KVALITETSRAPPORT. NTI Gymnasiet LUND

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT NTI Gymnasiet LUND Läsåret 2018/2019

2 REKTOR HAR ORDET 4 Läsåret 2018/19 4 Vår vision 5 Vårt systematiska kvalitetsarbete 5 Våra fyra strategier för högre måluppfyllelse 5 RESULTATREDOVISNING 6 Andel med examen och genomsnittlig betygspoäng avgångselever Betygsfördelning samtliga elever läsåret Nationellaprov-betyg samtliga elever läsåret UPPLEVD KVALITET 8 Nöjdhet, rekommendation och trivsel 9 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 10 Undervisning och kollegialt lärande 10 Organisering av undervisningen 10 Utvärdering av undervisningen 10 Slutsatser 11 Elevhälsoarbete 12 Organisering av elevhälsoarbetet 12 Utvärdering av elevhälsoarbetet 12 Slutsatser 13 Arbetsplatsförlagt lärande 14 Organisering av APL 14 Utvärdering av APL 14 Slutsatser 14 Normer och värden 15 Organisering av arbetet med normer och värden 15 Utvärdering av arbetet med normer och värden 16 Slutsatser 16 SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER 16 OM SKOLAN 17 Utbildningar och elever 17 Personal 17 Lokaler 18 Finansiering 18 BILAGOR 19 Bilaga 1 - Årshjul systematiskt kvalitetsarbete 19 Bilaga 2 - Våra fyra strategier för högre måluppfyllelse 20 Bilaga 3 - Resultatblad indikatorer 21 Bilaga 4 - BASUNDERVISNING 22 1

3 REKTOR HAR ORDET LÄSÅRET 2018/19 NTI Lund är en skola som har goda förutsättningar att ge elever en bra utbildning inom IT och teknik. Kombinationen av skolans litenhet, dess geografiska placering utanför centrala Lund i S:t Larsparken och personalens drivkraft och kompetens ger särskilda förutsättningar där elever kan bli sedda och få det nära stöd och den trygga skolgång som många elever har behov av. Skolan genomsyras av en vilja av att ge eleverna en utbildning som förbereder för arbetsliv och vidare studier men som också stödjer dem i utvecklingen till ansvarstagande unga vuxna med en uppsättning konkurrenskraftiga kunskaper som gör eleverna anställningsbara från dag ett. Under läsåret 2018/2019 har skolan genomgått ett rektorsbyte (december 2018) vilket på olika sätt har påverkat skolan både i form av delvis ny syn på skolans utveckling men också att pågående utvecklingsarbete i viss mån tappade fart något en kortare period. En vidareutveckling av skolans tidigare fokusområden har dock nu tagit vid kombinerat med vissa nya områden som prioriteras. Förutom att fortsätta arbetet med en inkluderande skola där eleverna ses som individer har ansträngningar att skapa ett större mått av förutsägbarhet och tydlighet när det gäller undervisningen, regler och förväntningar tagit vid. Det har framkommit vid samtal med elever och personal likväl som genom elev- och medarbetarundersökningar att elever önskar en mer tydlig skola när det kommer till ordning och arbetsro. Detsamma gäller lärarna. Därför har ansträngningar gjorts i den inriktningen. Dessutom har, under vårterminen 2019, arbetet i skolan tydligt styrts mot det som vi på skolan kallar för 1 Basundervisning (bilaga 4). Syftet med att påbörja arbetet med Basundervisning under vårterminen har varit att skapa en struktur där undervisningen i sig ingår i en form av minsta gemensamma nämnare där god undervisningspraktik och starkt lärarledarskap ska komma i fokus samtidigt som lärare gör anpassningar av undervisningen som passar en stor majoritet elever. Resultaten gällande andel elever med gymnasieexamen är på enheten fortsatt goda. I snitt 93 % av eleverna går ut med fullständiga betyg och gymnasieexamen. Detta är på en nivå som skolan haft några år. Ett mycket gott resultat. Det skolan behöver ta fasta på för att vidmakthålla dessa goda siffror samtidigt som vi utvecklar verksamheten är att sätta större fokus på att eleverna ska motiveras att försöka nå de högre betygsstegen. Eleverna på skolan klarar sina studier bra men har inte alltid drivkraften för att nå de högre betygen vilket kan innebära en hämmande effekt på de möjligheterna efter gymnasiet. Därför kommer skolan att lägga fokus på att motivera eleverna att höja sina ambitioner inom sina ämnesstudier. 1 Basundervisning är det verktyg som på skolan handlar om hur undervisningen anpassas efter ett antal gemensamma förhållningssätt och riktlinjer för att på så sätt skapa en stödjande och förutsägbar undervisning som skapar trygghet. Detta genom att undervisningen inkluderar gemensamma anpassningar som gynnar alla elever likväl som att undervisningen tydligt tar fokus vid gemensamma, restriktiva, regler för att skapa arbetsro och trygghet. 2

4 Sammanfattningsvis kan vi påtala att resultaten på skolan är goda, elever lyckas med sina studier och trivseln är god. Dock behöver vi arbeta för att arbetsro och struktur blir ännu lite bättre. Vägen fram för att lyckas med detta är att implementera systemet med Basundervisning. Med denna satsningar tänker vi oss att redan till nästa läsår nå ännu bättre resultat. 3

