Verklighetens klassamhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verklighetens klassamhälle"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Verklighetens klassamhälle - en studie av sambandet mellan socioekonomisk klass och betyg Reality of class society Mikael Zientara Lärarexamen 300hp Samhällsvetenskap och lärande Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Lars Pålsson Syll i

2 ii

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns någon koppling mellan socioekonomisk grupp samt betyg hos en grupp gymnasieelever. En viktig aspekt till valet av detta ämne är att jag ville se om det stämmer att elever från högre socioekonomiska bakgrunder får högre betyg. I min analys har jag utgått från Pierre Bourdieus teorier kring klass och utifrån dessa dragit mina slutsatser. Metoden som arbetet bygger på är en enkätundersökning och resultatet utav denna visar att det är ett mycket svårt ämne att besvara. Jag kom fram till att visa elever i större utsträckning hade samma medelbetyg. Dock så gick det inte att dra konkreta slutsatser som skulle kunna vara representativa gällande frågan eftersom att bortfallet på enkäterna var stort samt att undersökningen endast omfattade en skola. Nyckelord: betyg, enkätundersökning, klass, socioekonomisk indelning. ii

4 iv

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Tidigare forskning Teori om begreppet klass Marx Weber Bourdieu Kapital Habitus Fält Socioekonomisk grupp enligt SCB Metod Varför enkätundersökning? Faktorer att tänka på vid enkätundersökning Hur jag konstruerat min enkät Analys utav data Resultat och analys Resultat Analys Kapital v

6 Habitus Fält Diskussion resultat och analys Slutsats och diskussion Referenser Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. SCB:s socioekonomiska grupper Bilaga 3. Diagram

7 1. Inledning Denna uppsats kretsar kring begreppen klass och betyg, man kan väldigt förenklat säga att syftet med uppsatsen är att försöka se om det finns någon koppling mellan dessa två begrepp. Mitt intresse för framförallt begreppet klass har funnit länge men i och med att jag började mina studier vid Malmö högskola uppstod ett djupare intresse för begrepp. Under hela min tid vid högskolan har jag fått höra hur viktiga begreppen genus, klass och etnicitet är, hur dessa begrepp ingår i Malmö högskolas profil samt ska genomsyra all undervisning. Och det har begreppen gjort till viss del, dock anser jag personligen att genus och etnicitet har fått betydligt mer utrymme än begreppet klass. Detta tycker jag är väldigt synd eftersom att alla tre begreppen är otroligt viktiga speciellt ur en blivande lärares perspektiv. Att jag väljer att skriva mitt examensarbete kring just klass är en slags kritik mot Malmö högskola eftersom att jag anser att de inte behandlar begreppet i den utsträckning de borde göra, naturligtvis utifrån mina egna upplevelser under min studietid. Att jag sedan väljer att försöka koppla ihop begreppet klass med betyg är att jag personligen alltid haft ett intresse gällande frågan om det finns några samband mellan vad man får för betyg och vilken klassbakgrund man har. Jag har flera gånger stött på teorin om att elever från högre samhällsklasser skulle ha högre betyg, detta vill jag undersöka och se om det verkligen stämmer. Mitt examensarbete är viktigt för framtiden och den pedagogiska verksamheten eftersom att det understryker hur viktigt det är att vi tänker på begreppet klass när det gäller arbetet i skolan. Även begreppen genus och etnicitet är naturligtvis viktiga och bör genomsyra underviskningen. Begreppen är viktiga för att vi ska få en jämställd skola där alla är välkomna och har samma möjligheter att nå en positiv utveckling. De är viktigt att eleverna är medvetna och har kunskap gällande alla tre begreppen för att de ska få en positiv och bra grund att stå på som förhoppningsvis ska följa dem livet ut. 7

