLIGA ELEVER LÄSÅRET

6 Betygsfördelningen följer en positiv utveckling de tre senaste åren. Andelen som fått betyg F har minskat med 6 procentenheter sedan läsåret 16/17. Andelen som har fått C,B och A i betyg har istället ökat. Den största skillnaden har skett på El- och energiprogrammet där andelen som fått F i betyg har minskat med 11 procentenhet, men samma trend syns på samtliga program. Andelen elever som fått lägst E i betyg i engelska har ökat mycket för samtliga kurser. För gymnasiet har det gått från 87 % till 100 % som fått betyg E. För matematik har det dock gått åt motsatt håll och för samtliga kurser har andelen som fått E eller högre minskat, med undantag för Matematik 1a och 2a. För svenska är trenden positiv och andelen med lägst E har ökat de senaste två åren. NATIONELLA PROVBETYG SAMTLIGA ELEVER LÄSÅRET Resultaten på de nationella proven i engelska har förbättrats sedan föregående år. I matematik är det en stor andel som får F, vilket också har ökat på de flesta proven sen föregående år. För svenska har andelen som fått F på provet ökat i samtliga kurser. För engelska och svenska har andelen resultat på det nationella provet som stämmer överens med slutbetyget minskat i båda kurserna. I matematik har andelen istället ökat i samtliga kurser. 5

7 UPPLEVD KVALITET Ett annat kvalitetsbegrepp som används inom våra skolor är upplevd kvalitet, som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Denna följs framförallt upp genom en årlig koncerngemensam elevenkät i januari/februari varje läsår. NÖJDHET, REKOMMENDATION OCH TRIVSEL Den upplevda kvaliteten gick upp mycket under föregående läsår men har under detta läsår återgått till samma nivå som tidigare år. Det är framför allt andelen som svarar 4-6 som ökat, det vill säga andelen som är varken missnöjda eller nöjda. 6

8 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Ytterligare ett kvalitetsbegrepp är instrumentell kvalitet, vilket handlar om hur väl skolans arbetssätt och organisation motsvarar författningarnas krav och elevernas behov och därmed ligger till grund för elevernas välmående och måluppfyllelse. Nedan redovisas och utvärderas fyra av skolans nyckelprocesser: Undervisning och kollegialt lärande Elevhälsoarbete Arbetsplatsförlagt lärande Normer och värden UNDERVISNING OCH KOLLEGIALT LÄRANDE ORGANISERING AV UNDERVISNINGEN Under läsåret 18/19 fördelades undervisningstiden jämt mellan ämnen och följde ett traditionellt upplägg. Lektionens längd och fördelning justerades utifrån lärarnas egna pedagogiska upplägg. Under läsårets gång justerades tiden utifrån behov och oförutsedda händelser som gjorde att vissa ämnen/kurser behövde mer tid. Den garanterade undervisningen stämdes av med jämna mellanrum. Undervisningen följdes upp med hjälp av EWS (Early Warning System) var femte vecka. Skolans två förstelärare analyserade resultatet och rapporterade det till rektor samt tog med analysen till lärargruppens kollegial lärande (Lärteam). På lärteamstiden efter en EWS-avstämning stöttade lärarna varandra genom att föreslå anpassningar som kunde göras för elever/grupper som inte nått målen. Under läsårets genomfördes kompetensutveckling, ledd av förstelärare, inom betyg och bedömning för samtliga lärare. Tid avsattes för information och diskussion inför vårens betygsättning där bland annat hantering av undantagsbestämmelsen lyftes. För att dokumentera vilka prövningar som genomfördes under läsåret skapades ett prövningsdokument där varje prövningslärare uppdateras allt eftersom prövningen fortlöpte så att både skolledning och mentor kunde följa hur det gick. Nationella prov sambedöms under av skolan organiserade dagar. Övrig bedömning sambedöms i den mån det går att göra då många av lärarna är ensamma i sitt ämne. UTVÄRDERING AV UNDERVISNINGEN Av de avgångselever som inte fick en gymnasieexamen hade de flesta ett F i någon av de kurser som krävs för examen. Endast ett fåtal fick ett studiebevis på grund av att summan av de F de fick översteg 250 poäng, vilket varit den stora orsaken tidigare år. För de flesta som hade F i en kurs som krävs för examen var det matematik 1a som saknades, men även engelska 5 var ett problem för några. För flera av dessa elever gjordes stor insatser för att de skulle få minst ett E i dessa kurser men tiden räckte inte till. För engelska och svenska ser det positivt utifrån denna synvinkel då vi ser att fler elever når minst E i dessa kurser under föregående läsår än tidigare. 7