5 VÅR VISION NTI Gymnasiet ska vara Sveriges ledande gymnasieskola inom Tech, Science och IT. Vi utbildar våra elever för att de ska kunna leda och navigera i en digitaliserad framtid. VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE I vårt kvalitetsarbete har vi tre kvalitetsbegrepp som utgångspunkt: Den funktionella kvaliteten handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Den instrumentella kvaliteten handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag (till exempel att eleverna får en likvärdig undervisning av god kvalitet och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen). Under läsåret genomförs ett flertal olika gemensamma uppföljningar, enkäter och sammanställningar av resultat enligt ett fastslaget årshjul (se bilaga 1). Kvalitetsarbetet och resultaten av skolans utvecklingsarbete följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter, proaktiva elevavstämningar och resultat i form av betyg och nationella provresultat. Efter skolavslutning i juni sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. VÅRA FYRA STRATEGIER FÖR HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE Vi har under en längre tid successivt utvecklat en djupare förståelse för vilka processer som har störst effekt på lärande och utveckling, för såväl ledning, lärare som för våra elever. Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet har vi inom NTI Gymnasiet enats om fyra strategier. (Se bilaga 2) 4

6 På NTI Lund arbetar vi tydligt med dessa processer i det dagliga arbetet. Det pedagogiska ledarskapet arbetar vi med utifrån lärarnas ledarskap i klassrummet i enlighet med Basundervisning likväl som rektors ledarskap som tar fasta i att vara nära de processer som sker i vardagen men också genom att aktivt arbeta för att lärarna primärt ska kunna lägga sitt fokus på att genomföra och utveckla sin undervisning. Det kollegiala lärandet på skolan har organiserats på så sätt att lärarna har en timme i veckan till förfogande specifikt till detta. Vi har två grupper som under ledning av varsin processledare (förstelärare) ingår i ett systematiskt, strukturerat och långsiktigt kollegialt lärande. En av de två KL-grupperna är kopplad till det ifous-projekt om lärares kollegiala praktik och undervisningspraktik skolan ingår i. Den andra KL-gruppen arbetar med frågor kring kognitionsforskning kopplat till hur lärande fungerar (baserat på boken How Learning Works av Ambrose m.fl). Formativ bedömning är en integrerad del i det nära stödet som lärarna ger eleverna på skolan. Genom att skolan arbetar tydligt med EWS (Early Warning System) blir det naturligt att arbeta formativt med eleverna. Det finns mer att göra inom detta område även om just lärarnas återkommande feedback är god. Ett problem som varit tydligt är att det inte finns ett fullgott fungerande systemstöd för formativ bedömning och EWS varvid skolan till hösten 2019 ingår i en pilot där systemet StudyBee ska implementeras till stöd för dessa processer. Skolan har en elevgrupp som i delar gynnas av specialpedagogiskt stöd och därför har skolan en väl utvecklad elevhälsa vilket är någonting skolan under många år har utvecklat bland annat genom att tydligt ta höjd för detta i budgetarbetet. RESULTATREDOVISNING Ett kvalitetsbegrepp som används inom NTI Gymnasiets skolor är funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. ANDEL MED EXAMEN OCH GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG AVGÅNGSELEVER 2019 Andel elever med examen är tillfredsställande hög på skolan. På El- och energiprogrammet, (EE), lyckades alla elever uppnå gymnasiebehörighet. På Teknikprogrammet, (TE), lyckades 87 % av eleverna uppnå gymnasiebehörighet. Under läsåret hade elever omdömen som indikerade att resultaten riskerade bli låga varvid lärare och skolledning satte in ett antal olika åtgärder för att stödja eleverna att nå godkända resultat. 5

7 Dessa åtgärder gav resultat samtidigt som det visade sig att arbetet med EWS och att följa upp elevers resultat tidigt är avgörande för skolframgång. Vi har sett att eleverna på EE har haft något svårare att klara de praktiska ämnena än vad som varit förväntat. Detta har föranlett mycket arbete med att skapa en stödjande och utvecklande organisation inom dessa ämnen har genomförts. På TE har problemet för eleverna primärt identifierats till ämnena Kemi, Fysik och Matematik. Eleverna har upplevt ämnena som tunga och teoretiska vilket delvis är dessa ämnens profil. För att stödja eleverna i kunskapsinhämtningen har vi erbjudit mycket stöd och extra handledning för eleverna inom dessa ämnen. Vi ser tydligt i vår statistik gällande elevernas betygspoäng att vi här har ett problem att adressera. Eleverna har i för hög omfattning relativt låga, om än godkända, betyg. Vi har identifierat en kultur av att eleverna nöjer sig med att nå betyget E och inte har ambitioner att nå de högre betygen. Detta är något som vi försöker förändra genom att arbeta med att motivera eleverna att nå längre än de själva kanske har tänkt. BETYGSFÖRDELNING SAMTLIGA ELEVER LÄSÅRET Vi kan se en marginell förändring där elever får lite fler betyg av valörerna B och C gentemot förra läsåret. Detta är en positiv utveckling om än att det inte går att dra några långtgående slutsatser av resultaten. Dock är elevers ambitioner att nå höga betyg ett av våra prioriterade områden framgent och arbetet med att inspirera och stödja elever att sikta på de högre betygen fortsätter. 6

8 NATIONELLAPROV-BETYG SAMTLIGA ELEVER LÄSÅRET Ett område vi arbetat mycket med på skolan är att kursbetyg och resultat på nationella prov bör ha en tydlig korrelation. Vi ser att resultaten generellt ger vid handen att en god korrelation råder. I några ämnen kan vi se visst resultat där betygen är något lite högre än resultaten på NP anger men dessa ämnen är av arten att väldigt få elever genomgått kursen (Sva och Ma2a) varvid differenserna oftast rör en enskild person och därför inte är statistiskt relevant. UPPLEVD KVALITET Ett annat kvalitetsbegrepp som används inom våra skolor är upplevd kvalitet, som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Denna följs framförallt upp genom en årlig koncerngemensam elevenkät i januari/februari varje läsår. NÖJDHET, REKOMMENDATION OCH TRIVSEL Våra elever är, utifrån skolans ambitioner, inte ännu i tillräckligt stor utsträckning nöjda med skolan. När rektor och en av specialpedagogerna suttit ned med representanter för alla klasser för ett fördjupat samtal om skolans kvalitet och elevernas upplevelse av skolan ger eleverna uttryck för att resultaten ser ut på detta vis på grund av primärt två områden. Det första området handlar om att de tycker att undervisningen och bemötandet inte är konsekvent över hela skolan. Kort och gott menar de att stöd, bemötande och feedback är väldigt bra från de flesta lärarna men att vid något enstaka tillfälle har de tyckt att relationerna inte varit 7

