Systematiskt. Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Läsåret 2012/2013 Skolstaskolan

2 1. Fakta om skolan/förutsättningar Skolsta rektorsområde är beläget ca 1 mil utanför Enköpings tätort. I rektorsområdet ingår förskola, förskoleklass samt grundskola 1-6 med integrerad skolbarnsomsorg. Skolsta är ett litet samhälle och endast ett fåtal barn bor i tätorten. Upptagningsområdet är huvudsakligen omgärdande landsbygd, vilket innebär att de flesta barn åker skolskjuts. Ekonomi Elevråd Rektor med pedagogisk ledningsgrupp Föräldraforum för samråd Ekonomiska nyckeltal se punkt 6, sid Organisation Skolstaskolan (F-6), har under läsåret haft 197 elever, varav 29 barn i förskoleklass. Arbetslag F-1 har bestått av förskoleklass samt en 1:a Arbetslag 2-3 har utgjorts av tre 2-3:or Arbetslag 4-6 har bestått av två 4-5:or och en 6:a. Ca 130 barn har deltagit i fritidsverksamheten, som, av arbetslagen, bedrivits i tre avdelningar; Tallen (F-1) och Lönnen (2-3) och Lärken (4-6) Icke-undervisande personal har utgjort ett eget arbetslag (MALV): Arbetslag F-1 Arbetslag 2-3 Arbetslag 4-6 *) Måltider, administration, lokalvård och vaktmästare Skolan leds av rektor Maria Flinck Thunberg. Vid rektors sida en pedagogisk ledningsgrupp, som består av de tre arbetslagsledarna samt samordnaren för fritids. På skolan finns också ett elevråd samt två föräldraföreningar; Forum för samråd och Intresseföreningen. Elevrådet och den pedagogiska ledningsgruppen har Arbetslag MALV*

3 gemensamma möten 1 ggr/månad. Arbetslagens sammansättning har under läsåret sett så här: Arbetslag F-1 Förskoleklass Tallen Ansvarig personal: Kristina Backman (lärare), Lotta Lundqvist (lärare) och Elaine Alexandersson (fritidspedagog) Klass 1 Granen Ansvarig personal: Ingegerd Anderson (lärare), Camilla Rooney (lärare) och Annso-Fi Larsson (fritidspedagog). Klass 2-3 Boken Ansvarig lärare: Annika Malmelid Resurspedagoger: Christine Thörnblom (lärare) Anne-Lie Larsson (elevassistent) Lotta Wallin (fritidspedagog) Michael Torstensson (lärare all idrott 2-6) Ulla-Karin Ahlin (fritidsledare) Robert Kjellman (fritidsledare) Hanna Schenning (fritidsledare) Fritids Tallen Ansvarig personal: Kristina Backman, Lotta Lundqvist, Elaine Alexandersson, Camilla Rooney och Annso - Fi Larsson. Arbetslagsledare: Kristina Backman. Arbetslag 2-3 Klass 2-3 Björken Ansvarig lärare: Birgitta Andersson Klass 2-3 Enen Ansvarig lärare: Camilla Helmersson Fritids Lärken: Ansvarig personal: Anne-Lie Larsson, Lotta Wallin, Ulla-Karin Ahlin, Hanna Schenning Gun-Britt Linge Arbetslagsledare: Birgitta Andersson Arbetslag 4-6 Klass 4-5 Linden Ansvarig lärare: Eva Boström Klass 4-5 Eken Ansvarig lärare: Sara Granholm Hörnkvist

