Vattenfalls representanter. Berit Sanded Roul Nilsson Martin Normark Simon Öhman Ove Borg Ingegerd Bills Klas-Göran Andersson

Transkript

1 Välkommen!

2 Vattenfalls representanter Berit Sanded Roul Nilsson Martin Normark Simon Öhman Ove Borg Ingegerd Bills Klas-Göran Andersson

3 Agenda Vattenfall REKO Vattenfall Värme Motala - Verksamhet - Miljö - Framtid Marknad Pris Nya prismodellen Energieffektivisering

4 Vattenfall Om Vattenfall

5 Värmemarknaden i Sverige

6 Varför REKO?

7 Vad är REKO fjärrvärme? REKO fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

8 Vilka ligger bakom REKO fjärrvärme? VMK Värmemarknadskommittén Fjärrvärmens stora kunder Fjärrvärmebranschen Svensk Fjärrvärme SABO HSB Riksförbund Riksbyggen Fastighetsägarna Sverige Hyresgästföreningen Riksförbundet

9 Åtaganden för en REKO fjärrvärmeleverantör Öppenhet Särredovisning Verksamhetsgenomlysning Miljöredovisning Jämförbarhet Avtal Normalprislista Prisförändringar Delleveranser Anslutning till fjärrvärmenätet Förtroende Informationsmöte Kundforum Kundsynpunkter Kvalitetspåverkande störningar Etikfrågor Ge kunder och andra utomstående möjlighet att granska både ekonomi och verksamhet Ge kunderna möjlighet att jämföra fjärrvärmen med andra alternativ på marknaden Skapa förtroende genom en ömsesidig dialog mellan fjärrvärmeföretag och kund

10 Fjärrvärme i ort Vattenfall Värme Motala Berit Sanded, Anläggningschef

11 Vattenfall Fjärrvärme Motala 2015* ca 154 GWh (ca villor) 2014 ca 146 GWh (ca villor) 2013 ca 161 GWh (ca 8050 villor) Ca 12 % industrileveranser (18 GWh) Elproduktion 20 GWh (ca villor) Ca 14 GWh säljs ut på elnätet (700)

12 Motala 14 personer jobbar i Motala Drift 7 Underhåll 1 SHM 1 Anläggningschef 1

13 Motala Representation från Distribution Sälj Säljstöd Controlling

14 Motala KVV 17 MW 3,7 MW - Wärtsilä roterande roster - Rökgaskondensering - Turbin - Skogsflis, rundved, bark och spån Hetvattenpanna 20 MW Olja - BFB - Rökgaskondensering - Spets- och reservlast

15 Investeringar Motala Kundanslutningar Renovering bränsleficka Renovering gripskopa Renovering totalluftfläkt Pannlucka åtkomst Bränsleplaner, markberedning, asfaltering Vi har bytt styrsystem på PC Väster

16 Övrigt Större underhållsarbete med tyngdpunkten under sommaren är utfört med lyckat resultat både i form av avbrottstid och slutgiltig funktion. Statuskontroller. Det har genomförts åtgärder på ledningsnätet så som kulvertlarmsmätningar. Allt för att kunna säkerställa en trygg och säker leverans. Arbetar kontinuerligt med optimering av bränsleblandning. Effekt, tillgänglighet, förbränningsparametrar.

17 Resultat för Motala 2014 och 2015 (MKR) Intäkter * Värme El 7 6 Summa Intäkter Kostnader Drift & Underhåll Bränsle/Skatter Avskrivningar Summa Kostnader Resultat efter avskrivningar * Senaste prognos

18 Resultatmål på sysselsatt kapital, Motala Prognos 2015 Resultat 29 10,8% Nettotillgångar 272 Avkastningen ska över tid täcka Finansiella kostnader (räntor) Real avkastning (utdelning/skatt) Risk

19 Bränslemix

20 Prispolicy Marknad Roul Nilsson, Kundansvarig

21 Vattenfall Fjärrvärme Motala Drygt 600 leveranspunkter Ca 360 kunder, varav ca 195 villor

22 Prisjämförelse Motala 2014 Fjärrvärme 918 kr/mwh*) *) Nils Holgersson

23 I Motala & Askersund höjs priset i genomsnitt 1,88 % 2016 Kort om Motala & Askersund Prisutveckling Normalprislistan för Motala har justerats för att åstadkomma en intäktsökning motsvarande 1,88 % för % 3% 2% 2,3% 3,4% 2,9% 2,80% Senaste prisökningen var 2,80 %. Senaste 5 åren har ökningen varit 2,38 % per år. 1% 0%