9 tillräckligt goda. Den andra punkten som eleverna lyft, och varvid det råder olika åsikter om i elevgruppen, är att ordningsregler för att skapa en god arbetsro på skolan av vissa elever upplevts som väl tuffa medan andra elever upplever dem som efterlängtade och bra. Exempel på sådana ordningsregler kan vara att skolan infört mobilförbud på lektionstid, att frånvaro tydligare får konsekvenser (ex indragna studiebidrag) och att rektor genomför mycket korrigerande samtal med elever om beteende eller skolresultat som inte uppfyller gemensamma önskemål. Då just arbetsron är något som alla, oaktat åsikter om ordningsreglerna, önskar ska bli bättre är genomförandet av tydliga, och i viss mån strikta, ordningsregler något som inte kommer att ruckas på. Skolans personal behöver istället lägga ned mer tid på att få elever att förstå varför reglerna är som de är och arbeta med att få en acceptans, om än inte nödvändigtvis en positivitet, kring dem. En intressant aspekt på resultaten kring elevers upplevda nöjdhet med skolan är att eleverna på TE-programmet i högre utsträckning än eleverna på EE-programmet känner sig nöjda och trivs på skolan. Det samma går att säga om eleverna i år 1 som trivs i högre grad i skolan än eleverna i år 3. Detta är omständigheter som personalen behöver gå djupare in på för att finna orsakerna till. För personalen på skolan är resultaten på elevenkäterna något som måste tas på stort allvar. Om en grupp elever inte trivs eller om de inte är nöjda med sin utbildning finns det risk att de inte kommer att vara motiverade för sin studiegång och därför ökar risken att också resultaten blir dåliga. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Ytterligare ett kvalitetsbegrepp är instrumentell kvalitet, vilket handlar om hur väl skolans arbetssätt och organisation motsvarar författningarnas krav och elevernas behov och därmed ligger till grund för elevernas välmående och måluppfyllelse. Nedan redovisas och utvärderas fyra av skolans nyckelprocesser: Undervisning och kollegialt lärande Elevhälsoarbete Arbetsplatsförlagt lärande Normer och värden UNDERVISNING OCH KOLLEGIALT LÄRANDE ORGANISERING AV UNDERVISNINGEN Då det varit rektorsbyte på skolan har inte nuvarande rektor varit med och organiserat arbetet med undervisningen. Dock har skolan under ett flertal år haft ett tydligt fokus på lärares genomförande av undervisning inklusive stöd till elever som har uppvisat svårigheter eller andra behov genom att skolan erbjuder resurstimmar för elever att få komma ikapp eller för att få riktat stöd inom områden där elever upplever svårigheter. Skolans två specialpedagoger har en viktig roll som mottagare av, och uttolkare av, elevernas behov och hur vi organiserar arbetet för att möta dessa behov. 8

10 När det kommer till kurser som är kopplade till APL har vi på skolan aktivt valt att ca 15 % - 20 % av kurstiden ska förläggas under praktikperioden med uppföljning av betygsättande lärare på plats på praktikplatserna. En problematik som en liten enhet som NTI Lund har är att det kollegiala lärandet inte kan fokusera på ämnesutveckling och till exempel bedömning och betygssättning inom ramen för enskilda ämnen då de flesta lärare är ensamma med sina ämnen. Ett sätt att hantera detta är att låta lärare i Yrkesämnen samarbeta internt på skolan men också med övriga kollegor in regionen (SYD vilket inkluderar NTI Malmö, Helsingborg och Kristianstad). Detta är något vi tänker utveckla ännu mer under kommande läsår. Grundregeln på NTI Lund är att lektionen är helig vilket innebär att vi alltid vill försöka genomföra god undervisning för eleverna även om lärare kan vara sjuka eller liknande. Därför har vi i varje lärares tjänstefördelning lagt en del av tjänsten som resurs att vara vikarie för kollegorna inom samma ämnes-spektra. UTVÄRDERING AV UNDERVISNINGEN I elevenkäter gällande undervisning har vi fått resultat som indikerar att eleverna i överväldigande majoritet är mycket nöjda med den undervisning de får. De fåtal lite sämre resultat vi får hör ofta ihop med att enskilda lärare har liten tjänst på skolan (vilket gör det svårt att vara tillgänglig för elever men också i det kollegiala lärandet) eller så är aktuell lärare ny i yrket (behörig eller obehörig) och behöver handledning av kollegor, specialpedagoger och rektor i hantverket. Rektor gör lektionsbesök för att få insyn i varje lärares undervisning och varje klass utbildningssituation. Lektionsbesök utgör underlag för samtal om pedagogik, ledarskap och lärandet. Rektor tittar under lektionsbesök på lärares arbete likväl som på klassen/elevernas klassrumskultur. En serie av lektionsbesök utgör en bild av lärares undervisning vilket enskilda lektionsbesök inte kan ge. Målet är att rektor har möjlighet att över tid se mycket undervisning från varje lärare och med varje klass. Utvärderingar av undervisningen, rektors lektionsbesök och samtal med elever och lärare har givit vid handen att undervisningen bedrivs på ett bra sätt men att arbetsron behöver bli bättre. Detta är ett av skälen till att skolan kommer att arbeta fokuserat med området Basundervisning kommande läsår. Om elever ska nå höga nivåer i sitt lärande behöver de erbjudas en arbetsmiljö som är gynnsam för både elever och lärare. Arbetet med extra anpassning fungerar väl men kräver stora ansträngningar från både lärare och specialpedagoger. Då många elever mår bra av anpassningar är det rimligt att undervisningen generellt inkluderar vanligt förekommande anpassningar så att lärare inte behöver ha koll på både fem, tio och femton olika former av individuella anpassningar i varje klass. Basundervisning syftar att ge majoriteten av elever en redan anpassad undervisning och dessutom minska lärares belastning. Gällande frågor kring betyg och bedömning arbetar lärarna mycket transparent på enheten då vi lägger mycket tid vid arbetet med EWS. Lärare som har nationella prov får också den vägen extra vägledning i betygssättningen medan yrkeslärare samverkar inom ämnena. Då vi har några enstaka lärare som är obehöriga 9

