Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 2015-03-03"

Transkript

1 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm

2 1

3 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 7 Förutsättningar och metod 8 Resultat 9 Diskussion 18 2

4 3

5 Sammanfattning Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm Sommaren 2013 bytte det kommunalägda fastighetsbolaget Ängelholmshem uppvärmningsform i en del av sina fastigheter från fjärrvärme till luft-vatten-värmepumpar med fjärrvärme som spets och reserv. Huvudorsaken till bytet till värmepumpar var att Ängelholmshem har ett mål om att minska mängden köpt energi. Totalt installerades 15 värmepumpar för att försörja drygt 40 flerbostadshus i centrala delarna av Ängelholm. Efter installationen av värmepumparna fann Ängelholmshem, Öresundskraft och Svensk Fjärrvärme ett gemensamt intresse i att utvärdera den gjorda investeringen. Utvärderingen har utförts genom att följa driften av värmepumpsanläggningen under hela år Utfallet har sammanställts och visar på kostnaden för det nu gällande fallet där fastigheterna värms med värmepumpar och nyttjar fjärrvärme som spets och reserv. Som jämförelse har också beräknats kostnaderna för ett fall då man istället hade värmt hela fastighetsbeståndet med enbart fjärrvärme. Skillnaden i kostnad mellan de två alternativen har gett den årliga driftnyttan för värmepumpsinstallationen vilken ställts i relation till investeringen i anläggningen på ca 8 Mkr (inkl moms). En beräkning har även gjorts för ett tänkt vädermässigt normalår tillsammans med ett exkluderande av de driftstörningar som skett under året. Även i detta fall har beräknats en årlig driftnytta som ställts mot investeringen. Ett antal tekniska data från utvärderingen redovisas i tabell S1 nedan. Fastigheternas samlade värmebehov inklusive varmvatten uppgick år 2014 till knappt 2,7 GWh. Då 2014 var ett förhållandevis varmt år ges ett något högre behov för ett normalår (3,1 GWh). Värmepumparna täckte ca 90 % av värmebehovet, resterande 10 % täcktes med fjärrvärme. För varje insatt el-energi i värmepumparna generades 2,3 enheter värme (vilket framgår av COP-värdet). Värmepumparnas effekttäckning uppgick 2014 till 38 %, medan motsvarande för ett normalår beräknas till knappt 50 %. Orsaken till den lägre nivån för 2014 är driftstörningar som uppstod samtidigt med kall väderlek, något som tillfälligt ökade behovet av fjärrvärme. Tabell S1 Jämförelse av driftutfall för 2014 med ett normalår 2014 Normalår Enhet Värmebehov MWh - Varav VP MWh - Varav FV MWh Energitäckning VP 87 % 90 % Elförbrukning VP MWh COP VP 2,3 2,3 Max effektbehov MW Max FV MW Effekttäckning VP 38 % 49 % Från utvärderingen ges det ekonomiska utfallet enligt tabell S2 nedan. Här framgår att den årliga driftnyttan för värmepumparna uppgår till knappt :- (inkl moms) för år 2014 och knappt :- (inkl moms) för ett normalår. Satt i relation till investeringen ges här en rak avskrivningstid på 55 respektive 34 år. Huvudorsaken till skillnaden mellan åren är att beräkningen för ett normalår exkluderar de driftstörningar som skett hos värmepumparna under år

6 Tabell S2 Jämförelse av uppvärmningsalternativen luft-vatten-värmepump och fjärrvärme för år 2014 respektive för ett normalår (inkl moms) Alternativ värmepump med fjärrvärme som spets och reserv 2014 Normalår Årskostnad Kr/år Investering kr Alternativ Fjärrvärme Beräknad årskostnad Kr/år Årlig driftnytta med värmepump Kr/år Nuvärde, 20 år / 7 % real kalkylränta kr Återbetalningstid, rak pay off År Utvärderingen visar att Ängelholmshems mål om att minska mängden köpt energi har uppfyllts. Denna har sjunkit till omkring hälften, vilket också var det man kalkylerade med initialt. Samtidigt visar utvärderingen att det ekonomiska utfallet blivit tydligt sämre jämfört med kalkylerna. Nedan beskrivs de faktorer som bedömts ha haft störst påverkan på det ekonomiska utfallet. En faktor framgår direkt genom att jämföra utfallet för 2014 med det beräknade utfallet för ett normalår. Att normalåret ger ett bättre resultat beror i huvudsak på att vi här har exkluderat de driftstörningar som skett under året. När värmepumparna inte kunnat leverera fullt ut har fjärrvärme gått in och täckt upp behovet. Detta ger, åtminstone under perioden november-mars, en högre rörlig kostnad och en sänkt driftnytta. Nästa viktiga faktor för det ekonomiska utfallet utgörs av värmepumparnas prestanda. Här avses COP-värdet (Coefficient Of Performance) som beräknas genom kvoten mellan genererad värme och insatt el-energi. Att denna visat sig vara relativt låg i verklig drift ger att mer el krävts för att generera samma mängd värme, vilket resulterat i en högre elkostnad och en lägre driftnytta. Den viktigaste orsaken till värmepumparnas relativt sett låga COP-värde har bedömts vara behovet av höga framledningstemperaturer i värmesystemet. Avslutningsvis gäller att man nu i efterhand kan konstatera att värmepumparna under året körts på ett icke ekonomiskt optimalt sätt. Detta då det nu står klart att den rörliga kostnaden under perioden juni till augusti är lägre för fjärrvärme än motsvarande för värmepumparna. Om Ängelholmshem framöver väljer att nyttja fjärrvärme framför värmepumpar under juni, juli och augusti kommer detta att ge en årlig besparing på omkring :- (inkl moms). Detta skulle sänka avskrivningstiden till 33 respektive 24 år för utfallet år 2014 och utfallet för ett normalt år utan driftstörningar. Det bör betonas här att för projektets del har det varit mycket värdefullt att denna optimering inte gjorts under året där utvärderingen skett. På så vis har det blivit möjligt att skapa en fullständig bild över prestandan på värmepumparna under alla delar av året. Detta har också möjliggjort att man nu kan kvantifiera nyttan av att växla mellan de olika uppvärmningsalternativen under olika delar av året. Några ytterligare punkter som bör nämnas kring denna utvärdering är att ingen hänsyn har tagits till möjliga underhållskostnader för värmepumpsanläggningen. Orsaken är att dessa inte har kunnat fångas på ett objektivt sätt genom att enbart studera anläggningen under ett år. Vidare gäller att det elpris som använts i utvärderingen är det faktiska pris som Ängelholmshem avtalat för just denna anläggning. Priset är högre än vad man har möjlighet att erhålla om ett nytt avtal tecknas idag. Avslutningsvis kan sägas att investeringskalkylen innehöll ett antal felaktigheter när det gällde att 5

