Systematiskt. Kvalitetsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematiskt. Kvalitetsarbete"

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Läsåret 2012/2013 Skolstaskolan

2 1. Fakta om skolan/förutsättningar Skolsta rektorsområde är beläget ca 1 mil utanför Enköpings tätort. I rektorsområdet ingår förskola, förskoleklass samt grundskola 1-6 med integrerad skolbarnsomsorg. Skolsta är ett litet samhälle och endast ett fåtal barn bor i tätorten. Upptagningsområdet är huvudsakligen omgärdande landsbygd, vilket innebär att de flesta barn åker skolskjuts. Ekonomi Elevråd Rektor med pedagogisk ledningsgrupp Föräldraforum för samråd Ekonomiska nyckeltal se punkt 6, sid Organisation Skolstaskolan (F-6), har under läsåret haft 197 elever, varav 29 barn i förskoleklass. Arbetslag F-1 har bestått av förskoleklass samt en 1:a Arbetslag 2-3 har utgjorts av tre 2-3:or Arbetslag 4-6 har bestått av två 4-5:or och en 6:a. Ca 130 barn har deltagit i fritidsverksamheten, som, av arbetslagen, bedrivits i tre avdelningar; Tallen (F-1) och Lönnen (2-3) och Lärken (4-6) Icke-undervisande personal har utgjort ett eget arbetslag (MALV): Arbetslag F-1 Arbetslag 2-3 Arbetslag 4-6 *) Måltider, administration, lokalvård och vaktmästare Skolan leds av rektor Maria Flinck Thunberg. Vid rektors sida en pedagogisk ledningsgrupp, som består av de tre arbetslagsledarna samt samordnaren för fritids. På skolan finns också ett elevråd samt två föräldraföreningar; Forum för samråd och Intresseföreningen. Elevrådet och den pedagogiska ledningsgruppen har Arbetslag MALV*

3 gemensamma möten 1 ggr/månad. Arbetslagens sammansättning har under läsåret sett så här: Arbetslag F-1 Förskoleklass Tallen Ansvarig personal: Kristina Backman (lärare), Lotta Lundqvist (lärare) och Elaine Alexandersson (fritidspedagog) Klass 1 Granen Ansvarig personal: Ingegerd Anderson (lärare), Camilla Rooney (lärare) och Annso-Fi Larsson (fritidspedagog). Klass 2-3 Boken Ansvarig lärare: Annika Malmelid Resurspedagoger: Christine Thörnblom (lärare) Anne-Lie Larsson (elevassistent) Lotta Wallin (fritidspedagog) Michael Torstensson (lärare all idrott 2-6) Ulla-Karin Ahlin (fritidsledare) Robert Kjellman (fritidsledare) Hanna Schenning (fritidsledare) Fritids Tallen Ansvarig personal: Kristina Backman, Lotta Lundqvist, Elaine Alexandersson, Camilla Rooney och Annso - Fi Larsson. Arbetslagsledare: Kristina Backman. Arbetslag 2-3 Klass 2-3 Björken Ansvarig lärare: Birgitta Andersson Klass 2-3 Enen Ansvarig lärare: Camilla Helmersson Fritids Lärken: Ansvarig personal: Anne-Lie Larsson, Lotta Wallin, Ulla-Karin Ahlin, Hanna Schenning Gun-Britt Linge Arbetslagsledare: Birgitta Andersson Arbetslag 4-6 Klass 4-5 Linden Ansvarig lärare: Eva Boström Klass 4-5 Eken Ansvarig lärare: Sara Granholm Hörnkvist