24 Prisdialogen Prisdialogen är ett samarbete mellan SABO, Riksbyggen och Svensk Fjärrvärme för prövning av prishöjningar. Lokal dialog, genomförd i juni 2015 (Motala och Askersund). Ökat förtroende genom ökad delaktighet. Central prövning av prisändring. Prövning prishöjning på orten löften i prisändringsmodellen. Prisändringsmodellen konkret prispolicy med: - Ändring för nästa år (1,9% faktisk höjning) - Tak för år två (1,9% prognos) - Indikativt för år tre (1,9% prognos)

25 Prispolicyn är grunden för Vattenfalls prissättning Konkurrenskraftigt Konkurrenskraften är en sammanvägning av flera faktorer. Befintliga kunder skall känna att de gjort rätt val, men även andra faktorer som nyförsäljning, bekvämlighet, leveranssäkerhet, utrymmesbehov, enkelhet i användande. Långsiktigt Priserna ska vara stabila i ett längre perspektiv utan stora hopp från ett år till ett annat. Vi avser att höja i mindre steg varje år snarare än att ta kraftiga språng även om exempelvis bränslekostnaderna kan ta stora språng under några år. Rimlig avkastning Vattenfalls fjärrvärmeverksamhet bedrivs på kommersiella villkor där ägaren (staten) sätter avkastningskrav Vi ser ständigt över våra kostnader och intäkter liksom våra investeringar (kapitalbindning)

26 Aktuella händelser på orten Östra Bråstorp handelsområde Vi är självklart med och planerar för fjärrvärme. Kulvertnätet i området är till stora delar utbyggt. Nyetableringar erbjuds anslutning. Området skall växa med handel och annan verksamhet. Bostadsstiftelsen Platen Konvertering av 815 lägenheter i Gamla Stan till fjärrvärme, klart våren Nybyggnation villor Villor i området vid Tegelvikens båthamn ansluts till fjärrvärme. Förtätning Kontinuerlig fortsatt förtätning av befintliga fastigheter både villor och övriga fastigheter.

27 TACK! Ny prismodell 2016 Ove Borg, Konsult

28 Ny prismodell Börjar gälla 1 januari Intäktsneutral för Vattenfall. Tre delar: Effekt (40%), energi (60%) och flöde (0%). Speglar mer rättvist kostnad som varje fjärrvärmecentral ger upphov till. Idag betalar man bara efter hur mycket energi man använder och inget för hur mycket effekt/kapacitet som man gör anspråk på. Vid produktion av fjärrvärme finns främst två kostnadsposter inköpt energi samt pann- och ledningskapacitet. Den nya prismodellen - Effekt: Speglar andelar i pann- och ledningskapacitet. - Energi: Speglar inköpt energi. - Flöde: Speglar distributionskostnad. Omfördelar kostnaderna så att fjärrvärmecentraler som använder lite effekt och mycket energi får en kostnadssänkning.

29 Prismodellens tre delar Effekt (40%) Baseras största effektbehovet fjärrvärmecentralen behöver Energi (60%) Baseras på energianvändning Tre säsonger med olika tre olika priser. Flöde (0%) Intäktsneutral för Vattenfall Baseras på hur effektivt man använder sin fjärrvärmecentral. Här kan man få en premie (pengar tillbaka) eller en kostnad (betala en extra kostnad). För en normalkund utgör denna andel ca +/- 2% av den total värmekostnad

30 Värmeeffekt kw Debiterande effekt (40%) Den debiterande effekten är den högsta fjärrvärmeeffekten en fjärrvärmecentral kan behöva Timmeseffekt VS dygnmedeleffekt, Värme Timmeseffekt Effekten är ett dygnsmedeleffekt, genomsnittlig effekt under ett dygn Kan väljas på två sätt: rekommenderas av Vattenfall eller väljas av kund. Vattenfall rekommenderar: Den debiterande effekten beräknas med hjälp av en effektsignatur baserad på uppmättavärden. Effektsignaturen beräknar förväntat dygnsmedel effektbehov för fjärrvärmecentralen, vid en dygnsmedeltemperatur på -15 grader. När inte effektsignaturen är tillämpbar, används historiska värden för att bedöma den debiterande effekten. Högre effekt än rekommenderat = ingen överuttagsavgift Väljs av kund: Kunden gör ett eget aktivt val Högre effekt än valt = överuttagsavgift Dygnsmedeleffekt 360 kw 0 00:00 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 22:00 00:00 Tid Effektpris 2016 Effektpris Överuttagsavgift: 840 kr/kw,år kr/kw

31 Effektuttag, kw Effektsignatur Fjärrvärmecentralens värmeeffekt antas följa en rät linje, kallare utomhustemperatur högre värmeeffekt Effektsignatur 2014 = 321 kw Datapunkterna/mätvärden som ligger till grund är alla vardagar under perioden oktapr. Effektsignaturen beräknas med en linjär regression eller kurvanpassning av datapunkterna. Där ortens aktuella dygnsmedeltemperatur (-15 grader) skär kurvanpassningen ger rekommenderad effekten. En kontroll av hur tillämpbar effektsignaturen är. Detta görs genom att beräkna hur väl linjen är anpassad till datapunkterna, R2-värde. R2 anger hur väl linjen är anpassad till datapunkten. Högre värde bättre anpassad. R2 värde under 0,7 då används historiska värden för att bedöma den rekommenderad effekten Ett dygns medeleffekt Ortens dimensionerade dygnsmedeltemperatur y = -8,0391x + 200,12 R² = 0, Utomhustemperatur, C

32 När och hur väljs debiterande värmeeffekt Kunden väljer Vattenfalls rekommenderande debiterande värmeeffekt: I samband med årliga prisinformationen, ges den rekommenderande effekten. Baseras på tidigare års användning. Rekommendationen träder i kraft 1/1. Högre effekt än rekommenderat = ingen överuttagsavgift. Första tillfället hösten Underlag för värmeeffekt debiteringen gäller från till Kunden väljer själv debiterande värmeeffekt Val när som helst. Gäller ett år, från när det väljs. Högre effekt än valt = överuttagsavgift. Tak på överuttagsavgift. Den kan aldrig bli större än skillnad mellan Vattenfalls rekommenderande effekt och kundens val. Första tillfället hösten Ex) Vattenfall rekommenderar 165 kw och kunden väljer själv 150 kw. Kunden får en dygnseffekt topp 200 kw. Kunden betalar då bara överuttagsavgift på 15 kw ( =15 kw)

33 Energipris (kr/mwh) Energi Tre säsonger/tre priser - Vinter: december--mars Eldning i alla pannor med dyrare bränsle - Vår-höst: April, oktober och november - Sommar: Maj -- september Överskott av bränsle Eldning med billigare bränsle 551 kr/mwh 331 kr/mwh 241 kr/mwh Volymrabatt för större anläggningar

34 Flöde Flödesdelen är intäktsneutral för Vattenfall. Syftet med flödesjusteringen är att på sikt få ut ännu mer värme ur vårt gemensamma distributionssystem Lågt flöde = bra vattenavkylning, låg retur. Högt flöde= dålig avkylning, höga retur. - Leder till energiförluster och dåligt utnyttjande av fjärrvärmesystemet, mindre kapacitet Där uppmätta flödet till fjärrvärmecentralen jämförs mot vad en genomsnittlig fjärrvärmecentral skulle ha använt, baserad på hela fjärrvärmenätet. - Lägre flöde än medelvärdet = premie - Högre flöde än medelvärdet = avgift Under maj--september utgår ingen premie eller avgift. Flödespremie/-avgift 3 kr/m3

35 Kostnadsökning eller sänkning vad påverkar? Det som främst påverkar om man får en kostnads sänkning eller höjning är fjärrvärmecentralens uttagsprofil. Jämn uttagsporfil 320 MWh, 78 kw En jämn uttagsprofil, dvs inga tydliga effekt toppar, får en sänkning. En spetsig uttagsprofil, dvs med tydliga effekttoppar, får en ökning. Spetsig uttagsprofil 320 MWh, 130 kw

36 TACK! Energieffektivisering Martin Normark, Energiexpert, Produktägare

37 Vad betalar jag för? El inklusive nät - Fast avgift för mindre kunder effektavgift för större kunder - Energiförbrukningen Fjärrvärme - Flöde - Energi - Effekt Skatter och moms

38 Mina sidor en guldgruva exempelkund: Ett kontor Lö-Sö Liten skillnad mellan dag och natt Varmvatten

39 Hemsidans energispartips Energispartips på hemsidan

40 Energieffektiviseringstips på hemsidan

41 Nils Holgersson 15 lgh flerbostadshus kr/m2 Vad påverkar kostnaderna? 20; 6% Sopåtervinning Vattenanvändningen Vilken temperatur vi har i lägenheten Hur mycket varmvatten vi använder, våra dusch och diskvanor Tvätt och torkvanor Stänger vi och släcker vi efter oss 57; 19% 53; 17% 154; 50% Värme o varmvatten El gemensammat El i lägenheten VA Avfall 23; 8%

42 Hur försvinner energin från en byggnad? Exempel äldre flerbostadshus eller kontor Tak 9 % Köldbryggor 15 % Yttervägg 15 % Ventilation och läckluft 30% Fönster, portar o dörrar 22 % Golv 9 %

43 Hur gör ni? Varmvatten Tvättstugan Värme Min egen elförbrukning Belysning Ventilation

44 Fjärrvärme med möjligheter kom ihåg tidsperspektivet

45 Värme Det här kan du som lägenhetsinnehavare göra själv Motionera termostaterna och ställ in dem rätt Vädra smart Det här kan en fackman hjälpa dig med i fastigheten Justera värmesystemet och lufta vid behov Det här kan en fackman hjälpa dig med i fjärrvärmecentralen Få jämn temperatur inomhus oavsett väder Ha rätt inomhustemperatur Nattsänkning mer komfort än energisparande Använd cirkulationspumpen optimalt Rengör smutsiga filter Fallande tryck är tecken på läckage Rätt temperatur på varmvattnet Håll koll på returtemperaturen på fjärrvärmen

46 Vad kan man göra i en fastighet? Kontroll och injustering av vattenburna system Oftare än man tror kan shuntgrupper som fördelar värmen vid undercentraler vara felkopplade, eller ventiler längre ut i ledningsnätet läcka eller sitta felvända Injusteringen en "färskvara" som behöver upprepas regelbundet. En bra tumregel kan vara att göra om injusteringen cirka vart tionde år. Cirkulationspumpar Under den tid av året då huset inte har något uppvärmningsbehov kan du spara energi genom att stänga av cirkulationspumpen. Pumpstopp kan minska drifttiden med 3000 timmar per år minskad elanvändning och värmeförluster Elen till pumpen står för 90 procent av kostnaderna medan inköp och underhåll står för 5 procent vardera. Temperaturreglering Både termostater och radiatorventiler åldras och behöver bytas ut ungefär vart tionde år % besparing Varmvatten Nya snålspolande blandare 5-15% besparing

47 Effekt och Energi vad går att göra? Minskat energibehov lägre effekt Minska effekttoppar - Reglera ner värmen när det är stor varmvattentappning - Minska varmvattenflödet med snålspolande munstycken - Rätt inställd ventilation både flöde och temperatur (FTX)

48 Duschar gör vi olika länge!

49 Spara 1000 kronor på fem minuter Besparing = 2054 kr/år Från 20 I/min till 12 l/min 4 personer á 4 min (230 dagar/år).

50 Tvättstugor ren besparing Tvättstugor rena besparingar Byt utrustning om den är mer än 10 år gammal. Då kan du spara halva driftskostnaden. Det finns tvättmaskiner som automatiskt anpassar vattenmängd efter mängden tvätt. Genom att ansluta tvättmaskinen till varmvatten kan tvättkostnaderna minska. Tvättmaskinerna bör vara högcentrifugerande, 1400 varv/min. Torktumlare: När du köper nya torktumlare sparar du minst kronor per år vid 60 tvättar i veckan. Torkskåp: Torkskåp med avfuktare drar lite mer el än en torktumlare. MEN avgörande är hur de används fyllda eller inte?!

51 Onödiga kostnader Stuprörsvärmare som inte regleras rätt, drar ström när det inte behövs. Exempel finns där kostnaden har ökat med kronor per år för ett mindre flerbostadshus. Det kan finnas saker du inte tänker på, exempelvis en mobilmast på taket som inkluderar elkostnaden. Vid inköp lönar det sig alltid att se över olika apparaters kostnad för hela deras livslängden, eftersom elkostnaden uppgår till 80 procent av apparatens totalkostnad.

52 Analys i tre steg Analys baserat på befintlig information KR Analys av elförbrukningen i realtid Energikartläggning Energieffektivseringsdirektivet Energikartläggningar Analys av typ- och enskilda-anläggningar

53 Följ upp elförbrukningen - Energikontrollen Hårdvara som samlar in elförbrukningen i realtid via mätarens blinköga Kommunikationsutrustning (router + 3G-abonnemang) Rådgivning Abonnemang 53 Terracom

54 Energikontrollen - förbrukningsuppföljning 12-minutersgraf med effektidentifiering vid på och avslag Jämförelsegraf för valfri tidpunkt 54 Terracom

55 Kund på Gotland Helg Ingen verksamhet 17% minskad elanvändning kr/år Inga investeringar Åtgärd Drifttider Basförbrukning Vardagar När arbetar man? Åtgärd Drifttider Basförbrukning

56 Hur stor är effektiviseringspotentialen? Övergripande erfarenheter 10-30% utan större investeringar - Energimyndigheten Vad finns potentialen Stödsystem belysning, ventilation, värme, kyla mm Energikostnad för el och värme omfattar både energi och effekt

57 Hållbar el-/värmeproduktion och smarta energilösningar. Smarta lösningar för hemmet och på företaget Laddnätverk för tunga fordon i städer Ökad andel förnybar energi Snabbladdningsnätverk för personbilar

58 TACK! Frågor

59 Kontakt med Vattenfall 24 h om dygnet 365 dagar per år Kundservice företag Beredskap Felanmälan

60 TACK! Tack!