4 Klass 6 Ansvarig lärare: Leif Gustavsson Resurspedagoger: Annika Eriksson (specialpedagog) Ann Såthe (fritidspedagog) Tobias Fransson (lärare) Stina Andersson(elevassistent) Eva Jehrlander (lärare all musik F-6) Lärare: St.Ilian (hk,slöjd,språkval,tk) Robert Kjellman Gun-Britt Linge (lärare) Fritids Lönnen Ansvarig personal: Ann Såthe, Tobias Fransson Arbetslagsledare: Sara Granholm Hörnkvist Arbetslag MALV Lena Ström (skolassistent) Robert Kjellman (vaktmästare) Katarina Bagge (lokalvård) Marianne Aminder (skolmåltider) Karen Franks (skolmåltider) Vi arbetar timplanelöst, utifrån behov, så att varje barn ges möjlighet att nå högsta möjliga måluppfyllelse. Vi arbetar vidare i enlighet med de riktlinjer kring fördelning undervisningstid som fastställts av skolnämnden. 2. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbete drivs tillsammans av elever, föräldrar och personal. I skolan utvärderar eleverna kontinuerligt veckans arbete, genomförda arbetsområden, trivsel, elevens val etc. Utvärderingarna sker i veckorapportsböcker, i enkäter, under utvecklingssamtal och klassråd. Detta läsår har även varje klass skrivit sin egen kvalitetsplan. Elevrådets styrelse och den vuxna pedagogiska ledningsgruppen, utgör skolans styrgrupp, Här har eleverna, tillsammans med de vuxna, drivit arbetet mot uppställda mål och vid vårterminens slut utvärderat verksamheten. Studieresultat följs bl.a. upp i individuella utvecklingsplaner (IUP), i PODB (projekt - och omdömesdatabasen), och via NAP (nationella prov). Under hösten utvärderades verksamheten av elever, genom den kommungemensamma enkäten. Elevenkät kring trygghet, arbetsro och trivsel genomfördes under våren. Personalens huvudsakliga arbete med mål, handlingsplaner, utvärdering och analys sker i arbetslagen. Vi har arbetat med teamkontrakt samt individuella mål kopplade till dessa.

5 Utvärderingar sker också i skolans elevhälsoteam, i det för nätverket gemensamma elevhälsonätteamet och i Samverkansgruppen. Arbetet sker vidare på kategoriträffar, arbetsplatsträffar, i den pedagogiska ledningsgruppen och under studiedagar. Medarbetar- och lönesamtalen är viktiga för individuell utvärdering och planering. När det gäller föräldrar i allmänhet, drivs kvalitetsarbetet med det egna barnet främst vid utvecklingssamtal. Dessa hålls minst en gång per termin, vid behov flera gånger. Utvecklingssamtalen är mycket uppskattade. Föräldrar besvarade en trygghets- och trivselenkät vid höstens utvecklingssamtal. Kommungemensam föräldraenkät genomfördes under hösten. I vår skriftliga skolinformation, som går ut till alla i rektorsområdet, presenteras skolans mål. Föräldraforum för samråd (FS), är med och driver arbetet kring måluppfyllelse och har bidragit till utvärderingen. Rektor ansvarar för att, utifrån ovan, sammanställa kvalitetsredovisningen. 3. Förbättringsområden från föregående kvalitetsarbete Måluppfyllelse Bedömarkompetens Entreprenöriellt lärande Organisation Samarbete förskoleklass fritids - grundskola. "Barnets hela dag" Arbetsmiljö för både vuxna och barn. Intresseföreningen bidrar mycket till kvalitetsarbete, främst när det gäller inre och yttre miljö och bevarandet av våra traditioner.

6 4. Uppföljning av prioriterade nationella mål Nationellt mål Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende./ Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete ( arbetsmiljölagen 1977:1160) Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap 3 ) Nämndens mål Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen "Goda gröna Enköping" Det pedagogiska rummet, både ute och inne, ska utvecklas. En god arbetsmiljö för barn/elever och personal på förskolor och skolor. En god utemiljö

7 Skolans mål och aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Vi erbjuder våra elever goda pedagogiska miljöer Minst 90 % av våra elever ska uppleva att det är arbetsro i skolan. När det gäller goda pedagogiska miljöer så har mycket av arbetet i år kretsat kring om - och nybyggnation av skolan. Kreativiteten har varit stor när det gäller att hitta nya alternativa miljöer, både ute och inne. Vi har valt den mest lämpliga pedagogiska miljön utifrån aktivitet och elevgrupp; Uteverksamhet i hel- halvoch gruppform exempelvis skogen, skolgården, lekplatser, bibliotek Studiebesök Arbetet med arbetsro har varit omfattande. Arbetslagen för de yngre barnen har bl.a. arbetat med: Lyssnarposition Placering i klassrummet Olika gruppindelningar Uppmaningar och påminnelser Medvetandegörande vad arbetsro innebär Hörselkåpor Enskild arbetsplats Rörelsepauser Rutiner Varierad undervisning Anpassa genomgångar utifrån gruppens dagsform Individanpassning efter barnens olika behov Arbetslag 4-6: Arbetsro har aktualiserats på klassråd Utarbetat rutiner i klassrummen som ger förutsättningar för arbetsro. Lugna gatan är Lugna gatan under skoldagen. Klasserna har skrivit sina egna kvalitetsredovisningar.