7 beräkna kostanden för fjärrvärme som spets. Detta kan ses som en indikation på de svårigheter som föreligger för fjärrvärmens intressenter att förstå och på rätt sätt kalkylera kostnaden för fjärrvärme, vilket hänger samman med en till vissa delar komplex struktur i fjärrvärmens prissättning. Avslutningsvis följer reflektioner kring projektet från de tre finansiärerna. Vi har fått en breddad syn. Sannolikt ska vi jobba med energisparfrågor på ett något annat sätt, inte självklart genom att komplettera med andra resurser. I fjärrvärmeområden bör vi nog jobba betydligt mer med injusteringar, ventilationsflöden, optimering, frånlutftsvärmeväxlare etc. Dessa alternativ bör fungera bättre ihop med produkten fjärrvärme. Vi har också sett att vi ska stänga av värmepumparna sommartid Benth Jensen, VD Ängelholmshem Vi är mycket nöjda med att vi har lyckats genomföra detta projekt i nära samarbete med vår kund. Vi hoppas också resultatet ger vägledning för andra fastighetsägare Lars-Inge Persson, Chef affärsområde Kraft och Värme Öresundskraft Vi ser det som viktigt att resultatet från denna, och ytterligare liknande utvärderingar sprids till så många intressenter som möjligt på värmemarknaden. Vi noterar också behovet för fjärrvärmeföretagen att ha rätt prismodell för att kunna svara upp mot kunder som väljer denna lösning Sonya Trad, Områdesansvarig Statistik och Marknad Svensk Fjärrvärme 6

8 Inledning Sommaren 2013 bytte det kommunalägda fastighetsbolaget Ängelholmshem uppvärmningsform i en del av sina fastigheter från fjärrvärme till luft-vatten-värmepumpar med fjärrvärme som spets och reserv. Totalt installerades 15 värmepumpar för att försörja drygt 40 flerbostadshus i centrala delarna av Ängelholm. Värmepumparna är av märket Mitsubishi med en maximal effekt på 60 kw. I installationen ingick även en ackumulatortank för varmvattnet med syfte att täcka topplastbehovet under exempelvis morgontimmarna. Huvudorsaken till bytet till värmepumpar var att Ängelholmshem har ett mål om att minska mängden köpt energi. Detta härstammar från att företaget anslutit sig till SABO-företagens mål om att minska energianvändningen med 20 % fram till år 2016 (Skåne-initiativet). Till detta kan läggas att investeringskalkylerna angav acceptabel lönsamhet med en rak avskrivningstid på under 10 år. Efter installationen av värmepumparna fann Ängelholmshem, Öresundskraft och Svensk Fjärrvärme ett gemensamt intresse i att utvärdera den gjorda investeringen. Ett argument för Ängelholmshem att genomföra en utvärdering var att skaffa sig ett förbättrat beslutsunderlag för en eventuell fortsatt konvertering av uppvärmningssystemen i fastighetsbeståndet. För Öresundskraft del handlade det om att man anser det fel att fokusera på köpt energi. Därför önskade man en jämförande studie för att undersöka om det möjligen kunde vara motiverat utifrån ekonomiska termer. För Svensk Fjärrvärmes del handlade det i första hand om att skapa en ökad kunskap i branschen kring de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för värmepumpar. Projektet är finansierat av Ängelholmshem, Öresundskraft och Svensk Fjärrvärme. Till projektet har även knutits företaget CSAB som ansvarat för installationen av de aktuella värmepumparna i Ängelholm. 7

9 Förutsättningar och metod Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm Utvärderingen ska utgå ifrån dagsläget och kommer därmed att spegla de ekonomiska förutsättningarna för att genomföra en värmepumpsinstallation idag. Därmed kommer utvärderingen inte att utvärdera beslutsunderlaget för den redan genomförda investeringen (här kan nämnas att exempelvis parametrar som elpris och fjärrvärmens prislista ändrats sedan upprättandet av beslutsunderlaget). Analysen utförs genom att följa driften av värmepumpsanläggningen under hela år Utfallet sammanställs och ger kostnaden för det nu gällande fallet där fastigheterna värms med värmepumpar och nyttjar fjärrvärme som spets och reserv. Som jämförelse beräknas kostnaderna för ett fall då man istället hade värmt hela fastighetsbeståndet med enbart fjärrvärme. Beräkningen genomförs genom att nyttja den uppmätta värmeförbrukningen under 2014 tillsammans med den aktuella prislistan för fjärrvärme i Ängelholm. Observera att tidigare statistik över fjärrvärmeförbrukningar eller kostnader inte används som referens. Detta då Ängelholmshem i samband med installationen av värmepumpar även utförde ytterligare investeringar och justeringar i fastigheternas värmesystem (bl a nya termostater) vilket gör att historisk data inte är relevant. Resultatet översätts även till situationen för ett vädermässigt normalår. För utvärderingen nyttjas inhämtat data på timnivå över värmeleveransen från värmepumparna och från fjärrvärmenätet, tillsammans med elförbrukningen hos värmepumparna. Med hjälp av denna information beräknas anläggningens värmefaktor (COP = genererad värme / förbrukad el) som en funktion av utetemperaturen (data om utetemperaturen hämtas från Öresundskraft). Därigenom skapas kunskap om anläggningens prestation vid verklig drift. Statistik över värmeleveransen från värmepumparna inhämtas från Ängelholmshem, medan statistik om el- och fjärrvärmeförbrukning inhämtas från Öresundskraft. Värmeproduktionen från värmepumparna mäts med hjälp av en mätare för producerat varmvatten och en mätare för produktion av värme för uppvärmning. Den årliga kostnadsbesparingen som uppnås med värmepumparna jämfört med enbart fjärrvärme ställs därefter mot den aktuella investeringskostnaden, vilken uppgick till drygt 8,1 Mkr inklusive moms. Detta inkluderar alla de kostnader som är förknippade med värmepumpsinstallationen inklusive ackumulatortank och elanslutning. Utfallet beskrivs både som en nuvärdesberäkning med en avskrivningstid på 20 år och en real kalkylränta på 7 % samt som en rak pay-off. I utvärderingen har inte ingått att studera underhållskostnader för uppvärmningsalternativen. För att få en korrekt bild av denna del hade det krävts en utvärdering över flera år. Totalt sett bör dessa kostnader vara små, dock inte försumbara. Läsaren uppmanas att hålla detta i minnet vid studerandet av resultaten. Vidare kan nämnas att det i projektet inte ingått att beräkna miljöpåverkan för de två uppvärmningsalternativen. Normalår För detta projekt har samlats in temperaturstatistik för Ängelholm för nio år, Av dessa är 2014 det klart varmaste året med totalt knappt uppmätta graddagar. Genomsnittet av de nio ingående åren är knappt graddagar. I analysen har ingått att beräkna det ekonomiska utfallet för både år 2014 och för ett normalår. Normalåret är skapat genom att studera det genomsnittliga antalet graddagar för varje månad. Därefter har temperaturserien för den verkliga månad som ligger närmast genomsnittet valts ut för att representera temperaturen för normalåret i denna månad. Detta har upprepats för årets alla tolv månader för att ge ett normalår med totalt graddagar och en lägsta temperatur på -6,5 0 C. Normalåret beskrivs härigenom med en temperatur för varje dygn under året. Denna har senare använts för att beräkna värmebehov, värmeproduktion från värmepumparna, elbehov samt behov av spetsvärme under normalåret. 8