8 2. Syfte och frågeställning Man kan enkelt säga att syftet med detta examensarbete är att se om det finns något samband mellan den klassbakgrund man har och vad man får för betyg. Jag har flera gånger personligen upplevt att den bild som speglas i denna fråga är att elever från de högre klasserna även har bättre betyg. Metoden är en enkätundersökning som gäller 119 elever där jag försöker fastställa deras klassbakgrund och sedan undersöka sambandet mellan vilka betyg de får i förhållande till vilken socioekonomisk grupp de tillhör. Frågeställningen till mitt arbete är följande: Finns det någon koppling mellan faktorerna socioekonomisk grupp och betyg? 8

9 3. Tidigare forskning Det finns en del tidigare forskning på områdena social klass och skola, främst där man tittar på samband mellan de två faktorerna. Jag kommer här presentera de arbeten jag anser mest relevanta och intressanta för min studie. Skolverket gav 2009 ut rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? där man kommer fram till att faktorer som t.ex. ökad segregering och den ökade individualiserade undervisningen i skolan påverkar elevers resultat. Man kommer också fram till att det finns en skillnad i resultaten mellan elever som har föräldrar med endast grundskoleutbildning jämfört med elever som har föräldrar med högre utbildning vid t.ex. högskola eller universitet. Skolverkets rapport visar att socioekonomisk bakgrund har en stor betydelse både för elevens personliga betyg men även för atmosfären i skolan. Det jag anser mest intressant i denna rapport är att den visar hur segregationen mellan skolor ökar då en viss socioekonomisk grupp väljer att gå på en skola, detta får stor betydelse för tex. lärarnas förväntningar på vad eleverna ska prestera. 1 När man talar om den ökade individualiseringen i den svenska skolan menar man att dagens elever idag har ett större personligt ansvar för sin egen undervisning, eftersom att ansvaret delvis gått från lärare till elev och då även från skola till hem. Att elever har mer ansvar för sitt skolarbete leder till att läraren får en roll som delvis hamnar i bakgrunden. Detta leder till att föräldrarnas till viss del måste ta sig rollen som lärare i hemmet och här ser man en tydlig koppling mellan elevens resultat och föräldrarnas kulturella kapital och utbildning. 2 David Solbergers uppsats Klass är något dom möjligtvis går i är en kvalitativ studie gällande lärares syn på begreppet klass och hur de väljer att arbeta med det i sin undervisning. Resultatet utav hans studie är att begreppet klass är väldigt aktuellt i dagens skola, att det är svårtolkat och att undervisningen kring begreppet baseras utifrån 1 2 Vad påverkar resutlatet i svensk grundskola? (skolverkets rapport) s 47. Vad påverkar resutlatet i svensk grundskola? (skolverkets rapport) s 49. 9

10 lärarens relation till det. Han menar att begreppet är abstrakt och kan vara svårt att förstå för både lärare och elever. 3 Det som är relevant mellan min och Solbergs studie är att den visar att det finns en stor förvirring hos lärare vad klass egentligen är samt att den precis som jag kommer att diskutera i mina slutsatser visar att klass är ett väldigt svårt begrepp att analysera. Uppsatsen Kön och klass i skolsituationen skriven utav Robert Waderup behandlar de båda ämnena klass och kön och hur dessa två faktorer spelar in på hur man integreras med lärare i skolan. Man kan enkelt säga att hans undersökning går ut på att visa vilka elever som får bäst relation med lärare utifrån kön och klass. Han kommer fram till att det är elever med medelklassbakgrund och kommer från hem med god studievana som till största del integreras bäst med lärare i skolan. Detta resultat är relevant för min studie eftersom att det delvis bekräftar mina tankar kring att elever från högre socioekonomisk bakgrund skulle lyckas bättre i skolan. Intressant med hans arbete är att han även kommer fram till att man kan han inte säga om klassbakgrunden avgör betygen utifrån hans enskilda studie. 4 Uppsatsen Arbete och kunskap: röster från gymnasieskolans fordons- och samhällsvetenskapliga program utav Goran Pauca kan appliceras på ämnet klass och skola enligt mig. Han gör en undersökning bland elever som går yrkesförberedande respektive studieförberedande program på gymnasiet och tittar på deras syn på arbete och framtida studier. Han kommer fram till att det finns stora skillnader och att elever i de yrkesförberedande programmen oftast inte får godkänt i alla kärnämnen. Han analyserar de olika elevernas inställningar och visar att elever i de yrkesförberedande programmen värderar jobb direkt efter gymnasiet högre än vidare studier. 5 Detta arbete blir relevant för min studie på det sätt att det visar att det finns en tydlig koppling mellan klass och vilka program elever väljer att gå, den visar helt enkelt på att klassamhället återskapas. 3 4 Solberger, David,