4 Klass 6 Ansvarig lärare: Leif Gustavsson Resurspedagoger: Annika Eriksson (specialpedagog) Ann Såthe (fritidspedagog) Tobias Fransson (lärare) Stina Andersson(elevassistent) Eva Jehrlander (lärare all musik F-6) Lärare: St.Ilian (hk,slöjd,språkval,tk) Robert Kjellman Gun-Britt Linge (lärare) Fritids Lönnen Ansvarig personal: Ann Såthe, Tobias Fransson Arbetslagsledare: Sara Granholm Hörnkvist Arbetslag MALV Lena Ström (skolassistent) Robert Kjellman (vaktmästare) Katarina Bagge (lokalvård) Marianne Aminder (skolmåltider) Karen Franks (skolmåltider) Vi arbetar timplanelöst, utifrån behov, så att varje barn ges möjlighet att nå högsta möjliga måluppfyllelse. Vi arbetar vidare i enlighet med de riktlinjer kring fördelning undervisningstid som fastställts av skolnämnden. 2. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbete drivs tillsammans av elever, föräldrar och personal. I skolan utvärderar eleverna kontinuerligt veckans arbete, genomförda arbetsområden, trivsel, elevens val etc. Utvärderingarna sker i veckorapportsböcker, i enkäter, under utvecklingssamtal och klassråd. Detta läsår har även varje klass skrivit sin egen kvalitetsplan. Elevrådets styrelse och den vuxna pedagogiska ledningsgruppen, utgör skolans styrgrupp, Här har eleverna, tillsammans med de vuxna, drivit arbetet mot uppställda mål och vid vårterminens slut utvärderat verksamheten. Studieresultat följs bl.a. upp i individuella utvecklingsplaner (IUP), i PODB (projekt - och omdömesdatabasen), och via NAP (nationella prov). Under hösten utvärderades verksamheten av elever, genom den kommungemensamma enkäten. Elevenkät kring trygghet, arbetsro och trivsel genomfördes under våren. Personalens huvudsakliga arbete med mål, handlingsplaner, utvärdering och analys sker i arbetslagen. Vi har arbetat med teamkontrakt samt individuella mål kopplade till dessa.

5 Utvärderingar sker också i skolans elevhälsoteam, i det för nätverket gemensamma elevhälsonätteamet och i Samverkansgruppen. Arbetet sker vidare på kategoriträffar, arbetsplatsträffar, i den pedagogiska ledningsgruppen och under studiedagar. Medarbetar- och lönesamtalen är viktiga för individuell utvärdering och planering. När det gäller föräldrar i allmänhet, drivs kvalitetsarbetet med det egna barnet främst vid utvecklingssamtal. Dessa hålls minst en gång per termin, vid behov flera gånger. Utvecklingssamtalen är mycket uppskattade. Föräldrar besvarade en trygghets- och trivselenkät vid höstens utvecklingssamtal. Kommungemensam föräldraenkät genomfördes under hösten. I vår skriftliga skolinformation, som går ut till alla i rektorsområdet, presenteras skolans mål. Föräldraforum för samråd (FS), är med och driver arbetet kring måluppfyllelse och har bidragit till utvärderingen. Rektor ansvarar för att, utifrån ovan, sammanställa kvalitetsredovisningen. 3. Förbättringsområden från föregående kvalitetsarbete Måluppfyllelse Bedömarkompetens Entreprenöriellt lärande Organisation Samarbete förskoleklass fritids - grundskola. "Barnets hela dag" Arbetsmiljö för både vuxna och barn. Intresseföreningen bidrar mycket till kvalitetsarbete, främst när det gäller inre och yttre miljö och bevarandet av våra traditioner.

6 4. Uppföljning av prioriterade nationella mål Nationellt mål Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende./ Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete ( arbetsmiljölagen 1977:1160) Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap 3 ) Nämndens mål Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen "Goda gröna Enköping" Det pedagogiska rummet, både ute och inne, ska utvecklas. En god arbetsmiljö för barn/elever och personal på förskolor och skolor. En god utemiljö

7 Skolans mål och aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Vi erbjuder våra elever goda pedagogiska miljöer Minst 90 % av våra elever ska uppleva att det är arbetsro i skolan. När det gäller goda pedagogiska miljöer så har mycket av arbetet i år kretsat kring om - och nybyggnation av skolan. Kreativiteten har varit stor när det gäller att hitta nya alternativa miljöer, både ute och inne. Vi har valt den mest lämpliga pedagogiska miljön utifrån aktivitet och elevgrupp; Uteverksamhet i hel- halvoch gruppform exempelvis skogen, skolgården, lekplatser, bibliotek Studiebesök Arbetet med arbetsro har varit omfattande. Arbetslagen för de yngre barnen har bl.a. arbetat med: Lyssnarposition Placering i klassrummet Olika gruppindelningar Uppmaningar och påminnelser Medvetandegörande vad arbetsro innebär Hörselkåpor Enskild arbetsplats Rörelsepauser Rutiner Varierad undervisning Anpassa genomgångar utifrån gruppens dagsform Individanpassning efter barnens olika behov Arbetslag 4-6: Arbetsro har aktualiserats på klassråd Utarbetat rutiner i klassrummen som ger förutsättningar för arbetsro. Lugna gatan är Lugna gatan under skoldagen. Klasserna har skrivit sina egna kvalitetsredovisningar.