10 Resultat Nedan presenteras resultat från utvärderingen. Under rubriken Teknik beskrivs fastigheternas värmebehov, värmepumparnas prestanda och samspelet mellan värmepumpar och fjärrvärme. I detta kapitel tas även fram samband mellan utetemperatur och de ovan nämnda tekniska parametrarna. Detta används därefter tillsammans med historisk data över klimatet i Ängelholm för att skapa en bild av värmeproduktionen ett normalår. För analysen av ett normalår exkluderas även de driftstörningar som förekommit under året. Under rubriken Ekonomi beskrivs därefter det ekonomiska utfallet av investeringen i värmepumpar. Beskrivningen ges både för 2014 och för ett normalår. Teknik Inledningsvis ges en beskrivning av utfallet per månad och helår för år 2014 i tabell 1. Här framgår att det totala värmebehovet uppgick till MWh, varav 87 % försörjdes med värme från värmepumparna. Under hela perioden mars-oktober låg såväl energi- som effekttäckningen klart över 90 %. I december månad var energi- och effekttäckningen som lägst (68 respektive 38 %). Detta beror till stor del på driftstörningar hos 4 av 15 värmepumpar som pågick under en stor del av månaden. Prestandan för värmepumparna (COP-värdet) uppgick på årsbasis till 2,3 och varierade från 1,8 till 2,9. Bäst prestanda kan noteras för höst och vår. Den lägsta nivån från augusti beror främst på driftstörningar som sannolikt även gav upphov till mätfel. Tabell 1 Utfall per månad år 2014 för fastigheternas uppvärmningssystem med luft-vatten-värmepumpar samt fjärrvärme som spets och reserv Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec År Värmebehov MWh - Varav VP MWh - Varav FV MWh Energitäckning VP % Elförbrukning VP MWh COP VP 2,1 2,2 2,2 2,5 2,6 2,3 2,4 1,8 2,3 2,9 2,5 2,0 2,3 Max effektbehov kw/d Varav VP kw/d Varav FV kw/d Effekttäckning VP % 9

11 Fastigheternas samlade värmebehov bestäms genom summan av genererad energi från värmepumparna och använd fjärrvärme. Som tidigare beskrivits hämtas data för värmepumparna från två mätare, en som mäter genererad värme för tappvarmvatten och en för uppvärmning. Detta läggs samman med data från en mätare för använd fjärrvärme. Resultatet per dygn har plottats in mot aktuell utetemperatur i figur 1. Utifrån det faktiska utfallet har även skapats ett samband som genererar fastigheternas samlade effektsignatur. Av figuren framgår att ett mindre antal punkter avviker kraftigare från signaturen. Detta gäller främst ett 10-tal punkter i temperaturspannet C och ungefär lika många punkter i intervallet C. Orsakerna till dessa avvikelser är främst mätfel eller att leveransen från värmepumparna varit lägre än förväntat samtidigt som fjärrvärmen i dessa fall inte nyttjats som reserv. Dessa värden har exkluderats vid upprättandet av fastigheternas effektsignatur. Som helhet kan sägas att dessa cirka 20 värden utgör en minoritet och att merparten av data faller mycket väl in i det beräknade sambandet Värmebehov som funktion av utetemperatur 2014 kw dygnsmedel Normalår C (dygnsmedel) Figur 1 Fastigheternas värmebehov som funktion av utetemperaturen. Grå prickar avser faktiskt uppmätt dygnsmedeleffekt under 2014, medan röda prickar tagits fram som genom ett samband skapat av utfallet för 2014 Nästa del i teknikutvärderingen har varit att utvärdera levererad effekt uppdelat på värmepumparna och fjärrvärmen. Dessa framgår i figur 2 (värmepumpar) och 3 (fjärrvärme). Även i dessa figurer visas det faktiska utfallet för 2014 genom grå punkter, medan ett framtaget samband beskrivs med röda punkter. Av figuren framgår tydligt att värmepumparna vid normal drift klarar att täcka hela effektbehovet ned till en temperatur av omkring 1 0 C. Vid lägre temperaturer faller det möjliga effektuttaget från värmepumparna under fastigheternas behov vilket skapar ett behov av spetslast i form av fjärrvärme. Detta görs tydligt genom de röda punkterna i figur 3, som visar hur behovet av fjärrvärme ökar när temperaturen understiger 1 0 C. Utöver spetslast är fjärrvärmens uppgift även att fungera som reservlast, dvs att täcka upp för tillfällen när värmepumparna inte levererar förväntad effekt. Av utfallet för 2014 framgår att detta inträffat vid ett flertal tillfällen och då främst i temperaturintervallet C. Till viss del beror detta på att en av alla ingående fastigheter vid ingången av 2014 fortfarande helt försörjdes med fjärrvärme. Detta resulterade i att fjärrvärmeförbrukningen under en längre period låg kring kw vid normaldrift. Efter cirka 2 månader justerades detta varför fjärrvärmebehovet vid normaldrift sjönk till en mycket låg nivå (<10 kw) för temperaturer över 1 0 C. Den största orsaken är dock driftstörningar hos värmepumparna, och då främst de värmepumpar som är avsedda att generera värme för tappvarmvatten. Under sammanlagt cirka 40 dagar har dessa fyra värmepumpar stått still, 10

12 eller levererat mycket lite värme. Den främsta orsaken har varit ett fel i styrsystemet där man avsett att vid en viss temperatur låta dessa värmepumpar gå över och generera värme för uppvärmning. Vid dessa fall har värmepumparna istället stannat, alternativt har de inte som avsett gått tillbaka till att generera värme för varmvatten när utomhustemperaturen stigit. Det längsta stoppet varade under 14 dagar och det kortaste under endast en dag. Viktigt att notera är att detta fel bland annat inträffade under de kallaste dagarna under året, vilket då tydligt förstärkt behovet av effekt från fjärrvärmen. Utnyttjande av VP som funktion av utetemperatur kw dygnsmedel Normalår C (dygnsmedel) Figur 2 Levererad värme från värmepumparna som funktion av utetemperaturen. Grå prickar avser faktiskt uppmätt dygnsmedeleffekt under 2014, medan röda prickar tagits fram genom ett samband skapat av utfallet för 2014 Utnyttjande av FV som funktion av utetemperatur kw dygnsmedel Normalår C (dygnsmedel) Figur3 Använd fjärrvärme som funktion av utetemperaturen. Grå prickar avser faktiskt uppmätt dygnsmedeleffekt under 2014, medan röda prickar tagits fram genom ett samband skapat av utfallet för