9 För matematiken är trenden den motsatta och därför behövs extra insatser sättas in tidigt under detta läsår för att matematik 1a inte ska orsaka att eleverna inte får en examen efter läsåret. Ungefär en tredjedelar av skolans elever upplever att de i liten utsträckning är nöjda med undervisningen och att de inte får det stöd de behöver för att det ska gå så bra som möjligt. Det är ett stor andel och ett tecken på att undervisningen inte når fram till alla. Skolan har många elever med olika svårigheter, en på grund av olika diagnoser men även en hel del till exempel på grund av bristfälliga förkunskaper eller mycket lågt självförtroende. Utifrån elevernas upplevelse har skolans undervisningen inte lyckats kompensera för detta. Betygen i förhållande till tidigare år visar dock att en klar förbättring har gjort då andelen elever som inte når målen har minskat. Ett utvecklingsarbete med fokus i Academedias närvarolyft kommer göras för att nå ännu fler elever och genom det förhoppningsvis också ändra elevernas upplevelse. Under läsåret har arbetet med att göra alla lärare trygga i att använda Google Classroom gått bra och det är nu den plats där alla lärare kommunicerar planering, vilka uppgifter som ska göras och när samt eventuella bedömningar/återkoppling av dessa uppgifter. Kvar finns att på ett bra och effektivt sätt säkerställa att bedömningarna som görs på varje arbetsområde också redovisas på Schoolsoft, så att även vårdnadshavare kan ta del av bedömningen. Skolans lärare har väl utvecklat arbetssätt för att involvera eleverna i utformning av undervisningen samt val av till exempel examinationsformer. SLUTSATSER För prövningar har en ny rutin införts för läsåret där det är mentor som ansvarar för att initiera en prövning och tillsammans med prövningsläraren planerar och informerar elever om hur prövningen ska gå till. På så sätt centraliserar vi kontrollen på att rätt prövning genomförs redan under höstterminen och att eleven verkligen fullföljer prövningen. Då undviker vi att en prövning skjuts till slutet av vårterminen och risken att eleven då inte hinner genomföra den med minst ett E som resultat. Ledningsgruppen följer även upp prövningarna kontinuerligt under läsåret för att eventuellt behöva sätta in ytterligare resurser där det behövs. Det är mycket viktigt att eleverna själva upplever att kvaliteten på undervisningen är hög och det är därför viktigt att involvera eleverna mycket i det arbete som ska göras för att utveckla undervisningen. Om undervisningen håller hög kvalitet men eleverna fortsatt tycker att den inte gör det är det svårt att nå resultat. Ett av skolans utvecklingsområde kommer därför vara utveckling av undervisningen. Det kommer göras med avstamp i Academedias närvarolyft. Utifrån närvarolyftets begrepp kommer personalgruppen att ta fram en gemensam struktur för undervisningen ska ske på skolan. Den gemensamma strukturen ska innehålla ramar för att säkerställa en tillgänglig lärmiljö så att eleverna känner sig delaktiga i undervisningen och hela tiden vet vad som ska göras, när det ska göras och vad som förväntas av dem som elever. Den ska också säkerställa en studiero som främjar lärande. Som en del i detta arbete kommer all pedagogisk personal genomgång Academedias kurs Betyg och bedömning för att säkerställa en lägsta nivå samt en samsyn kring betyg och bedömning. 8