11 har dessas betyg ansvarats för, och övervakats av, erfarna kollegor som följt med i elevernas utveckling genom våra EWS-möten och kollegiala samtal. Upplägget av undervisningen är något vi menar är lärares professionella ansvar och något som lärare genom utbildning och erfarenhet lärt sig vilket gör att vi inte i alla delar låter eleverna påverka undervisningens genomförande. Däremot är det alltid viktigt att lyssna på eleverna vad de tycker är god undervisning och hur de önskar att undervisningen genomförs. Dessa åsikter försöker lärare sedan ta med i planeringen. SLUTSATSER Totalt sett är undervisningens kvalitet ofta mycket hög. Vi har en bra kombination av erfarna och nya lärare som med gemensam kraft kan skapa liv och lust i undervisningen och utbildningen. Att vi dessutom har tillgång till kompetenta lärare inom Nätverk och Fiber likväl som IT och Programmering gör att utbildningen blir väl avvägd mellan teoretiska och praktiska moment. Det förekommer att elever inte alltid är så förberedda på vad gymnasiet kräver utifrån mått som förkunskaper, eget ansvar och studieteknik. För sådana elever skapar vi bland annat riktat stöd, undervisning på lov och under APL-perioden vilket givit god effekt men vi har lärt oss att vi behöver tillsammans med elever identifiera kunskapsbrister och brister i studietek vid ett tidigare skede för att försöka kompensera för detta genom att ta upp frågor som studieteknik och ansvar i arbetet i skolan. Till nästa läsår kommer fokus på studieteknik och arbetet med läxor att prioriteras. Detta är något som både lärare, specialpedagoger och nyanställd bibliotekarie kommer att arbeta med. ELEVHÄLSOARBETE ORGANISERING AV ELEVHÄLSOARBETET Elevhälsan har haft ett distribuerat ledarskap där elevhälsa och rektor jobbar i nära samverkan där elevhälsans personal har stor frihet att driva arbetet snarare än att elevhälsan jobbar med delegerade uppgifter. Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, skolkurator och specialpedagoger. Elevhälsan har ett väl fungerande nätverk med externa aktörer såsom exempelvis psykiatrin, polis, socialtjänst, habilitering och logoped. Elevhälsomöten genomförs varje vecka där samtliga i elevhälsan samt rektor närvarar. Ett väl utarbetat dokument har legat som underlag för arbetet för att tydliggöra vem som ansvarar för vad samt för att säkerställa att uppföljning sker. EWS-dokumentet och elevernas utvecklingsresultat har varit ett stående inslag där elevers utveckling mot kunskapsmålen följts och hanterats. Den organisatoriska förändring som gjordes läsåret 17/18 som innebar att elevhälsan fått större och tydligare mandat att leda kollegiet och att fatta delegerade beslut har fallit väl ut och blivit en central integrerad grund i verksamheten. Diskussioner samt beslut i elevärenden tas direkt anslutning till mötena. Under året har specialpedagogernas handledande roll utvecklats, och i vissa fall betonats, i pedagogiska frågor. Handledning med lärare sker såväl enskilt som i mindre gruppsammansättningar, och i direkt anslutning 10

12 till undervisning. Elevhälsoarbetet har tagit avstamp i aktionsforskning där specialpedagogerna granskar den egna rollen i handledningsmetodik och samtal för att utveckla goda och bärande grunder i det fortsatta arbetet. Ansvaret för att upprätthålla en röd tråd från EWS-mötena via lärteam ut i klassrummet vilar på specialpedagogerna och kurator. Nya rutiner för arbetsgång vid anmälan av elevärenden har utformats för att tydliggöra lärarnas ansvar och elevhälsans uppdrag samt inkoppling kring åtgärder och insatser. Ett omfattande arbete med Basundervisning har inletts. Att medvetet förskjuta arbetet mot förebyggande och främjande insatser genom Basundervisningen har som mål att det åtgärdande arbetet efterhand ska minska och att det blir en integrerad del i lärarnas planering för undervisningen. Uppdraget hos elevhälsan ligger i att handleda och vägleda lärarkollegiet in i ett gemensamt förhållningssätt kopplat till basundervisning. EWS-mötena har letts av rektor tillsammans med specialpedagogerna och styrt diskussionerna mot olika sätt att förbättra undervisningen och resultaten. Alla undervisande lärare i en klass samt specialpedagog, kurator och förstelärare har delgett varandra framgångsfaktorer som rör allt från extra anpassningar på individnivå till arbetssätt och metoder som fungerar på gruppnivå. UTVÄRDERING AV ELEVHÄLSOARBETET På NTI Gymnasiet i Lund bedrivs ett systematiskt elevhälsoarbete. Elevhälsan är lättillgänglig och rör sig på skolan och i klassrummen för att uppmärksamma skolklimatet samt fånga upp elever som är i behov av stöd. Målet är att eleverna ska se elevhälsoteamet som en naturlig del av skoldagen. Elevhälsan arbetar kontinuerligt med att utgöra en länk mellan elev och lärare för att skapa möjligheter för lärande och ett gott relationellt ledarskap. Det kontinuerliga arbetet med lärarna har utvecklats och en fördjupning av specialpedagogernas inblick i lärarnas planering, genomförande av lektioner samt elevuppföljning har skett och etablerats, vilket är ett resultat av den samverkan som tidigare inletts. Elevhälsan arbetar aktivt med att förankra skolans likabehandlingsarbete hos såväl elever som personal. För att förankra skolans värdegrund och likabehandlingsfrågor är introduktionsperioden i årskurs 1 särskilt viktig. Även fortsättningsvis integreras klassrumsdiskussioner och värderingsövningar kopplat till skolans värdegrund. SLUTSATSER Elevhälsan har en tydlig roll som stöd för elever och personal. Elevhälsan är samspelt med såväl rektor som lärare och utgör en betydande komponent i verksamheten. EWS-mötena är fortsatt en arena för kollegialt lärande. Ämneslärarna delger där varandra hur lyckade extra anpassningar övergått till gynnsam ledning och stimulans för hela gruppen. På så sätt kan den ordinarie undervisningen bli tillgänglig för alla och behovet av individuella extra anpassningar och stödinsatser minska. Detta är ett område som vi behöver fortsätta prioritera och utveckla. Elevhälsans och lärarnas nära samarbete samt tydliga ansvarsfördelning leder till att anpassningar skyndsamt sätts in och relevant information kommer berörda till kännedom vilket leder till en hög grad av examensnivå. 11

