Teknikens inflytande på lågstadieelevers skriftspråk

Transkript

1 Estet- filosofiska fakulteten Inrikting mot estetiskt lärande Carolina Hermansson Teknikens inflytande på lågstadieelevers skriftspråk Technologies Impact on the Written Language of Students in Lower Primary School Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum: Handledare: Jonas Ingvarsson 1 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammandrag Detta är en undersökning om hur dagens teknik påverkar elever i lågstadiets skriftspråk. Då jag genomfört denna undersökning har jag intervjuat sex personer som alla, på olika sätt, arbetar på ett lågstadie. Jag har även använt mig av sex olika litteraturkällor. Resultatet av denna undersökning har blivit delat. Resultatet visar att teknik påverkar eleverna i lågstadiet men det har inte gått att fastställa om detta är en positiv eller negativ påverkan. Slutsatsen har blivit den att det finns både positiva sidor och negativa sidor med tekniken för eleverna i lågstadiet. Det som med säkerhet fastställts är att dagens teknik påverkar lågstadieelever. Nyckelord: teknik, dagens teknik, lågstadiet, lågstadieelever.

3 Abstract This is a study on how current technology affects the written language of students in lower primary school. As I have conducted in this study, I ve interviewed six people who all, in different ways, are working in a lower primary school. I also use six different literature sources. The results of this study have been inconclusive. The result shows that technology affects students in lower primary school but it has not been possible to determine whether it is a positive or negative impact. The conclusion has been that there are both positive aspects and negative aspects of technology for students in lower primary school. That one thing which is certain, is that today's technologies affect lower primary school students. Keywords: technology, current technology, lower primary school, lower primary school students.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Litteraturdelen Arne Trageton Olle Josephson Theres Bellander Peggy Andersson, med flera Läroplanen Sylvana Sofkova Hashemi, Ylva Hård af Segerstad Metod Resultat Diskussion Källförteckning Tryckta källor Elektroniska källor Bilagor Bilaga

5 1 Inledning Då jag bestämde mig för att göra ett arbete om hur dagens teknik, så som datorer, mobiltelefoner pch liknande, kunde påverka unga elevers skriftspråk, tänkte jag först undersöka både låg- och mellanstadiet. Sedan jämföra resultaten från dem båda och komma fram till likheter och skillnader. Jag insåg snabbt att tiden inte skulle räcka till för att skriva om de båda åldrarna så jag valde att koncentrera mig på en av dem, lågstadiet. När jag väl hade bestämt mig för att min undersökning skulle genomföras på lågstadiet formulerade jag en första frågeställning: Hur undervisar lärare på lågstadiet sina elever i korrekt svenska med tanke på allt chatt- och slangspråk som existerar idag? Då jag funderat över vad jag anser vara intressant inom detta ämne kom jag fram till att det egentligen är elevernas språk mer än lärarnas undervisning som jag finner intressant. Jag ville undersöka hur olika tekniker, som datorer eller mobiltelefoner, kunde påverka elevernas skriftspråk. Min frågeställning ändrades således till: Hur påverkar teknik och sociala/moderna medier barn på lågstadiets skrivutveckling? I och med den frågeställningen utgår jag från att elever i lågstadiet blir påverkade av dessa medier. Jag utgår även från att de allra flesta barn på något vis kommer i kontakt med en dator eller annan form av teknik (sociala/moderna medier) i hemmet. Syftet med detta arbete är alltså att undersöka hur elever i lågstadiet och deras skrivutveckling kan påverkas av teknik, så som datorer och liknande. 1

6 2 Litteraturdelen Denna del kommer att behandla litteraturen som ligger till grund för denna undersökning. Under varje rubrik kommer en bok att behandlas. Titeln på varje rubrik är namnet på författaren till boken eller texten som jag behandlat. 2.1 Arne Trageton Den viktigaste källan inom litteraturen har varit Arne Tragetons bok från 2005: Att skriva sig till läsning IKT i förskoleklass och skola. Den boken grundar sig på Tragetons forskning som han utförde mellan som var till för att undersöka hur och om datorer kunde användas för att lära elever skriva och läsa tidigare och/eller bättre. Trageton och de inom projektet vände på den traditionella läs- och skrivinlärning till att istället vara skriv- och läsinlärning, 1 därav bokens titel. Det som gör Tragetons projekt speciellt är dock inte att eleverna ska lära sig skriva för att lära sig läsa. Idéen med projektet är att elever i förskoleklass till och med andra klass inte skriver för hand utan enbart på datorn. Handskrivning börjar eleverna med då de går i klass tre. 2 Det står beskrivet att föräldrar till barnen i projektet var oroliga över avsaknaden av handskrift. Att eleverna inte tränade sin finmotorik och att de inte skulle komma ikapp sina jämnåriga som skrev för hand från första klass. Trageton besvarar dessa föräldraåsikter med att visa på att det inte är enbart handskrift som övar upp unga elevers finmotorik. Han pekar på finmotoriken eleverna får då de målar bilder, tecknar eller ritar till de texter de skriver på datorn eller liknande. Sen menar han även att skrivning på ett tangentbord ger eleverna en utveckling av finmotoriken som inte är att underskatta. 3 Som argument för att bevisa att hans projekt är bra och någonting att satsa på talar Trageton om vilka skillnader det finns mellan att skriva för hand och att skriva på dator. Trageton menar att med en penna i handen är det svårt att forma bokstäver. Det kan ta bort en del av den skrivlust som många elever bär på. Får eleverna istället skriva på dator går det fortare att skriva ner bokstäverna och eleverna får snabbare en färdig text. Trageton menar även att elever som skriver på dator istället för med penna slipper skriva om i sina texter. Blir det ett fel på datorn går det lätt att sudda ut och det går inte att se att någonting tagits bort eller ändrats. Även elever som är nya i skolan som fortfarande skriver samman sina meningar i en lång bokstavsräcka kan få hjälp att sära på enskilda ord utan att sudda eller skriva 1 Arne Trageton,Att skriva sig till läsning IKT i förskoleklass och skola, Liber, Stockholm, 2005, s Trageton, s Trageton, s