8 Resultat Vi har klarat processen kring om - och nybyggnation på ett mycket tillfredställande sätt. Såväl, elever, personal och föräldrar har tacklat de utmaningar som kommit, med tålmodighet och flexibilitet. Bland de yngre eleverna är måluppfyllelsen god. Barnen visar tydligt både engagemang och lust att lära. Bland de äldre eleverna bedömer 82 % inomhusmiljön och 64 % utomhusmiljön som stimulerande. 94 % anser dock att de i skolan kan utvecklas och lära sig på allra bästa sätt. Föräldrarna anser till 96 % att skolan ger möjlighet för det egna barnet att utvecklas på allra bästa sätt utifrån sina förutsättningar, 86 % anser att inomhusmiljön är stimulerande och 89 % att det är ett gott arbetsklimat på skolan. Personalen anser till 100 % att skolan arbetar på ett sådant sätt så att alla barn ges möjlighet att utvecklas på allra bästa sätt utifrån sina förutsättningar. När det gäller arbetsro, skiljer sig de vuxnas och barnens bilder åt i kommunenkäten. Enbart 58 % av eleverna i åk 3-6, anger att de har arbetsro i skolan, en bild som inte delas av personalen, som upplever arbetsron betydligt bättre. Frågor kring arbetsro har också väckts vid skolsköterskans hälsosamtal i förskoleklass, åk 2 och 4. I förskoleklassen säger 90 % att de kan koncentrera sig på sina uppgifter, i åk 2 är siffran 85 % och de 15 % som inte kan koncentrera sig, kan gå till Kicki och då fungerar det bra. I åk 4 är siffrorna sämre 55 % anger att de har arbetsro och 45 % har ibland svårt att koncentrera sig. Analys Vi bedömer att de pedagogiska miljöer vi har valt har varit lämpliga utifrån situation och pedagogiskt innehåll. Denna slutsats stärks också genom den samsyn som finns hos personal, elever och föräldrar kring möjligheter till utveckling och lärande Kontinuerliga riskbedömningar och öppna informationskanaler, har varit framgångsfaktorer. Tålmodighet, flexibilitet och kreativiteten att hitta nya pedagogiska miljöer, är andra framgångsfaktorer. Samarbetet med byggentreprenören har fungerat bra. Det låga betyget kring miljön i övrigt är en naturlig reaktion på att vi levt på en byggarbetsplats. Vi tror också att byggnationen, som inneburit många elever på liten yta, inverkat på elevernas upplevelse av arbetsro. Vid diskussioner i klasserna har också framkommit stora tveksamheter vad vi egentligen menar med arbetsro. För många barn är arbetsro likställt med total tystnad. Med den definitionen blir det svårt att finna arbetsro i en skola. En slutsats vi kan dra av de resultat vi har, är att koncentration blir allt svårare ju äldre barnen är. Siffrorna från kommunenkäten och skolsköterskans hälsosamtal åk 4, är i stort sett samstämmiga. Det finns tydliga förbättringsområden.