13 Vi behöver fortsätta att förfina de riktade insatser som EHT driver på såväl grupp- som individnivå och organisationsnivå med fokus på relationsbygge. Dessa insatser kan vara en bidragande orsak till fruktbar samverkan över och inom professionsgränserna samt med eleverna. Det är prioriterat att bibehålla och utveckla strukturen kring EWS, extra anpassningar samt elevinflytande däromkring. Vidare är det prioriterat mål att utveckla hela skolans verksamhet för att koppla den till Basundervisningen. Ett genomsyrande och aktivt arbete så att strukturen i än högre grad följs, befästs och blir en automatiserad del i arbetet mot högre måluppfyllelse. Ett mer aktivt arbete för ökad studiero som leds av elevhälsan ska fortsätta organiseras och påbörjas såväl bland lärarkollegiet som direkt med elever. Löpande observationer av undervisningen kommer att göras och följas upp med gemensam reflektion i syfte att identifiera framgångsfaktorer för lustfyllt lärande, samt säkerställa implementeringen av Basundervisningen. Ett ytterligare utvecklingsområde är arbetet med främjande och förebyggande insatser för ökad närvaro och högre måluppfyllelse. Elevhälsan kommer fortsatt att driva ett systematiskt närvarofrämjande arbetet enligt den struktur som togs fram och implementeras föregående läsår. Mentors ansvar kommer att förtydligas och utgöra en bärande roll i samverkan med elevhälsan. Specialpedagogerna kommer att vara mentor tillsammans med lärare för de nya klasserna i år 1, samt ha ett fortsatt nära samarbete med övriga mentorer. En tydlig ansvarsfördelning så att kollegiet vet vem som ansvarar för vad när frånvaro uppmärksammas bidrar sannolikt till att skyndsamma insatserna. ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE ORGANISERING AV APL Anskaffning av platser och kvalitetssäkring har genomförts av APL ansvarig lärare/biträdande rektor. Utöver detta har skolan under året haft som mål att fördela ansvaret för APL på samtliga yrkeslärare med kurser som innehållsligt har kopplingar till APL. Första APL-besöket har genomförts med elev och APL ansvarig före APL perioden påbörjas, där genomgång av kunskapsmatriser och handledarrollen behandlats. Därefter har undervisande lärare gjort APL-besöken. Bedömningen av elevernas lärande har integrerats i kursmatriserna i Schoolsoft. Trepartssamtalen dokumenteras direkt i respektive kursmatris. Eleverna har fört loggbok under hela perioden. Fyra elever i åk 3 har genomfört fyra veckor i Valencia inom ramen för Ersamus+ Till det aktuella läsåret har vi förändrat förläggningen av APL för år 2 (v43 - v50) och år 3 (v 13 - v21). Detta har, framför allt gällande år 3, inneburit både positiva och negativa effekter vilka vi behöver analysera och hantera på så sätt att det positiva maximeras. UTVÄRDERING AV APL 12