7 om 4. Här skriver Trageton också att det ger ett stärkt självförtroende att kunna skriva en snygg text. Att det ser bra ut och att ingen kan se hur mycket du ändrat ger en visuell tillfredsställelse som kan verka som drivande effekt för eleverna. Något som kan anses vara intressant ur en annan synvinkel är om lärandet sker på något annat sätt då eleverna skriver på dator än då de skriver för hand. Trageton skriver: Skolan har sedan länge kritiserats för att den vänstra hjärnhalvan blivit ensidigt utnyttjad, på bekostnad av barnens kreativitet. 5 Trageton menar med detta att elever som skriver för hand, och som är högerhänta, använder sin vänstra hjärnhalva och att den kunskap eleverna tar in även sätter sig i denna hjärnhalva. Men om en elev skriver med hjälp av ett tangentbord istället för en penna, alltså om eleven använder båda händerna då den skriver, då sätter sig fakta och kunskap, som Trageton kallar informationsströmmen 6 i båda hjärnhalvorna. Med citatet ovan, när det kommer till kreativitet, menar Trageton vidare att elever som skriver för hand (högerhänta elever) blir försummade sin kreativitet. För att förklara detta kan sägas att människans högra hjärnhalva är den kreativa medan den vänstra hjärnhalvan är den analytiska. Det kan även vara noterbart att känna till att den högra hjärnhalvan ofta arbetar med flera saker samtidigt. Vänster hjärnhalva koncentrerar sig ofta på en sak i taget. En elev som är högerhänt kan alltså, oftast, bara koncentrera sig på en sak i taget då de skriver. Om man väljer att arbeta som i Tragetons projekt och låter eleverna skriva med båda händerna på ett tangentbord, då anser Trageton att eleverna ska lära sig det så kallade touchsystemet (korrekt fingersättning på tangentbordet). Trageton frågar sig: Borde inte sexåringarna få lära sig ett korrekt touchsystem som det viktigaste tekniska hjälpmedlet för att kunna uttrycka egna tankar? 7 Med detta menar Trageton att barn i dagens samhälle är hjälpta av att kunna skriva bra, och helst snabbt, på en dator. Jag tolkar det som att Trageton menar att oavsett vilket yrke eller social status en person har i livet är användningen av en dator mer eller mindre ofrånkomlig. Att ett barn redan i tidig ålder kan använda en dator och kan använda dess skrivfunktioner på ett korrekt sätt är önskvärt av samhället. För att eleverna ska lära sig skriva med touchsystem skriver Trageton att läraren ska markera ut de två 4 Trageton, s Trageton, s Trageton, s Trageton, s

8 områden för vilka tangenter som tillhör höger och vänster hand. Något som också är av vikt att visa eleverna menar Trageton är bokstäverna F och J, vilka ska vara startbokstäverna och som ska vara utgångspunkten för elevernas fingersättning när de börjar skriva 8. För de som är ovana vid datorer bör nämnas att F och J allt som oftast har upphöjningar på sina tangenter. Dessa upphöjningar ger en hjälp så att den som skriver känner att den är rätt, vilket gör att skribenten slipper släppa blicken från skärmen. Trageton avslutar men att skriva att det bästa för eleverna är att utveckla sina egna touchsystem genom att få leka fram dem. Som lärare är det viktigt att visa fingersättningen men ge eleverna utrymme att utvecklas i. Även om Trageton håller fram de positiva sidorna av användningen av datorer i skolan tar han även upp negativa sidor av användningen. Den främsta negativa sidan är om en lärare inte besitter kunskap om en dator, vilket kan leda till att eleven får en negativ upplevelse av datorn, att det är svårt eller jobbigt att använda den. Trageton ställer även många frågor som kan tolkas som kritiska frågor när det gäller behandlingen av datoranvändning i bland annat läroplaner. Trageton skriver att enligt läroplanen i Sverige ska elever använda datorer, och andra tekniska hjälpmedel, då de söker kunskap och liknande. Dock, fortsätter Trageton, är denna teknik inget som ska läras ut i skolan enligt dagens läroplaner (Lpo94). Tekniken i skolan ska enbart vara till för att eleverna ska nå upp till godkänt i skolans ämnen. Som följdfråga på detta funderar Trageton på hur eleverna ska kunna använda teknik på ett bra och givande sätt om de inte får lära sig hur tekniken fungerar i skolan. 9 En annan aspekt åt det negativa hållet som Trageton visar på, är priset för bra program och applikationer till dagens teknik. Problematiken med detta är att pedagogiska program och programvaror är dyra att köpa in för en skola. 10 Trageton skriver att om man ska köpa in pedagogiska program till en skola bör de vara anpassade till de åldrar som ska använda dem. Jag anser att en fråga som kan vara intressant att ställa sig inom detta område är: hur många skolor som har råd att köpa in åldersanpassade program. Ett program till varje ålder på skolan. Trageton skriver dock att det främst är enkla ordbehandlingsprogram som krävs för att eleverna på egen hand ska kunna använda datorn som en skrivmaskin i skolan. Jag tolkar Tragetons text som att han anser det vara viktigare att det finns bra skrivprogram som eleverna kan använda för att vidareutveckla sitt skriftspråk än pedagogiska program. 8 Trageton, s Trageton, s Trageton, s

