BALTIC ENERGY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10181081. BALTIC ENERGY"

Transkript

1 BALTIC ENERGY Biogaspotential i Kramfors kommun, förstudie WSP Samhällsbyggnad

2 Uppdragsnr: (16) Innehåll 1 Orientering Uppdraget Bakgrund Genomförande Kramfors kommun Befolkningsutveckling Kommunens struktur Allmänna förutsättningar för biogas från substrat Biogaspotential i länet Befintliga och planerade anläggningar i närområdet Förbehandling av substrat baserat på smittrisker Tekniska behov av förbehandling Biogas som energibärare Biogaspotential i Kramfors kommun Inventering av intressenter (bidragare av substrat) Substratets geografiska fördelning Mottagare av rötrester (mottagare av biogödsel ) Möjlig produktionsstruktur - överväganden Substratkategori enligt ABP Förbehandling Antal anläggningar och lokaliseringar Ägarstruktur Fortsatt arbete Ekonomi Dimensioneringsförutsättningar Ekonomisk kalkyl Erfarenheter från andra anläggningar Biogas i Sjöbo kommun Katrineholm SBI Katrineholm AB Västerås - Svensk Växtkraft Biogas Brålanda Referenser WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Uppdragsnr: (16) Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av substratmängder Bilaga 2 Sammanställning av energiinnehåll i valda substrat Begreppsförklaringar Biogas genom rötning Den gas som bildas när organiskt material bryts ned av mikrobiologiska organismer under anaeroba förhållanden Substrat genom rötning Fordonsgas Biogödsel ARV Rötrest Rötslam Organiskt material som används vid produktion av biogas Uppgraderad biogas, kan även vara en blandning av uppgraderad biogas och naturgas eller enbart naturgas Rötrest som inte innehåller slam från avloppsreningsverk Avloppsreningsverk Restprodukten från rötningsprocessen, rik på växtnäring Restprodukt från rötning av substrat där slam från ARV ingår

4 Uppdragsnr: (16) 1 Orientering Hantering av avfall har genomgått stora förändringar och ett mål är att skapa en effektiv resurshushållning. Under det senaste decenniet har ökade energipriser, utsläpp av fossil koldioxid, rena näringsämnen i kretslopp och ökad användning av gas som fordonsbränsle medfört ett ökat intresse för rötning av organiskt avfall. 1.1 Uppdraget WSP har på uppdrag av Baltic Energy gjort en förstudie avseende förutsättningarna för omhändertagande av organiskt avfall för biogasproduktion. Studien har gjorts som en komplettering av en tidigare genomförd förstudie för Bröderna Jakobsson Slakteri AB avseende förutsättningarna för biogasproduktion i området kring Nyland. (WSP rapport ). I redovisad förstudien har en inventering av intressenter i kommunen gjorts, både avseende intresse att bidra med substrat till anläggningen som intresse att tillvarata rötrester i kretslopp. Synpunkter kring ägarstruktur har inhämtats. Vidare har en analys över lämplig lokalisering av anläggningen/anläggningarna gjorts. Föreliggande rapport redovisar det samlade resultatet av genomförd förstudie. Förstudien kan utgöra beslutunderlag inför ev projektering av anläggningar. 1.2 Bakgrund Hantering av avfall skall enligt Naturvårdsverkets nationella avfallsplan följa följande strategier; Förebyggande Förberedelse för återanvändning Materialåtervinning Annan återvinning, till exempel energiåtervinning Bortskaffande, till exempel deponering Hantering av organiskt avfall har som mål att återföra näringsämnen i kretslopp samt att nyttiggöra avfallet energiinnehåll genom rötning till biogas. Målet är, enligt Kramfors kommuns avfallsplan, vidare att återvinning skall ske så nära källan som möjligt. I klimatstrategin och energiplanen formuleras de lokala målen för Kramfors kommun bland annat på nedanstående sätt; Kommunen skall arbeta för ökad energieffektivisering och hushållning med energi Kommunen skall påskynda övergången till långsiktigt hållbara energisystem I Kramfors kommun finns ett antal verksamheter där organiskt avfall uppkommer. Bland dessa kan nämnas, utan att värdera förutsättningarna bör biogasproduktion,