14 Alla elever har erbjudits plats. Vissa platser har inte kunnat erbjuda arbetsuppgifter som bedöms mot alla kunskapskrav då de som arbetsplats och företag inte opererar inom alla de områden som är aktuella vilket fört med sig att lärare behöver individuellt identifiera sådana kontroller av kunskapsmål i den ordinarie undervisningen. Med föregående sagt kan påpekas att alla APL-platser inte i alla delar hållit önskvärd kvalitet. Programråd har inte genomfört för våra yrkesutgångar under det aktuella läsåret. Internationalisering är en värdefull aktivitet för att förbereda eleverna inför möjligheten att jobba utomlands. SLUTSATSER I det stora hela har APL och det lärande eleverna får på sina APL-platser fungerat bra och tillfredsställande. Många elever har också fått både extrajobb, sommarjobb och anställningar på sina APL-företag. Vi har dock identifierat att programråd måste planeras och genomföras under hösten för att säkerställa att APL blir en så bra och konstruktiv del av elevernas utbildning som möjligt. Vi har haft APL utomlands för elever vilket varit positivt för eleverna som deltagit då de känt att deras kunskaper har varit goda för att lösa arbetsuppgifterna och eleverna har fått ta stort eget ansvar. Dock har vi identifierat att vi behöver förbereda eleverna ännu mer på hur det är att genomföra APL utomlands, inte minst språkligt. Vi kommer att fortsätta med APL utomlands för de elever som har en mognadsgrad och självständighet för att klara av detta. Inte minst kommer vi försöka utveckla möjligheten för elevena på vår T4 att få göra delar av sin praktik utomlands. Vi behöver dessutom utarbeta en tydligare struktur hur vi skall genomföra våra möten med APL platserna (Lärare-Handledare-Elev). Önskvärt är att vi har en struktur på plats när eleverna går på sin APL där alla möten är bokade och klara redan när eleverna påbörjar sin praktik. Våra rutiner för att fastställa elevernas kunskapsnivåer gentemot kunskapskraven fungerar bra och undervisande lärare kan beakta dessa vid den summativa bedömningen av kursen Vi har en god relation med branschen i vårt närområde och konkurrensen mellan NTI skolorna har minimerats med att vi har olika APL-perioder. Detta medför att platser kan utnyttjas effektivare. Förläggningen av APL för år 3 till veckorna har inneburit att eleverna i princip behöver vara klar med alla sina teoretiska kurser och det teoretiska stoffet i de praktiska kurserna innan de går på sin APL-praktik. Detta har varit mycket positivt för de elever som ligger bra i fas i sin kunskapsinhämtning. Men även för elever som ligger lite efter har detta varit ganska givande då det har blivit tydligt vad eleverna ligger efter i och vi har kunnat utveckla en organisation där elever har fått möjlighet att komma in på både påsklov och fredagarna under praktikperioden för att intensivt, och med mycket tydlighet, arbeta ikapp det som saknats dem i vissa kurser. Detta sätt att organisera APL och undervisningen har skapat en tydlighet vilket gynnat elever och varit en del i att eleverna i så hög grad klarat sina studier. 13

15 NORMER OCH VÄRDEN ORGANISERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN I följande del beskrivs skolans arbete med normer och värden, vilket vid sidan av kunskapsuppdraget utgör grunden i skolans läroplan. Området angränsar också till arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, ett arbete som redovisas i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Både i styrdokumenten och annan lagstiftning lyfts likabehandling, demokratiska förhållningssätt och värdegrund. På NTI Lund har vi som huvudprincip att dessa styrande dokument och lagstiftningen följs. Ett sätt som NTI Lund arbetar med detta är integrerat i modellen med Basundervisning som rektor och lärare arbetat fram intensivt under läsåret. Modellen lyfter att läraren ansvarar för att klassrumsklimatet ska vara tryggt och inkluderande. Konkretiserat innebär detta att läraren ansvarar för placering i klassrummet, gruppindelning och stöttar eleverna i det sociala samspelet genom att t.ex. agera aktivt för ett vårdat språk och respektfullt bemötande av kamraterna. I detta ingår att läraren själv agerar professionellt och i sitt ledarskap är medveten om sin roll som förebild. Arbetet med normer och värden har redan tidigare varit ett prioriterat område på skolan. Ett av skälen till fokus på Basundervisning har varit att både elever, lärare och rektor har sett att det finns mer att göra inom området normer och värden för att säkerställa att arbetet i skolan också korrelerar med arbetet med stöd, anpassningar och tydlighet för elever. UTVÄRDERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN På NTI Lund råder en lugn och trygg miljö. Då skolan är liten har personalen möjlighet att ha en nära och förtroendefull relation till eleverna. Eleverna blir sedda i hög utsträckning och det finns ett brett skyddsnät, inte minst ett väl utbyggt EHT, som fångar upp de flesta elever. Bemötandet i klassrummet präglas av respekt och omtanke. En mycket stor majoritet av eleverna känner sig trygga på skolan. SLUTSATSER Vår lilla skola har förmånen att vara trygg och inkluderande för elever som också har behov av just en trygg och inkluderande skola. Vi kan genom undervisning och bemötande fokusera på inte bara elevers kunskapsutveckling utan också deras sociala kompetens och deras förmågor att ha givande relationer med andra. Vi har genom skolans analys av läsåret identifierat ett antal punkter som, trots att förutsättningarna och resultaten är goda inom området, vi skulle vilja fortsätta lägga fokus vid. Dessa punkter är: - Under en tvåmånadersperiod på vårterminen mellan egen uppsägning och nyrekrytering saknades kurator vilket belastade organisationen. Tjänsten är nu bemannad och arbetet med att fånga upp elever, som har behov av stöd utöver pedagogiska åtgärder, kan fortsätta. - Ett aktivt elevråd behöver initieras på skolan med representanter från alla klasser. Denna åtgärd är prioriterad under nästa läsår. 14