8 Resultat Vi har klarat processen kring om - och nybyggnation på ett mycket tillfredställande sätt. Såväl, elever, personal och föräldrar har tacklat de utmaningar som kommit, med tålmodighet och flexibilitet. Bland de yngre eleverna är måluppfyllelsen god. Barnen visar tydligt både engagemang och lust att lära. Bland de äldre eleverna bedömer 82 % inomhusmiljön och 64 % utomhusmiljön som stimulerande. 94 % anser dock att de i skolan kan utvecklas och lära sig på allra bästa sätt. Föräldrarna anser till 96 % att skolan ger möjlighet för det egna barnet att utvecklas på allra bästa sätt utifrån sina förutsättningar, 86 % anser att inomhusmiljön är stimulerande och 89 % att det är ett gott arbetsklimat på skolan. Personalen anser till 100 % att skolan arbetar på ett sådant sätt så att alla barn ges möjlighet att utvecklas på allra bästa sätt utifrån sina förutsättningar. När det gäller arbetsro, skiljer sig de vuxnas och barnens bilder åt i kommunenkäten. Enbart 58 % av eleverna i åk 3-6, anger att de har arbetsro i skolan, en bild som inte delas av personalen, som upplever arbetsron betydligt bättre. Frågor kring arbetsro har också väckts vid skolsköterskans hälsosamtal i förskoleklass, åk 2 och 4. I förskoleklassen säger 90 % att de kan koncentrera sig på sina uppgifter, i åk 2 är siffran 85 % och de 15 % som inte kan koncentrera sig, kan gå till Kicki och då fungerar det bra. I åk 4 är siffrorna sämre 55 % anger att de har arbetsro och 45 % har ibland svårt att koncentrera sig. Analys Vi bedömer att de pedagogiska miljöer vi har valt har varit lämpliga utifrån situation och pedagogiskt innehåll. Denna slutsats stärks också genom den samsyn som finns hos personal, elever och föräldrar kring möjligheter till utveckling och lärande Kontinuerliga riskbedömningar och öppna informationskanaler, har varit framgångsfaktorer. Tålmodighet, flexibilitet och kreativiteten att hitta nya pedagogiska miljöer, är andra framgångsfaktorer. Samarbetet med byggentreprenören har fungerat bra. Det låga betyget kring miljön i övrigt är en naturlig reaktion på att vi levt på en byggarbetsplats. Vi tror också att byggnationen, som inneburit många elever på liten yta, inverkat på elevernas upplevelse av arbetsro. Vid diskussioner i klasserna har också framkommit stora tveksamheter vad vi egentligen menar med arbetsro. För många barn är arbetsro likställt med total tystnad. Med den definitionen blir det svårt att finna arbetsro i en skola. En slutsats vi kan dra av de resultat vi har, är att koncentration blir allt svårare ju äldre barnen är. Siffrorna från kommunenkäten och skolsköterskans hälsosamtal åk 4, är i stort sett samstämmiga. Det finns tydliga förbättringsområden.