9 Trageton fortsätter beskriva en annan synvinkel på vad man kan använda en dator till, tillgång till Internet. På Internet finns mycket information att hämta som kan användas i undervisningen både för lärare och elever. Men även om Internet ger, eller kan ge, stora möjligheter kan det vara svårt för en lärare att släppa en elev helt fri på en dator, på Internet. Ett exempel: Vi antar att en lärare ger en elev en uppgift som denna elev ska utföra med hjälp av Internet. Att utföra detta kan på flera sätt vara svårt att utföra enligt Trageton. Han skriver att de allra flesta elever som använder Internet som sökmotor har en koncentrationsförmåga på ungefär fem sekunder 11. Trageton utvecklar detta med att skriva att elever oftast enbart klickar sig vidare och inte stannar upp och läser då de kommer in på en Internetsida. Trageton menar att detta beror på att TV-, dator- och filmklipp har dubbel hastighet mot för 20 år sedan. Detta har lett till att elever inte har förmågan att orka sitta kvar vid en och samma Internetsida i mer än just fem sekunder. Trageton skriver även att det är den stora mängden av TV-, dator- och filmkonsumtion som har lett till elevernas försämrade koncentrationstid. Denna överkonsumtion, fortsätter Trageton, har skett både i skolan och i elevernas hem under de senaste femton åren 12. Det Trageton skriver om här kan tolkas som att många föräldrar låter en dator eller en TV aggera barnvakt åt sina barn. Jag personligen anser att det verkar hemskt att föräldrarna är orsak till att deras barn får koncentrationsproblem. Jag frågar mig även som avlutning på Tragetons bok: hur det ser ut idag. Tragetons bok skrevs 2005, då hade elever överkonsumerat dagens teknik i femton år. Nu, snart tio år senare, vore en undersökning på hur många elever som har koncentrationsproblem intressant att genomföra. Dels för att se om problemen finns hos lika många barn och om konsumtionen av barns teknikanvändning har ökat eller minskat. 2.2 Olle Josephson En annan författare som vänder sig mer mot språket än mot dagens teknik är Olle Josephson i boken: Svenskan i IT-samhället 13. Josephson skriver om hur svenskan förändras och varför svenskan förändras i och med att vi idag lever i ett IT-samhälle. Han pekar tydligt på att det inte är tekniken i sig i samhället som förändrar vårt svenska språk, det är alltid människor som står bakom språkliga förändringar även om dessa förändringar sker via ett tekniskt hjälpmedel 14. Josephson ger i sin bok flera exempel på hur det svenska språket har förändrats och vad det är som gör att man idag inte känner samma behov av korrekt svenska som man gjorde förr. Det exemplet som jag fastnat mest för är då 11 Trageton, s Trageton, s Olle Josephson (red), Svenskan i IT-samhälle, Hallgren & Fallgren, Uppsala, Josephson, s. 7. 5

10 Josephson skriver om hur långt, och till hur många, du kan nå med Internetuppkoppling. Han skriver att att när det är så pass enkelt att komma i kontakt med i princip alla, oavsett var i världen de bor, blir sådant som är social regel i talspråk oviktigt. Saker som presentation av och för varandra samt artighetsfraser blir någonting sekundärt 15. Det viktigaste blir istället att avhandla det som är konversationens syfte och inte hur man uttrycker sig, vare sig i skrift eller tal. Josephson skriver att Med e-posten och i så kallade chatt kan vi skriva till varandra nästan som man samtalar: snabba repliker som inte behöver följa skriftspråkets gängse formella krav. 16. Detta skrev Josephson redan 1997 då chatt och e-post inte på långa vägar var lika vanligt som idag. Men jag menar att sedan 1997 har den tekniska utvecklingen tagit stora steg framåt. Det är få som nu, 2013, inte på något sätt använder sig av en dator. Allt från att ta ut pengar i en bankomat till att värma någonting i micron är att använda sig av en dator. När Josephson skriver och använder ordet dator, då tolkar jag det dock som att han enbart refererar till datortypen PC (personal computer eller personlig dator). Just dessa datorer menar Josephson, år 1997, har en obestämd roll för hur de kommer påverka det svenska språket i framtiden. Han skriver som jag tidigare nämnt att det är de som använder datorn som kommer att utveckla språket och inte datorn i sig 17. Josephson ger även exempel i sin bok på vad det är som gör att många datoranvändare får det svenska språket att förändras. Josephsson menar också att i vårt IT-samhälle där det finns så mycket datorer är det lätt att producera texter och skrift över lag. Han ställer sig dock frågan om det är ett flyktigt språk vi producerar. Alltså att det är enkelheten i textproducerandet som gör att kvaliteten på texten inte längre spelar lika stor roll 18. Några av de viktigaste aspekterna för förändringarna, enligt Trageton, är textutrymme, platsen det finns att skriva på, och tid, hur fort det ska gå att producera en text. För att börja med textutrymme, skriver Josephson att det är väldigt mycket information som delas på en dator och via Internet. På flera Internettjänster, främst på en så kallad community, är syftet att du ska skriva ner text som du vill dela med dig av på Internet. På dessa Internetsidor (idag: twitter, facebook med flera) finns det dock begränsningar för hur långa dina textinlägg får vara. Josephson skriver att, för att spara plats och få med så mycket information som möjligt på liten yta är förkortningar och korta omskrivningar mycket behjälpligt 19. Att komprimera ner sin text, fortsätter han, leder ofta till att den korrekta svenskan får ge plats åt nya språkföreteelser som gör att mer text får rum, även om det 15 Josephson, s Josephson, s Josephson, s Josephson, s Josephson, s. 9. 6

11 skapar skrivfel eller, beroende på hur man väljer att se det, en utveckling av språket. Från textutrymme till tid. Tid går hand i hand med textutrymme, skriver Josephson, ju mer text det finns att läsa desto mer tid krävs det att du som läsare avsätter för att ta till dig informationen som skrivbenten vill förmedla. Sedan finns det även den form av skriven kommunikation via en dator som kallas chatt. På en chatt är det kutym med kort tid mellan sänd skrift och respons. Chatt liknar på många sätt tal: turtagande, frågor och svar och nästan omedelbar respons. Att använda förkortningar och andra sätt för att korta ner sin text och förkorta sin skrivtid kan vara värt mycket mer än att kunna skriva med en korrekt stavning. 20 Jopsephson skriver även om hur svenskan har blivit mindre viktigt språk, ett sekundärspråk 21. Han menar att svenskan i IT-samhället är ett underordnat språk. Det är engelska som på allt fler punkter kommer in och blir det första språket. Manualer och instruktioner är inte helt garanterade att ha en svensk översättning. Inte heller om du behöver ringa till en så kallad help desk förtydligar Josephson, om det till exempel skulle uppstå ett problem med en dator, är det idag inte säkert att du klarar dig på enbart svenska. Det fodras nästan av dig att kunna tala och förstå engelska för att du ska klara av samhället idag. Hur tycker då Josephson att en dator påverkar elevers skriftspråk? Josephson skriver att en dator kan vara till stor användning, speciellt inom svenskundervisning, men en dator kan även leda till att delar av den traditionella svenskan blir bortglömd. Han fortsätter med att visa på exempel från svensklärare. Elever som har svårt med att skriva eller har någon form av diagnos som gör att svenska och skrivning är svårt, de kan bli oerhört hjälpta av en dator. Att eleverna kan skriva snygga bokstäver och klarar av att producera en text som är läslig för alla kan ge ett stärkt självförtroende och en vilja till att fortsätta skriva 22. Josephson skriver som sagt att det finns två sidor av en dator, detta gäller även för lågstadieeleverna 23. En elev kan använda en dator till att skriva en fin och helt korrekt text. En elev kan också använda en dator till att sitta och chatta med sina kompisar, där det inte finns några skrivna regler för vilket språk som ska användas. Josephson skriver: Återigen kan man se på datorn på två sätt. Å ena sidan gör den allt fler av oss till skrivande människor, å andra sidan är det kanske ett flyktigt och mindre viktigt 20 Josephson, s Josephson, s Josephson, s Josephson, s