16 - Det är viktigt att skolan arbetar för att utjämna den sneda könsfördelningen som finns i elevunderlaget. Teknik- och IT-utbildningar är inte något som nödvändigtvis riktar sig till främst pojkar. - Personalen behöver bli mer enhetliga i sitt efterföljande av riktlinjerna i enlighet med Basundervisning. - Personalen behöver bli bättre på att synliggöra vad elevinflytande i undervisningen innebär, då lärarna ofta anser att eleverna har större inflytande än vad eleverna speglar i sin upplevelse. SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER I stora drag vet skolan och dess personal vad som är viktigt att utveckla för att skolan ska lyckas ännu bättre med elevernas resultat och trivsel. Det handlar i mångt och mycket om att skapa lärandesituationer där arbetsro, lärlust och kunskapsmål kombineras med trivsel, ambitioner och framtidsperspektiv. Detta försöker skolan göra genom att primärt satsa på Basundervisning som på ett vis kan säga nå alla de prioriterade områdena om systemet genomförs framgångsrikt. I skolans arbetsplan har vi valt att lite mer specifikt lyfta fram fem övriga områden, utöver Basundervisning, för att tydligare peka på vilka delar som är prioriterade det kommande läsåret. Dessa områden är: 1. Undervisningens kvalitet 2. Elevnärvaro 3. Arbetsro 4. Formativ bedömning (StudyBee) 5. Elevers motivation Vi på skolan tänker att detta är många och stora områden att arbeta med inom ramen för skolans utveckling men samtidigt tänker vi att det inte gärna går att arbeta med någon av dem utan att också beröra andra delar. Därför är planen att dessa områden är de områden som i stort är basen för en treårsperiod där skolan har ambitioner att utvecklas från en fungerande och på många sätt en bra skola till att bli en mycket bra skola som på allvar kan skapa ett stort mervärde för eleverna. OM SKOLAN NTI Gymnasiet Lund har Nordens Teknikerinstitut AB som huvudman, som i sin tur ingår i AcadeMedia. Varumärket NTI Gymnasiet består av 25 etablerade skolor i 20 städer och tre nystarter. UTBILDNINGAR OCH ELEVER NTI Lund har två utbildningar, Teknik- och El- och Energiprogrammet. Teknikprogrammet är högskoleförberedande och El- och Energiprogrammet är yrkesförberedande. På Teknikprogrammet erbjuder också skolan en T4-utbildning med fokus på Mjukvarudesign (Programmering). Skolan har många elever från 15

17 olika kranskommuner till Lund varvid många elever är pendlande till skolan. Det förefaller som om skolan har ett gott rykte hos eleverna i regionen. Inte minst är El- och Energiprogrammet populärt och välsökt. En mycket stor majoritet av eleverna är pojkar (90 % eller högre) vilket är något som vi i skolan vill försöka ändra på. Program Antal elever åk 1 Antal elever åk 2 Antal elever åk 3 IT-programmet (EEDAT) TE-programmet (TEINF) TE 4 7 Totalt* *Antal elever maj 2019 PERSONAL Vi har en god personalsammansättning med både bred och djup kompetens. Förutom välutbildade och legitimerade lärare i de flesta ämnen (de obehöriga inom IT och Teknik har gedigen utbildning inom dessa områden men ej lärarutbildning) har vi god bemanning av följande grupper: Skolsköterska (25 % tjänst), Rektor (100 % tjänst), Specialpedagoger (200 % tjänst fördelat på två personal), Elevassistenter (165 % fördelat på tre tjänster), Skolsekreterare (90 % tjänst), Kurator (50 % tjänst), Vaktmästare (50 % tjänst) och till hösten 2019 fyller vi på med en Bibliotekarie (50 % tjänst). Lärarpersonalen är indelade i två arbetslag, GG (Gymnasiegemensamma ämnen) och YRK/IT (Yrkes- och IT-ämnen). Dessutom har vi två lärteam (ej densamma indelningen som arbetslagen) som bedriver Kollegialt lärande under ledning av en förstelärare som processledare. Elevhälsans personal ingår i ett EHT tillsammans med rektor. Det har förelegat ett rektorsbyte under läsåret. Detta påverkar framför allt skolutvecklingsarbetet på så vis att gammal rektor och ny rektor kan ha olika prioriterade områden för att utveckla skolan. Så har också varit vid detta rektorsbyte men det har inte varit några revolutionerande skillnader mellan tidigare och ny rektor. Personalomsättningen under det senaste läsåret är i förhållande till skolans historia ganska låg. I samband med rektorsbytet valde två medarbetare (kurator och skolsekreterare) att byta tjänst. Utöver det har en lärartjänst bytts ut. I övrigt har personalen valt att vara kvar på enheten vilket är viktigt för en långsiktig utveckling och kvalitetshöjning. LOKALER Skolan ligger fantastiskt fint i natursköna Sankt Larsparken utanför Lunds centrala delar. Placeringen är mycket bra för elever som pendlar från kranskommunerna. Lokalerna är funktionella men har varit slitna och inte i alla delar anpassade för den utbildning som bedrivs. Detta är något som har åtgärdats under vårterminen och under sommarmånaderna där lokalanpassningar, renoveringar och investeringar (fler dragskåp till kemisal, 16

18 Makerspace mm) har genomförts. Dessutom har skolan investerat i mycket nya möbler och ett toppmodernt skolbibliotek. Eleverna har tillgång till en bra skolmatsal ca en minuts promenad från skolan. Totalt sett är lokalerna idag väl anpassade och fräscha. De problem som kan finnas härrör till att lokalerna är något små varför det ej går att utöka verksamheten i befintliga lokaler och att det i skolbyggnaden inte finns anpassade ytor för elever att ha grupparbeten i eller liknande. FINANSIERING Alla våra utbildningar finansieras via elevernas hemkommuner och den skolpeng som gäller för det aktuella programmet. Utbildningen är avgiftsfri i enlighet med skollagen. 17