5 Uppdragsnr: (16) BOX, Jakobssons slakteri, Polarbröd och Mjälloms bageri, fiskodlingar, Mondi Dynäs, jordbruk med flytgödselhantering, avloppsreningsverk samt avfall från affärer och bostäder m fl I kommunens närområde, har Sundsvalls Energi och HEMAB i Härnösand byggt respektive planerar att bygga anläggningar för mottagning av avfall för rötning och därmed för produktion av biogas. Vid Sundsvall Energi tas utsorterat hushållsavfall samt avloppslam emot för rötning. HEAB avser att ta emot matavfall och avloppsslam för torrötning. I den tidigare förstudien har ett antal ytterligare eventuella intressenter identifierats och dessa har kontaktats tillsammans med tillkommande intressenter som identifierats via kommunens näringslivssamordnare. 1.3 Genomförande Förstudien har genomförts genom att tidigare insamlade data har kompletterats genom intervjuer. Dessa har gjorts i syfte att verifiera eller korrigera tidigare data och vidare har en diskussion tagits om lokalisering och möjlig ägarstruktur för en framtida anläggning. De kompletterande intervjuerna har gjorts under juni Vidare har fakta insamlats om befintliga och planerade anläggningar i grannkommunerna. Fakta har även insamlats från leverantörer av avläggningar, beträffande utformning, tekniska prestanda, kostnader mm. Insamlade data har sammanställts i föreliggande rapport. 2 Kramfors kommun 2.1 Befolkningsutveckling Kramfors kommuns folkmängd har stadigt minskat, från cirka invånare 1968 till cirka invånare 2013 (SCB 2014). Bedömningen görs att under åren minskar folkmängden till ca innevånare (Statisticon okänt år). 2.2 Kommunens struktur Kramfors kommun är glest befolkad med befolkningskoncentrationer koncentrerade till Kramfors, samt de övriga tätorterna Bollstabruk, Docksta, Frånö, Klockestrand, Lunde, Lugnvik, Mjällom, Nordingrå, Nyland, Sandslån och Ullånger. Landsbygdsområden är koncentrerade till Ångermanälvens dalgång, längs väg E4 sträckning samt i viss mån längs dalgångar i området öster om väg E4. 3 Allmänna förutsättningar för biogas från substrat 3.1 Biogaspotential i länet Västernorrlands län bedöms enligt Avfall Sverige (Rapport 2008:02) ha en biopotential av GWh/år. Biogaspotentialen från livsmedelsindustri och annan industri be-

6 Uppdragsnr: (16) döms enligt rapportern vara GWh/år. Motsvarande potential från växtodlingsrester och gödsel har bedömts vara GWh/år. Resterande potential utgörs av restprodukter från skogsbruk och skogsindustri. 3.2 Befintliga och planerade anläggningar i närområdet Nuvarande biogasproduktion i Västernorrlands län tjänar som bakgrundsmaterial. I länet finns biogasanläggningar i Härnösand (deponi), Selånger (gårdsbiogasanläggning, lantbruk), Sollefteå (avloppsrening), Sundsvall (avloppsrening, deponi) och Örnsköldsvik (avloppsrening, deponi och industrigasanläggning) enligt Biogasportalen (2014). Eftersom biogasanläggningar med deponi ger biogas av lägre kvalité kommer dessa inte att beaktas. Biogasanläggningar baserade på avloppsslam har vanligen tekniska begränsningar att ta emot annat substrat. Det är vidare inte huvudmännens uppfattning att man skall ta emot substrat från andra producenter, då detta ligger utanför verksamhetens primära inriktning. En inblandning av annat renare substrat ger vidare minskade möjligheter att återföra rötresterna i kretslopp. HEMAB har fått medel för att uppföra en anläggning för mottagning av matavfall och slam från avloppsreningsverk för att producera fordonsgas till den lokala marknaden Anläggningen kommer att placeras på avfallsanläggningen i Älandsbro. Anläggningen kommer att vara en torrötningsanläggning motsvarande den som finns i Mörrum, med en kapacitet av ton substrat/år och producera 3 GWh biogas årligen. Investeringskostnaden är beräknad till 33 MSEK, varav stöd från energimyndigheten kommer att lämnas med 13 MSEK. Rötresten kommer bland annat att nyttjas för täckning av deponi. Sundsvalls Energi har planer på att etablera ett biogaskombinat baserat på insamlat hushållsavfall, slam från avloppsreningsverk samt restprodukter från industrin. Syfte med anläggningen är att producera biogas för fordonsbruk och rötrest för användning i kretslopp. 3.3 Förbehandling av substrat baserat på smittrisker Enligt animaliska biproduktförordningen (ABP) skall avfall med animaliskt ursprung delas in i tre kategorier. Kategori 1 Kategori 2 Djur och delar av djur som misstänks/bekräftats infekterade med TSE (TSE är ett samlingsnamn för djursjukdomar) Specificerat riskmaterial (SRM) Matavfall som härrör från transportmedel i internationell trafik Blandningar av kategori 1-material med 2- och/eller 3-material Naturgödsel och mag- och tarminnehåll Produkter av animaliskt ursprung som innehåller restsubstanser av veterinärmedicinska läkemedel och föroreningar Animaliska biprodukter som inte består av kategori 1- eller 3-material