9 Förbättra, bevara och bevaka Där förskoleverksamheten och fritidsverksamheten bedrivs i samma lokaler bör en separat miljö för lärande skapas då vi uppmärksammat att barnen har svårt att hålla fokus när undervisningen sker där de normalt leker. Frågan kring arbetsro bör omformuleras i utvärderingar och mer försöka ringa in om eleven kan koncentrera sig och utföra sitt arbete. Vi inför i höst nya rutiner i det nya skolhuset. Vi kommer att införa rastaktiviter som vuxna håller i. Vi ska följa eleverna till musiken och ta med den andra gruppen tillbaka. Vi ska följa eleverna till idrotten, när den är direkt efter en lektion. Striktare rutiner kring mobiltelefoner ska utarbetas. Vi måste t.ex. försöka få föräldrarna med oss, så de inte ringer och sms:ar eleverna under skoltid. Vi vuxna behöver vara konsekventa, när det gäller detta. För att öka koncentrationen och förmågan att hålla fokus kan utbildning i midfulness och kroppskännedom vara värdefulla insatser i klasserna. Även kompismassage kan vara bra att återinföra. (skolsköterskan). Nationellt mål Den ( Skolan) ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr11 Skolans värdegrund och uppdrag) Nämndens mål Enköpings kommun är en kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv Det entreprenöriella lärandet ska utvecklas. Enköpings kommun ska vara en ledande kommun inom området 2015

10 Aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Minst 80 % av eleverna ska uppleva att arbetssättet är varierande och tillgodoser deras inlärningsstil. Personalen har redskap och metoder för att arbeta entreprenöriellt. Fokus har lagts på att de pedagogiska planeringarna, ska skapa möjligheter till variation och individualisering i arbetet. Vi arbetar ute och inne, teoretiskt och praktiskt, individuellt, i par och i grupper. Skapande skola har bidragit till nya uttrycksformer. Vi har vinnlagt oss om att skapa möjligheter för fler redovisnings och bedömningsformer. Bl.a. har kamratbedömning tillämpats på ett helt annat sätt detta läsår: Två stjärnor och en önskan. Checklistor och bedömningsmatriser har också introducerats. Förskoleklass, fritids och skola arbetar mycket integrerat. I projektet Barnets hela dag, har all personal arbetat intensivt med att på ett bättre sätt nyttja barnets hela dag för att stödja lärande och utveckling. Ett gemensamt tänk har utarbetats kring pedagogiska planeringar, för både skola, förskoleklass och fritidshem, Skolstamodellen. Tre av våra pedagoger har också deltagit i ett projekt kring bedömning utifrån förmågor. All personal har genomgått två fortbildningsdagar kring entrepenörskap. Utbildningen hölls av Per Mattsson från MeUniversity. Vidare har en lärare också utbildats som nyckelperson för entreprenöriellt lärande. Resultat I kommunens elevenkät har 89 % av eleverna angett att de får arbeta på olika sätt och 94 % att de i skolan kan utvecklas och lära sig på allra bästa sätt. Resultatet stöds av föräldra- och personalenkäten. Målet kring varierande arbetssätt och hänsyn till inlärningsstilar, kan därmed anses uppnått. Medvetenheten kring entreprenöriellt lärande har ökat. Vi har både blivit bekräftade i det vi gör och utmanade att tänka nytt. Synen på utvärdering och bedömning har utvecklats och fördjupats. Vi har utvecklat en mer gemensam syn på vårt uppdrag och fått en större kunskap om varandras kompetenser och vem som ansvarar för vad.