11 4. Teori om begreppet klass I denna del utav min uppsats presenterar jag de teorier kring klass jag valt att utgå ifrån. Jag väljer att presentera tre olika tänkares definitioner utav begreppet Marx, Weber och Bourdieu. Dock så har jag i denna uppsats valt att till största del utgå utifrån Bourdieus definition utav klass, främst för att begränsa mig men även för att jag anser hans teori mest fruktbar i detta examensarbete. Att jag väljer att ta upp Marx och Weber även fast dessa inte är relevanta för min undersökning är eftersom att dessa tänkare oftast dominerar när man pratar om begreppet klass, jag tror att det kan vara bra för läsaren utav mitt arbete att få en bild utav respektive tänkares idéer. 4.1 Marx Marx tankar gällande begreppet klass kretsar mycket kring ekonomi och förhållanden till de olika samhällsklasserna. Han menar att den som har makt över ekonomin har även mest handlingsutrymme i samhället, hans teorier handlar mycket om vilka som äger produktionsmedlen i samhället och att de som äger fritt kan sprida sina värderingar vilket leder till att det uppstår olika klasser. 6 Marx teorier kring klass utvecklades vid industrisamhällets tidiga år och mycket utav hans kritik riktas mot just industrisamhället. 7 Han menade dock att det funnits orättvisor utifrån klassperspektivet långt bak i tiden t.ex. i det feodala samhället där adeln hade makt över de lägre klasserna. Han drar paralleller till det kapitalistiska industrisamhället han själv levde i där borgarna hade makt och styrde de lägre klasserna. 8 Eftersom att en mer privilegierad klass utnyttjade en mindre priviligerad klass uppstod det konflikter, Marx pratade om en klasskamp mellan de olika klasserna proletärer och borgare. 9 Konflikten i det moderna kapitalistiska samhället pågick alltså mellan de som ägde produktionssättet som Marx kallade kapitalister och de som arbetade fram olika produkter dvs. arbetarna. Olika förhållanden i produktionssättet bestämde vilka som hade den största makten i Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 59. Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 28. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 59. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s

12 samhället, inom produktionssättet fanns flera olika nivåer. Nivå 1 var produktivkrafterna vilket innebar hur människan tar fram och bearbetar råvaror, nivå 2 var produktionsförhållanden och här handlar det om vem som äger egendomen. 10 Beroende på hur fördelningen mellan nivå 1 och 2 såg ut formades klasser och olika relationer mellan dessa i nivå 3. I den 4:e nivån handlar det om hur staten agerar och hur de rättsliga förhållanden utformas, den klass som styr över produktionsmedlen bestämmer också hur staten ska agera menade Marx. Den klass som har störst inflyttande på staten har då även möjlighet att påverka olika idéer, religion och filosofi i samhället vilket nivå 5 handlar om. 11 För att enkelt sammanfatta Marx teorier kring klass så kan man säga att det helt enkelt handlar om vem som äger produktionsmedlen och vem som tar fram produkterna, man kallar även denna konflikt för klasskamp mellan ägande och icke ägande klasser. 12 I grunden handlar konflikten mellan klasserna om hur ekonomin i samhället ser ut, arbetarklassen ville förändra den orättvisa fördelningen i samhället samtidigt som kapitalisterna ville ha kvar den eftersom att de gynnades mer utav den Weber Weber utgår till största del utifrån makt när han pratar om begreppet klass. Han skiljer på klasserna på liknande sätt som Marx genom att säga att klass uppdelningar handlar om de som äger respektive de som inte äger. 14 Den ägande klassen har en makt över dem som inte äger vilket gör dem till en positivt priviligerad klass. Weber skriver på samma sätt som Marx kring en kamp mellan de olika klasserna och revolutionen enligt Weber skulle främst gå ut på att omvandla staten från en maktstat till en folkstat. 15 En klass är enligt Weber en grupp individer som har samma intresse och utgångspunkter som påverkar deras livschanser. När individerna sedan slår sig samman bildar de en klass. Det som skiljer Weber från Marx är han inte drar gränser mellan klasser lika hårt som Marx. Weber menar till och med att olika klasser kan förenas när det gäller vissa frågor t.ex. anti-rasism. 16 Marx teori kring klass baserades till stor del på ekonomi och Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 60. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 61. Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 68. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 76. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 173. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s