7 Uppdragsnr: (16) Kategori 3 Slakteriavfall Före detta livsmedel som innehåller produkter av animaliskt ursprung, med undantag av matavfall, som inte längre är avsedda att användas som livsmedel Färsk mjölk, äggskal, knäckägg, blod, hudar, skinn, fjädrar med mera från djur som inte visar några kliniska tecken på sjukdomar som kan överföras från människor eller djur via produkten ifråga Matavfall, med undantag av matavfall från transportmedel i internationell trafik. Undantaget från behandlingskraven i ABP från Kategori 3 är alla typer av matavfall från restauranger, storkök och kök, inbegripet centralkök och hushållskök. För detta material gäller 2003:15 NV allmänna råd för kompostering och rötning. Det sätt som respektive avfallskategori behandlas på i Sverige för närvarande är; Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Förbränning Förbränning (avfallet skulle kunna behandlas genom trycksatt hygienisering, men någon sådan anläggning finns för närvarande inte i Sverige) Hygienisering i 70 O C i en timme med högst 12 mm partikelstorlek. (eller annan hygieniseringsmetod som myndigheten kan godkänna.) Jordbruksverket har i informationsskrift kategoriserat animaliska biprodukter, vidare har det lämnat information med text uppdaterad Tillämpningsområde för förordning (EG) nr 1069/2009 och information om den s.k. slutpunkten Vilken kategori respektive substrat som uppkommer inom kommunen bedöms tillhöra framgår av bilaga Substrat tillhörande kategori 1 respektive kategori 2 I kommunen uppkommer substrat som tillhör kategori 1 respektive kategori 2. Bland kategori 1 kan nämnas självdöda nötkreatur, vilka kan vara infekterade med TSE. Mängden avfall tillhörande kategori 1 bedöms vara mycket liten i den samlade substratmängden. Bland substrat tillhörande kategori 2 kan nämnas självdöd nötkreatur som inte är infekterade med TSE samt självdöd fisk från fiskodlingar. En schablonsiffra för fiskodlingar i detta sammanhang är 2 % av den årliga tillväxten. För en odling med till tillväxt på 400 ton/år innebär det således en mängd av 8 ton/år. Kvantiteten varierar mellan olika år. Självdöd fisk uppkommer vidare vid odlingarna i Jämtlands län och kostnaderna för borttransporten av avfallet till förbränning, vilket medför en stor kostnad för avfallet.

8 Uppdragsnr: (16) Substrat i kategori 3 Substrat i kategori 3 är volymmässigt den största delen av det substrat som uppkommer i kommunen. Dit hör avfallet från whiskytillverkning och slakteri samt gödsel från gårdar och travbana. Vidare ingår matavfallet från butiker och hushåll. 3.4 Tekniska behov av förbehandling Behovet av förbehandling beror på vilket substrat som anläggningen byggs för. Från teknisk synpunkt är flytande substrat vanligen de enklaste då det inte behöver förbehandlas genom malning eller liknande processer. Exempel på substrat som kräver förbehandling är insamlat organiskt hushållsavfall, vilket kan innehålla avfall som är olämpligt att röta och stör förbehandlingen. 3.5 Biogas som energibärare Biogas kan nyttjas som bränsle till gasmotorer för att generera el och värme. Vid processen kan ca 30% av energiinnehållet överföras till el, medan resten blir värme. Biogas kan efter uppgradering nyttjas som drivmedel (fordonsgas). Uppgraderingen kan göras med två olika metoder, antingen genom avskiljning av koldioxid i membran och komprimering av gasen, vilken lagras i trycksatta behållare. Ett annat förfarande är att kyla gasen för att frysa ut koldioxiden, varefter ytterligare kylning biogas övergår i flytande (kondenserad) form. Kondenserad biogas hanteras med samma teknik som kondenserad naturgas (LNG). Den framtida efterfrågan på biogas styrs av politiska överväganden och de regler som kommer att gälla för denna. Ett samhällsmål är att nyttja energiresurser effektivt och gärna i anslutning till den plats där den produceras. Vidare finns en tydlig inriktning att nyttja biogas (antingen i komprimerad eller kondenserad form) som fordonsbränsle. Den nuvarande produktionen av därmed även distributionen av fordonsgas är koncentrad till Skåne, Väst- och Östergötland samt Stockholms län. Antalet gasfordon är beroende av närheten till distrubutionsnätet och den länsvisa fördelningen av tankställen och fordon framgår av Figur 1, nästa sida.