10 En viktig del för att öka elevernas delaktighet i sina studier är kommunikationen; planering, instruktioner och bedömning. Därför kommer alla lärare att certifiera sig till Google Pedagog nivå 1 som täcker alla de verktyg lärarna använda som till exempel Google Classroom. ELEVHÄLSOARBETE ORGANISERING AV ELEVHÄLSOARBETET Elevhälsan bestod under läsåret 2018/2019 av rektor Pontus Hillström, Specialpedagog Aleksandra Hedman, Skolsköterska Christine Ramel, Kurator Fia Lindgren samt skolans två heltidsmentorer Jenny Nillson och Ingrid Diaz. Under delar av läsåret var Fia Lindgren föräldraledig och Christian Muste vikarierade som kurator. Elevhälsan hade under läsåret möten en gång per vecka för kartläggning, beslut om insatser och uppföljning av elevärenden. Under våren 2018 infördes en ny rutin med en digitaliserad EHT-anmälan genom ett Google-formulär vilket under hösten 2018 fungerade bra. Det har i och med det upplevts att EHT har bättre vetskap i de enskilda ärendena. Under hösten upplevde dock både elevhälsan och lärare att det inte hade funnits något bra forum för återkoppling till lärarna. Därför infördes ett mentormöte där mentorer med jämna mellanrum träffade alla lärare som undervisade mentorers elever för att ge möjlighet att dela och diskutera problem och situationer kring enskilda elever. Heltidsmentorerna har ansvarat för arbetet med åtgärdande insatser vid hög frånvaro. De har kartlagt frånvaron och förmedlat kontakt till den inom skolan med rätt kompetens för att stödja eleven tillbaka till ökad närvaro. UTVÄRDERING AV ELEVHÄLSOARBETET De senaste året har antalet elever som mår psykiskt dåligt ökat. Därför gjordes en satsning där organisationen (H)järnkoll bjöds in för en heldag med föreläsningar och Workshops. Alla elever i åk 2 och 3 deltog och engagemanget bland eleverna var stort och flera elever pratade gott om dagen i efterhand. Efter skoldagen fick även hela skolans personal en föreläsning kring hur man kan upptäcka och hantera psykisk ohälsa. Under flera år har kurator haft ett nära samarbetet med ungdomsmottagningen i Sollentuna. Det fortsatte även det här läsåret med bland annat att representanter från ungdomsmottagningen besökte skolan vid ett flertal tillfällen under läsåret. De hade då ett bokbord där de mötte eleverna i de frågor de hade för dagen. Elevhälsans fokus på individuella elevärenden under höstterminen gjorde att mycket tid lades på ett fåtal elever. Under våren togs därför beslutet att vartannat möte skulle helt ägnas åt främjande och förebyggande arbete. Då togs det också större grepp om klasser/elevgrupper än tidigare. Elevhälsan blev därefter mer synliga i klasserna genom flera insatser där kurator, specialpedagog och mentorer träffade klasser för att främja studiero och att jobba med attityder och bemötande. Insatserna gav stort positivt resultat och är något som vi kommer fortsätta göra under detta läsår. EHT och lärarna är överens om att vi behöver öka samarbetet i lärmiljön i form av gemensamma aktiviteter både i och utanför klassrummet. Utvecklingsområden kring utveckling av undervisningen utifrån närvarolyftet, 9