13 även på denna punkt skiljer sig de båda tänkarnas teorier. Weber pratar istället om status i samhället som inte baseras på ekonomi t.ex. en fabriksarbetare kan tjäna mer än en musiker samtidigt som musikern fortfarande har högre status i samhället än fabriksarbetaren. 17 Weber talar om tre typer av klasser ägarklasser, yrkesklasser och sociala klasser. Ägar- och yrkesklasser kan vara antingen positivt privilegierade eller negativt privilegierade. De som var positivt privilegierade ägarklasser hade monopol på dyra produkter och låningskapital. De negativt privilegierade ägarklasserna var understödstagare. Positivt privilegierade yrkesklasser kunde vara t.ex. köpmän och industriföretagare, negativt privilegierade var arbetare. Sociala klasser kunde vara hela arbetarklassen, hela borgarklassen eller hela medelklassen. 18 Genom denna uppdelning visar Weber tillskillnad från Marx att det inte finns någon enhetlig klass utan att begreppet är mer komplicerat än så. 19 Det var alltså inte i förstahand ekonomin som kunde förena klasser utan olika intressen. Ett exempel var politiska partier där Weber menar att dessa bildades för att öka anhängarnas makt i olika frågor. Inom de politiska partierna förenades personer med samma syn och mål i olika frågor t.ex. klass Bourdieu Jag utgår i min uppsats till största del utifrån den franske samhällsvetaren Pierre Bourdieus teorier kring klass. Till skillnad från Marx och Weber som jag tidigare skrivit om anser jag att Bourdieu har en bredare analys utav klass och därmed ger mig större möjligheter att försöka besvara min frågeställning. En annan viktig anledning till varför jag valt att utgå från Bourdieu är att jag anser hans klassteori är en utav de mer moderna som går att anpassa till dagens samhälle. Även om han likt Marx och Engels pratar mycket kring ekonomiska problem baserade utifrån klass tar han sin analys ett steg längre genom att visa på olika faktorer som påverkar individers möjligheter i det sociala rummet. 21 Detta gör enligt mig att Bourdieus teori har störst relevans för min frågeställning Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s