9 Uppdragsnr: (16) Figur 1. Antalet publika tankstationer för fordonsgas i oktober 2013 och antalet gasdrivna personbilar i slutet av 2012 i Sverige, länsvis fördelat. Källor: Energigas Sverige (2013), Trafikanalys (2013) 4 Biogaspotential i Kramfors kommun Användning av substrat för produktion av biogas skall ses i perspektivet av möjligheten att nyttja substratet för andra ändamål. Från ett livscykelperspektiv kan användning av potentiella substrat som djurfoder vara att föredra framför användning för produktion av biogas. 4.1 Inventering av intressenter (bidragare av substrat) I bilaga 1 redovisas de substratleverantörer som kontaktats och de mängder substrat som genereras i dess verksamheter. Redovisningen är avgränsad till de verksamheter som visat ett positivt intresse för att bidra med substrat till en gemensam anläggning. I Tabell 1 redovisas substratmängder fördelade på näringsgrenar. För näringsgrenar med bara en verksamhet redovisas den specifika verksamheten. Beräkningar av substratets energiinnehåll återfinns i bilaga 2.

10 Uppdragsnr: (16) Tabell 1. Substratmängder fördelade på näringsgrenar. Mängd Slakteri m 3 ton MVh/år Bröderna Jakossons Slakteri Nyland Fiskindustri Fiskodlingar 73** Bageriindustri Bagerier Nordingrå 200* 279 Whiskeytillverkning Box Destilleri Bollstabruk Gödsel från travbana liknande Arena Dannero m fl (hästgödsel) 1500** Jordbruk, djurproduktion Nöt- och svinflytgödesel Nyland Massa- och pappersindustri Dynäs 1200** Summa * Delar av mängden ingår ej i beräkningar i bilaga 2 ** Mängden ingår ej i beräkningar i bilaga 2 Den framtida substratmängden för rötning kommer att vara beroende av de marknadsmässiga förutsättningarna för verksamheten. Faktorer som kommer att påverka den totala ekonomin är transportkostnader samt intäkter för gasen. Värdet av den bildade rötresten är svårbedömt och kommer sannolikt inte att konsurrensutsättas, utan en förutsättning för att substratleverantörerna skall vara intresserade är att de kan återta motsvarande mängd rötrest, utan ekonomisk reglering. Ytterligare substrat kan vara aktuella från jordbruk där halm, eller andra grödor/rester från grödor, kan utgöra substrat. För hantering av halm som används som strömaterial till hästgödsel kan en övergång ske till pelleterat halm vilket ger hanteringsmässiga fördelar vid den primära användningen som vid substrat. Vidare pågår forskning kring nedbrytning av lignin i halm, vilket ger en potentiell ökning av biogaspotentialen enligt forskare från JTI. Lignin finns även i bark som, om den inte är användbar som bränsle i industrin, kan vara ytterligare ett möjligt substrat. Även Salix bedöms ha potential som substrat för biogas. 4.2 Substratets geografiska fördelning Den största mängden substrat lämpligt för rötning är koncentrerat från verksamheter längs Ångmanälvens dalgång och från fiskodlingarna samt bagerier längs kusten. Längs Ångermanälven finns BOX, Jacobssons slakteri samt jordbruk med nöt- och svingödselhantering. Mondi och Dannero ligger även uppströms i Ångermanälven nordväst om väg E4.