12 skriftspråk vi producerar. 24 Josephson tycker att datorer är en mycket bra skrivmaskin för elever. Men jag tolkar det som att Josephson menar att lärare (eller annan vuxen) måste ge elever en grund att stå på i sitt skriftspråk. 2.3 Theres Bellander Följande bok som jag kommer behandla är skriven av Theres Bellander och den är baserad på hennes undersökning om ungdomars kommunikationsmönster. Ungdomar i texten refererar till elever i gymnasiet, år gamla. Hon har i denna undersökning försökt ta reda på hur ungdomar kommunicerar med varandra och varför de väljer det ena eller det andra kommunikationsmedlet. Bellander pratar om att det finns traditionella medier och nya medier att kommunicera genom. Det som Bellander ser som traditionella medier är: tal, ansikte mot ansikte eller via stationär telefon, skrift via brev, vykort, inköpslistor med mera. Nya medier hon tar upp i sin text är: tal via en chatt (med mikrofon) eller mobiltelefoner, skrift via chatt, sms och på en community. Bellander skriver att under hennes undersökning var det mycket vanligt att elever uttrycker sig vi pratade, då de berättade att de hade skrivit med en vän på en chatt 25. För ungdomar verkar den fysiska kontakten och det fysiska rummet vara mindre viktigt än sjävla kommunikationen. Det som är allra viktigast för dessa ungdomar, som Bellander pratat med, är att de ska vara nåbara. Om det är via en dator, en telefon eller fysiskt närvarande för kommunikation är mindre viktigt. Bellander får också fram av sin undersökning att det för ungdomarna inte spelar någon större roll på vilket sätt kommunikationen sker, alltså om det är skriftlig eller talad kommunikation. Förutom att ofta vara tillgängliga för kommunikation är den huvudsakliga meningen för ungdomarna att deras kommunikation med varandra är snabb och att den sker direkt 26. Med detta läst anser jag att man kan fråga sig om elever är otåliga och har svårt att sätta sig och skriva ett traditionellt brev, för hand, och vänta på att det skickas och förhoppningsvis ger ett brev tillbaka. Kan dagens nya medier leda till att ungdomar skriver mindre? Bellander skriver att det förmodligen är tvärt om. Med nya teknik och nya medier skriver ungdomar mer än vad de gjorde förr, innan chatt och liknande, fanns. Bellander skriver att ungdomar som hittar en chatt och vänner att skriva till får en 24 Josephson, s Bellander, T. Ringa ett telefonsamtal eller logga in på chatten? Ungdomars kommunikation i tal och skrift via nya och traditionella medier. FUMS, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, Uppsala, Sidan Bellander, s

13 sporre till att producera text. 27 Skrivandet blir då på ungdomen i frågas villkor och det blir ett fritt skrivande, vilket beskrivs som ett självständigt skapande 28. Jag frågar mig nu: vad har då Bellander kommit fram till? Bellander skriver i sin sammanfattning att de ungdomar hon pratat med använder såväl traditionella som nya medier för att kommunicera med omvärlden. De använder hemtelefonen för att ringa till kompisar som de vet är hemma, detta för att det ofta är någon annan i ungdomarnas familj som betalar för den telefonen. Ungdomar använder även datorer i stor utsträckning för att ta kontakt med varandra, främst via chatt enligt Bellander. Men det som används mest idag av ungdomar är den skrivna kommunikationen. Till sist blir min fråga: kommer den skriftliga kommunikationen ersätta verbal kommunikation? För vidare tankeväckande hos dig som läsare: hur utvecklar barn och ungdomar som inte ses utan pratar på sms och chatt sin sociala sida och sociala kommunikation. Kanske får personer snart sina sociala behov tillfredsställda vid en datorskärm utan att möta människor i verkligheten. 2.4 Peggy Andersson, med flera Detta är en bok som främst riktar in sig på barn som ännu inte börjat skolan, men det finns även delar för lågstadieelever. Boken är skriven av fem kvinnor som alla på något sätt arbetar med yngre barns läs- och skrivinlärning. Dessa kvinnor skrev Spökägget för att förmedla ett nytt sätt att lära barn att läsa och skriva på. Det främsta budskapet i boken är att lärare ska arbeta på ett tematiskt arbetssätt för att ge alla olika elever ett betydande lärande. Författarna menar att det är viktiga att alla barn får lära sig på sin egen nivå. Innehållet i lektionerna ska kopplas samman med de eleverna redan vet eller redan kan. Detta för att eleverna ska känna igen sig och få upp ett intresse för ämnet som studeras. För barn som inte knäckt läs-och/eller skrivkoden beskriver författarna att experimenterandet och kreativiteten är något av det viktigaste. Det är viktigt att låta eleverna prova sig fram och som lärare inte rätta fel utan uppmuntra det som blir rätt. Författarna beskriver detta: Det gäller att utveckla deras språk, inte att ersätta det. 29 Alla elever som kommer till skolan har ett språk. Även om inte alla kan skriva eller läsa kan de allra flesta barn som börjar skolan tala. I Spökägget skrivs det just att det är lättare att tala än att skriva 27 Bellander, s Bellander, s Andersson, Peggy (red.), Spökägget: att läsa och skriva i förskola och skola, Natur och kultur, Stockholm, Sidan 32. 9