9 Förbättra, bevara och bevaka Där förskoleverksamheten och fritidsverksamheten bedrivs i samma lokaler bör en separat miljö för lärande skapas då vi uppmärksammat att barnen har svårt att hålla fokus när undervisningen sker där de normalt leker. Frågan kring arbetsro bör omformuleras i utvärderingar och mer försöka ringa in om eleven kan koncentrera sig och utföra sitt arbete. Vi inför i höst nya rutiner i det nya skolhuset. Vi kommer att införa rastaktiviter som vuxna håller i. Vi ska följa eleverna till musiken och ta med den andra gruppen tillbaka. Vi ska följa eleverna till idrotten, när den är direkt efter en lektion. Striktare rutiner kring mobiltelefoner ska utarbetas. Vi måste t.ex. försöka få föräldrarna med oss, så de inte ringer och sms:ar eleverna under skoltid. Vi vuxna behöver vara konsekventa, när det gäller detta. För att öka koncentrationen och förmågan att hålla fokus kan utbildning i midfulness och kroppskännedom vara värdefulla insatser i klasserna. Även kompismassage kan vara bra att återinföra. (skolsköterskan). Nationellt mål Den ( Skolan) ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr11 Skolans värdegrund och uppdrag) Nämndens mål Enköpings kommun är en kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv Det entreprenöriella lärandet ska utvecklas. Enköpings kommun ska vara en ledande kommun inom området 2015

10 Aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Minst 80 % av eleverna ska uppleva att arbetssättet är varierande och tillgodoser deras inlärningsstil. Personalen har redskap och metoder för att arbeta entreprenöriellt. Fokus har lagts på att de pedagogiska planeringarna, ska skapa möjligheter till variation och individualisering i arbetet. Vi arbetar ute och inne, teoretiskt och praktiskt, individuellt, i par och i grupper. Skapande skola har bidragit till nya uttrycksformer. Vi har vinnlagt oss om att skapa möjligheter för fler redovisnings och bedömningsformer. Bl.a. har kamratbedömning tillämpats på ett helt annat sätt detta läsår: Två stjärnor och en önskan. Checklistor och bedömningsmatriser har också introducerats. Förskoleklass, fritids och skola arbetar mycket integrerat. I projektet Barnets hela dag, har all personal arbetat intensivt med att på ett bättre sätt nyttja barnets hela dag för att stödja lärande och utveckling. Ett gemensamt tänk har utarbetats kring pedagogiska planeringar, för både skola, förskoleklass och fritidshem, Skolstamodellen. Tre av våra pedagoger har också deltagit i ett projekt kring bedömning utifrån förmågor. All personal har genomgått två fortbildningsdagar kring entrepenörskap. Utbildningen hölls av Per Mattsson från MeUniversity. Vidare har en lärare också utbildats som nyckelperson för entreprenöriellt lärande. Resultat I kommunens elevenkät har 89 % av eleverna angett att de får arbeta på olika sätt och 94 % att de i skolan kan utvecklas och lära sig på allra bästa sätt. Resultatet stöds av föräldra- och personalenkäten. Målet kring varierande arbetssätt och hänsyn till inlärningsstilar, kan därmed anses uppnått. Medvetenheten kring entreprenöriellt lärande har ökat. Vi har både blivit bekräftade i det vi gör och utmanade att tänka nytt. Synen på utvärdering och bedömning har utvecklats och fördjupats. Vi har utvecklat en mer gemensam syn på vårt uppdrag och fått en större kunskap om varandras kompetenser och vem som ansvarar för vad.

11 Analys Det finns idag en helt annan medvetenhet och strävan efter variation och individualisering. Framför allt visar sig det sig i diskussioner kring och tillämpning av olika bedömnings- och redovisningsformer. Vi blir allt skickligare på att beskriva vilka mål som ska nås och hur de på olika sätt kan redovisas/bedömas/utvärderas. Vi diskuterar idag också på ett helt annat sätt, hur elever kan visa måluppfyllelse även på fritids och hur betydelsefull fritidsverksamheten är för barnens utveckling. Vi har också börjat tillämpa pedagogiska planeringar på fritids. Vi ser också att det måste finnas en balans i det varierade arbetssättet eftersom många elever också har ett stort behov av rutin och förutsägbarhet. Vi har valt att fortbilda all personal tillsammans, där det varit möjligt. Detta har ökat den gemensamma kompetensen, samsynen och gemenskapen! Förbättra, bevara och bevaka Vi har tagit stora kliv framåt detta läsår, men mycket är ännu i sin linda, och behöver utvecklas. Vi måste arbeta vidare på de pedagogiska planeringarna. Både fritids och skola måste ytterligare utveckla och tydliggöra hur utvärdering / bedömning ska ske och också på ett mer genomgripande sätt få med eleverna i planeringen. Verksamheterna behöver komma längre i sin samverkan kring de gemensamma målen och på detta sätt få en mer komplett bild av barnets förmågor. Vi måste bli ännu mer kreativa när det gäller tid för samplanering och informationsöverföring. Fritids måste fortsätta sin utveckling mot att vara något mer än fri tid. De pedagogiskt planerade aktiviteterna måste dominera även i denna verksamhet. Viktigt är dock att bibehålla verksamheternas särarter! Utbildningsinsatsen kring entreprenöriellt lärande kommer att fortsätta under lå Vi har tilldelats en betydande fortbildningsinsats via Ungt Driv. Nationellt mål Skolan ska ansvara för att elever inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem (Lgr 11 2:2) Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (Skollagen kap.1 4).