11 Analys Det finns idag en helt annan medvetenhet och strävan efter variation och individualisering. Framför allt visar sig det sig i diskussioner kring och tillämpning av olika bedömnings- och redovisningsformer. Vi blir allt skickligare på att beskriva vilka mål som ska nås och hur de på olika sätt kan redovisas/bedömas/utvärderas. Vi diskuterar idag också på ett helt annat sätt, hur elever kan visa måluppfyllelse även på fritids och hur betydelsefull fritidsverksamheten är för barnens utveckling. Vi har också börjat tillämpa pedagogiska planeringar på fritids. Vi ser också att det måste finnas en balans i det varierade arbetssättet eftersom många elever också har ett stort behov av rutin och förutsägbarhet. Vi har valt att fortbilda all personal tillsammans, där det varit möjligt. Detta har ökat den gemensamma kompetensen, samsynen och gemenskapen! Förbättra, bevara och bevaka Vi har tagit stora kliv framåt detta läsår, men mycket är ännu i sin linda, och behöver utvecklas. Vi måste arbeta vidare på de pedagogiska planeringarna. Både fritids och skola måste ytterligare utveckla och tydliggöra hur utvärdering / bedömning ska ske och också på ett mer genomgripande sätt få med eleverna i planeringen. Verksamheterna behöver komma längre i sin samverkan kring de gemensamma målen och på detta sätt få en mer komplett bild av barnets förmågor. Vi måste bli ännu mer kreativa när det gäller tid för samplanering och informationsöverföring. Fritids måste fortsätta sin utveckling mot att vara något mer än fri tid. De pedagogiskt planerade aktiviteterna måste dominera även i denna verksamhet. Viktigt är dock att bibehålla verksamheternas särarter! Utbildningsinsatsen kring entreprenöriellt lärande kommer att fortsätta under lå Vi har tilldelats en betydande fortbildningsinsats via Ungt Driv. Nationellt mål Skolan ska ansvara för att elever inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem (Lgr 11 2:2) Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (Skollagen kap.1 4).

12 Nämndens mål Enköping en attraktiv skolkommun Elevernas meritvärden ska öka med minst fem enheter per år fram till 2015 Aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Vårterminen 2013 ska minst 80 % nå kravnivån i nationella proven i årskurs 3-matematik. Vårterminen 2013 ska 100 % nå kravnivån i nationella proven i åk 6 nå - matematik. Vårterminen 2013 ska minst 85 % nå kravnivån i nationella proven i svenska åk 3. Vårterminen 2013 ska minst 90 % nå kravnivån i nationella proven i svenska åk 6. Vårterminen 2013 ska minst 95 % nå kravnivån i nationella proven i årskurs 6 i engelska Matematik: I F-1 har vi i högre utsträckning använt oss av konkret material i matematikundervisningen. Förskoleklassen fick t.ex. ta med 10 stenar, som båda hade sin egen historia och stimulerade till inlärning av 10-kamraterna under hela läsåret. 2-3 har arbetat med: Utematte Mattebok Förberedande av provsituationen Individuellt stöd efter behov Läxor Förstärkning inför kritiska moment i provet, t ex lära sig en skriftlig räknemetod som eleverna blir säkra på. Kontinuerlig repetition av viktiga begrepp Problemlösning 4-6 har: Använt ett bra och pedagogiskt läromedel. Matte-pratat Jobbat med matte-kluringar. Arbetat laborativt och upplevelsebaserat. Använt dataprogrammet Matteknep.

13 Svenska: I F-1 arbetar vi med språkscreenining och individuella åtgärder efter analys av dessa. Vidare har vi arbetat med OS64 och Praxisalfabetet. 2-3 har arbetat intensivt med framför allt. skrivandet, eftersom det var där våra elever brast; Skrivprojekt i flera kapitel: Tidsmaskinen Läxor riktade mot specifika läs- och skrivförmågor: läsa bok sammanfatta innehållet, berättelser Läsförståelse A Språklära Dagliga skrivövningar i olika genrer. Avsluta meningar och arbete med språkets form, checklistor som eleverna har gjort egen bedömning och kamratbedömning Författarbesök som var förberett med högläsning och gav inspiration till fortsatt skrivande. Lässtund på morgonen, läsdagbok och muntliga redovisningar av bänkbok. 4-6: Vi har arbetat tillsammans med Skapande skola, där eleverna ska få lära sig författa texter. Vi har undervisat i skrivandets konst, olika typer av texter samt själva hantverket. Vi har använt kamratbedömning och annan formativ bedömning. Engelska: Vi arbetar utifrån vårt Språkspår, vilket innebär att eleverna på ett eller annat sätt möter engelska varje dag. F-1: Vi har lagt in engelska i de dagliga rutinerna. Barnen har hört talad engelska varje dag samt haft schemalagd engelskundervisning varje vecka. 2-3: Besök av the English Lady, uteaktiviteter på engelska, en schemalagd lektion per vecka. Födelsedagsrutin på engelska

14 4-6: Utökad undervisningstid- musikengelska i åk 5, Speakers Corner i matsalen, intensiv kommunikation med vår vänskola i London. 6:orna har också besökt Argyle Primary school i London. Organisationen har gjorts om, så inget lärarbyte sker mellan åk 2 och 3. Resultat Matematik: Vi har nått det mål vi satt upp för både åk 3 och åk 6: I åk 3 har 92 % av eleverna har klarat kravnivån på samtliga delprov. De flesta elever som inte har nått kravnivån på nationella proven har missat på ett av delproven, men kompenserat de förmågorna i det vanliga arbetet och på så sätt uppnått kunskapskraven. Ett fåtal av eleverna har visat sig behöva fortsatt stöd för att uppnå kunskapskraven. Vi ser att dessa elever ändå har gjort stora individuella framsteg. I det sammanvägda betyget blev 100 % godkända på nationella proven i åk 6. Provbetygen låg mellan A-D. Stora framsteg har gjorts i åk 3, där vi förra året hade 61% godkända på samtliga delprov i åk 3. Resultatet för åk 6, har under några år legat stabilt på 100 %. Svenska: När det gäller åk 3 är målet nått 89,5 % (jmf %) klarade samtliga delprov. I det sammanvägda betyget för åk 6, blev 100 % godkända på nationella proven, men 24 % blev underkända på något av de två skrivproven. ( jmf % - godkänd alla delprov.) För åk 3: s del innebär detta en klar förbättring från föregående läsår. För åk 6, är resultatet ungefär detsamma.

15 Engelska Den sammantagna lärar- bedömningen, när det gäller de nationella proven i åk 6, är att 100 % av elever minst nådde lägsta betygsnivån på provet. Dock är det fortfarande så att 12% inte klarade provets skrivdel. Utgår vi från den sammantagna provbedömningen, är målet nått. Utgår vi från bedömningen att alla elever klarat alla delprov är resultatet 88%, att jämföra med %, vilket inebär att resultaten är förhållandevis lika.. Övriga resultat att nämna: Nationella proven i so-och no för åk 6, gick mycket bra. Vår skola deltog i fysik och samhällskunskap. Samtliga elever nådde minst lägsta kravnivån i båda ämnena. I fysik varierade provbetyget mellan D och A, och i samhällskunskap mellan E och B. Den genomsnittliga meritpoängen för våra 6:or är den högsta i kommunen. 229,5 att jämföra med kommunens 203,4. Analys Att vi nu fått möjligheten att bedöma elevernas resultat, i de nationella proven, i ett sammanfattande helhetsbetyg, känns mycket bra. Den professionella bedömningen måste väga tungt, då läraren ser eleverna över tid och ger dem möjligheter att bedömas på olika sätt. Prov ger inte alltid de bästa bedömnings - förutsättningarna för elever! Vi har blivit allt bättre på att förbereda och genomföra proven. Eleverna blev positivt överraskade och tyckte proven var roliga att genomföra. Många övervann oro och stress, och stärktes. Vårt val att hålla tidiga utvecklingssamtal hjälper också till att förbereda provsituationen och arbeta mot individuella mål. Vi står fortfarande mycket starka när det gäller matematik. Under de senaste åren har alla våra elever nått målen i matematik i åk 6. N rejäl uppryckning har gjorts i åk 3. Vi ser att vi har arbetat varierat och täckt in matematikämnets centrala innehåll. Vi ser att vi behöver utveckla följande arbetsområden för att förbereda eleverna tillräckligt: - problemlösning i flera steg - geometri, använda geometriska begrepp i resonemang, se skillnader och likheter samt samband mellan geometriska begrepp.

16 Satsningen på skriftliga räknemetoder gav resultat och gav eleverna självförtroende och trygghet i provsituationen. Vi hade gjort en noggrann tidsplanering för hur vi skulle lägga ut delproven i tid och lektioner med resurser. Information till föräldrar i tid och planerat för individuella anpassningar. Detta gjordes vid vårterminens start i god tid innan provperioden började. Samarbete och förberedelse tillsammans med föräldrar har hjälpt de elever som har uttryckt oro och stress inför provsituationen. När det gäller svenska och engelska är det fortfarande skrivandet som eleverna tycker är svårt. Åk 3 har stärkt sina positioner, när det gäller svenska. Några av framgångsfaktorerna tror vi är: Inspirerande författarbesök som gav eleverna en bra modell för skrivande. Arbetet med Tidsmaskinen gav eleverna inspiration och en modell att skriva efter samt trygghet i arbetet. Elevernas medvetenhet i skrivandet höjdes med hjälp av checklistorna i klassrummet. Boken Läsförståelse gav ett strukturerat sätt att arbeta med läsning, lära sig svara på frågor med hela meningar och egna reflektioner samt arbeta med texter på olika nivåer. Språklära ger en ökad medvetenhet om språkets grammatik. I 4-6 görs bedömningen att aktiviteterna varit lämpliga, men att mer tid måste nyttjas för att barnen ska få möjlighet att träna mer! När det gäller engelska är vårt utarbetade språkspår en framgångsfaktor. Eleverna möter engelska på ett eller annat sätt varje dag. Kontakterna med brev-och mailvännerna på Argyle Primary school är ovärderliga. Resan till London är en morot för barnen i tidig ålder. Den blir ett mål och är starkt motivationsskapande till att kunna skriva och tala engelska. Organisationen har gjorts om till detta läsår, vilket har inneburit att et inte varit något lärarbyte mellan åk 2 och 3. Detta kan ha bidragit till den förbättrade måluppfyllelsen i åk 3. Andra framträdande framgångsfaktorer för oss är: - Kompetent, hungrig och entusiastisk personal. - Ökat målfokus och en allt mer utvecklad bedömar-kompetens. Bedömning utifrån förmågor. - Stark samhörighetskänsla och samsyn mellan de tre verksamheterna; förskoleklass, fritidshem och skola. Barnets hela dag. - Genomarbetat elevvårdsarbete. Rätt stösdinsatser till de elever som behöver!

17 Förbättra, bevara och bevaka Våra framgångsfaktorer lyfts i analysdelen. Dessa ska vi naturligtvis bevara och bevaka. Tankar kring förbättringsområden och åtgärder: Vi måste arbeta vidare med att skapa ännu bättre förutsättningar för eleverna att nå framgång i det de tycker är svårt, t.ex. problemlösning i flera steg och geometri (matematik). Vi ska försöka göra grupper som tillsammans får träna det de har svårt med, så att de får prata matematik och inte bara göra mängduppgifter. Vi ska vara med på mattelyftet. Vi måste hålla i engelskaspåret och utveckla det. Skrivandet i både svenska och engelska måste utvecklas. Öka användningen av datorer i undervisningen som komplement och variation i undervisningen samt för att ge eleverna datorvana. Vi ska ha alternativa inlärningstillfällen på fritids och arbeta vidare med Barnets hela dag. Vii måste också se över hur lärare kan överbrygga på fritids. Vidareutveckla såväl personalens som elevernas bedömarkompetens. Utveckla de pedagogiska planeringarna i alla verksamheter, bl.a. när det gäller elevinflytande. I ännu högra grad öppna upp och lära av varandra- synliggöra den pedagogiska kärnan d.v.s. det som händer i klassrummet, såväl för mig själv som för andra genom kollegial återkoppling.

18 Nationellt mål Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. ( Skollagen kap.5 3) Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egen värde och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. ( Lp0 11 2:1) Nämndens mål Enköpings kommun ger förutsättningar för en god livskvalitet Det förebyggande och aktiva arbetet för en trygg skolmiljö ska öka Aktiviteter Vi har fokuserat på följande mål: Våren 2013 ska minst 95 % av eleverna anse sig trygga i skolan. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras vårt arbete, såväl förebyggande som åtgärdande. Där har vi också ringat in våra problemområden som vi sedan arbetat med: F-1: Ökad vuxennärvaron i kapprummet. Trygghet vid toalettbesök Regler och strategier upprättades i diskussion på klassrådet. 2-3: Rastvakt Inne-rastvakt i gatan när barnen går till och från matsalen som hjälper till att slussa in eleverna Stjärnvakt för elever som behöver särskild tillsyn. Tillsyn i omklädningsrummen. Kill- och tjejsnack Klassråd

19 4-6: Fotboll med värdegrunden i fokus. Utlåning av rastmaterial. Vi hälsar på varje barn på morgonen när de går in i klassrummet. Vi har bra bemanning ute på raster. Några barn har extra stöttning. Rastvärdarna har västar på sig, så barnen lätt kan se var rastvärdarna är. Vi går på led till maten. Vi har tillsammans med idrottsläraren verkat för att tryggheten i omklädningsrummet ökar. För alla gäller stor uppmärksamhet vid konflikter och kränkningar. Snabba ingripanden från vuxna görs. Vid kränkning anmäls detta till rektor och arbete sker efter speciell handlingsplan. Likabehandlingsteam och elevhälsoteam kopplas in, där så bedöms. Resultat På kommunenkäten hösten 2012 svarade 88 % av eleverna i åk 3-6 att de känner sig trygg i skolan och 89 % att de behandlas bra av sina kamrater och de vuxna. På motsvarande enkät svarar 98 % av föräldrarna att personalen bemöter barnet på ett positivt sätt, 87 % att skolan erbjuder en trygg miljö för eleverna, och 92 % att det egna barnet behandlas bra av kamrater. 100 % av personalen bedömer att skolan erbjuder en trygg miljö för eleverna. Eftersom det visade sig svårt att nå alla föräldrar via kommunenkäten ställdes också frågor vid utvecklingssamtalen. På påståendet Mitt barn trivs och känner sig trygg i skolan, besvarades instämmande av 97 % av föräldrarna. Under våren genomfördes en trygghets - och trivselenkät bland alla elever. Vi kan konstatera att det i nästan varje klass finns 1-2, elever som inte helt känner sig trygga. Med dessa har klasslärarna samtalat och vi har ringat in problematiken och arbetar med denna. Under våren genomfördes hälsobesök hos skolsköterskan för förskoleklass, åk 2 och 4. Där har även frågor kring trygghet och trivsel väckts; Förskoleklasen anger samtliga att de trivs i skolan, 90 % av åk 2 trivs och 85 % av åk 4 trivs. Med trivsel förklarar eleverna med att de inte utsätts av andra elever. Resultaten är sålunda något spretiga, men vi får dock konstatera att målet inte är nått. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har vi dessutom formulerat målet till 100 %, vilket vi definitivt inte uppnått. Under läsåret har vi utrett och åtgärdat nio ärenden kring kränkande behandling.

20 Analys Det är svårt att använda enkäternas resultat i procent på ett meningsfullt sätt. Dock ser, hör och vet vi genom våra personliga kontakter med eleverna att vi har fler antal otrygga barn än tidigare. Det är viktigt att ringa in de barn som känner sig otrygga och hålla täta uppföljningar. De utredningar och åtgärder som gjorts kring kränkande behandling, har varit framgångsrika. Ett par ärenden, är inte avslutade utan kommer att följas upp även under hösten. Vi tror att våra något dalande siffror, hänger samman med de utmaningar vi haft under läsåret, när det gäller den fysiska miljön i.o.m. ny-och ombyggnation. Vi har varit många på liten yta både ute och inne, vilket ökat friktionen. En påtagligt ökande utmaning för oss är också det forum för kränkningar som mobiltelefoner och datorer utgör!. Kränkningarna sker huvudsakligen på fritid, men följer med barnen till skolan. Här har föräldrar och skola ett gemensamt uppdrag! Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt, för att skapa tolerans för och kamratskap mellan varandra. Förbättra, bevara och bevaka Frågan kräver kontinuerligt arbete och det viktiga är att personalen arbetar för att upprätthålla goda relationer till elever och föräldrar och hålla likabehandlingsplanen levande. Det är viktigt att intensifiera det förebyggande arbetet i grupperna. Hur skapa en större vi-känsla? Ökad uppmärksamhet vid kritiska förflyttningar t.ex. till och från idrott och musik. Intensifierad rastvakt. Aktivitetsvärdar under rasterna. Tillsammans med föräldrarådet utarbeta regler kring datorer och mobiler.