19 BILAGOR BILAGA 1 - ÅRSHJUL SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 18

20 BILAGA 2 - VÅRA FYRA STRATEGIER FÖR HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE Kollegialt lärande Vi arbetar för en professionsutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap i den dagliga praktiken. En förutsättning för kollegialt lärande är att rektor skapar gemensamt utrymme för kunskapsfördjupande möten för lärarna, vilket på skolan innebär två timmars dedikerad lärteamstid per vecka. I den modell för lärande organisation som arbetats fram inom ramen för strategierna finns också fokus på ett tidigt varningssystem (EWS). Arbetet med det tidiga varningssystemet förutsätter att lärare kontinuerligt signalerar förväntningarna på den egna undervisningen. En annan förutsättning är att det finns möjligheter för lärare att i lärteam utveckla och testa ny undervisning utifrån de analyser som görs. Pedagogiskt ledarskap Vi ser pedagogiskt ledarskap som ett mönster av påverkan från flera aktörer, och inte endast från en enstaka person. Genom att öka utbytet mellan skolledare och lärare i pedagogiska och didaktiska frågor uppmuntras till ökat engagemang och lärande, vilket i sin tur spiller över på eleverna. Specialpedagoger och förstelärare nyttjas i den undersökande och kunskapsbildande cykeln i lärteamens arbete. Formativ bedömning Två särskilt viktiga och utmanande kunskapsområden rörande undervisningens kvalitet är lärarledd undervisning och formativ bedömning. I stället för att endast leverera undervisning som man hoppas leder till lärande har formativ bedömning fokus på kontroll om lärandet verkligen händer. Detta för att läraren med stöd i en växande repertoar av undervisningsalternativ och bedömningssituationer kan anpassa sitt sätt att undervisa efter det som sker eller inte sker. Resursfördelning Att använda skolans resurser mer effektivt kräver mod eftersom det innebär att göra prioriteringar, och att vara tillräckligt stark för att säga att vissa saker helt enkelt är viktigare än andra - också när dessa prioriteringar kräver att man måste avsluta eller förändra en uppskattad aktivitet. Här utgör lärares signalerade förväntningar i det tidiga varningssystemet ett viktigt underlag. 19

21 BILAGA 3 - RESULTATBLAD INDIKATORER Undervisning Trygghet 20

22 BILAGA 4 - BASUNDERVISNING Basundervisning Bakgrund Hur kan vi ha undervisning där vi har höga förväntningar på våra elever och samtidigt ha strukturerat undervisningen så den blir tillgänglig för alla, även de som behöver extra anpassningar. Målet är att vi har en gemensam basundervisning som är tydlig och strukturerad och som hjälper alla elever att lyckas i skolan. Många av de extra anpassningar som finns kan vi enkelt ha med i vår basundervisning då det är anpassningar som är stöd för alla elever i klassrummet. Vi vill också arbeta med att få eleverna att ta mer ansvar men det förutsätter att vi också lär dem detta. Vi behöver vara väldigt tydliga med våra förväntningar på eleverna och vilka regler vi arbetar efter. Vi kommer till nästa år försöka i mycket högre utsträckning arbeta med samma regler i klassrummen och också arbeta med basgrupper som ändras varje månad, samt bestämda placeringar i flera av klassrummen. Basundervisning, ett slags tydligt ramverk som gynnar alla elever och som gör att de vanligaste extra anpassningarna inryms. Basundervisning: Lektionsstart Läraren är alltid i lektionssalen några minuter innan lektionen börjar. Det är oerhört viktigt att vi lärare är i tid till alla lektioner! Lektionerna börjar genom att läraren släpper in eleverna på lämpligt vis där mobiler är undanplockade, dataskärmar nere, klassrummet är tyst. Ett tydligt avstamp att lektionen börjar. Insläpp efter genomgång (ca 5-15 min) för försenade elever. Sätt gärna upp en lapp på dörren Läraren placerar, vid behov, eleverna i klassrummet. I årskurs 1 kommer vi arbeta med placering i basgrupper. Mobiltelefoner ska stoppas undan om inget annat anges av läraren. Mobiltelefoner omhändertas, i enlighet med ordningsregler, om elever trots uppmaning om att stoppa undan mobilen använder den under lektionen. Summera snabbt föregående lektion tillsammans med eleverna, ger förförståelse inför dagens genomgång Lektionsplanering skall övergripande finnas på tavlan (ex projicerad) och delad i Classroom. Lektionen är helig och ska vara välplanerad och strukturerad. Om elever arbetar i större projekt ska det finnas tydliga delmål/deadlines som läraren ska stämma av med. 21

23 Säkerställ att alla har förstått lektionens innehåll, använd t ex Berätta för mig vad vi skall göra idag Basundervisning: Under lektionen Eventuell gruppindelning görs av läraren i årskurs ett. Eventuellt kan eleverna i år två och tre ta större ansvar för gruppkonstellationer men det är lärarens uppgift att se till så det blir funktionella grupper. Tydlighet under lektionens gång, kontrollfrågor för att säkerställa att eleverna förstått vad som ska göras under lektionen Sammanfatta gärna under lektionens gång Använd ett språkstödjande arbetssätt Tid under lektion att prova det genomgången har handlat om att bara pröva hemma är inte optimalt Vid tilldelning av uppgifter, lägg tid på tydligheten och lägg instruktionerna i kronologisk ordning Basundervisning: Avslutning Summera lektionen tillsammans med eleverna Visa var dagens material finns tillgängligt i Classroom (gör gärna detta via projektor för att tydliggöra för elever). Tydligt avslut av lektionen, läraren avslutar lektionen Lektionssalen återställs till basordning (stolar under bordet, skräp i soptunna/papperskorg, tavla utsuddad och inget undervisningsmaterial kvarlämnat). Vi hjälper varandra och påminner lärare som lämnat klassrummet ej iordningsställt. Basundervisning: Lektionsplanering och material Lektionsplanering ska finnas tillgängligt digitalt i Classroom Det ska finnas en röd tråd (logisk ordning) i hur kursen är upplagd och dess lektionsplaneringar. Kursplanering och lektionsplanering ska alltid utgår från kursens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Lärarens material (information om uppgifter, examineringar o dyl) skall alltid finnas tillgängligt, digitalt publicerat enbart i Classroom 22

24 Basundervisning: Examinationer Säkerställ att examinationer som sker under lektionstid hinner genomföras av alla elever inklusive förlängd skrivtid Behövs skrivning på annan plats: planera med Specialpedagog eller kansliet. Variera examinationsformerna. Tydlig återkoppling på prov och inlämningsuppgifter 23