12 Nämndens mål Enköping en attraktiv skolkommun Elevernas meritvärden ska öka med minst fem enheter per år fram till 2015 Aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Vårterminen 2013 ska minst 80 % nå kravnivån i nationella proven i årskurs 3-matematik. Vårterminen 2013 ska 100 % nå kravnivån i nationella proven i åk 6 nå - matematik. Vårterminen 2013 ska minst 85 % nå kravnivån i nationella proven i svenska åk 3. Vårterminen 2013 ska minst 90 % nå kravnivån i nationella proven i svenska åk 6. Vårterminen 2013 ska minst 95 % nå kravnivån i nationella proven i årskurs 6 i engelska Matematik: I F-1 har vi i högre utsträckning använt oss av konkret material i matematikundervisningen. Förskoleklassen fick t.ex. ta med 10 stenar, som båda hade sin egen historia och stimulerade till inlärning av 10-kamraterna under hela läsåret. 2-3 har arbetat med: Utematte Mattebok Förberedande av provsituationen Individuellt stöd efter behov Läxor Förstärkning inför kritiska moment i provet, t ex lära sig en skriftlig räknemetod som eleverna blir säkra på. Kontinuerlig repetition av viktiga begrepp Problemlösning 4-6 har: Använt ett bra och pedagogiskt läromedel. Matte-pratat Jobbat med matte-kluringar. Arbetat laborativt och upplevelsebaserat. Använt dataprogrammet Matteknep.

13 Svenska: I F-1 arbetar vi med språkscreenining och individuella åtgärder efter analys av dessa. Vidare har vi arbetat med OS64 och Praxisalfabetet. 2-3 har arbetat intensivt med framför allt. skrivandet, eftersom det var där våra elever brast; Skrivprojekt i flera kapitel: Tidsmaskinen Läxor riktade mot specifika läs- och skrivförmågor: läsa bok sammanfatta innehållet, berättelser Läsförståelse A Språklära Dagliga skrivövningar i olika genrer. Avsluta meningar och arbete med språkets form, checklistor som eleverna har gjort egen bedömning och kamratbedömning Författarbesök som var förberett med högläsning och gav inspiration till fortsatt skrivande. Lässtund på morgonen, läsdagbok och muntliga redovisningar av bänkbok. 4-6: Vi har arbetat tillsammans med Skapande skola, där eleverna ska få lära sig författa texter. Vi har undervisat i skrivandets konst, olika typer av texter samt själva hantverket. Vi har använt kamratbedömning och annan formativ bedömning. Engelska: Vi arbetar utifrån vårt Språkspår, vilket innebär att eleverna på ett eller annat sätt möter engelska varje dag. F-1: Vi har lagt in engelska i de dagliga rutinerna. Barnen har hört talad engelska varje dag samt haft schemalagd engelskundervisning varje vecka. 2-3: Besök av the English Lady, uteaktiviteter på engelska, en schemalagd lektion per vecka. Födelsedagsrutin på engelska