14 eftersom det är mycket mer tillåtande att tala. När ett barn talar möts de av positiv respons även om de uttrycker sig, eller talar, fel. När det sedan kommer till skrift finns det många fler regler att följa och rätt och fel blir mycket mer tydligt. Det är svårt för en lärare, just när det kommer till skrift, att se till att elever lyckas. För att lyckas med skrift krävs det mycket träning av eleverna. Att använda den traditionella vägen för inlärning av bokstäver, att varje bokstav lärs in för sig och sedan automatiseras, leder till att elever som inte klarar av att automatisera bokstäverna, eller inte klarar den grovmotoriska delen att just få ner bokstäverna på pappret, löper stor risk att känna misslyckande. Spökägget beskriver de lärare som inte vill följa denna traditionella väg. De lärare som vill att eleverna ska utveckla ett eget skriftspråk utifrån sin kreativitet och fantasi. Men i Spökägget skrivs även att dessa lärare har stor press på sig 30. Detta eftersom det finns en stark tradition i att skrift ska vara just korrekt. Spökägget tar upp vikten vid att låta elevernas ord, det de vill berätta, komma fram först. Det ska inte läggas någon större vikt vid att eleverna har ett korrekt språk då de börjar skriva, det som ska stå i fokus är att eleverna har och upplever ett kravlöst skrivande. För att koppla detta till min frågeställning om hur tekniken påverkar elevers skrivande står det i Spökägget att det är mycket vanligt att en elev eller ett barn kommer ihåg och vet precis vad det är det har skrivit om. Dock kan en sådan text vara omöjlig att läsa för en vuxen. Vidare står det även att det finns olika sätt att ge sig in i ett skrivande för ett barn. Exemplen ges i bilder i boken 31, med mina ord får exemplen dessa namn: måla en bild och skriva text till, hitta på en saga att skriva på dator, skriva en text på dator och sedan måla en bild till. Min tolkning av detta är att elever blir mer motiverade att skriva om de får göra någonting mer av sin text än att bara skriva ner den på ett papper. I boken verkar det vanligaste vara att måla någonting till sin text. Men användning av en dator för att skriva en text verkar också vara en inspiration eller motivation för elevernas förtsatta skrivande. 2.5 Läroplanen I läroplanen för svenska, årskurs 1-3, står det att elever ska lära sig skriva för hand (handstil) och på dator. Det står även att elever i dessa årskurser ska göra sökningar på Internet på webbsidor för barn samt att dessa elever ska behandla interaktiva spel och webbtexter 32. På skolverkets hemsida står att, 30 Andersson, s Andersson, s Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, Sidan

15 enligt 2011 års timplan, elever har i grundskolan rätt till 1490 timmar i svenska 33. Det är sedan upp till varje enskild lärare att avgöra hur många av dessa timmar som ska läggas eller inte läggas på datoranvändning. En lärare kan alltså välja att använda enbart datorskrivning eller enbart handskrift, så länge målen i läroplanen uppnås. Vad står i läroplanen om att lära eleverna om teknik? Förutom det jag tidigare skrev, Internetsökningar, interaktiva spel och webbtexter, finns det även andra punkter i läroplanen som jag anser går att tolka som något du använder teknik till. Men det är som sagt upp till varje lärare att tolka läroplanen efter dennes eget tycke. Att en lärare måste använda teknik i sin undervisning står det inte, mer än just Internetsökningar, interaktiva spel och webbtexter. Ett tillägg jag gör till detta är att elever som gått igenom lågstadiet och går i klass fyra till sex ska bli bedömda och få betyg inom minst fyra punkter där de måste använda teknik. Det finns många frågor att ställa sig runt de nya punkterna i läroplanen som handlar om teknik. En fråga som är tankeväckande är hur mycket datoranvändningen ökar för eleverna mellan klass tre och klass fyra. Man kan även fundera på hur en lärare ska bedöma en elev under punkten [...] skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. 34. Ska en lärare här visa hur ett sms och en faktatext ser ut för att låta eleverna jämföra dem? Frågan jag anser värd att ställa är vem som bestämmer hur ett sms ser ut. Sms kan mycket väl vara skrivna med bra, utvecklad svenska samtidigt som ett sms kan vara fullt av förkortningar, särskrivningar och slanguttryck. Jag tolkar även detta som att det är upp till läraren att avgöra vilken typ av faktatext och vilken typ av sms hen vill visa eleverna. 2.6 Sylvana Sofkova Hashemi, Ylva Hård af Segerstad Detta projekt är gjort av två filosofie doktorer vid Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet. Publikationen kommer från ett projekt som skapades för att undersöka det skrivna språket hos barn i klass fyra till nio. I projektet undersöktes barnets skrift i olika sammanhang. Även hur elevernas texter kan ha påverkats av deras använding av olika former av teknik undersöktes. 35 I undersökningen ingår som sagt barn i mellanstadie- och högstadieklasser, totalt är det 157 barn med i undersökningen. Det som undersöks är den text elever producerar, allt från dagboksanteckningar, sms, chattkonversationer till skoluppgifter Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, Sidan Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, Elevernas skriftspråkande i skolan och nya medier: Slutrapport från projektet Att lära sig skriva i IT-samhället, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet, Göteborg,

16 I sin publikation skriver författarna att den typ av producerad text som det finns mest av är den handskrivna oavsett vilken ålder (klass) de har valt att titta på 36. Eleverna som hade tillgång till dator när de skulle skriva text använde den som en sökmotor, antingen för att leta reda på fakta till sin text eller kanske en bild 37. Författarna skriver att det är ytterst få gånger och få elever som producerar en text direkt i ett skrivprogram på en dator. Även om eleverna har haft tillgång till datorer har dessa endast används om elever vill skriva rent en text, alltså skriva om en text de redan skrivit för hand, på datorn. Eleverna anser i författarnas text att det är bra att skriva in texten på en dator för då kan datorns rättstavningsprogram se till att det inte finns några fel i texten. Författarna skriver att i deras intervjuer med elever anser de flesta att de duktiga då det kommer till stavning och att rättstavningsprogrammen bara är ett kompliment 38. I publikationen står även mycket om hur elever använder teknik för att producera text, men framför allt för att kommunicera med varandra. Författarna kommer fram till att det är chatt som eleverna ägnar sig åt allra mest på fritiden. Anledningar till att chatta är populärt hos eleverna menar författarna, efter intervjuer, beror på att chatt går mycket fortare än att skicka mail till varandra. En chatt-konversation går lika fort som att skicka sms. Intervjuerna svarar även på det, författarna skriver att till skillnad mot en telefon, som ett barn eller ungdom ofta själv betalar för, är ett nätverk gratis för dem att använda, eftersom det är en vuxen som betalar för det 39. I projektet har författarna tittat närmare på om elever har ett korrekt språk. Alltså att de skriver med god standardsvenska. Eller om det är så att elevernas språkbruk har påverkats av olika tekniska hjälpmedel. Eleverna själva uttrycker det i intervjuer att de medvetet skriver olika på sin fritid mot vad de gör i skolan. I intervjuerna menar de dock att de själva inte ser detta som ett problem, det är som två skilda språk och eleverna påstår att det är enkelt att växla mellan skolspråket och fritidsspråket 40. Efter att författarna undersökt elevernas skolspråk och jämfört med deras fritidsspråk kommer de fram till att eleverna använder sig av ett friare och mycket mer personligt språk 41. På sin fritid använder eleverna sig av flera olika tekniska hjälpmedel för skriftlig kommunikation. Inom dessa olika tekniker finns det flera stilar som eleverna använder, alltså en stil för att skriva sms, en stil för chatt och så vidare. 36 Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s

17 Författarna skriver att eleverna tycker att de är medvetna om att de själva skriver olika inom alla tekniker 42. Författarna själva skriver att resultaten de fått fram, efter att de hade gått igenom elevernas texter, visar på att det så kallade standardskriftspråket inte löper så stor risk att förändras till det sämre av användningen av nya tekniker och medier 43. Likheterna som finns mellan elevers skoltexter och fritidstexter är många. Författarna skriver att fritidstexterna skrivs på samma sätt som elevernas skoltexter. De fel som görs i skoltexterna är dock mer förekommande i elevernas fritidstexter. Felen som finns i texterna är stavfel, särskrivningsfel, avvikelser i bruket av stor bokstav och interpunktion och en del grammatiska fel 44. Det som förekommer mer i elevernas fritidstexter är användningen av skrivet talspråk samt verb i grundform, gissa istället för gissade eller fråga istället för frågade. 45 Något som också är väldigt vanligt förekommande i elevers fritidstexter är den uteblivna interpunktionen. Det elever gör, skriver författarna, är att de sätter samman flera meningar till en 46. Varför är språkbruket inte lika viktigt för eleverna i deras fritidstexter? Författarna skriver att uteblivna ändelser på ord eller ett helt borttaget ord görs av eleverna för att skapa mer plats och tid. Det som är viktigt med kommunikationen på elevernas fritid är just att kommunisera, svenskan är sekundär för dem. Ju snabbare det går att skriva, ju snabbare kan en elev få respons på det den skrivit 47. Författarna pekar även på att fritidstexterna innehåller mycket slang och dialekt, även uttryck på andra språk förekommer, främst på engelska, allt detta för att eleverna uttrycker sin sinnestämning, handling eller tycke på detta sätt 48. Jag tolkar det som att författarna här menar ungefär: Nice! för Vad roligt! eller BRB (be right back) för Strax tillbaka. Trots att författarna skriver att standardskriftspråket inte löper så stor risk i och med de nya teknikerna, skriver de även att eleverna eventuellt kan få med sig språk från de olika tekniker de använder då de skriver. Alltså att sättet eleverna skriver på i ett visst forum, exempelvis sms, kan leta sig in i elevers skoltexter, det vill säga handskrift 49. Författarna skriver till sist att om elever i skolan får lära sig en bra 42 Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s

18 grund till hur man skriver, och får visat för sig hur ett gott standardspråk ser ut, får de en mycket bra grund att stå på inom svenska. Om eleverna även får se vad det finns för skillnader mellan olika språkstilar så är det lättare för eleverna att själva anpassa sitt språk för specifik situation och person Sylvana Sofkova Hashemi & Ylva Hård af Segerstad, s

19 3 Metod Denna del av arbetet består av en beskrivning av min undersökningsgrupp. Jag har valt att prata med sex pedagoger som på något sätt arbetar med elever på lågstadiet. De allra flesta av dessa personer jobbar med elever som går i klass tre. Detta är ett medvetet val jag gjort då jag vet att flera av personerna sett sina elever utveckla ett skriftspråk sedan de gick i första klass. När jag valde personer att prata med letade jag efter pedagoger som på något vis arbetar med en klass tre. Detta för att undersökningen ska bli mer inriktad mot hur mycket elever som genomgått lågstadiet påverkats/påverkas av nyare medier. Personerna som har ställt upp på detta kommer inte att beskrivas med vare sig, namn (påhittade eller sina riktiga), ålder eller kön. Detta för att skydda personernas integritet 51. Jag anser inte att kön har påverkat svaren jag fått och personernas ålder har jag valt att utelämna och istället visa på personernas tid inom yrket som lärare, se Figur 1. Personernas ålder i erfarenhet spelar en mycket viktigare roll för mina frågor än personernas biologiska ålder. När jag valde personer att kontakta för min undersökning frågade jag personer jag sedan innan visste arbetade med barn i lågstadiet. Dessa personer kommer från olika delar i Sverige, olika skolor och olika klasser. Person: Har arbetat som lärare sedan: Undervisar i klass: Intervjuperson A Intervjuperson B Intervjuperson C Intervjuperson D Intervjuperson E Intervjuperson F Figur 1 info om undersökningsgruppen I övrigt kan det vara viktigt att tillägga är att alla som jag har talat med har suttit i par. Personerna i 51 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund, Sidan

20 paren har känt varandra sedan innan. Jag har låtit dem sitta i par för att de ska få chans att diskutera mina frågor och sina svar med varandra. 52 Sättet jag använde för att få fram information från dessa personer var genom att göra intervjuer 53. Jag valde detta sätt efterson jag hade valt att endast ha sex intervjupersoner och då ansåg jag själv att en intervju ger mer information än massutskick av formulär med ja/nej-frågor eller liknande undersökningar. För att utvärdera detta val av metod: de positiva sidorna med att göra intervjuer var den att jag som intervjuare fick möta personerna bakom informationen. I och med att jag rent fysiskt befann mig på samma plats som de jag intervjuade kunde jag förklara om det var någon av intervjufrågorna som personerna inte förstod eller ville att jag ställde på ett annat sätt. Skulle jag skickat ut formulär kan jag inte veta om de som svarat förstått vad jag menat och måste räkna med en viss felmarginal bland svaren. Det som dock kunde gått bättre med intervjuerna hade varit att genomföra intervjuerna på annan plats. Flera av de intervjuer jag gjorde utfördes på personernas arbetsplatser, alltså i skolmiljö. I skolan händer det mycket även om eleverna gått hem för dagen, kollegor som vill diskutera eller föräldrar till elever som söker läraren i fråga. Att ha genomfört intervjuerna på annan plats tror jag personligen skulle ha gett intervjuerna ett lugnare klimat. Inte med det sagt att intervjuerna skulle blivit bättre eller att jag skulle fått ut andra svar. Men möjligheten att en lugnare miljö, än personernas arbetsplatser, skulle gett dem en annan sinnesstämning och kanske andra tankebanor finns. Vidare skulle man kunna fundera vidare på hur resultatet hade ändrats om jag hade valt ut lika många personer från en klass ett, en klass två och en klass tre. Som jag tidigare skrev så valde jag nästan enbart personer som på något sätt är inne i klass tre eftersom jag visste att dessa intervjupersoner haft många av eleverna och sett deras skriftutveckling. Till ett större arbete eller till vidare forskning inom samma område skulle jag ha tagit med både lärare till yngre elever men även lärare som arbetar med elever på mellanstadiet. Detta för att jämföra hur mycket ett eller två år kan göra med ett barns skrivutveckling. När jag först tog kontakt med de personer som jag senare kom att intervjua gjorde jag det främst via mail. Men kontakt fanns även via telefon. När jag och personerna gjort upp om plats och tid för intervju 52 En av personerna som deltar och svarar på frågorna är pensionerad. Jag kommer dock att formulera mig i texten som att alla sex fortfarande arbetar. 53 Se bilaga 1. 16

21 satte vi oss och pratade om vad jag skulle undersöka. Alla som deltog fick veta att de skulle vara anonyma i min undersökning 54 och i och med det kunde jag använda en diktafon för att spara personernas svar. När jag genomförde mina intervjuer hade jag med mig en dator med intervjufrågorna nedskrivna för att personerna själva skulle kunna läsa frågorna jag ställde. Detta för att underlätta för de intervjuade, att slippa försöka minnas frågan och enbart koncentrera sig på att svara. Jag hade även delat in intervjun i tre delar med var sin överskrift för att det skulle finnas något för personerna att ha som ram för diskussionen om frågan. I intervjun 55 var de allra flesta av mina frågor öppna, det fanns någon ja/nej fråga, dock följdes de allra flesta av dessa av en följdfråga och motivering till valet av svar, ja eller nej. När jag gjorde frågorna till min intervju såg jag till litteraturen och till min huvudfråga. Den första av delarna i min intervju riktar sig mot intervjupersonen själv. Personen får tänka på hur klassen eller klasserna personen arbetar med just nu ser ut. Intervjupersonen får också se till sig själv och utvärdera hur de lär ut inom de områden jag frågar om. Den andra delen handlar om personernas iakttagelse av vilka förändringar som hänt i elevers skriftspråk under den tiden de varit verksamma lärare. Som en följdfråga har personerna frågats om de tror att något av dagens teknik har påverkat elevernas skrivande. Intervjupersonerna har även fått svara på tre frågor som har gällt elevers skriftspråk, då det kommer till tekniska hjälpmedel för att skriva. Alltså, hur och om tekniska skrivprocesser och skrivtekniker har påverkat elevers skriftspråk i skolan. De tre frågorna jag ställt är: 1. Ser du tendenser av chattspråk i dina elevers texter? Såsom förkortningar oxå istället för också eller dom istället för de och dem. 2. Skriver någon/några av dina elever talspråk som är vanligt förekommande i chattrum? Såsom Jag missa han istället för Jag missade honom. 3. Tror du att dator, telefon och andra digitala medier kan ha påverkat elevers skrivande? Om ja, på vilket sätt: positivt eller negativt? Tidåtgången till dessa intervjuer varierade inte med någon stor skillnad mellan de olika paren. De intervjuer som utfördes i skolmiljö var en aning kortare än de som utfördes på annan plats. I skolmiljön tog intervjuerna cirka trettio minuter, medan de som inte utfördes i skolmiljö tog fyrtiofem minuter. 54 Patel, Runa & Davidson, Bo, s Se bilaga 1. 17

22 När jag valde böcker till denna undersökning tittade jag dels på läroplanen för att se vad elever i lågstadiet ska kunna inom svenska. Jag har även med litteratur från ett norskt forskningsprojekt som undersöker hur datorn kan användas för läs- och skrivinlärning. Övriga texter i litteraturdelen i min undersökning handlar antingen om teknik i samhället eller om det svenska språket. 18

23 4. Resultat Vad anser då mina intervjupersoner när det kommer till teknik och dess inflytande på lågstadieelevernas skrivande? Intervjupersonerna fick, innan vi kom in på tekniken, svara på hur de själva gör för att lära ut ett korrekt språk till sina elever. För att börja med utlärandet av korrekt språk. Alla intervjupersoner var överens om att eleverna redan i första klass ska få reda på att det finns regler när man skriver. En av intervjupersonerna uttrycker det som att skriftspråket är någonting som ska falla naturligt för eleverna när de kommer upp i klasserna. De allra flesta intervjupersonerna anser att stor bokstav och punkt är något som alla elever kan klara av. Att tala om att det finns ett skriftspråk och ett talspråk pratar de flesta av intervjupersonerna också om. Några av dem pratar om att det är svårt att göra avvägningen när det kommer till hur mycket man ska rätta och hur mycket eleverna klarar av rättande innan det tar död på deras skrivlust. De elever som redan kan skriva bra och kanske mer än sina kamrater, som har kommit långt i sin skrivutveckling, deras texter kan man gå in och peta mer i menar flera av personerna. Mina intervjupersonern fick även svara på hur många av elevernas svensklektioner de har ansvar för, se Figur 2. Med ansvar har jag förklarat för intervjupersonerna att jag menar planering, genomförande och efterarbete med svensklektionerna. För att lättare kunna se över intervjupersonernas svar har jag skapat en tabell som ger en översikt över deras svar: Person Intervjuperson A Intervjuperson B Intervjuperson C Intervjuperson D Intervjuperson E Intervjuperson F Hur många svensklektioner ansvarar du för? Alla Alla Alla Ingen just nu, förr alla Alla utom en Är delansvarig vid genomförande Figur 2 - svensklektioner Anledningen till att ställa denna fråga var för att få en uppfattning om hur mycket av elevernas skrivande intervjupersonerna ser. Även om elever skriver mycket i andra ämnen än svenska anser jag 19

24 att elever lär sig mest skrivregler och liknande då de har svensklektion. Som framfår av figur 2 så är det tre av sex personer som ansvarar för alla svensklektioner. En ansvarar för alla utom en och de resterande två har inget ansvar för svensklektionernas planerande. Vi kan alltså utgå från att det är fyra av sex som planerar svensklektioner, genomför dem och utvärderar dem. Efter att jag ställt frågan om de ansvarar för svensklektioner frågade jag intervjupersonerna om deras elever vet vilket sorts språk som förväntas av dem, när eleverna skriver texter i skolan. Intervjupersonerna svarar olika på denna fråga, så jag kommer gå igenom intervjusvaren par för par. A och B pratar om att man som lärare ska visa eleverna exempel på hur texter ser ut. De fortsätter med att beskriva att det finns ett stort spektra av elever. Allt från de som kan massor till de elever som bara kan lite grann. A och B anser att man får individualisera kraven på eleverna. Dock vet de flesta som går i klass tre vilken nivå de själva ligger på och vad jag förväntar mig att de skriver, säger A. C och D svarar på frågan att eleverna inte vet vilken sorts språk som förväntas av dem. D säger att om en elev förväntas skriva en saga vet de nog vad en saga är, men de har inte fantasin att hitta på en saga. D fortsätter: elever har tappat fantasi, de är vana vid tv där de får allt serverat. Inte som i en bok, där du måste föreställa dig hur personerna ser ut själva.c fyller in med att se till läroplanen. C anser att kraven från läroplanen har ökat. C tycker att elever ska kunna mer idag, dock har elevernas prestationer i skolan snarare minskat än ökat. Jag lägger ribban lågt för eleverna i jämförelse med hur mycket de ska kunna enligt läroplanerna, avslutar C. I intervjuparet E och F är det E som svarar mest av dem. Detta antar jag beror på att F inte ansvarar för svenskundervisning på samma sätt som E. 56 E svarar att eleverna inte vet vilken sorts språk som förväntas av dem. E menar att de inte vet för att E själv varit otydlig med förväntingar E har på dem. E fortsätter med att säga att det är upp till E att visa eleverna hur olika texter ska se ut, en saga eller en faktatext. Det är viktigt att eleverna har en bild av hur dessa texter ska se ut, att de har sett exempel av dem. Sedan kommer E och F in på hur elever skriver. De anser båda två att elever idag förmodligen är lata. Oavsett om eleverna kommit långt eller kort i sin skrivutveckling, skriver eleverna bara korta meningar när de får en skrivuppgift. E ger exemplet: om eleverna ska berätta om ett djur skriver de endast jag har en hund. F menar att alla elever lägger sig på en lägsta nivå. De är lata och frågar hur mycket de måste skriva för att bli klara, säger F. 56 Se Figur 2. 20

25 Sammanfattningsvis kan man säga att intervjupersonerna tycker att man ska visa elever att det finns regler då man skriver. Detta ska göras tidigt för att eleverna ska få med sig det naturligt. Intervjupersonerna verkar också tycka att elever inte klarar lika höga krav som dessa personer är vana att ha på sina elever. Men det som de flesta av intervjupersonerna kommer fram till är att elever inte vet vilken sorts språk som förväntas av dem. Förutom A som säger att dennes treor vet vad deras lärare förväntar sig när de skriver. Jag har även frågat mina intervjupersoner om de rättar sina elever när de skriver eller talar eller om de inte rättar alls. Här tycker intervjupersonerna mer eller mindre likadant, så här är alla intervjupersonernas svar sammanskrivna. I första klass anser personerna att det är svårt att försöka rätta alla fel som eleverna gör. När eleverna börjar ettan är det jättebra att de skriver alls. Det har dock med självkänsla att göra. Det är viktigt att uppmuntra när de skriver och att eleverna skriver. När ett fel har upprepats ett flertal gånger i tal eller text kan man tala om att det stavas eller sägs på ett annat sätt. Intervjupersonerna anser att man bör fokusera på några specifika saker man rättar i texter och vara förlåtande på andra. Exempelvis om en klass arbetar med substantiv kanske en lärare ska koncentrera sig på om eleverna gör rätt på en respektive ett framför substantiven och låta andra fel vara orättade. I talat språk beskriver intervjupersonerna att tydliga fel är lättare att rätta. De menar att ord som barnen använder ofta är viktigare poängtera. En av personerna ger exemplet: barnen säger ofta jag sovde över. Det felet rättar denna person, eftersom verbet sova är ett så pass vardagligt ord för eleverna. Denna persons intervjukamrat säger dock att det kan vara bättre att säga om meningen du sov över. Detta för att slippa rätta eleven och låta den höra rätt uttryck istället. Sedan pratar alla intervjupersoner även om att det finns ett stort spektra bland eleverna. Det finns de elever som börjar första klass och redan kan skriva bra samtidigt som det finns de elever som inte kan alfabetet när de går i trean. Två av intervjupersonerna har tidigare arbetat med elever som har haft det svårt med skrivning. De beskriver att de inte skulle bedöma en normalpresterande elev på samma sätt som de elever som har svårt med skrivning. Eftersom det finns ett stort spektra av elever beskriver personerna att de rättar alla elever olika. En elev som är högpresterande kan de hjälpa på ett sätt för att 21