11 Uppdragsnr: (16) Substratets geografiska fördelning framgår av Figur 2. Figur 2. Karta med läget för valda enskilda substratproducenter. Källa eniro. 5 Mottagare av rötrester (mottagare av biogödsel ) Flera av de jordbruk som vill bidra med substrat gör det i syfte att öka värdet på den biogödsel som de ser som en resurs för användning i jordbruket. En förutsättning för dessa aktörers medverkan är att de kan återta biogödseln tillbaka i jordbruket och att den inte får en försämrad kvalitet jämfört med dagens hantering. Avsättning av biogödsel finns hos de jordbruk som är intresserade av att delta och vidare kan biogödseln vara av intresse för kommunen att använda på Högbergets avfallsupplag. Kramfors kommun har en komposteringsanläggning för slam från avloppsreningsverk att använda som jordförbättring till kommunens egna grönytor. Kommunen har ett behov av få in mer material för att få bättre balans mot ansättningen på grönytorna. 6 Möjlig produktionsstruktur - överväganden 6.1 Substratkategori enligt ABP Den behandling av substrat som planeras i kommunen inriktas på substrat i kategori 3. Motivet är att behandling av substrat tillhörande kategori 1 och 2 sker med förbränning eller i framtiden för kategori 2 med trycksterilisering. Ingen befintlig anläggning i länet bedöms vara lämplig för förbränning av avfallet, och för att förbehandling skall kunna göras med trycksterilisering krävs större mängder substrat än vad som uppkommer i kommunen. Ett exempel på avfall som uppkommer i regionen från fiskodlingarna är självdöd fisk. Denna klassas genom beslut av EU-kommissionen till kategori 2 oavsett vilken orsaken är till fisken har dött. Avfallet och dess behandling är primärt en branschfråga och vidare utredningar borde initieras av branschen tillsammans med andra aktörer vars substrat tillhör kategori 2.

12 Uppdragsnr: (16) 6.2 Förbehandling De substrat som bör behandlas i kommunen är sådana som kräver ringa förbehandling, samt innehåller ett minimum av föroreningar vilket är en förutsättning för rötrestens användning som biogödsel. Den primära målsättningen är att fortsatt säkerställa näringsämnen i kretslopp och sekundärt att få ett energitillskott genom rötningen. Den fortsatta planeringen bör ske med substratleverantörerna som processägare, då det primära intresset är att sluta kretsloppen. Även substrat som kräver mer förbehandling kan vara aktuella att ta behandla. Dessa är vanligen inte lika rena och ger därför en rötrest som primärt är avsedd för avsättning som jordförbättringsmedel. Exempelvid användning till mark som inte används för odling, grönytor mm. 6.3 Antal anläggningar och lokaliseringar För två anläggningar talar möjligheten att renodla avfall från jordbruk och de avnämare som har substrat fyller de krav att det efter rötning kan användas som biogödsel. En sådan anläggning skulle av logistiska skäl kunna placeras vid någon av de större gårdarna där rötning kan ske och vara ett centrum för distribution av biogödsel. Vidare är det fördelaktigt om det finns ett värmebehov och att den el som genereras kan få avsättning via det regionala elnätet utan stora investeringskostnader. Alternativt är att den placeras hos någon av de andra substratproducenterna och då företrädesvis någon av de som är intresserande av att vara med i ägarbilden. Den andra anläggningen skulle i ett sådant scenario kunna ta emot avfall från Mondi, Dannero, m fl. Kravet på den rötrest som bildas blir därmed inte lika hög och den skulle vara möjlig att använda på det kommunala avfallsupplaget Högberget för tillverkning av jordförbättring. En eventuell etablering av en anläggning med inriktning på biogas som fordonsbränsle, kan den med fördel placeras vid någon av de substratproducenter som svarar för de större flödena. En placering mellan Kramfors och Bollstabruk kan vara optimal. En sådan anläggning kan kombineras med någon av kommunens verksamheter, avloppsreningsverk eller andra anläggningar. Skötselbehovet är större och regelbunden tillgång till driftsteknisk personal är en nödvändighet. En sådan anläggning kan inriktas på och placeras så att produktionen av biogas blir det primära. Samlokaliering till kommunens anläggning Högberget bör studeras. Alternativt till lokalisering kan ske i anslutning till någon av de substratleverantörer som svarar för inflödet. Den fortsatta processen för att utarbeta förslag bör tas fram med kommunen som initiativtagare eftersom kommunen har ett planeringsansvar för avfallshanteringen inom kommunen. Avsättningen av biogas kan ske genom nyttiggörande i en gasmotor alternativt genom användning av kondenserad gas för fordon. 6.4 Ägarstruktur En anläggning för mottagning av jordbrukets och lämpliga verksamheters substrat kan ägas med Ekonomiska föreningar (eller annan bolagsform) bestående av de aktörer som levererar substrat, alternativt direkt delägande från någon eller flera av dessa.

13 Uppdragsnr: (16) Energibolag, såväl stora aktörer som mindre aktörer t ex de med huvudinriktning mot vindkraftprojekt. I många fall har kommunala bolag varit delägare. I Kramfors kommun har inte något bolag med inriktning lämpad för delägarskap identifierats. 6.5 Fortsatt arbete Är affärsidén att primärt förse jordbruket med biogödsel och på ett optimalt sätt ta tillvara den energi som bildas i biogasprocessen eller är affärsidén att prioritera biogasproduktionen med syfte att vidareförädla den till mobilt bränsle och som sekundär inkomstkälla få avsättning för rötresten. Beroende vilken prioritering som görs avgränsas substraten och anläggningens utformning och placering. Ägarstrukturen är som redovisats tidigare starkt beroende av affärsidén för anläggningen och givetvis finns även det motsatta förhållandet. En grupp initierad av kommunen och Baltic Energy bör tillsammans med de substratintressenter som förklarat sig positiva att vara med som delägare i en anläggning bör tillsammans med teknisk kompetens utgöra kärnan i det fortsatta arbetet (fördjupad förstudie). Avstämningar bör även göras med substratleverantörer som svarar för de största mängderna. Studiebesök bör göras på någon eller några av de anläggningar som har uppförts i syfte att inhämta erfarenheter kring processen. 7 Ekonomi 7.1 Dimensioneringsförutsättningar En traditionell reaktor bör dimensioneras för att rymma minst 20 dagars substratmängd och ha ca 20% extra utrymme som kan samla upp biogas i toppen av reaktorn. Substratets densitets har antagits till 1 ton/m 3. Bränslepriser för fordonsbränslen redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Energiinnehåll och priser på valda fordonsbränslen. Bränsle Biogas 1 m 3 (0,8 kg) Bensin (95) l liter Diesel 1 liter Energiinnehåll 9,67 kwh 9,06 kwh 9,8 kwh Pris 12,04 15,08 14,62 Källa och biogasportalen. 7.2 Ekonomisk kalkyl Kalkyl för samrötningsanläggning. Kalkylen baseras på data tillhandahållen av Götene Gårdsgas.

14 Uppdragsnr: (16) Investeringskostnaden är beroende av anläggningens storlek. Exempel på investeringskostnad för m , , ,9 MSEK En uppgraderingsanläggning för att framställa fordonsgas av rågasen medför en investering på ca 3,5 MSEK. Investeringsstöd för biogas lämnas av jordbruksverket. Lantbrukare och andra företagare på landsbygden som investerar i produktion eller förädling av biogas kan få upp till 30 procent i investeringsstöd. I norra Sverige kan i vissa fall få upp till 50 procent i stöd lämnas. Biofuel Region redovisar att stöd för produktion av biogas kan lämnas via EUs landsbygdsprogram. Kostnader och intäkter för mindre avläggningar har även utretts på uppdrag av Energigas Sverige och redovisas i rapporten Realiserbar biogaspotential i Sverige år 2030 genom rötning och förgasning. WSP Investeringskostnaden bedöms uppgå till ca 12 MSEK med en biogasproduktion på 3 GWh/år genom användning i gasmotor. Återbetalningstiden för en sådan anläggning bedöms i ett gott scenario vara 9-10 år. 8 Erfarenheter från andra anläggningar Det finns ett antal jordbruksbaserade biogasanläggningar som är i drift och erfarenheter redovisas på biogasportalen. Där redovisas tekniska erfarenheter från såväl större som mindre gårdsanläggningar; ksgarden v avik För att belysa olika möjligheter till organisation från lantbruksbaserade biogasprojekt. redovisas översiktligt några exempel nedan. 8.1 Biogas i Sjöbo kommun Biogas Färs är en ekonomisk förening som samordnar de ledande gödselproducenterna i kommunen, 2010 hade man 18 andelsägare. I Sjöbo kommun har man genomfört en utredning för biogasproduktion baserat på jordbruksrelaterade råvaror. Där har 37 intressenter identifierats utspridda på 43 gårdar om totalt 33 GWh biogas. Projektet är ännu inte på en sådan nivå att man fastställt organisation och ägandeförhållanden. Källa: Envirum, ( maj 2010), Biogas i Färs förstudie.

15 Uppdragsnr: (16) 8.2 Katrineholm SBI Katrineholm AB Biogasanläggningen utanför Katrineholm är en större gårdsanläggning som framförallt samrötar svingödsel och livsmedelsavfall. Anläggningen har byggts gemensamt av SBI Katrineholm AB och lokala lantbrukare. Leveranser av de ca ton gödsel som årligen levereras till anläggningen sköts helt av 10 lantbrukare som bildat ett externt gödselbolag, Lantbruksgas i Sörmland AB. Den producerade biogasen kommer att säljas till AGA för distribution i Stockholm. Ägarfördelningen ser ut som följande: Swedish Biogas International AB - 51 % Övrigt ägande av Ericsberg, Fors Säteri, Åkerö Säteri samt Lantbruksgas i Sörmland AB. Källa: SBI:s hemsida ( ) 8.3 Västerås - Svensk Växtkraft Biogasanläggningen vid Gryta avfallsstation i Västerås rötar organiskt avfall från hushåll, restauranger och storkök, fettavskiljarslam och en mindre mängd vallgrödor. Totalt behandlas ton bioavfall per år. Anläggningen har varit i full drift sedan Inledningsvis var 17 lantbrukare delägare i svensk Växtkraft AB. Sedan april 2010 är Svensk Växtkraft ett dotterbolag till VafabMiljö som äger 65 procent av aktierna. Mälarenergi äger 32 procent av aktierna och tre enskilda lantbrukare i Västerås innehar 3 procent. Anläggningen står inför omfattande investeringar i utbyggnad och reparationer vilket är en av anledningarna till att många lantbrukare valt att sälja sina aktier. Källa: Svensk Växtkrafts hemsida ( ) och LRF Dalarna, Lokal biogasproduktion i Säterbygden (2011). 8.4 Biogas Brålanda Här planerar ett antal lantbrukare att bygga gårdsbaserad biogas och sälja rågasen till en central uppgradering. Transporter av rågas ska ske via gasledning som Nätbolaget biogas i Brålanda AB kommer att äga. Delägare i gasnätet planeras vara Vänersborgs kommun, Melleruds kommun och en liten del (9%) ägas av Biogas Brålanda AB. Det är Biogas Brålanda AB som sedan förmodas äga den centrala uppgraderingsanläggningen och tankstationer för försäljning av fordonsgas. Majoritetsägare i detta bolag blir då Trollhättan Energi AB och en tredjedel ägs av Biogas Dalsland ekonomisk förening som är medlemsägt av främst de lokala lantbrukarna. Det finns också möjlighet för privatpersoner att söka medlemskap. Man kan tänka sig att exempelvis fordonsgaskunder kan ha intresse av att bli medlemmar. I det här projektet antas varje lantbruksanläggning ägas av lantbrukarna själva. Initialt uppskattades 18 lantbruksanläggningar vara möjligt att bygga. Källa: Pers. medd. Karin Stenlund, Trollhättan Energi. 9 Referenser Naturvårdsverket. Från avfallshantering till resurshushållning Sveriges avfallsplan Rapport 6502, maj 2012 Kramfors kommun Renhållningsordning, med renhållningsföreskrifter och avfallsplan

16 Uppdragsnr: (16) Statisticon, år okänt. Befolkningsprognos Kramfors kommun. Statisticon AB. SCB. Befolkningsstatistik. Region Halland. Bioenergicentrum Halland. Jordbruksverket. Statens energimyndighet. Analys av marknaderna för biodrivmedel. Tema: Fordonsgasmarknaden. ES 2013:08. Linné, M. Ekstrandh, A. Englesson, R. Persson, E. Björnsson, L. Lantz, M. 15. Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror. Rapport 2008:02, Avfall Sverige, Umeå WSP Samhällsbyggnad Göran Bergström

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009 Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders

Läs mer

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan 10 år 10 år med minimal klimatpåverkan 1999-2009 I november 2009 hade det gått 10 år sedan den första gasbilen tankades i Kristianstad. Samma månad sattes de tre första gröna stadsbussarna i drift. Under

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga

Läs mer

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN... 4 3. EKONOMI... 7 Total investering... 7 Miljörelaterad investering... 8 Minskad

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

Småskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01

Småskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01 Småskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01 BeLivs ökar kunskapen, tydliggör och demonstrerar en ökad energieffektivisering i livsmedelslokaler. Energimyndighetens Beställargrupp

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

Trumkompostering lönsamhet i avfallet

Trumkompostering lönsamhet i avfallet Den första godkända komposteringslösningen på svenska marknaden. enl. Jordbruksverket 2009* Trumkompostering lönsamhet i avfallet www.ecsab.com *Rölundaanläggningen är godkänd av Jordbruksverket för kompostering

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Fordonsgas/Biogas - historik

Fordonsgas/Biogas - historik 1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi

Läs mer

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik

Läs mer

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012 Strategi för biogas i regionen 28 augusti 2012 Mats Håkansson www.affu.se Disposition Beslutsläget Kort om gasproduktion och användning Mål för utredningen Strategi före beslut (förslag) Affärsmodellen

Läs mer

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablera samverkan

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Biogaspotential i Norrbotten och Västerbotten Delrapport för Färdplan Biogas i Norrbotten och Västerbotten 2013

Biogaspotential i Norrbotten och Västerbotten Delrapport för Färdplan Biogas i Norrbotten och Västerbotten 2013 Biogaspotential i Norrbotten och Västerbotten Delrapport för Färdplan Biogas i Norrbotten och Västerbotten 2013 2 FÖRORD Färdplan biogas AC/BD är ett projekt inom ramen för BioFuel Region och Biogas Norr.

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Etablering av bolag för fordonsgas

Etablering av bolag för fordonsgas Utlåtande 2008:131 RIII (Dnr 314-1450/2008) Etablering av bolag för fordonsgas Kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen för Stockholm Stadshus AB föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Stockholm

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB Vår vision. Göteborg Energi ska aktivt bidra till det hållbara Göteborgssamhället. innefattar

Läs mer

Max klimatpåverkan år 2014

Max klimatpåverkan år 2014 Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

Den ledande biogasregionen 2020

Den ledande biogasregionen 2020 Skåne Den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du en sammanfattad version av Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011. På följande sidor ges en överblick

Läs mer

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter (abp): hela kroppar eller delar från djur produkter med animaliskt

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas 1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05 BASDATA OM BIOGAS 2011 Produktion av biogas I Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 136 avloppsreningsverk som producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas har länge producerats

Läs mer

Förnybar gas Avrapportering från exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden av uppdrag från kommunfullmäktige

Förnybar gas Avrapportering från exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden av uppdrag från kommunfullmäktige Utlåtande 2008:63 RI (Dnr 309-1115/2007) Förnybar gas Avrapportering från exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden av uppdrag från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion

Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion Mathias Edstedt, chef Gasförsörjning och Strategisk utveckling Stockholm Gas AB 1 Vad är Stockholm Gas AB? Anor sedan 1853 Helägt dotterbolag till

Läs mer

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson 1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Avfallstaxan 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne. Produktion av biogas - Förslag

Biogas Sydöstra Skåne. Produktion av biogas - Förslag Biogas Sydöstra Skåne Produktion av biogas - Förslag 1 Biogasprojekt För framtidens lastvagnar och för bättre miljö och ekonomi Inledning Föreningen Biogas Färs har sedan 2008 arbetat med att skapa förutsättningar

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs

Läs mer

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079 Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås Programområde: Småland och Öarna Ärende ID: 20200079 Sammanfattande beskrivning Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal

Läs mer

Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt Biogas Syd (Kommunförbundet Skåne) och. Biogas Väst (Business Region Göteborg)

Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt Biogas Syd (Kommunförbundet Skåne) och. Biogas Väst (Business Region Göteborg) Biogas är bästa bränslet Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt Biogas Syd (Kommunförbundet Skåne) och Biogas Väst (Business Region Göteborg) 20 TWh 2020 Sverige behöver ett nationellt

Läs mer

Biogasstrategi. och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019. Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207

Biogasstrategi. och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019. Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207 Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019 Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207 Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt

Läs mer

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna 14 januari 2014 Slam ett exempel på SITE-samarbetet Ordförer i Trysil lyfte frågan om utmaning med slam våren 2013. Intresserad av att undersöka

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Fordonsgas är ett avsevärt mycket renare bränsle än bensin och diesel. Behovet av alternativa drivmedel blir allt mer aktuellt ur flera perspektiv

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Hygienisering av avloppsslam

Hygienisering av avloppsslam Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad

Läs mer

Den hållbara staden Lokala och nationella utmaningar. Med utgångspunkt i Göteborgs förslag till Miljöprogram

Den hållbara staden Lokala och nationella utmaningar. Med utgångspunkt i Göteborgs förslag till Miljöprogram Den hållbara staden Lokala och nationella utmaningar Med utgångspunkt i Göteborgs förslag till Miljöprogram En hållbar stad är en stad utan fossila bränslen Hållbara resor Förnybara bränslen Nära tillgång

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

MoreBiogas Småland AB

MoreBiogas Småland AB Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer