Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Transkript

1 1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson

2 2 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Förutsättningar Dimensionerande avfallsmängder alt Dimensionerande avfallsmängder alt Ekonomi Investeringskostnader Driftskostnader... 7 Intäkter Övriga basuppgifter för investeringskalkylen Sammanfattning... 11

3 3 (12) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kretslopp Follo är benämningen på ett projekt i vilket FolloRen projekterar en anläggning som består av i huvudsak 2 delar. Den första delen består av en förbehandlingsanläggning i vilken avfallet sorteras, den andra av en biogasanläggning av typen Torrötninganläggning. Projektets målsättning är att ägarkommunernas hushållsavfall skall behandlas med bästa möjliga effektivitet avseende samhällsservice ekonomi och återvinning. Grundförutsättningen är att invånarna i ägarkommunerna skall källsortera sitt avfall. Källsorteringens tyngdpunkt skall läggas på bortsortering av orena och miljöskadliga komponenter i avfallet. Källsorteringens målsättning är att den avfallsfraktion som skall förbehandlas i den ovan nämnda sorteringsanläggningen skall ha en renhet som möjliggör vidarebehandling av de fraktioner som blir resultatet av vidaresorteringen i nämnda förbehandlingsanläggning. Genom att koncentrera informationen till invånarna i ägarkommunerna till det som rör avlägsnande av miljöskadliga komponenter i avfallet och genom att inte komplicera informationen med andra budskap som rör uppdelning av avfallet i restavfall och matavfall så anser FolloRen att man har unika möjligheter att låta maskiner göra en större del av sorteringsarbetet än vad som för närvarande är vanligt förekommande i andra kommuner. Genom att använda en väl beprövad anläggningstyp för mekanisk sortering av hushållsavfall anser Folloren att den totalt utförda sorteringen kommer att vara effektivare. Den valda anläggningstypen, som har varit i drift i Ludvika (Sverige) sedan 1979, har visat att den utsorterade mängden lättnedbrytbart organiskt material är större än andra jämförbara totala lösningar samt att restfraktionens utseende, renhet och beskaffenhet gör den lätt att vidarebehandla och återvinna både då det gäller förbränning och återanvändning. Vid de två tillfällen som hushållsavfall från FolloRen har transporterats till Ludvika för provsortering har detta bekräftats. Danmat AB har projekterat, kostnadsberäknat och efter givna förutsättningar utfört intäkts och kostnadsanalyser avseende projekt Follo. Delar av studien har utförts i nära samarbete med UMB (Universitetet för miljö och Biovetenskap) Föreliggande dokument utgör en kompletterande sammanfattning av slutsatserna som nämns i rapporten daterad Kompletteringarna utgörs av ekonomiska förutsättningar och konsekvenser då även avfall från ytterligare en alt två organisationer/kommuner behandlas. (SE även NORSAS rapport ) Ingående uppgifter då det gäller investeringskostnader är uppdaterade under augusti månad 2011

4 4 (12) 2 Förutsättningar 2.1 Dimmensionering alt 1, ton/år Det hushållsavfall som produceras i FolloRens ägarkommuner skall behandlas i anläggningen För att klara av att behandla avfall från invånarna inkl förväntad befolkningsökning är anläggningen dimensionerad för en viss överkapacitet som dels kan utnyttjas för att behandla Näringsavfall och/eller hushållsavfall från andra kommuner och/eller renovasionsföretag. Överkapaciteten består i dels möjlighet att utöka driftstiden från 1 skift ( ton/år) till 2 skift (ca ton /år) till. Vid drift i endast 1 skift finns alltså ingen överkapacitet I tabellen nedan redovisas kapaciteten vid drift i 2 skift Överkapaciteten minskar efter hand beroende på befolkningsutvecklingen för att ca år 2030 vara endast ca 2700 ton/år. (I arbetsexemplet är befolkningsökningen inom Folloren och Movar kalkylerad) Fast avfall Hushållsavfall från FolloRen (år 2015): Hästgödsel och näringsavfall reservkap (Folloren) Ytterligare reservkapacitet (år 2015) Totalt: ton/år ton/år 318 ton/år ton/år Trädgårdsavfall motsvarande en mängd av ton/år kommer också att tillföras biogasdelen (torrötningsdelen) av anläggningen vilket innebär att biogasanläggningen begränsar överkapaciteten. Det skall emellertid noteras att de tillfrågade leverantörerna av biogasdelen av anläggningen har ombetts att lämna förslag på en anläggning med kapaciteten nämnd ovan. Eftersom leverantörerna bygger anläggningarna i moduler är det alltså troligt att de föreslagna modulerna har en maximal kapaciteten som är betydligt högre Homogeniserings och sorteringsdelen av anläggningen har en stor överkapacitet om driftstiden ökas till ex 2 skift. För teknisk lösning se principskisser samt blockschema i rapport daterad Dimmensionering alt 2, ton/år Det hushållsavfall som produceras i FolloRens ägarkommuner samt ytterligare 1 organisation skall behandlas i anläggningen. För att klara av att behandla avfall från invånarna inkl förväntad befolkningsökning är anläggningen dimensionerad för en överkapacitet som inledningsvis kan utnyttjas för att behandla Näringsavfall och/eller hushållsavfall från andra kommuner och/eller renovasionsföretag. Överkapaciteten minskar efter hand beroende på befolkningsutvecklingen för att ca år 2030 vara endast ca 2700 ton/år. (I arbetsexemplet är befolkningsökningen inom Folloren och Movar kalkylerad)