14 4.4 Kapital Begreppet kapital är ett stor och viktigt begrepp inom Bourdieus klassteori man kan enkelt säga att det betyder ungefär värden, resurser och tillgångar. 22 Begreppet kapital delas sedan in i olika undergrupper t.ex. symboliskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital. Det symboliska kapitalet är något som sociala grupper ser som värdefullt, exempel på detta kan vara konstverk, vetenskapliga arbeten eller examen från högre lärosäten.. 23 Kulturellt kapital är en form av symboliskt kapital och exempel på detta kan vara att man är förtrogen med klassisk musik eller litteratur. Även förmåga att utrycka sig kultiverat i tal och skrift räknas in som kulturellt kapital. 24 Det sociala kapitalet är olika relationer mellan individer och grupper t.ex. släktrelationer eller förbindelser med andra viktiga personer i samhället. 25 Ett mycket tydligt exempel på socialt kapital kan vara den samhörighet som elever på olika elitskolor har med varandra. 26 Bourdieu applicerar de olika typerna utav kapital på verkligheten och ger oss flera exempel. Han menar t.ex. att det kulturella kapitalet tydligt visar på olika dominansförhållanden i samhället. Symboliska tillgångar i form utav högre examen och kunskap inom konst är vanligt bland de dominerande klasserna, tillgångarna uppfattas som mer värda utav de dominerande klasserna och denna syn dominerar i hela samhället. 27 För att förenkla begreppet kulturellt kapital kan man säga att det innebär om du anses bildad och en svensk motsvarighet till detta skulle kunna vara begreppet det sociala arvet. 28 Det förekommer enligt Bourdieu en form av kamp kring de olika kapital. Genom att olika grupper som t.ex. samhällsklasser och yrkesgrupper medvetet försöker bevara eller öka värdet av sitt kapitalinnehav, leder detta till att andra grupper utestängs eftersom de inte innehar samma typ utav kapital. 29 När det gäller olika sociala klasser så hade 22 Broady, Sociologi och epistemologi Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, 1990, s Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 186. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 173. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 177. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s

15 Bourdieu en mängd olika namn för dessa och även flera olika indelningar. Men de som är mest relevanta och som han återkommer till i sina texter är folkliga, medel- och dominerandeklasser Habitus Begreppet habitus är en form utav system som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. 31 Habitus påverkas utav det liv man hittills levt och är resultatet utav sociala erfarenheter och kollektiva minnen som har haft betydelse för hur vi fostrats. En utav de viktigaste funktionerna begreppet fyller är att det visar hur sociala värden återskapas genom att folk väljer att återskapa det habitus de anser rätt. 32 Man skulle förenklat säga att habitus är hur vi väljer att handla och uppträda i vårt dagliga liv i samhället. 33 Ett tydligt exempel på hur habitus hänger samman med olika typer utav kapital och återskapande av sociala värden är familjer. I en intellektuell familj ärver oftast barnet ett högre kulturellt kapital än i en arbetar familj där barnet istället vanligtvis ärver ett högre ekonomiskt kapital. 34 Man kan enkelt säga att barnet från den intellektuella familjen kommer värdera det kulturella kapitalet högre jämfört med barnet från arbetarfamilj som kommer se högre värde i det ekonomiska kapitalet. Vi ser på exemplet ovan hur de båda begreppen kapital och habitus hör ihop och kommer därmed även in på det tredje och sista begreppet i Bourdieus klassteori. 4.6 Fält När Bourdieu talar om socialt fält innebär detta att en avgränsad grupp människor och institutioner strider om något som de har gemensamt intresse kring. Ett exempel på detta kan vara det litterära fältet där olika författare, litteraturkritiker, tidningar mm försöker lyckas nå en positiv utveckling. Författarna kämpar t.ex. om att skriva kvalitativ litteratur samtidigt som tidningar vill visa på god litteraturkritik. 35 Bourdieu menar att fält kan vara en plats för spel och relationer mellan individer och institutioner Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 216. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 228. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 228. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 233. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 231. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s