14 4-6: Utökad undervisningstid- musikengelska i åk 5, Speakers Corner i matsalen, intensiv kommunikation med vår vänskola i London. 6:orna har också besökt Argyle Primary school i London. Organisationen har gjorts om, så inget lärarbyte sker mellan åk 2 och 3. Resultat Matematik: Vi har nått det mål vi satt upp för både åk 3 och åk 6: I åk 3 har 92 % av eleverna har klarat kravnivån på samtliga delprov. De flesta elever som inte har nått kravnivån på nationella proven har missat på ett av delproven, men kompenserat de förmågorna i det vanliga arbetet och på så sätt uppnått kunskapskraven. Ett fåtal av eleverna har visat sig behöva fortsatt stöd för att uppnå kunskapskraven. Vi ser att dessa elever ändå har gjort stora individuella framsteg. I det sammanvägda betyget blev 100 % godkända på nationella proven i åk 6. Provbetygen låg mellan A-D. Stora framsteg har gjorts i åk 3, där vi förra året hade 61% godkända på samtliga delprov i åk 3. Resultatet för åk 6, har under några år legat stabilt på 100 %. Svenska: När det gäller åk 3 är målet nått 89,5 % (jmf %) klarade samtliga delprov. I det sammanvägda betyget för åk 6, blev 100 % godkända på nationella proven, men 24 % blev underkända på något av de två skrivproven. ( jmf % - godkänd alla delprov.) För åk 3: s del innebär detta en klar förbättring från föregående läsår. För åk 6, är resultatet ungefär detsamma.

15 Engelska Den sammantagna lärar- bedömningen, när det gäller de nationella proven i åk 6, är att 100 % av elever minst nådde lägsta betygsnivån på provet. Dock är det fortfarande så att 12% inte klarade provets skrivdel. Utgår vi från den sammantagna provbedömningen, är målet nått. Utgår vi från bedömningen att alla elever klarat alla delprov är resultatet 88%, att jämföra med %, vilket inebär att resultaten är förhållandevis lika.. Övriga resultat att nämna: Nationella proven i so-och no för åk 6, gick mycket bra. Vår skola deltog i fysik och samhällskunskap. Samtliga elever nådde minst lägsta kravnivån i båda ämnena. I fysik varierade provbetyget mellan D och A, och i samhällskunskap mellan E och B. Den genomsnittliga meritpoängen för våra 6:or är den högsta i kommunen. 229,5 att jämföra med kommunens 203,4. Analys Att vi nu fått möjligheten att bedöma elevernas resultat, i de nationella proven, i ett sammanfattande helhetsbetyg, känns mycket bra. Den professionella bedömningen måste väga tungt, då läraren ser eleverna över tid och ger dem möjligheter att bedömas på olika sätt. Prov ger inte alltid de bästa bedömnings - förutsättningarna för elever! Vi har blivit allt bättre på att förbereda och genomföra proven. Eleverna blev positivt överraskade och tyckte proven var roliga att genomföra. Många övervann oro och stress, och stärktes. Vårt val att hålla tidiga utvecklingssamtal hjälper också till att förbereda provsituationen och arbeta mot individuella mål. Vi står fortfarande mycket starka när det gäller matematik. Under de senaste åren har alla våra elever nått målen i matematik i åk 6. N rejäl uppryckning har gjorts i åk 3. Vi ser att vi har arbetat varierat och täckt in matematikämnets centrala innehåll. Vi ser att vi behöver utveckla följande arbetsområden för att förbereda eleverna tillräckligt: - problemlösning i flera steg - geometri, använda geometriska begrepp i resonemang, se skillnader och likheter samt samband mellan geometriska begrepp.

16 Satsningen på skriftliga räknemetoder gav resultat och gav eleverna självförtroende och trygghet i provsituationen. Vi hade gjort en noggrann tidsplanering för hur vi skulle lägga ut delproven i tid och lektioner med resurser. Information till föräldrar i tid och planerat för individuella anpassningar. Detta gjordes vid vårterminens start i god tid innan provperioden började. Samarbete och förberedelse tillsammans med föräldrar har hjälpt de elever som har uttryckt oro och stress inför provsituationen. När det gäller svenska och engelska är det fortfarande skrivandet som eleverna tycker är svårt. Åk 3 har stärkt sina positioner, när det gäller svenska. Några av framgångsfaktorerna tror vi är: Inspirerande författarbesök som gav eleverna en bra modell för skrivande. Arbetet med Tidsmaskinen gav eleverna inspiration och en modell att skriva efter samt trygghet i arbetet. Elevernas medvetenhet i skrivandet höjdes med hjälp av checklistorna i klassrummet. Boken Läsförståelse gav ett strukturerat sätt att arbeta med läsning, lära sig svara på frågor med hela meningar och egna reflektioner samt arbeta med texter på olika nivåer. Språklära ger en ökad medvetenhet om språkets grammatik. I 4-6 görs bedömningen att aktiviteterna varit lämpliga, men att mer tid måste nyttjas för att barnen ska få möjlighet att träna mer! När det gäller engelska är vårt utarbetade språkspår en framgångsfaktor. Eleverna möter engelska på ett eller annat sätt varje dag. Kontakterna med brev-och mailvännerna på Argyle Primary school är ovärderliga. Resan till London är en morot för barnen i tidig ålder. Den blir ett mål och är starkt motivationsskapande till att kunna skriva och tala engelska. Organisationen har gjorts om till detta läsår, vilket har inneburit att et inte varit något lärarbyte mellan åk 2 och 3. Detta kan ha bidragit till den förbättrade måluppfyllelsen i åk 3. Andra framträdande framgångsfaktorer för oss är: - Kompetent, hungrig och entusiastisk personal. - Ökat målfokus och en allt mer utvecklad bedömar-kompetens. Bedömning utifrån förmågor. - Stark samhörighetskänsla och samsyn mellan de tre verksamheterna; förskoleklass, fritidshem och skola. Barnets hela dag. - Genomarbetat elevvårdsarbete. Rätt stösdinsatser till de elever som behöver!

17 Förbättra, bevara och bevaka Våra framgångsfaktorer lyfts i analysdelen. Dessa ska vi naturligtvis bevara och bevaka. Tankar kring förbättringsområden och åtgärder: Vi måste arbeta vidare med att skapa ännu bättre förutsättningar för eleverna att nå framgång i det de tycker är svårt, t.ex. problemlösning i flera steg och geometri (matematik). Vi ska försöka göra grupper som tillsammans får träna det de har svårt med, så att de får prata matematik och inte bara göra mängduppgifter. Vi ska vara med på mattelyftet. Vi måste hålla i engelskaspåret och utveckla det. Skrivandet i både svenska och engelska måste utvecklas. Öka användningen av datorer i undervisningen som komplement och variation i undervisningen samt för att ge eleverna datorvana. Vi ska ha alternativa inlärningstillfällen på fritids och arbeta vidare med Barnets hela dag. Vii måste också se över hur lärare kan överbrygga på fritids. Vidareutveckla såväl personalens som elevernas bedömarkompetens. Utveckla de pedagogiska planeringarna i alla verksamheter, bl.a. när det gäller elevinflytande. I ännu högra grad öppna upp och lära av varandra- synliggöra den pedagogiska kärnan d.v.s. det som händer i klassrummet, såväl för mig själv som för andra genom kollegial återkoppling.

18 Nationellt mål Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. ( Skollagen kap.5 3) Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egen värde och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. ( Lp0 11 2:1) Nämndens mål Enköpings kommun ger förutsättningar för en god livskvalitet Det förebyggande och aktiva arbetet för en trygg skolmiljö ska öka Aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Våren 2013 ska minst 95 % av eleverna anse sig trygga i skolan. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras vårt arbete, såväl förebyggande som åtgärdande. Där har vi också ringat in våra problemområden som vi sedan arbetat med: F-1: Ökad vuxennärvaron i kapprummet. Trygghet vid toalettbesök Regler och strategier upprättades i diskussion på klassrådet. 2-3: Rastvakt Inne-rastvakt i gatan när barnen går till och från matsalen som hjälper till att slussa in eleverna Stjärnvakt för elever som behöver särskild tillsyn. Tillsyn i omklädningsrummen. Kill- och tjejsnack Klassråd

19 4-6: Fotboll med värdegrunden i fokus. Utlåning av rastmaterial. Vi hälsar på varje barn på morgonen när de går in i klassrummet. Vi har bra bemanning ute på raster. Några barn har extra stöttning. Rastvärdarna har västar på sig, så barnen lätt kan se var rastvärdarna är. Vi går på led till maten. Vi har tillsammans med idrottsläraren verkat för att tryggheten i omklädningsrummet ökar. För alla gäller stor uppmärksamhet vid konflikter och kränkningar. Snabba ingripanden från vuxna görs. Vid kränkning anmäls detta till rektor och arbete sker efter speciell handlingsplan. Likabehandlingsteam och elevhälsoteam kopplas in, där så bedöms. Resultat På kommunenkäten hösten 2012 svarade 88 % av eleverna i åk 3-6 att de känner sig trygg i skolan och 89 % att de behandlas bra av sina kamrater och de vuxna. På motsvarande enkät svarar 98 % av föräldrarna att personalen bemöter barnet på ett positivt sätt, 87 % att skolan erbjuder en trygg miljö för eleverna, och 92 % att det egna barnet behandlas bra av kamrater. 100 % av personalen bedömer att skolan erbjuder en trygg miljö för eleverna. Eftersom det visade sig svårt att nå alla föräldrar via kommunenkäten ställdes också frågor vid utvecklingssamtalen. På påståendet Mitt barn trivs och känner sig trygg i skolan, besvarades instämmande av 97 % av föräldrarna. Under våren genomfördes en trygghets - och trivselenkät bland alla elever. Vi kan konstatera att det i nästan varje klass finns 1-2, elever som inte helt känner sig trygga. Med dessa har klasslärarna samtalat och vi har ringat in problematiken och arbetar med denna. Under våren genomfördes hälsobesök hos skolsköterskan för förskoleklass, åk 2 och 4. Där har även frågor kring trygghet och trivsel väckts; Förskoleklasen anger samtliga att de trivs i skolan, 90 % av åk 2 trivs och 85 % av åk 4 trivs. Med trivsel förklarar eleverna med att de inte utsätts av andra elever. Resultaten är sålunda något spretiga, men vi får dock konstatera att målet inte är nått. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har vi dessutom formulerat målet till 100 %, vilket vi definitivt inte uppnått. Under läsåret har vi utrett och åtgärdat nio ärenden kring kränkande behandling.

20 Analys Det är svårt att använda enkäternas resultat i procent på ett meningsfullt sätt. Dock ser, hör och vet vi genom våra personliga kontakter med eleverna att vi har fler antal otrygga barn än tidigare. Det är viktigt att ringa in de barn som känner sig otrygga och hålla täta uppföljningar. De utredningar och åtgärder som gjorts kring kränkande behandling, har varit framgångsrika. Ett par ärenden, är inte avslutade utan kommer att följas upp även under hösten. Vi tror att våra något dalande siffror, hänger samman med de utmaningar vi haft under läsåret, när det gäller den fysiska miljön i.o.m. ny-och ombyggnation. Vi har varit många på liten yta både ute och inne, vilket ökat friktionen. En påtagligt ökande utmaning för oss är också det forum för kränkningar som mobiltelefoner och datorer utgör!. Kränkningarna sker huvudsakligen på fritid, men följer med barnen till skolan. Här har föräldrar och skola ett gemensamt uppdrag! Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt, för att skapa tolerans för och kamratskap mellan varandra. Förbättra, bevara och bevaka Frågan kräver kontinuerligt arbete och det viktiga är att personalen arbetar för att upprätthålla goda relationer till elever och föräldrar och hålla likabehandlingsplanen levande. Det är viktigt att intensifiera det förebyggande arbetet i grupperna. Hur skapa en större vi-känsla? Ökad uppmärksamhet vid kritiska förflyttningar t.ex. till och från idrott och musik. Intensifierad rastvakt. Aktivitetsvärdar under rasterna. Tillsammans med föräldrarådet utarbeta regler kring datorer och mobiler.

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013. Västerledsskolan

Verksamhetsplan 2012-2013. Västerledsskolan Verksamhetsplan 2012-2013 Västerledsskolan Innehållsförteckning 1 Del I... 3 Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten... 3 Organisationsplan... 3 Vision och uppdrag... 3 2 Del II... 6 Strategisk plan...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem. Läsår

KVALITETSREDOVISNING. Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem. Läsår KVALITETSREDOVISNING Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Ljungsbackenskolans Fritidshem TIDSPERIOD 2011-2012 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Ljungsbackenskolans

Läs mer