5 5 (12) Kapaciteten som redovisas nedan är beräknad vid drift i 3 skift. Se tabellen nedan. Fast avfall Hushållsavfall från FolloRen (år 2015): ton/år Hästgödsel och näringsavfall reservkap (Folloren) ton/år Hushållsavfall Org 2 (Arbetsexempel Movar år 2015): ton/år Överkapacitet: (År 2015) ton/år * Totalt: ton/år *Viss begränsning kan finnas beroende på val av leverantör och antal tötkammare. Trädgårdsavfall motsvarande en mängd av ton/år kommer också att tillföras biogasdelen (torrötningsdelen) av anläggningen vilket innebär att biogasanläggningen begränsar överkapaciteten. I detta fallet finns inte den förmodade överkapacitet i biogasdelen som nämns i alt 1 ovan Inget flytande avfall kommer att tillföras anläggningen, vilket innebär att endast fastgödsel i form av hästgödsel kommer behandlas i bogasanläggningen. För teknisk lösning se principskisser, DD r2 samt bifogade blockschema. Notera att på ritning erfordras endast 4 homogeniseringslinjer när det på ritning finns 5 st. 2.3 Dimensionering alt 3, ton/år Det hushållsavfall som produceras i FolloRens ägarkommuner samt ytterligare 2 organisationer skall behandlas i anläggningen För att klara av att behandla avfall från invånarna inkl förväntad befolkningsökning är anläggningen dimensionerad för en överkapacitet som inledningsvis kan utnyttjas för att behandla Näringsavfall och/eller hushållsavfall från andra kommuner och/eller renovasionsföretag. Överkapaciteten minskar efter hand beroende på befolkningsutvecklingen för att ca år 2030 vara mycket begränsad Kapaciteten som redovisas nedan är beräknad vid drift i 3 skift. Se tabellen nedan. Fast avfall Hushållsavfall från FolloRen (år 2015): Hästgödsel och näringsavfall reservkap (Folloren) Hushållsavfall Org 2 (Arbetsexempel Movar år 2015): Hushållsavfall Org 3 (Arbetsexempel BÄRUM Kommun 2015): Överkapacitet: Totalt: ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år

6 6 (12) Trädgårdsavfall motsvarande en mängd av ton/år kommer också att tillföras biogasdelen (torrötningsdelen) av anläggningen. Till skillnad från Alt. 1 då biogasdelen begränsar överkapaciteten så är det i detta fallet homogeniserings och sorteringsdelen som utgör begränsningen För teknisk lösning se principritning DD r2 samt bifogade blockschema. Det är värt att nämnas att om det bedöms som fördelaktigt kan eventuellt vissa investeringar i biogasdalen av anläggningen fördröjas några år.. 3 Ekonomi 3.1 Investeringskostnader Alt 1 Total investeringskostnad NOK Se bilaga Alt 2 Total investeringskostnad NOK Se bilaga Alt 3 Investering en ökar för att kapaciteten på både sorterings- och biogasdelen av anläggningen ökar. Total investeringskostnad NOK:

7 7 (12) 3.2 Driftskostnader Kostnad för personal Kostnaden för personal har tillsammans med FolloRen fastställts till 400 NOK/timme Personalbehov Erfarenhetsmässigt är personalbehovet för sorteringsdelen av anläggningen är 2 personer i Ludvika. Biogasdelen av anläggningen är en kontinuerlig sluten process och kräver ingen ytterligare personal. I alternativ 2 som har något högra kapacitet än Ludvika har pesonalbehovet räknats upp med 50 % till 3 personer och i alt 2 som har betydligt högre kapacitet har personalbehovet fördubblats till 4 personer Kostnad för reservdelar Efter diskussioner med ansvarig personal vid anläggningen i Ludvika har det fastställts att kostnader för reservdelar över tiden är i genomsnitt NOK per år i alt 1 I alternativ 2 har kostnader för reservdelar ökats med 50% till NOK och i alt 3 till NOK per år Externa kostnader för service och underhåll Externa kostnader för service och underhåll rör främst Gasmotor och generatoranläggningen.. Kostnaderna varierar år för år beroende på vilken typ av service som skall utföras I alternativ 3 har kostnader för extern service ökats med samma procentuella summa som uteffekten ökar i förhållande till alt 2 Gasmotor, Förbrukningsmaterial Även kostnader för förbrukningsmaterial rör främst Gasmotor och generatoranläggningen. Om nämnda rekommendationer från gasmotortillverkaren följs så uppstår de kostnader som omnämns i driftskostnadskalkylen. I alternativ 3 har kostnader förbrukningsmaterial ökats med samma procentuella summa som uteffekten ökar i förhållande till alt 2

8 8 (12) Intern förbrukning av El Efter diskussioner med ansvariga personer i Ludvika kan man fastställa att elförbrukningen är ca 30 kwh/ton behandlat fast avfall. Eftersom den föreliggande projekteringen innebär uppdatering och utbyggnad av sorteringsutrustningen beräknas elförbrukningen öka med ca 10 kwh per ton. Även biogasdelen av anläggningen bidrar till en ökad elkonsumtion av ca 10 kwh/ton. I alla alternativen beräknas därför den total förbrukning till ca 50 kwh per ton Då det gäller kostnaderna varierar de år för år beroende på befolkningsökningen i de olika alternativen. Se därför de individuella investeringskalkylerna Intern förbrukning av värme Normalt förbrukar en anläggning för produktion av biogas ca 20 % av den restvärme som bildas vid produktion av el. Då det gäller kostnaderna varierar de år för år beroende på befolkningsökningen i de olika alternativen. Se därför de individuella investeringskalkylerna Avfall till förbränning Efter de sorteringsprov som genomfördes i Ludvika kunde mängden av den sopfraktion som normalt transporteras till Förbränning bestämmas till ca 60 % av avfallsmängden som tillförts. Den totala mängden till förbränning per år anges då återvunnen plast är avräknad Då det gäller mängderna varierar de år för år beroende på befolkningsökningen i de olika alternativen. Se därför de individuella investeringskalkylerna Kostnad för förbränning av avfall Den totala kostnaden varierar mellan olika anläggningar samt även i viss mån över tiden. Avgiften är bestämd tillsammans med Folloren och satt till 739 kr/ton enligt dagens kontraktpris för förbränning. I alternativen belastas kalkylerna med en kostnad som varierar de år för år beroende på befolkningsökningen i de olika alternativen. Se därför de individuella investeringskalkylerna Denna kostnad är inkluderad i kalkylerna och täcks därmed av behandlingsavgiften

9 9 (12) Intäkter Elverkningsgrad Elverkningsgraden är satt av leverantören av gasmotor och generator till 40 %. Värde för producerad el Värdet för el varierar över året. Värdet har de senaste 12 månaderna varierat mellan 0,29 och 0,68 NOK per kwh. Vid köp av El tillkommer ca 0,15 NOK för avgifter och skatter, 0,3 NOK för nätavgift samt moms. Eftersom den projekterade anläggningen är en långsiktig investering och trenden de senaste åren har varit stiganden elpriser så sätts Elpriset till 0,5 kr/kwh i intäktskalkylen Värmeverkningsgrad Värmeverkningsgraden är satt av leverantören av gasmotor och generator till 43,9 %. Värde för producerad värme Den överskottsvärme som produceras är planerad att distribueras till den planerade fjärrvärmeanläggningen i Vestby kommun. Värmepriset är satt på en nivå som gör att det kan konkurrera med den värme som normalt skall produceras vid den planerade fliseldade anläggningen. Värdet är satt till 0,2 NOK per kwh Plast till återvinning Genomförda plastsorteringsprov har visat att det är möjligt att återvinna plast den mängd som anges i de olika kalkylerna. De varierar över tiden och beror på befolkningsökningen i de olika beräkningsalternativen Försäljningspris plast Det finns idag ingen fungerande marknad för återvunnen plast i Skandinavien. Efter att ha undersökt marknaden i Europa tiden 2007 och 2008 kan man konstatera att priserna för återvunnen plast har varierat mellan ca 75 och 250 Euro per ton. Under 2011 erbjuder Grönt Punkt i Norge mellan 1350 och 2200 kr per ton Med de uppgifter som redovisas som utgångspunkt är det rimligt att anta att priset på återvunnen plast över tiden i genomsnitt vid en försiktig bedömning inte kommer att understiga 500 NOK /ton För ytterligare information, se rapport

10 10 (12) 3.3 Övriga basuppgifter för investeringskalkylen Driftstid Sorterings anläggningen såväl som biogasanläggningen är processer som kommer att vara i drift kontinuerligt dvs, 8760 timmar per år. Elproduktionsanläggningen däremot är i behov av service i förutbestämda intervaller. Erfarenheter från liknande anläggningar säger att man kan räkna med en driftstid av ca 8300 timmar per år. Planerad service samt oljebyte bidrar till största delen av tiden då anläggningen inte är i drift Gasproduktion Alt 1. Anläggningen producerar mellan ca 2,02 och 2,14 milj. Nm 3 biogas per år med ett innehåll av ca 55 Vol % Metan. Gaseffekten uppgår inledningsvis till ca 1150 kw vilket innebär en gasenergi av ca 10,1 milj. kwh per år. Dessa siffror ökar efter hand som avfallsmängderna ökar Alt 2. Anläggningen producerar ca 2,73 och 2,98 milj. Nm 3 biogas per år med ett innehåll av ca 55 Vol % Metan. Gaseffekten uppgår inledningsvis till ca 1715 kw vilket innebär en gasenergi av ca 15 milj. kwh per år. Dessa siffror ökar efter hand som avfallsmängderna ökar Alt 3. Anläggningen producerar ca 3,32 och 3,73 milj. Nm 3 biogas per år med ett innehåll av ca 55 Vol % Metan. Gaseffekten uppgår inledningsvis till ca 2,08 kw vilket innebär en gasenergi av ca 18,3 milj. kwh per år. Dessa siffror ökar efter hand som avfallsmängderna ökar

11 11 (12) 3.1 Sammanfattning Under de i rapporten från nämnda förutsättningarna är investeringarna i en kombinerad sorterings och biogasanläggning placerad i Vestby kommun intill den planerade anläggningen för produktion av fjärrvärme lönsam. Resultat Alt 1. FolloRen ( ton) med korrigering för ökande avfallsmängder och 20 års pay-off tid Erfordrad behandlingsavgift ca 700 kr /ton Alt 2. FolloRen + 1 ( ton) med korrigering för ökande avfallsmängder och 20 års payoff tid Erfordrad behandlingsavgift ca 695 kr /ton Alt 3. FolloRen + 2 ( ton) med korrigering för ökande avfallsmängder och 20 års payoff tid Erfordrad behandlingsavgift ca 592 kr /ton

12 12 (12) Not: Samtliga kalkyler är utförda vid fast pengavärde Gasproduktionen är försiktigt beräknad för att korrekt jämförelse skall kunna göras med tidigare kalkyler. Det saknades vid tiden för dessa kalkyler erfarenhet från torrötning. Leverantörerna som inlämnat budgetofferter nämner % högre gasproduktion Anläggningen i de olika alternativen är dimensionerad efter 2030 års avfallsmängder. För detaljerad information se bilagda kalkyler. Datum som ovan Peter Svensson