16 som konkurrerar om samma kampobjekt. 36 Ett annat exempel som jag personligen anser väldigt intressant är Bourdieus forskning kring konstnärsfältet. Bourdieu menar att konstnärer tillhör ett högt fält med stort kulturellt kapital och ett speciellt habitus, samtidigt tar han i sitt exempel upp hur konstnären trots sin tilldelade medelklass identitet lever ett bohemliv som är väldigt nära folket. Han ger exempel gällande konstnärens sexuella relationer där denne köper sex utav prostituerade och deltar i andra former utav sexuella överträdelser som han sedan skriver om i sin litteratur. 37 Bourdieu menar att konstnären klassas till ett fält där man ofta placerar in den kultiverade medelklassen trots att han inte lever som dem. 38 Antalet fält som går att studera enligt Bourdieus teori är stort, några exempel på fält är politikens fält, idrottens fält och modeskaparnas fält. I sina undersökningar konstruerar han oftast ett system utav olika relationer som förbinder positioner inom fälten. På så sätt urskiljer han mellan dominerande och dominerade aktörer inom fältet Socioekonomisk grupp enligt SCB Statistiska centralbyrån i Sverige har gjort en indelning i socioekonomiska grupper som även jag kommer att utgå ifrån i min uppsats. Denna indelning menar SCB är viktigt eftersom att mycket gällande samhällsforskning rör frågor och relationer mellan olika samhällsklasser. Man skriver även att denna statistik är avsedd att belysa den hierarkiska struktur i ett samhälle som delar upp människor i olika klasser. 40 Rent historiskt har man sedan början av 1900-talet använt sig utav socioekonomisk indelning när det gäller statistik i det Svenska samhället. Grunden i den statistik och data som SCB samlar gällande socioekonomiska grupper ligger i individens position på arbetsmarknaden då denna position anses ha en avgörande betydelse för välfärdsfördelning och livschanser. SCB menar att inom respektive socioekonomisk grupp finns stora likheter mellan individernas situation utifrån arbete Bourdieu, Kultur och kritik, 1997, s 214. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s 103. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s 104. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s aspx aspx 16

17 Den socioekonomiska indelningen består utav tre grupper med ett antal undergrupper, de tre grupperna är arbetare, tjänstemän och företagare. De olika undergrupperna delas sedan in efter mer detaljerad information kring individens bakgrund såsom t.ex. specifika arbetsuppgifter och information gällande utbildningar. 42 SCB:s definition för de tre olika huvudgrupperna är följande: Arbetare: Yrken normalt organiserade inom LO. Där man sedan delar in folk i undergrupperna facklärda respektive ej facklärda varuproducerande, facklära respektive ej facklärda tjänsteproducerande. 43 Tjänstemän: Yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO/SR. Här har vi bl.a. undergrupperna tjänstemän på läge, mellannivå, högre och ledande befattning. Sedan tittar man på om tjänstemännen har underställa och även på hur lång utbildning efter grundskolan är. 44 Företagare: Egna företagare samt medhjälpare i familjemedlems företag. Inklusive företagare som bildat aktiebolag och formellt är anställa i egna företag. Här tittar man bl.a. på hur många anställda företaget har. Lantbrukare placeras även inom denna kategori där man delar in dem i mindre respektive större lantbrukare beroende på hur mycket mark de äger. 45 För detaljerade definitioner utav SCB:s socioekonomiska indelning hänvisar jag till bilaga sida sida sida 3 17

18 5. Metod Jag har valt enkätundersökning som metod och utifrån den skapat en data som jag sedan analyserat. I detta kapitel kommer jag att presentera varför jag valt just enkätundersökning som metod samt förklara hur jag genomfört den. 5.1 Varför enkätundersökning? Ordet enkät kommer från franskans enquête och betyder ungefär rundfråga. Enkätundersökningar skiljer sig från personliga intervjuer på det sättet att i en enkätundersökning har den som svarar på frågor möjlighet att se sina svar samt att det inte finns en intervjuare med i bilden. 46 En enkät är ett slags mätinstrument som man kan mäta människor beteende, åsikter och känslor med. 47 Syftet med min enkätundersökning är att skapa mig en bild utav de olika elevernas klassbakgrund för att sedan kunna besvara min frågeställning. Men varför har jag då valt att använda mig utav enkätundersökning som metod? Eftersom att jag har haft som mål att undersöka en större grupp människor blev det en kvantitativ studie med där enkätundersökningen är själva metoden. En kvalitativ undersökning innebär oftast att man genomför personliga intervjuer med ett mindre antal personer. Samtidigt som en kvantitativ studie omfattar många fler människor och har som syfte att försöka ge ett svar som representerar en större grupp människor. Den kvantitativa metoden innebär att en större mängd data samlas in. 48 Jag anser att utifrån frågorna i min enkät får jag stora möjligheter att besvara min uppsats frågeställning. En andra anledning till att jag valde just enkätundersökning är att jag personligen var nyfiken och tyckte att det hade varit spännande att genomföra då jag tidigare aldrig arbetat utifrån denna metod Trost, Enkätboken, 2007, s 9. Trost, Enkätboken, 2007, s 11. Trost, Enkätboken, 2007, s