13 Avslutningsvis redovisas även beräknad prestanda (COP) för värmepumparna. Beräkningen har skett genom att dividera dygnsmedeleffekten av värmeförbrukningen med dygnsmedeleffekten av elförbrukningen. Utfallet för 2014 och ett framtaget samband redovisas i figur 4. Här framgår ett mer komplext samband där den linjära relationen mellan COP-värde och utomhustemperaturen bryter vid ett flertal punkter. Orsaken är att COP-värdet, förutom att påverkas av utomhustemperaturen, också beror på framledningstemperaturen för tappvarmvatten och för uppvärmning samt på relationen mellan mängden genererad värme för tappvarmvatten respektive uppvärmning. Framledningstemperaturen för tappvarmvattnet hålls i stort sett konstant under året på en nivå kring 63 0 C. Orsaken till den relativt höga temperatuturen är att man har betydande temperaturförluster i nätet som förser de dryga 40 fastigheterna med värme och varmvatten och att denna utgångsnivå krävs för att hålla >50 0 C vid alla tappställen. Framledningstemperaturen för uppvärmning ligger betydligt lägre och följer utomhustemperaturen. Vid en utetemperatur av 0 0 C ligger framledningstemperaturen kring 50 0 C. Man kan konstatera att de högsta månadsvärdena för värmepumparnas COP inträffar under vår och höst. Under dessa månader kräver huset en relativt stor andel värme för uppvärmning jämfört med andelen värme till tappvarmvattnet, samtidigt är utomhustemperaturen högre och framledningstemperaturen lägre än under vintern. Under sommaren sjunker andelen värme för uppvärmning för att till slut upphöra. Detta ger att andelen värme för tappvarmvatten ökar, vilket får till följd att värmepumparnas COP-värde sjunker. Knappt 20 punkter (dvs 20 dygn) uppvisar COP-värden under 1,5, vilka anses som inkorrekta. Orsaken är i vissa fall mätfel, och i andra fall driftstörningar. Vid framtagandet av sambandet (röda punkter) har dessa värden exkluderats. 3,5 COP som funktion av utetemperatur 2014 Normalår 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, C (dygnsmedel) Figur 4 Luft-vatten-värmepumparnas prestanda (COP-värde). Grå prickar avser faktiskt utfall under 2014, medan röda prickar tagits fram genom ett samband skapat av utfallet för

14 Ekonomi I detta kapitel redovisas det ekonomiska utfallet för såväl år 2014 som för ett normalår. Utfallet beräknas för nuvarande värmesystem, dvs luft-vatten-värmepumpar med fjärrvärme som spets och reserv, samt för ett fall med enbart fjärrvärme. Den årliga kostnaden för dessa båda fall jämförs och ställs mot investeringen i värmepumpslösningen. I hela detta avsnitt redovisas priser och kostnader inklusive moms. Detta då Ängelholmshem inte är momspliktigt. Priser avser genomgående aktuella nivåer för år I tabell 2 redovisas utfallet för år 2014 för det befintliga uppvärmningssystemet, dvs luft-vattenvärmepumpar med fjärrvärme som spets och reserv. Kostnaderna utgörs av elkostnad för driften av värmepumparna samt kostnad för förbrukad fjärrvärme. Elkostnaden beräknas utifrån gällande elhandelsavtal som Ängelholmshem tecknat specifikt för värmepumpsanläggningen samt av aktuella elnätspriser för det valda elnätsabonnemanget (elnätsägare i Ängelholm är Öresundskraft). Fjärrvärmepriset i Ängelholm byggs upp av en energidel, där priset varierar över tre säsonger, en effektdel, som baseras på årets högsta dygnsmedelförbrukning samt en flödesdel, som baseras på fjärrvärmeflödet under perioden november-mars (fjärrvärmeverksamheten i Ängelholm ägs av Öresundskraft). Årskostnaden uppgår till drygt 1,9 Mkr, varav 1,4 Mkr utgörs av elkostnaden och 0,5 Mkr utgörs av fjärrvärmekostnaden. Ett genomsnittligt pris på värmen beräknas till 72 öre/kwh. Tabell 2 Ekonomiskt utfall med befintligt uppvärmningssystem, dvs luft-vatten-värmepumpar med fjärrvärme som spets och reserv för år 2014 El till värmepumpar Årskostnad Elförbrukning kwh/år Elhandelspris inkl skatt 1,078 kr/kwh Elnät, fast kr/år Elnät, rörligt 0,185 kr/kwh Fjärrvärme Energiförbrukning kwh/år -Vinter kwh Pris, vinter 0,74 kr/kwh Vår/höst kwh Pris, vår/höst 0,45 kr/kwh Sommar kwh Pris, sommar 0,18 kr/kwh Effektuttag 450 kw Effektpris fast kr/år Effektpris rörligt 395 kr/kw Fjärrvärmeflöde nov-mars m3 Flödespris, nov-mars 4,73 kr/m Beräknad årskostnad

15 I tabell 3 beskrivs utfallet för år 2014 för det alternativa uppvärmningssystemet, dvs enbart fjärrvärme. Uppbyggnaden av fjärrvärmepriset har beskrivits ovan. En skillnad mot ovan står att finna i effektpriset. I fallet med enbart fjärrvärme kommer effektbehovet att vara högre, detta ger ett högre fast pris, men samtidigt ett lägre rörligt pris i kr/kw. I övrigt är prisnivåerna för fjärrvärmeleveransen de samma oavsett om den ligger som spets eller om den är avsedd att täcka hela värmebehovet. Totalkostnaden beräknas till knappt 2,1 Mkr, med ett genomsnittligt pris för värmen på 78 öre/kwh. Tabell 3 Ekonomiskt utfall för alternativt uppvärmningssystem, dvs enbart fjärrvärme för år 2014 Fjärrvärme Årskostnad Energiförbrukning kwh/år -Vinter kwh Pris, vinter 0,74 kr/kwh Vår/höst kwh Pris, vår/höst 0,45 kr/kwh Sommar kwh Pris, sommar 0,18 kr/kwh Effektuttag 727 kw Effektpris fast kr/år Effektpris rörligt 299 kr/kw Fjärrvärmeflöde nov-mars m3 Flödespris, nov-mars 4,73 kr/m Beräknad årskostnad Avslutningsvis i tabell 4 ställs det ekonomiska utfallet för de två uppvärmningsalternativen mot varandra och jämförs med investeringen i luft-vatten-värmepumpslösningen. Utifrån det faktiska utfallet för år 2014 erhålls en årlig driftnytta för värmepumparna på knappt kr/år. När detta ställs mot investeringen på ca 8,1 Mkr ges en rak återbetalningstid på 55 år. Med antagande om en avskrivningstid på 20 år och en real kalkylränta på 7 % ges ett nettonuvärde på -6,5 Mkr. Tabell 4 Jämförelse av uppvärmningsalternativen luft-vatten-värmepump och fjärrvärme för år 2014 Alternativ värmepump med fjärrvärme som spets och reserv Årskostnad Kr/år Investering kr Alternativ Fjärrvärme Beräknad årskostnad Kr/år Årlig driftnytta med värmepump Kr/år Nuvärde, 20 år / 7 % real kalkylränta kr Återbetalningstid, rak pay off 55 År 14

16 Normalår Under rubriken Förutsättningar och metod har beskrivits det tillvägagångssätt som använts för att bestämma dygnstemperaturer under ett normalår i Ängelholm. Detta har tillsammans med de samband som tagits fram ovan i Resultat Teknik för värmebehov, värmeproduktion från värmepumparna etc gett ett driftutfall för ett normalår. I tabell 5 jämförs driftutfallet för 2014 med det beräknade utfallet för ett normalår. År 2014 var ett betydligt varmare år än normalt vilket ger att fastigheternas värmebehov också stannade vid 85 % jämfört med ett normalår. Även effektbehovet var lägre för 2014, cirka 95 % av ett normalår. Trots detta beräknas behovet av fjärrvärme vara lägre för ett normalår, vilket gäller för såväl energi som effekt. Orsaken är att driftutfallet för ett normalår beräknats utan hänsyn till möjliga driftstörningar i värmepumpsanläggningen. Dvs att för normalåret har fjärrvärmen endast behövt användas som spets, medan den för 2014 behövts både för spets och som reserv. Tabell 5 Jämförelse av driftutfall för 2014 med ett normalår 2014 Normalår Enhet Värmebehov MWh - Varav VP MWh - Varav FV MWh Energitäckning VP 87 % 90 % Elförbrukning VP MWh COP VP 2,3 2,3 Max effektbehov MW Max FV MW Effekttäckning VP 38 % 49 % På samma sätt som för år 2014 beskrivs det ekonomiska utfallet för ett normalår genom tabellerna 6-8. På grund av ett större värmebehov ökar värmekostnaden vid ett normalår för bägge uppvärmningsalternativen. Genomsnittspriset sjunker dock något mer för värmepumpsalternativet (till 68 öre/kwh) jämfört med fjärrvärmealternativet (76 öre/kwh). Detta ger också att den årliga driftnyttan ökar till kr/år, en ökning med 60 % jämfört med utfallet år En rak avskrivningstid ges här till 34 år och ett nettonuvärde beräknas till -5,6 Mkr. Orsakerna till ett bättre ekonomiskt främst det faktum att alla driftstörningar hos värmepumparna exkluderats ur beräkningen av utfallet för ett normalår. 15

17 Tabell 6 Ekonomiskt utfall med befintligt uppvärmningssystem, dvs luft-vatten-värmepumpar med fjärrvärme som spets för ett normalår El till värmepumpar Årskostnad Elförbrukning kwh/år Elhandelspris inkl skatt 1,078 kr/kwh Elnät, fast kr/år Elnät, rörligt 0,185 kr/kwh Fjärrvärme Energiförbrukning kwh/år -Vinter kwh Pris, vinter 0,74 kr/kwh Vår/höst kwh Pris, vår/höst 0,45 kr/kwh Sommar kwh Pris, sommar 0,18 kr/kwh Effektuttag 392 kw Effektpris fast kr/år Effektpris rörligt 395 kr/kw Fjärrvärmeflöde nov-mars m3 Flödespris, nov-mars 4,73 kr/m Beräknad årskostnad Tabell 7 Ekonomiskt utfall för alternativt uppvärmningssystem, dvs enbart fjärrvärme för ett normalår Fjärrvärme Årskostnad Energiförbrukning kwh/år -Vinter kwh Pris, vinter 0,74 kr/kwh Vår/höst kwh Pris, vår/höst 0,45 kr/kwh Sommar kwh Pris, sommar 0,18 kr/kwh Effektuttag 771 kw Effektpris fast kr/år Effektpris rörligt 299 kr/kw Fjärrvärmeflöde nov-mars m3 Flödespris, nov-mars 4,73 kr/m Beräknad årskostnad

18 Tabell 8 Jämförelse av uppvärmningsalternativen luft-vatten-värmepump och fjärrvärme för ett normalår Alternativ värmepump med fjärrvärme som spets och reserv Årskostnad Kr/år Investering kr Alternativ Fjärrvärme Beräknad årskostnad Kr/år Årlig driftnytta med värmepump Kr/år Nuvärde, 20 år / 7 % real kalkylränta kr Återbetalningstid, rak pay off 34 År 17

19 Rörlig energikostnad (öre/kwh) Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm Diskussion I inledningen nämndes att Ängelholmshems huvudsakliga mål med investeringen i värmepumpar var att uppfylla Skåneinitiativet som stipulerar en sänkning av mängden köpt energi. Utvärderingen visar att denna andel sjunkit till omkring hälften vilket också var det man kalkylerade med. Därmed kan sägas att detta mål är uppfyllt. Samtidigt visar utvärderingen att det ekonomiska utfallet blivit tydligt sämre jämfört med kalkylerna. Dessa kalkyler visade på en rak avskrivningstid på under 10 år. Med utfallet för 2014 ges istället en rak avskrivningstid på 55 år (vid en uppskattat normal väderlek och ett exkluderande av de driftstörningar som förekommit under året ges avskrivningstiden 34 år). Vilka faktorer har störst påverkan på det ekonomiska utfallet? Den första framgår direkt genom att jämföra utfallet för 2014 med det beräknade utfallet för ett normalår. Att normalåret ger ett bättre resultat beror i huvudsak på att vi här har exkluderat de driftstörningar som skett under året. När värmepumparna inte kunnat leverera fullt ut har fjärrvärme gått in och täckt upp behovet. Uppskattningsvis hälften av den fjärrvärme som förbrukats under 2014 har ersatt värmepumparna vid driftstörningar (den andra hälften har fungerat som spets). Detta ger, åtminstone under perioden november-mars, en högre rörlig kostnad. Samtidigt förstärks detta när driftstörningar uppstår samtidigt som det är mycket kallt ute. Detta då kostnaden för fjärrvärmens effektdel genom detta ökar. Nästa viktiga faktor för det ekonomiska utfallet utgörs av värmepumparnas prestanda. Här avses COP-värdet (Coefficient Of Performance) som beräknas genom kvoten mellan genererad värme och insatt el-energi. Att denna visat sig vara relativt låg i verklig drift ger att mer el krävts för att generera samma mängd värme, vilket resulterat i en högre elkostnad. I kapitlet Resultat har beskrivits hur värmepumparnas prestanda påverkas av såväl utetemperatur som framledningstemperatur för varmvatten och uppvärmning. Detta ger totalt sett ett tämligen komplext samband, något som naturligtvis skapar svårigheter i att förutse denna parameter. På grund av att värmepumparna i det här fallet genererar värme till ett rörsystem som förser över 40 fastigheter med värme och varmvatten krävs här relativt sett höga framledningstemperaturer, och som en av projektdeltagarna konstaterade: Höga framledningstemperaturer käkar COP. Avslutningsvis gäller att man nu i efterhand kan konstatera att värmepumparna under året körts på ett icke ekonomiskt optimalt sätt. Detta då det nu står klart att den rörliga kostnaden under perioden juni till augusti är lägre för fjärrvärme än motsvarande för värmepumparna. Detta framgår också av figur 5 som redovisar hur kostnaden för en kwh värme varierar över året Värmepump (el+rörligt elnät) Fjärrvärme (energi+flöde) 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5 Rörlig kostnad för en kwh värme från värmepump respektive fjärrvärme (inkl moms) Figuren visar att kostnaden för att generera värme från värmepumparna är relativt lika, medan kostnaden för fjärrvärme skiljer sig kraftigt åt över året. Detta ger att under perioden november till mars är värmepumparnas rörliga kostnad lägst. Här bör också nämnas att effektkostnaden för fjärrvärmen inte finns med i figuren, då denna endast styrs av det högsta effektuttaget under året. Det är dock troligt att detta infaller under vinterperioden och därmed kan kostnaden för fjärrvärme under vinterperioden ses som högre än vad som anger i figuren. Situationen är omvänd under 18

20 perioden juni till augusti, dvs att kostnaden för fjärrvärme är lägre än för värmepumparna. Övriga fyra månader är skillnaden liten. Om Ängelholmshem framöver väljer att nyttja fjärrvärme framför värmepumpar under juni, juli och augusti kommer detta att ge en årlig besparing på omkring :- (inkl moms). Detta skulle sänka avskrivningstiden till 33 respektive 24 år för utfallet år 2014 och utfallet för ett normalt år utan driftstörningar. Det bör betonas här att för projektets del har det varit mycket värdefullt att denna optimering inte gjorts under året där utvärderingen skett. På så vis har det blivit möjligt att skapa en fullständig bild över prestandan på värmepumparna under alla delar av året. Detta har också möjliggjort att man nu kan kvantifiera nyttan av att växla mellan de olika uppvärmningsalternativen under olika delar av året. Några ytterligare punkter som bör nämnas kring denna utvärdering är att ingen hänsyn har tagits till möjliga underhållskostnader för värmepumpsanläggningen. Orsaken är att dessa inte har kunnat fångas på ett objektivt sätt genom att enbart studera anläggningen under ett år. Vidare gäller att det elpris som använts i utvärderingen är det faktiska pris som Ängelholmshem avtalat för just denna anläggning. Priset är högre än vad man har möjlighet att erhålla om ett nytt avtal tecknas idag. Avslutningsvis kan sägas att investeringskalkylen innehöll ett antal felaktigheter när det gällde att beräkna kostanden för fjärrvärme som spets. Detta kan ses som en indikation på de svårigheter som föreligger för fjärrvärmens intressenter att förstå och på rätt sätt kalkylera kostnaden för fjärrvärme, vilket hänger samman med en till vissa delar komplex struktur i fjärrvärmens prissättning. Avslutningsvis följer reflektioner kring projektet från de tre finansiärerna. Vi har fått en breddad syn. Sannolikt ska vi jobba med energisparfrågor på ett något annat sätt, inte självklart genom att komplettera med andra resurser. I fjärrvärmeområden bör vi nog jobba betydligt mer med injusteringar, ventilationsflöden, optimering, frånlutftsvärmeväxlare etc. Dessa alternativ bör fungera bättre ihop med produkten fjärrvärme. Vi har också sett att vi ska stänga av värmepumparna sommartid Benth Jensen, VD Ängelholmshem Vi är mycket nöjda med att vi har lyckats genomföra detta projekt i nära samarbete med vår kund. Vi hoppas också resultatet ger vägledning för andra fastighetsägare Lars-Inge Persson, Chef affärsområde Kraft och Värme Öresundskraft Vi ser det som viktigt att resultatet från denna, och ytterligare liknande utvärderingar sprids till så många intressenter som möjligt på värmemarknaden. Vi noterar också behovet för fjärrvärmeföretagen att ha rätt prismodell för att kunna svara upp mot kunder som väljer denna lösning Sonya Trad, områdesansvarig Statistik och marknad Svensk Fjärrvärme 19

NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart

NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart NU LÖNAR DET SIG ÄNNU MER ATT VARA energismart En ny fjärrvärmeprismodell för NÄRINGSIDKARE Den som sparar mest energi vinner Du som valt fjärrvärme har helt klart gjort det miljöklokaste valet på marknaden.

Läs mer

En film om fjärrvärme

En film om fjärrvärme Välkommen! En film om fjärrvärme Agenda Vänersborg Om Vattenfall och Värme Vattenfall Värme i Vänersborg - Produktion och Miljö - Kund och Marknad - Ny Prismodell Frågor Om Vattenfall och Värme Jenny Larsson,

Läs mer

Ny prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

Ny prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Ny prissättning 2014 Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Energi och hållbarhet Norrenergi är Solnas och Sundbybergs eget energibolag. Vårt uppdrag

Läs mer

Prisändringsmodell Gustavsberg 2016

Prisändringsmodell Gustavsberg 2016 Prisändringsmodell Gustavsberg 2016 Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2016... 4 Prognos 2017 och 2018... 4 Ny Prismodell 2016... 5 Effekt... 5 Energi... 7

Läs mer

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB 2015-08-24 Innehåll Prisändringsmodellen 2 Prispolicy 3 Prisändring och prisprognos 6 Prismodell i normalprislistan 7 Förslag priser 2016 9 Fjärrvärmens

Läs mer

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Välkommen Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Vilka ligger bakom Reko fjärrvärme? VMK Värmemarknadskommittén Fjärrvärmens

Läs mer

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi Question today imagine tomorrow create for the future Roland Jonsson Seniorkonsult Energi Energislöseri Ägarlägenheter i Estland Alla betalar individuellt sina egna kostnader Från fjärrvärme till gaspannor

Läs mer

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)

Läs mer

Prisändringsmodell Vänersborg 2016

Prisändringsmodell Vänersborg 2016 Prisändringsmodell Vänersborg 2016 Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2016... 4 Prognos 2017 och 2018... 4 Ny Prismodell 2016... 5 Effekt... 5 Energi... 7 Flöde...

Läs mer

Vattenfalls representanter. Berit Sanded Roul Nilsson Martin Normark Simon Öhman Ove Borg Ingegerd Bills Klas-Göran Andersson

Vattenfalls representanter. Berit Sanded Roul Nilsson Martin Normark Simon Öhman Ove Borg Ingegerd Bills Klas-Göran Andersson Välkommen! Vattenfalls representanter Berit Sanded Roul Nilsson Martin Normark Simon Öhman Ove Borg Ingegerd Bills Klas-Göran Andersson Agenda Vattenfall REKO Vattenfall Värme Motala - Verksamhet - Miljö

Läs mer

Nätavgiftsbestämmelser

Nätavgiftsbestämmelser E.ON Gas Nätavgiftsbestämmelser Nätavgiftsbestämmelser Nätavgiftsbestämmelserna gäller från 2015-10-01 och tills vidare för näringsidkare. De avser överföring av naturgas till våra kunders anläggningar

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Investeringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan:

Investeringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan: 1 Lundby södra samfällighetsförening för värme Lundby November 2014 information Förslag från E.ON E.ON har nu presenterat sitt nya förslag muntligt och även tagit fram en karta över hur de skulle vilja

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Stockholm 2013-10-11. Beräkning nr: 1300 BYGGNADSDATA Villa Zon 2 Zon

Läs mer

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------ *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Till dig som är företagskund ny prismodell FJÄRRVÄRME 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Först och främst, stort tack! Genom att du har fjärrvärme är du med och bidrar till ett hållbart samhälle

Läs mer

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Beräknat av Anders Rydin, 15-482266. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 212-2-21. Beräkning nr: 256 BYGGNADSDATA Lägenhet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader

Läs mer

Solelanläggning vid Fläckebo kyrka

Solelanläggning vid Fläckebo kyrka Välkomna! Program Repetition och omvärldsbevakning Nytt sedan sist Granegården, produktion och konsumtion Elprisutvecklingen Vad kostar solel? Brf:er berättar Grilla Janne www.stunsenergi.se Solelanläggning

Läs mer

NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN

NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN 2019-09-01 NY PRISMODELL I arbetet för ett mer hållbart Kiruna inför vi nu en ny prismodell, hållbar både för miljön, för kunder och för oss. Våra kunder

Läs mer

Energibesparing El. Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson. Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 2003-10-15

Energibesparing El. Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson. Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 2003-10-15 Energibesparing El Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 23-1-15 Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson Sammanfattning Syftet med här rapporten är att presentera

Läs mer

2016-05-12, version 1.0. Innehållsförteckning

2016-05-12, version 1.0. Innehållsförteckning Innehållsförteckning Norrenergis Mina Sidor... 3 Energiindikatorerna ger en samlad överblick... Indikatorn Energianvändning.... 5 Indikatorn Månadskostnad... 6 Indikatorn Returtemperatur... 6 Indikatorn

Läs mer

Månadsrapport. Socialförvaltningen Apr 2016

Månadsrapport. Socialförvaltningen Apr 2016 Månadsrapport Socialförvaltningen Apr 2016 Innehållsförteckning 1 Drift... 3 1.1 Helårsprognos... 3 1.2 Åtgärder som är inräknade i helårsprognosen... 4 1.3 Integration och mottagande... 5 2 Investeringar...

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1 Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall

Läs mer

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2015-10-26 KSN-2015-0478 Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Fjärrvärme Ängelholm. Informationsmöte med konsumenter 10 oktober 2012

Fjärrvärme Ängelholm. Informationsmöte med konsumenter 10 oktober 2012 Fjärrvärme Ängelholm Informationsmöte med konsumenter 10 oktober 2012 Agenda Fjärrvärme i Ängelholm Ny prismodell i Ängelholm Pris 2013 och prisutveckling 2014 Filbornaverket Kundsidorna Tävling! Om värmen

Läs mer

Fastighetsägarna Stockholm frukostmöte 1 oktober 2013

Fastighetsägarna Stockholm frukostmöte 1 oktober 2013 Fastighetsägarna Stockholm frukostmöte 1 oktober 2013 Fortum Värme och miljön Lena Gunnarsson Vision 2030 Kundernas efterfrågan, samhällets styrsystem och Fortum Värmes satsningar leder sammantaget till

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Ny prissättning för fjärrkyla. Resurssmart och påverkbar

Ny prissättning för fjärrkyla. Resurssmart och påverkbar Ny prissättning för fjärrkyla Resurssmart och påverkbar Ny prissättning från 2018 Värme och kyla i kretslopp Fjärrkyla är en klimatsmart och resurseffektiv energiform som bidrar till ett mer hållbart samhälle

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda

Läs mer

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER FVF 1998:12 TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER ISSN 1401-9264 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ------------------------------------------------------------------------------------------- 3 STORLEK

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: STORMHATTEN 6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-24 Byggnadens adress: SKYTTEGATAN 6 76142 NORRTÄLJE Utetemperatur: 4 C Expert:

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Sångkören 158 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-05-24 Byggnadens adress: Basvägen 59 931 46 Skellefteå Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Datum 2016-01-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2016-01-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Sparrisen 17 Kalkylerna

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KYRKBYN 136:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-03-12 Byggnadens adress: VADSTENAGATAN 50 41871 GÖTEBORG Utetemperatur: 5 C Expert:

Läs mer

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson 1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: EDSALA 5:319 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-03-02 Byggnadens adress: LINGONVÄGEN 33 64793 MARIEFRED Utetemperatur: 5 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun.

Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun. Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun. Så fungerar en elbil En renodlad elbil har inget avgasrör och ger inga utsläpp i gatumiljö.

Läs mer

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå 2013-10-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Norrbottens energikontor AB, Nenet Tomas Danielsson Norrbottens energikontor AB, Nenet Västra Norrlandsgatan

Läs mer

TAXA FÖR LEVERANS AV FJÄRRVÄRME FÖR ANNAT ÄN ENSKILT BRUK

TAXA FÖR LEVERANS AV FJÄRRVÄRME FÖR ANNAT ÄN ENSKILT BRUK OLOFSTRÖMS KRAFT AB TAXA FÖR LEVERANS AV FJÄRRVÄRME FÖR ANNAT ÄN ENSKILT BRUK 1 INLEDNING Denna taxa reglerar tillsammans med Allmänna Avtalsvillkor för leverans av fjärrvärme för annat än enskilt bruk

Läs mer

Prisändringsmodell. avseende prislistor för fjärrvärme för näringsidkare

Prisändringsmodell. avseende prislistor för fjärrvärme för näringsidkare Prisändringsmodell avseende prislistor för fjärrvärme för näringsidkare Innehåll Inledning... 1 1. Prispolicy... 1 2. Prisändring och prisprognos... 5 3. Prisstruktur... 5 4. Fjärrvärmens kostnader...

Läs mer

Stockholmshem s energiarbete

Stockholmshem s energiarbete Stockholmshem s energiarbete Frukostseminarium hos Fastighetsägarna Stockholm 8 maj 2012 Gunnar Wiberg Energichef Olof Sjöberg Miljöchef Att bo hos Stockholmshem ska på alla sätt vara ett bra miljöval.

Läs mer

Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011

Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011 Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011 Rapporten är genomförd på uppdrag av SFVALA-gruppen av. Från SFVALA-gruppen finns ett intresse att bygga upp en kunskapsbas omkring prisnivå och prisutveckling

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: APOLLO 11 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-09-29 Byggnadens adress: HERMESVÄGEN 7 98144 KIRUNA Utetemperatur: 3 C Expert: Fredrik

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA Perifal Sol Solen är den stjärna som är belägen i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solljuset förser

Läs mer

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Sverigesolen spar upp till 50% och ger inga koldioxidutsläpp Energin är idag den enskilt största kostnaden

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder telefon: 070 220 89

Läs mer

Affärsidé Marknad Konkurrenter Utrustning. Investeringar Budget Kvalifikationer Hot & Möjligheter

Affärsidé Marknad Konkurrenter Utrustning. Investeringar Budget Kvalifikationer Hot & Möjligheter Med fokus på kvalitet, säkerhet och flexibilitet nyttja båten som plattform för att tjäna pengar, kontinuerligt utveckla / testa nya produkter & lösningar samt personalens kompetens, för att säkerställa

Läs mer

BRF MÅRDEN (ENERGIANALYS/EKONOMISK UTVÄRDERING VÄRMEPUMPAR) VAHID JAFARPOUR

BRF MÅRDEN (ENERGIANALYS/EKONOMISK UTVÄRDERING VÄRMEPUMPAR) VAHID JAFARPOUR BRF MÅRDEN (ENERGIANALYS/EKONOMISK UTVÄRDERING VÄRMEPUMPAR) VAHID JAFARPOUR 2017-04-18 SAMMANFATTNING Installation av värmepumpar medför att köpt fjärrvärme minskar från ca 2459 MWh (100%) till 1060 MWh/år

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HAVSDJUPET 4 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-04-01 Byggnadens adress: Torsdaggränd 8 30253 Halmstad Utetemperatur: 0 C Expert:

Läs mer

AB Gislavedshus. Vad har då Vi gjort för att spara energi! För att minska 31,6 kwh/m2 2012-10-03

AB Gislavedshus. Vad har då Vi gjort för att spara energi! För att minska 31,6 kwh/m2 2012-10-03 AB Gislavedshus Vad har då Vi gjort för att spara energi! För att minska 31,6 kwh/m2 AB Gislavedshus 2600 lght fördelat på 10 orter Huvudort: Gislaved 1140 lght till 4 lght 38 årsanställda, traditionellt

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET

HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 INRIKTNING FÖR HSB Låg miljöbelastning 50% CO 2 till år 2023 Låga kostnader för bostadsrättsföreningen

Läs mer

Nu kommer solen 2014-03-31

Nu kommer solen 2014-03-31 Nu kommer solen 2014-03-31 Dagen har nu blivit längre än natten Solenergisäsongen har börjat och varar till och med oktober. Det är nu dags att installera solceller! Uppmätt energi från 5 kw solcellsanläggning

Läs mer

HSB ÖSTERGÖTLAND LOKAL SOLKRAFT

HSB ÖSTERGÖTLAND LOKAL SOLKRAFT HSB ÖSTERGÖTLAND LOKAL SOLKRAFT HSB ÖSTERGÖTLAND 2012 Omsättning Antal anställda HSB BRF Övriga Brf Bostadsrätter Hyresrätter 162,9 Mkr 97 st. 138 st. 17 st. 10 500 lgh 1200 lgh KLIMAT & ENERGIMÅL HSB

Läs mer

Thermia Atec bäst i test!

Thermia Atec bäst i test! bäst i test! Energimyndighetens test av luft/vattenvärmepumpar 2011 visar ger den största årliga besparingen. Sammanfattning av testresultatet har den högsta årsverkningsgraden av alla värmepumpar i testet.

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Utvecklingsområdet Funbo

Utvecklingsområdet Funbo Utvecklingsområdet Funbo Sammanställd utredning gällande energianvändning och transporter 2014-07-18 Uppsala kommun Sofia Stadler Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Områdesbeskrivning... 4 3. Resurser

Läs mer

Ny prismodell för fjärrvärme. Företag

Ny prismodell för fjärrvärme. Företag Ny prismodell för fjärrvärme Företag Ny prismodell för fjärrvärme 2016 Den 1 juli 2016 inför vi en ny prismodell som är mer rättvis, speglar våra kostnader bättre och gynnar energibesparingsåtgärder. Genom

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Remissvar avseende Boverkets byggregler Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har

Läs mer

Brf. Trekanten i Landskrona

Brf. Trekanten i Landskrona 26 maj 2008 1(8) i Landskrona Energideklaration ett samarbete mellan Landskrona och Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 www.evu.se Organisationsnr 556471-0423, Säte Lund 26

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LOGEN 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-01-25 Byggnadens adress: TALGOXEGATAN 10 70348 ÖREBRO Utetemperatur: 3 C Expert: Marcus

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Börje Åkerby 1:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Börje Åkerby 1:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Börje Åkerby 1:14 Byggnadens adress Börje Åkerby 207 75592 Uppsala Datum 2016-05-09 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. oktober 2014 1

Mäklarstatistik - t.o.m. oktober 2014 1 Mäklarstatistik - t.o.m. oktober 2014 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med oktober månad år 2014. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: REPHULT 1:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-09-08 Byggnadens adress: REPHULT 3 34374 LIATORP Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Michael Hägg konsult inom geoenergi Sweco (9 000 medarbetare) Största Svenska aktör på konsultsidan inom geoenergi

Michael Hägg konsult inom geoenergi Sweco (9 000 medarbetare) Största Svenska aktör på konsultsidan inom geoenergi 1 Inledning Michael Hägg konsult inom geoenergi Sweco (9 000 medarbetare) Största Svenska aktör på konsultsidan inom geoenergi Sverige har 300 000-400 000 geoenergianläggningar Flest per capita i världen

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder BELOK web augusti 2011 Fastighet: Smultronvägens förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2012-09-06 21:32 Utförd av:, konsult.ing.byrå AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län:

Läs mer

Att tänka i nya banor. Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer.

Att tänka i nya banor. Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer. Att tänka i nya banor Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer. Den förvillande formeln Sänk en (1 o) grad spara fem procent (5%) Det mest spridda påståendena om energi och besparingar:

Läs mer

Priser 2012. Elhandel Elnät Fjärrvärme Vatten och avlopp Återvinning

Priser 2012. Elhandel Elnät Fjärrvärme Vatten och avlopp Återvinning Priser 2012 Elhandel Elnät Fjärrvärme Vatten och avlopp Återvinning Innehållsförteckning Elhandel sid. 4 Elnät sid. 5 Fjärrvärme sid. 9 Vatten och avlopp sid. 10 Återvinning sid. 11 Kontaktuppgifter sid.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 5:9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 5:9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Östhammar Öregrund 5:9 Byggnadens adress Höjdvägen 10 74243 Öregrund Datum 2016-04-28 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

PRODUCERA DIN EGEN EL

PRODUCERA DIN EGEN EL KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.

Läs mer

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh] Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13 Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13 Datum 2015-02-09 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-02-04 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Röbäck 30:30 Kalkylerna

Läs mer

Mars 2014. Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

Mars 2014. Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT Mars 2014 Förändringar första kvartalet 2014 Under första kvartalet 2014 var andelen arbetssökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Julklappspengarna 2015

Julklappspengarna 2015 Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio

Läs mer

TAC I-talk. Informationen som ger överblick och sänker driftkostnader

TAC I-talk. Informationen som ger överblick och sänker driftkostnader Informationen som ger överblick och sänker driftkostnader Kunderna säger att regelbundet jämföra verkliga kostnader mot budget är viktigt, men vi behöver hjälp att analysera resultaten. vi skulle behöva

Läs mer

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Utbyte av belysning i elljusspår - pilotprojekt

Utbyte av belysning i elljusspår - pilotprojekt Dnr KFN-2012 Dpl sid 1 (5) KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Strategisk stab Tjänsteskrivelse 2012-03-27 Ulrika Fahlstad, 054-540 2450 ulrika.fahlstad@karlstad.se Kultur- och fritidsnämnden Utbyte av belysning

Läs mer