11 som skolan kommer ha läsåret 19/20, kommer förhoppningsvis hjälpa till med att ta fram strukturer och aktiviteter som stödjer en förbättrad lärmiljö. Heltidsmentorernas möjlighet att följa upp elevernas närvaro varje morgon har under läsåret förbättrat elevernas totala närvaro. Det var dock fortsatt många elever som hade betydande frånvaro på över 20 %. Det kartläggande och åtgärdande arbetet gav inget större resultat. SLUTSATSER Elevhälsan ska fortsätta arbetet med att vara synliga i klassrummen. Därför kommer alla i elevhälsan genomföra minst ett lektionsbesök per vecka. Utöver det kommer flera klassgemensamma insatser att genomföras. I början av läsåret kommer kurator och rektor att genomför en insatser där kränkningar och fult språk diskuteras. Fortsättningsvis kommer insatser göras framför allt för att säkra studiero och trygghet på skolan. Specialpedagogens framgångsrika arbete med att kontakta alla skolor som en bilaga skickats ifrån för att komplettera den ofta bristfälliga information bilagan ger. Alla föräldrar får även en blankett där de själva kan fylla på med information som kan vara bra för skolan att ha. På föräldramötet som hålls vecka 36 finns specialpedagogen tillgänglig för att även muntligt ta emot information. Mentorer bjuder in till utvecklingssamtal redan vecka 37 för att säkerställa att alla elever och vårdnadshavare upplever att de får det stöd och de anpassningar som gör att de lyckas på bästa sätt. Utifrån dessa samtal kan lärarna sedan i det kollegiala lärandet hjälpas åt att hitta arbetsmetoder som undanröja de hinder som finns i klasserna. Elevhälsan kommer få en stor del i arbetet med närvarolyftet där deras kompetenser behöver tas tillvara på för att lärarna ska kunna besluta om ett korrekt och bra gemensamt arbetssätt så att alla elevers behov möts. Elevhälsans funktioner är inte heltidstjänster vilket gör att det ibland tar lång tid innan de kan kopplas in i händelser som inträffat. Det förs därför kontinuerligt en diskussion om hur vi bäst bemannar skolan och utvärderar och ändrar tider efter behov och förutsättningar. Kompetenserna används där de behövs mest. ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE ORGANISERING AV APL Två av skolans program är yrkesprogram med arbetsplatsförlagt lärande APL, IT-programmet (El- och Energiprogrammet) och Handelsprogrammet. APL är uppdelat på två till tre perioder. På IT-programmet är APL:en fördelad på åk två och tre medan på Handelsprogrammet är den fördelad på alla tre årskurserna. Totalt är det drygt 80 elever som har APL varje år. De olika programmen skiljer sig åt när det gäller APL. Handelsprogrammet vänder sig till en bransch som sedan länge är vana med att ta emot praktikanter och lärlingar av olika slag medan IT-branschen är mer svåråtkomlig. Det gör att förutsättningarna för att hitta kvalitativa APL-platser skiljer sig markant mellan de olika programmen. Även i likheten mellan platserna är det stor skillnad mellan programmen. På handels kan man relativt enkelt förlägga moment från de olika handelsämnena och räkna med att i princip alla elever kommer få 10

12 prova momenten under sin APL. På IT-programmet innehåller platserna så vitt skilda arbetsmoment att man inte med samma säkerhet kan räkna med att eleverna har möjlighet att prova ett moment. Programlagsledarna för IT-programmet samt Handelsprogrammet har under läsåret 18/19 var ansvarig för organisation kring APL, dvs dokumentation, trepartssamtal och bedömning av kursmoment. UTVÄRDERING AV APL På handels- och administrationsprogrammet, där det finns en längre tradition av mottagande av praktikplatser, har eleverna i första hand egna förslag på platser där de vill göra sin APL. Detta på grund av att de har många olika inriktningar inom branschen att välja mellan och därför är det viktigt att eleverna får göra sin APL på en plats som ligger inom deras intresseområde. De flesta platser är inom detalj- eller livsmedelshandel även om det är några elever varje år som gör sin APL på ekonomi- och marknadsföringsföretag. Efter att eleverna har föreslagit en plats kvalitetssäkrar, den yrkeslärare som är ansvarig för APL:en, platsen så att det finns möjlighet för eleven att få göra de arbetsuppgifter som förläggs på APL. I samband med det görs också en riskbedömning. För de som inte har någon egen plats att föreslå använder man sig av de kontakter som byggts upp under åren. Det finns en lång lista med företag där vi tidigare haft elever placerade och som är villiga att ta emot elever igen. På IT-programmet är det svårare för eleverna att komma med egna förslag. Det finns inte en likadan kultur som inom handelsbranschen att ta emot praktikanter. Det gör att arbetslaget tillsammans behöver lägga mycket tid varje läsår till att ringa runt till företag för att hitta platser. Det är också mycket svårare att hitta företag som kan erbjuda kvalitativa arbetsuppgifter för eleverna att göra. Många uppgifter kräver djupa kunskaper som eleverna först fått under sitt sista år på skolan. Mycket arbete har under året lagts på att hitta en form för att förlägga delar av kurser till APL:en. På handelsprogrammet har det lyckats på ett bra sätt då man förlägger stora delar av Handel Specialisering till APL:en. På IT-programmet har det varit mycket svårare och främst på grund av en helt ny personalgrupp hamnade fokus på att hitta kvalitativa platser till eleverna framför att förlägga rätt moment till varje plats. Vi har sett att den organisation som funnit för APL-arbetet på skolan inte varit bra. Vi behöver därför skapa en stadig organisation för att ge förutsättningar för alla inblandade i APL-arbetet att veta vad, när och hur saker ska göras. Det arbetet ansvarar rektor och APL-samordnare för men övrig personal ska involveras. Vi skall dessutom göra eleverna mer förberedda för den situation de sätts i genom att de placeras på en APL-plats. Alla undervisande lärare på yrkesprogrammen ska vara inblandade i detta arbete. Vi behöver även säkerställa en kvalitativ uppföljning av det arbete som eleverna utför under sin APL och därför ska vi kvalitetssäkra trepartssamtalen. De som genomför samtalen En intern motgångsfaktor gällande APL är ett inte fullt ut fungerande samarbete på skolan kring APL-frågor med en kultur att arbetet inför, under och efter APL sköts av individer och inte av en grupp. Det blir sårbart när någon sådan individ slutar. Därför kommer vi under året att arbeta fram tydligare APL-rutiner med bland annat årshjul och processkartor. SLUTSATSER 11

13 Genom införande av fler och tydligare övergripande dokument såsom årshjul, processkarta och ansvarsfördelning skapar vi tydlighet och systematik. Dessutom tydligare och bättre dokument för dokumentationen av förläggning av kursmoment och uppföljning av APL-platserna vid trepartssamtal. Genom att APL-ansvarig vid nästa APL-konferens genomgår skolverkets handledarutbildning. Efter det kommer APL-ansvarig kunna introducera handledarna i denna webbaserade utbildning. Introduceringen kommer att ske vid första tillfälle då APL-ansvariga träffar handledarna alternativt inför ny APL-period. Vi ska utveckla våra trepartssamtal genom att se på matriser från skolor inom vår region och hitta en modell som är användarvänlig för oss samtidigt som den ger oss mycket information som vi kan använda i bedömningen av elevernas kompetens. Vi kommer också försöka jobba mer med formen av ett trepartssamtal i den ordinarie undervisningen. Vi kommer under året delta i gemensamma centrala aktiviteter för att vidareutveckla formen för trepartssamtal. Bland annat så diskuterar vi just nu en gemensam plattform för APL. NORMER OCH VÄRDEN ORGANISERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN I följande del beskrivs skolans arbete med normer och värden, vilket vid sidan av kunskapsuppdraget utgör grunden i skolans läroplan. Området angränsar också till arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, ett arbete som redovisas i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. På varje program finns en programplan som utvecklats av lärarna som undervisar på programmet. Programplanen är utformad för att beskriva syftet med programmet och hur undervisningen genom en röd tråd genom de tre åren säkerställer att eleverna når examensmålen för programmet. Programplanen innehåller även hur man på programmet ska ge eleverna en gedigen grund gällande kunskaper men också gällande värdegrund och erfarenheter som gör dem redo för yrkeslivet eller högskolan. Varje klass har en mentorstid en gång i veckan där deras mentor följer upp elevernas studiesituation men under året genomförs även olika teman. Teman kan vara allt ifrån gruppdynamik och värdegrund till yrkesförberedelser i slutet av året. Alla teman utgår ifrån att stärka elevernas självkänsla, framtidstro och bemötande av andra människor. Kurator har under året varit ute i alla klasser i årskurs två och genomfört ett program som kallas Okej Sex. Det är ett material som lär eleverna om samtycke och sexuella kränkningar. UTVÄRDERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN Under läsåret genomförs två stora enkäter som undersöker elevernas uppfattning av trygghet, trivsel och skolans arbete med kränkningar och värdegrundsarbete. En av dessa enkäter är Likabehandlings och värdegrundskartläggningen som genomförs under andra halvan av höstterminen. Den andra är Academedias gemensamma elevenkät som görs under februari månad. På förra läsårets Likabehandlings- och värdegrundskartläggning svarade nästan en tredjedel att de inte fått information om skolans Likabehandlings- och värdegrundsarbete. 12

14 90 % av eleverna svarade att de känner sig trygga på skolan och mer än 95 % känner sig trygga i sin klass medan nästan 20 % svarade att de inte känner att de har förtroende för att personalen på skolan gör något åt om någon känner sig illa behandlad på skolan. På frågan om varför vissa inte känner sig trygga på skolan svarar de flesta att det beror på hur eleverna bemöter varandra, framför allt språket som används. SLUTSATSER Det som framför allt framkommit i de undersökningar som gjorts med eleverna under föregående läsår är att vi behöver blir bättre på att informera eleverna om vårt arbete med likabehandling och värdegrund. De behöver känna till de rutiner som finns på skolan vid kränkningar. Vi behöver blir bättre på att visa att det genomförs åtgärder även om de inte är synliga för eleverna när en kränkning skett, så att eleverna upplever att skolan gör något åt kränkningar. En stor insats kommer görs för att förbättra elevernas bemötande mot varandra och med vilket språk de använder mot varandra. SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER Under läsåret 19/20 kommer skolan ha fyra utvecklingsområden; Utveckling av undervisningen, Närvaro, Ökat elevinflytande och Stärkt inre organisation. Utveckling av undervisningen Under förra läsårets elevenkät svarade endast 56 % av skolans elever att de är nöjda med skolans undervisning. Målet är därför att utveckling av undervisningen ska leda till att fler elever upplever att de får det stöd de behöver och undervisningen blir mer tillgänglig och anpassad så att alla elever når målen. Utvecklingen ska leda fram till att skapa en gemensam struktur för undervisningen och ett gemensamt arbetssätt för säkerställande av studiero. Närvaro Närvaro har länge varit ett stort problem på skolan med en total frånvaro på drygt 20 %. Under föregående läsår förbättrades det med några procentenheter men det är fortsatt något som behöver arbetas mer med under året. Målet är att utvecklingen av undervisningen ska göra att eleverna känner att det vet vad som förväntas av dem och känna delaktighet i undervisningen och att det ska öka elevernas motivation till skolan och därmed också leda till en bättre närvaro. Ökat elevinflytande Under förra läsåretselevenkätsvarade endast 50 % av skolans elever att de är nöjda med skolan som helhet. Målet är att genom ökad delaktighet och inflytande från eleverna ska de få en positivare inställning till skolan och undervisningen. Det ska leda till ökad motivation och närvaro. Skolan inre organisation För att göra all personal medveten om insatsers mål och resultat samt för att snabbt kunna göra justeringar i organisationen vid upptäckt av elevers eller klassers behov ska vi ha ett större gemensamt fokus på våra mål 13

15 och resultat. Det ska också öka känslan av att det vi gör gör skillnad och att man på så sätt känner stolthet över att arbeta på arbetsplatsen. Målet är ett ökat fokus i hela personalgruppen på att alla elever ska i mål och nå sin fulla potential, att personalen på så sätt känner en ökad arbetsglädje och stolthet för skolan. OM SKOLAN NTI Gymnasiet Sollentuna har Nordens Teknikerinstitut AB som huvudman, som i sin tur ingår i AcadeMedia. Varumärket NTI Gymnasiet består av 25 etablerade skolor i 20 städer och tre nystarter. NTI Gymnasiet Sollentuna startade hösten 2009 med 55 elever fördelat på två program, El- och Handelsprogrammet. Skolan var i början belägen bakom Sollentuna centrum på Bergsbovägen i en större villa. Inför läsåret 11/12 flyttade man till nuvarande adress på Turebergsvägen 3. Det blev ett stort lyft för skolan med nya ljusa och luftiga lokaler med ändamålsenliga matsal längst upp i huset med utsikt över Sollentuna. I samband med flytten och tack vara de större lokalerna startade man även teknikprogrammet hösten UTBILDNINGAR OCH ELEVER Skolan bedriver idag undervisning på tre program: IT-programmet (El- och energi) med inriktning dator- och kommunikationsteknik. Handelsprogrammet med inriktning handel och service. Teknikprogrammet med inriktning informations- och medieteknik. Skolans huvudsakliga upptagningsområde är Sollentuna kommun och kranskommunerna Upplands-Väsby, Sigtuna, Märsta samt Stockholm och Järfälla. Söktrycket till skolan har varierat under skolans första år men har sedan hösten 2011 ständigt ökat och den utvecklingen förväntas fortsätta i närmaste framtiden. Eleverna består till en stor majoritet av pojkar. Endast på Handel- och administrationsprogrammet är det en jämn fördelning av pojkar och flickor. Program Antal elever åk 1 Antal elever åk 2 Antal elever åk 3 IT-programmet (EEDAT) TE-programmet (TEINF) HA-programmet (HAHAN) Totalt* *Antal elever maj 2019 PERSONAL Under läsåret 18/19 bestod personalen av 10,7 heltidslärare med en lärartäthet på 18,5 elever per lärare (heltidstjänst). 14

16 Skolan övrig personal innefattande rektor, biträdande rektor och administration på 2 heltidstjänster samt elevhälsa på 3,8 heltidstjänster. Skolans lärare har varit uppdelad i tre programlag, ett för varje program. Varje programlag har haft en programlagsledare som ansvarat för lagets arbete. Programlagen har haft huvudansvaret för utveckling av programmets programplan. Elevhälsan har vid några tillfällen under året tagit hjälp av ansluten skolpsykolog och skolläkare, både för egen konsultation samt för förebyggande insatser tillsammans med personalen. LOKALER Skolan ligger centralt i närheten av Sollentuna centrum med korta avstånd till buss- och tågkommunikationer. Skolans lokaler är skolanpassade i samband med flytten De är ljusa och luftiga med egen matsal längst upp i byggnaden. Matsalen delas med grannskolan Klara Gymnasium, också ägda av Academedia. Idrottsundervisningen bedrivs i Sollentuna kommuns moderna idrottshall "Satelliten". Skolan har ett modernt IT-labb för datorundervisning och ett rikligt utrustat tekniklabb för fysik och kemi samt ett elektroniklabb. Under läsåret kommer ett nytt bibliotek att färdigställas med en blandning av referens- och skönlitteratur. Miljön ska i så stor mån som möjligt påminna om ett storskaligt bibliotek med möjlighet till läsning och studerande i lugn och ro. I skolan finns ett Makerspace med toppmodern utrustning som ger stora möjligheter för elever att testa, utveckla och anpassa dagens och morgondagens teknik. FINANSIERING Alla våra utbildningar finansieras via elevernas hemkommuner och den skolpeng som gäller för det aktuella programmet i respektive hemkommun. Utbildningen är avgiftsfri i enlighet med skollagen. 15

17 BILAGOR BILAGA 1 - ÅRSHJUL SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 16

18 BILAGA 2 - VÅRA FYRA STRATEGIER FÖR HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE Kollegialt lärande Vi arbetar för en professionsutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap i den dagliga praktiken. En förutsättning för kollegialt lärande är att rektor skapar gemensamt utrymme för kunskapsfördjupande möten för lärarna, vilket på skolan innebär två timmars dedikerad lärteamstid per vecka. I den modell för lärande organisation som arbetats fram inom ramen för strategierna finns också fokus på ett tidigt varningssystem (EWS). Arbetet med det tidiga varningssystemet förutsätter att lärare kontinuerligt signalerar förväntningarna på den egna undervisningen. En annan förutsättning är att det finns möjligheter för lärare att i lärteam utveckla och testa ny undervisning utifrån de analyser som görs. Pedagogiskt ledarskap Vi ser pedagogiskt ledarskap som ett mönster av påverkan från flera aktörer, och inte endast från en enstaka person. Genom att öka utbytet mellan skolledare och lärare i pedagogiska och didaktiska frågor uppmuntras till ökat engagemang och lärande, vilket i sin tur spiller över på eleverna. Specialpedagoger och förstelärare nyttjas i den undersökande och kunskapsbildande cykeln i lärteamens arbete. Formativ bedömning Två särskilt viktiga och utmanande kunskapsområden rörande undervisningens kvalitet är lärarledd undervisning och formativ bedömning. I stället för att endast leverera undervisning som man hoppas leder till lärande har formativ bedömning fokus på kontroll om lärandet verkligen händer. Detta för att läraren med stöd i en växande repertoar av undervisningsalternativ och bedömningssituationer kan anpassa sitt sätt att undervisa efter det som sker eller inte sker. Resursfördelning Att använda skolans resurser mer effektivt kräver mod eftersom det innebär att göra prioriteringar, och att vara tillräckligt stark för att säga att vissa saker helt enkelt är viktigare än andra - också när dessa prioriteringar kräver att man måste avsluta eller förändra en uppskattad aktivitet. Här utgör lärares signalerade förväntningar i det tidiga varningssystemet ett viktigt underlag. 17

19 BILAGA 3 - RESULTATBLAD INDIKATORER Överensstämmelse NP/betyg Undervisning Trygghet 18

20 Upplevd kvalitet 19