19 5.2 Faktorer att tänka på vid enkätundersökning Population och urval är två viktiga faktorer när man ska genomföra en enkätundersökning. 49 Jag har valt att undersöka elever och begränsat mig till gymnasieskolan. Urvalet består alltså av ca 200 gymnasieelever, dessa elever har jag fått möjlighet att undersöka genom att min handledare under min VFT period kom med detta som förslag. Att det därför blev just dessa elever handlar till största del om praktiska faktorer och att jag enkelt hade tillgång till eleverna genom min handledare. När man sedan går vidare till att konstruera enkäten som man kommer att dela ut finns det en flera viktiga faktorer att tänka på. Framförallt bör man tänka på att anpassa enkäten till den grupp man valt att undersöka, de ska förstå och inte ha några större svårigheter med att kunna besvara hela enkäten. Jag har då anpassat språket och frågorna i min enkät utifrån att det är gymnasieelever som ska besvara den. 50 En annan viktig faktor som bör nämnas är antalet individer som ska genomföra enkäten. När man konstruerar en enkätundersökning vill man oftast kunna uttala sig om t.ex. en åsikt hos en viss grupp människor, i mitt fall gymnasieelever. 51 Jag är naturligtvis medveten att min enkätundersökning inte är representativ för alla gymnasieelever i hela Sverige eftersom att den endast omfattar 200 utdelade enkäter, vilket sedan blev 119 eftersom de andra enkäterna blev bortfall. Att jag personligen skulle kunna genomföra en undersökning som skulle vara representativ för alla gymnasieelever i Sverige ser jag som svårt eftersom att det både kräver tid och större kostnader för att trycka upp och skicka ut enkäter. Eftersom att mitt resultat i enkäten inte kommer bli representativt brukar man säga att mitt urval är icke-slumpmässigt. Det innebär att man ska få ett urval av människor som är representativa för populationen i bestämda avseenden. 52 Detta innebär att urvalet för min undersökning blev 200 enkäter där jag dock endast kunde använda 119 för att besvara min frågeställning, den begränsad grupp i min undersökning blir min handledares elever. Urvalet är som sagt väldigt viktigt för en enkätundersökning och man brukar säga att ju större urval ju större sannolikhet att resultatet är representativt för den grupp man valt att undersöka. Jag vill ännu än gång Trost, Enkätboken, 2007, s 25. Trost, Enkätboken, 2007, s 27. Trost, Enkätboken, 2007, s 29. Trost, Enkätboken, 2007, s

20 påpeka att jag är väl medveten om att min undersökning endast är representativ för den grupp elever min handledare har tillgång till och inte representerar elever i hela Sverige. Två begrepp som är viktiga och nödvändiga att ta upp i denna metoddel kring enkätundersökningar är reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär att mätningen ska vara stabil och inte utsättas för t.ex. slumpinflytelser. När det gäller en enkätundersökning så försöker man ha god reliabilitet genom att enkätfrågorna är lika för alla och att man avser att mäta samma sak för alla personer. 53 Validitet handlar om vad som är avsätt att mäta. I min enkätundersökning är det meningen att jag ska undersöka elevers klassbakgrund och då är det relevant att ställa en viss typ utav frågor. Svarsalternativen ska vara relevanta för frågorna och kunna kopplas till enkätens huvudsyfte dvs. att fastställa en klassbakgrund. 54 Ett viktigt val jag ställdes inför när jag konstruerade min enkät var om jag skulle ha öppna eller stängda svarsalternativ. Enligt Trost bör man undvika öppna frågor eftersom att dessa kan göra det svårare att tolka samt förstå innebörden utav svaret. Det är även svår att hantera och redovisa denna typ utav material eftersom att de personer som besvarar frågan kan tolka den på olika sätt och då ge olika svar Hur jag konstruerat min enkät När jag skulle konstruera min enkät ställdes jag inför två problem, hur jag skulle kunna bestämma socioekonomisk grupp på respektive elev samt hur jag skulle kunna återkoppla detta till Bourdieus teorier. För att fastställa elevers socioekonomiska bakgrund var det mest naturligt att titta på deras föräldrar ur olika perspektiv t.ex. vad de har för utbildning och vilket jobb de har. Eftersom att jag valt att utgå från SCB:s definition gällande socioekonomiska grupper så var det naturligt att jag skulle titta på just utbildning och arbete hos föräldrarna eftersom att dessa två faktorer är de som SCB tittar på när de fastställer socioekonomisk grupp. De frågor som jag använt mig utav för att operationalisera begreppet klass har varit följande: Fråga 4: Vad har dina föräldrar för typ utav utbildning? Trost, Enkätboken, 2007, s 64. Trost, Enkätboken, 2007, s 65. Trost, Enkätboken, 2007, s

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv

Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv Föreläsning Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv inom kursen Utbildning och samhällsförändring Utbildningssociologi, ht 2010 Andreas Melldahl Institutionen

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Sociology, 1-30, 30 credits Kurskod: LSOA17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde: Ämnesgrupp:

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp II. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp II. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp II Wieland Wermke + Viktiga begrepp n Variabel: ett namngivet objekt som används för att representera ett okänt värde (platshållare), till exempel ett reellt tal.

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007 Linköpings universitet Lärarprogrammet Svenska samhällsförhållande II, sociologi Ann-Charlotte Münger Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007 KLASS Klasskillnaderna

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30. Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare B, 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (B) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Jag väljer som jag vill

Jag väljer som jag vill Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Avdelningen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats i sociologi SOA204 Samhällsvetenskapliga programmet VT 2012 Jag väljer som jag

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 2: Society and Economy, 15 higher education credits Grundnivå

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Klass är möjligen det dom går i

Klass är möjligen det dom går i Göteborgs Universitet Samhällskunskap Klass är möjligen det dom går i En beskrivande studie om hur lärare i samhällskunskap behandlar klassbegreppet Examensarbete i Samhällskunskap Vt 09 David Solberger

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys

Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys I november/december 2016 skickade Svenskar i Världen (SVIV) och Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF)

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet

Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Föräldrapåverkan i samband med gymnasievalet Parents influence on their children s choice of upper secondary education Linda

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014 Motioner & motionssvar

Saco Studentråd Kongress 2014 Motioner & motionssvar Saco Studentråd Kongress 2014 Motioner & motionssvar Förbundens förslag och styrelsens svar Innehåll Motion till Saco Studentråds kongress, Jusek studerandesektion, Jämställdhet 4 Bakgrund 4 Styrelsens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Typ alfabetet. en kvalitativ jämförelse av synen på svenskämnet mellan elever som valt studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram

Typ alfabetet. en kvalitativ jämförelse av synen på svenskämnet mellan elever som valt studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram Svenska i ett mångkulturellt samhälle, termin 2 Vetenskaplig uppsats, 2007-03-14 Lärarutbildningen Typ alfabetet en kvalitativ jämförelse av synen på svenskämnet mellan elever som valt studieförberedande

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Vad är coachning... 3 1.2 Coachens utbildningar... 4 2. Syfte... 4

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund ! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning.

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida 1 Innehåll

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Sammanställning av utvärderingen av Inriktning

Sammanställning av utvärderingen av Inriktning Till Lärarutbildningsnämnden Högskolan i Gävle Sammanställning av utvärderingen av Inriktning 1 2003 Resultat Kön, ålder, planerad yrkesprofession samt inriktning 165 lärarstudenter har besvarat enkäten.

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer