Verklighetens klassamhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verklighetens klassamhälle"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Verklighetens klassamhälle - en studie av sambandet mellan socioekonomisk klass och betyg Reality of class society Mikael Zientara Lärarexamen 300hp Samhällsvetenskap och lärande Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Lars Pålsson Syll i

2 ii

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns någon koppling mellan socioekonomisk grupp samt betyg hos en grupp gymnasieelever. En viktig aspekt till valet av detta ämne är att jag ville se om det stämmer att elever från högre socioekonomiska bakgrunder får högre betyg. I min analys har jag utgått från Pierre Bourdieus teorier kring klass och utifrån dessa dragit mina slutsatser. Metoden som arbetet bygger på är en enkätundersökning och resultatet utav denna visar att det är ett mycket svårt ämne att besvara. Jag kom fram till att visa elever i större utsträckning hade samma medelbetyg. Dock så gick det inte att dra konkreta slutsatser som skulle kunna vara representativa gällande frågan eftersom att bortfallet på enkäterna var stort samt att undersökningen endast omfattade en skola. Nyckelord: betyg, enkätundersökning, klass, socioekonomisk indelning. ii

4 iv

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Tidigare forskning Teori om begreppet klass Marx Weber Bourdieu Kapital Habitus Fält Socioekonomisk grupp enligt SCB Metod Varför enkätundersökning? Faktorer att tänka på vid enkätundersökning Hur jag konstruerat min enkät Analys utav data Resultat och analys Resultat Analys Kapital v

6 Habitus Fält Diskussion resultat och analys Slutsats och diskussion Referenser Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. SCB:s socioekonomiska grupper Bilaga 3. Diagram

7 1. Inledning Denna uppsats kretsar kring begreppen klass och betyg, man kan väldigt förenklat säga att syftet med uppsatsen är att försöka se om det finns någon koppling mellan dessa två begrepp. Mitt intresse för framförallt begreppet klass har funnit länge men i och med att jag började mina studier vid Malmö högskola uppstod ett djupare intresse för begrepp. Under hela min tid vid högskolan har jag fått höra hur viktiga begreppen genus, klass och etnicitet är, hur dessa begrepp ingår i Malmö högskolas profil samt ska genomsyra all undervisning. Och det har begreppen gjort till viss del, dock anser jag personligen att genus och etnicitet har fått betydligt mer utrymme än begreppet klass. Detta tycker jag är väldigt synd eftersom att alla tre begreppen är otroligt viktiga speciellt ur en blivande lärares perspektiv. Att jag väljer att skriva mitt examensarbete kring just klass är en slags kritik mot Malmö högskola eftersom att jag anser att de inte behandlar begreppet i den utsträckning de borde göra, naturligtvis utifrån mina egna upplevelser under min studietid. Att jag sedan väljer att försöka koppla ihop begreppet klass med betyg är att jag personligen alltid haft ett intresse gällande frågan om det finns några samband mellan vad man får för betyg och vilken klassbakgrund man har. Jag har flera gånger stött på teorin om att elever från högre samhällsklasser skulle ha högre betyg, detta vill jag undersöka och se om det verkligen stämmer. Mitt examensarbete är viktigt för framtiden och den pedagogiska verksamheten eftersom att det understryker hur viktigt det är att vi tänker på begreppet klass när det gäller arbetet i skolan. Även begreppen genus och etnicitet är naturligtvis viktiga och bör genomsyra underviskningen. Begreppen är viktiga för att vi ska få en jämställd skola där alla är välkomna och har samma möjligheter att nå en positiv utveckling. De är viktigt att eleverna är medvetna och har kunskap gällande alla tre begreppen för att de ska få en positiv och bra grund att stå på som förhoppningsvis ska följa dem livet ut. 7

8 2. Syfte och frågeställning Man kan enkelt säga att syftet med detta examensarbete är att se om det finns något samband mellan den klassbakgrund man har och vad man får för betyg. Jag har flera gånger personligen upplevt att den bild som speglas i denna fråga är att elever från de högre klasserna även har bättre betyg. Metoden är en enkätundersökning som gäller 119 elever där jag försöker fastställa deras klassbakgrund och sedan undersöka sambandet mellan vilka betyg de får i förhållande till vilken socioekonomisk grupp de tillhör. Frågeställningen till mitt arbete är följande: Finns det någon koppling mellan faktorerna socioekonomisk grupp och betyg? 8

9 3. Tidigare forskning Det finns en del tidigare forskning på områdena social klass och skola, främst där man tittar på samband mellan de två faktorerna. Jag kommer här presentera de arbeten jag anser mest relevanta och intressanta för min studie. Skolverket gav 2009 ut rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? där man kommer fram till att faktorer som t.ex. ökad segregering och den ökade individualiserade undervisningen i skolan påverkar elevers resultat. Man kommer också fram till att det finns en skillnad i resultaten mellan elever som har föräldrar med endast grundskoleutbildning jämfört med elever som har föräldrar med högre utbildning vid t.ex. högskola eller universitet. Skolverkets rapport visar att socioekonomisk bakgrund har en stor betydelse både för elevens personliga betyg men även för atmosfären i skolan. Det jag anser mest intressant i denna rapport är att den visar hur segregationen mellan skolor ökar då en viss socioekonomisk grupp väljer att gå på en skola, detta får stor betydelse för tex. lärarnas förväntningar på vad eleverna ska prestera. 1 När man talar om den ökade individualiseringen i den svenska skolan menar man att dagens elever idag har ett större personligt ansvar för sin egen undervisning, eftersom att ansvaret delvis gått från lärare till elev och då även från skola till hem. Att elever har mer ansvar för sitt skolarbete leder till att läraren får en roll som delvis hamnar i bakgrunden. Detta leder till att föräldrarnas till viss del måste ta sig rollen som lärare i hemmet och här ser man en tydlig koppling mellan elevens resultat och föräldrarnas kulturella kapital och utbildning. 2 David Solbergers uppsats Klass är något dom möjligtvis går i är en kvalitativ studie gällande lärares syn på begreppet klass och hur de väljer att arbeta med det i sin undervisning. Resultatet utav hans studie är att begreppet klass är väldigt aktuellt i dagens skola, att det är svårtolkat och att undervisningen kring begreppet baseras utifrån 1 2 Vad påverkar resutlatet i svensk grundskola? (skolverkets rapport) s 47. Vad påverkar resutlatet i svensk grundskola? (skolverkets rapport) s 49. 9

10 lärarens relation till det. Han menar att begreppet är abstrakt och kan vara svårt att förstå för både lärare och elever. 3 Det som är relevant mellan min och Solbergs studie är att den visar att det finns en stor förvirring hos lärare vad klass egentligen är samt att den precis som jag kommer att diskutera i mina slutsatser visar att klass är ett väldigt svårt begrepp att analysera. Uppsatsen Kön och klass i skolsituationen skriven utav Robert Waderup behandlar de båda ämnena klass och kön och hur dessa två faktorer spelar in på hur man integreras med lärare i skolan. Man kan enkelt säga att hans undersökning går ut på att visa vilka elever som får bäst relation med lärare utifrån kön och klass. Han kommer fram till att det är elever med medelklassbakgrund och kommer från hem med god studievana som till största del integreras bäst med lärare i skolan. Detta resultat är relevant för min studie eftersom att det delvis bekräftar mina tankar kring att elever från högre socioekonomisk bakgrund skulle lyckas bättre i skolan. Intressant med hans arbete är att han även kommer fram till att man kan han inte säga om klassbakgrunden avgör betygen utifrån hans enskilda studie. 4 Uppsatsen Arbete och kunskap: röster från gymnasieskolans fordons- och samhällsvetenskapliga program utav Goran Pauca kan appliceras på ämnet klass och skola enligt mig. Han gör en undersökning bland elever som går yrkesförberedande respektive studieförberedande program på gymnasiet och tittar på deras syn på arbete och framtida studier. Han kommer fram till att det finns stora skillnader och att elever i de yrkesförberedande programmen oftast inte får godkänt i alla kärnämnen. Han analyserar de olika elevernas inställningar och visar att elever i de yrkesförberedande programmen värderar jobb direkt efter gymnasiet högre än vidare studier. 5 Detta arbete blir relevant för min studie på det sätt att det visar att det finns en tydlig koppling mellan klass och vilka program elever väljer att gå, den visar helt enkelt på att klassamhället återskapas. 3 4 Solberger, David,

11 4. Teori om begreppet klass I denna del utav min uppsats presenterar jag de teorier kring klass jag valt att utgå ifrån. Jag väljer att presentera tre olika tänkares definitioner utav begreppet Marx, Weber och Bourdieu. Dock så har jag i denna uppsats valt att till största del utgå utifrån Bourdieus definition utav klass, främst för att begränsa mig men även för att jag anser hans teori mest fruktbar i detta examensarbete. Att jag väljer att ta upp Marx och Weber även fast dessa inte är relevanta för min undersökning är eftersom att dessa tänkare oftast dominerar när man pratar om begreppet klass, jag tror att det kan vara bra för läsaren utav mitt arbete att få en bild utav respektive tänkares idéer. 4.1 Marx Marx tankar gällande begreppet klass kretsar mycket kring ekonomi och förhållanden till de olika samhällsklasserna. Han menar att den som har makt över ekonomin har även mest handlingsutrymme i samhället, hans teorier handlar mycket om vilka som äger produktionsmedlen i samhället och att de som äger fritt kan sprida sina värderingar vilket leder till att det uppstår olika klasser. 6 Marx teorier kring klass utvecklades vid industrisamhällets tidiga år och mycket utav hans kritik riktas mot just industrisamhället. 7 Han menade dock att det funnits orättvisor utifrån klassperspektivet långt bak i tiden t.ex. i det feodala samhället där adeln hade makt över de lägre klasserna. Han drar paralleller till det kapitalistiska industrisamhället han själv levde i där borgarna hade makt och styrde de lägre klasserna. 8 Eftersom att en mer privilegierad klass utnyttjade en mindre priviligerad klass uppstod det konflikter, Marx pratade om en klasskamp mellan de olika klasserna proletärer och borgare. 9 Konflikten i det moderna kapitalistiska samhället pågick alltså mellan de som ägde produktionssättet som Marx kallade kapitalister och de som arbetade fram olika produkter dvs. arbetarna. Olika förhållanden i produktionssättet bestämde vilka som hade den största makten i Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 59. Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 28. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 59. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s

12 samhället, inom produktionssättet fanns flera olika nivåer. Nivå 1 var produktivkrafterna vilket innebar hur människan tar fram och bearbetar råvaror, nivå 2 var produktionsförhållanden och här handlar det om vem som äger egendomen. 10 Beroende på hur fördelningen mellan nivå 1 och 2 såg ut formades klasser och olika relationer mellan dessa i nivå 3. I den 4:e nivån handlar det om hur staten agerar och hur de rättsliga förhållanden utformas, den klass som styr över produktionsmedlen bestämmer också hur staten ska agera menade Marx. Den klass som har störst inflyttande på staten har då även möjlighet att påverka olika idéer, religion och filosofi i samhället vilket nivå 5 handlar om. 11 För att enkelt sammanfatta Marx teorier kring klass så kan man säga att det helt enkelt handlar om vem som äger produktionsmedlen och vem som tar fram produkterna, man kallar även denna konflikt för klasskamp mellan ägande och icke ägande klasser. 12 I grunden handlar konflikten mellan klasserna om hur ekonomin i samhället ser ut, arbetarklassen ville förändra den orättvisa fördelningen i samhället samtidigt som kapitalisterna ville ha kvar den eftersom att de gynnades mer utav den Weber Weber utgår till största del utifrån makt när han pratar om begreppet klass. Han skiljer på klasserna på liknande sätt som Marx genom att säga att klass uppdelningar handlar om de som äger respektive de som inte äger. 14 Den ägande klassen har en makt över dem som inte äger vilket gör dem till en positivt priviligerad klass. Weber skriver på samma sätt som Marx kring en kamp mellan de olika klasserna och revolutionen enligt Weber skulle främst gå ut på att omvandla staten från en maktstat till en folkstat. 15 En klass är enligt Weber en grupp individer som har samma intresse och utgångspunkter som påverkar deras livschanser. När individerna sedan slår sig samman bildar de en klass. Det som skiljer Weber från Marx är han inte drar gränser mellan klasser lika hårt som Marx. Weber menar till och med att olika klasser kan förenas när det gäller vissa frågor t.ex. anti-rasism. 16 Marx teori kring klass baserades till stor del på ekonomi och Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 60. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 61. Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 68. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 76. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 173. Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s

13 även på denna punkt skiljer sig de båda tänkarnas teorier. Weber pratar istället om status i samhället som inte baseras på ekonomi t.ex. en fabriksarbetare kan tjäna mer än en musiker samtidigt som musikern fortfarande har högre status i samhället än fabriksarbetaren. 17 Weber talar om tre typer av klasser ägarklasser, yrkesklasser och sociala klasser. Ägar- och yrkesklasser kan vara antingen positivt privilegierade eller negativt privilegierade. De som var positivt privilegierade ägarklasser hade monopol på dyra produkter och låningskapital. De negativt privilegierade ägarklasserna var understödstagare. Positivt privilegierade yrkesklasser kunde vara t.ex. köpmän och industriföretagare, negativt privilegierade var arbetare. Sociala klasser kunde vara hela arbetarklassen, hela borgarklassen eller hela medelklassen. 18 Genom denna uppdelning visar Weber tillskillnad från Marx att det inte finns någon enhetlig klass utan att begreppet är mer komplicerat än så. 19 Det var alltså inte i förstahand ekonomin som kunde förena klasser utan olika intressen. Ett exempel var politiska partier där Weber menar att dessa bildades för att öka anhängarnas makt i olika frågor. Inom de politiska partierna förenades personer med samma syn och mål i olika frågor t.ex. klass Bourdieu Jag utgår i min uppsats till största del utifrån den franske samhällsvetaren Pierre Bourdieus teorier kring klass. Till skillnad från Marx och Weber som jag tidigare skrivit om anser jag att Bourdieu har en bredare analys utav klass och därmed ger mig större möjligheter att försöka besvara min frågeställning. En annan viktig anledning till varför jag valt att utgå från Bourdieu är att jag anser hans klassteori är en utav de mer moderna som går att anpassa till dagens samhälle. Även om han likt Marx och Engels pratar mycket kring ekonomiska problem baserade utifrån klass tar han sin analys ett steg längre genom att visa på olika faktorer som påverkar individers möjligheter i det sociala rummet. 21 Detta gör enligt mig att Bourdieus teori har störst relevans för min frågeställning Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s

14 4.4 Kapital Begreppet kapital är ett stor och viktigt begrepp inom Bourdieus klassteori man kan enkelt säga att det betyder ungefär värden, resurser och tillgångar. 22 Begreppet kapital delas sedan in i olika undergrupper t.ex. symboliskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital. Det symboliska kapitalet är något som sociala grupper ser som värdefullt, exempel på detta kan vara konstverk, vetenskapliga arbeten eller examen från högre lärosäten.. 23 Kulturellt kapital är en form av symboliskt kapital och exempel på detta kan vara att man är förtrogen med klassisk musik eller litteratur. Även förmåga att utrycka sig kultiverat i tal och skrift räknas in som kulturellt kapital. 24 Det sociala kapitalet är olika relationer mellan individer och grupper t.ex. släktrelationer eller förbindelser med andra viktiga personer i samhället. 25 Ett mycket tydligt exempel på socialt kapital kan vara den samhörighet som elever på olika elitskolor har med varandra. 26 Bourdieu applicerar de olika typerna utav kapital på verkligheten och ger oss flera exempel. Han menar t.ex. att det kulturella kapitalet tydligt visar på olika dominansförhållanden i samhället. Symboliska tillgångar i form utav högre examen och kunskap inom konst är vanligt bland de dominerande klasserna, tillgångarna uppfattas som mer värda utav de dominerande klasserna och denna syn dominerar i hela samhället. 27 För att förenkla begreppet kulturellt kapital kan man säga att det innebär om du anses bildad och en svensk motsvarighet till detta skulle kunna vara begreppet det sociala arvet. 28 Det förekommer enligt Bourdieu en form av kamp kring de olika kapital. Genom att olika grupper som t.ex. samhällsklasser och yrkesgrupper medvetet försöker bevara eller öka värdet av sitt kapitalinnehav, leder detta till att andra grupper utestängs eftersom de inte innehar samma typ utav kapital. 29 När det gäller olika sociala klasser så hade 22 Broady, Sociologi och epistemologi Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, 1990, s Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 186. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 173. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 177. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s

15 Bourdieu en mängd olika namn för dessa och även flera olika indelningar. Men de som är mest relevanta och som han återkommer till i sina texter är folkliga, medel- och dominerandeklasser Habitus Begreppet habitus är en form utav system som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. 31 Habitus påverkas utav det liv man hittills levt och är resultatet utav sociala erfarenheter och kollektiva minnen som har haft betydelse för hur vi fostrats. En utav de viktigaste funktionerna begreppet fyller är att det visar hur sociala värden återskapas genom att folk väljer att återskapa det habitus de anser rätt. 32 Man skulle förenklat säga att habitus är hur vi väljer att handla och uppträda i vårt dagliga liv i samhället. 33 Ett tydligt exempel på hur habitus hänger samman med olika typer utav kapital och återskapande av sociala värden är familjer. I en intellektuell familj ärver oftast barnet ett högre kulturellt kapital än i en arbetar familj där barnet istället vanligtvis ärver ett högre ekonomiskt kapital. 34 Man kan enkelt säga att barnet från den intellektuella familjen kommer värdera det kulturella kapitalet högre jämfört med barnet från arbetarfamilj som kommer se högre värde i det ekonomiska kapitalet. Vi ser på exemplet ovan hur de båda begreppen kapital och habitus hör ihop och kommer därmed även in på det tredje och sista begreppet i Bourdieus klassteori. 4.6 Fält När Bourdieu talar om socialt fält innebär detta att en avgränsad grupp människor och institutioner strider om något som de har gemensamt intresse kring. Ett exempel på detta kan vara det litterära fältet där olika författare, litteraturkritiker, tidningar mm försöker lyckas nå en positiv utveckling. Författarna kämpar t.ex. om att skriva kvalitativ litteratur samtidigt som tidningar vill visa på god litteraturkritik. 35 Bourdieu menar att fält kan vara en plats för spel och relationer mellan individer och institutioner Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 216. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 228. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 228. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 233. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 231. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s

16 som konkurrerar om samma kampobjekt. 36 Ett annat exempel som jag personligen anser väldigt intressant är Bourdieus forskning kring konstnärsfältet. Bourdieu menar att konstnärer tillhör ett högt fält med stort kulturellt kapital och ett speciellt habitus, samtidigt tar han i sitt exempel upp hur konstnären trots sin tilldelade medelklass identitet lever ett bohemliv som är väldigt nära folket. Han ger exempel gällande konstnärens sexuella relationer där denne köper sex utav prostituerade och deltar i andra former utav sexuella överträdelser som han sedan skriver om i sin litteratur. 37 Bourdieu menar att konstnären klassas till ett fält där man ofta placerar in den kultiverade medelklassen trots att han inte lever som dem. 38 Antalet fält som går att studera enligt Bourdieus teori är stort, några exempel på fält är politikens fält, idrottens fält och modeskaparnas fält. I sina undersökningar konstruerar han oftast ett system utav olika relationer som förbinder positioner inom fälten. På så sätt urskiljer han mellan dominerande och dominerade aktörer inom fältet Socioekonomisk grupp enligt SCB Statistiska centralbyrån i Sverige har gjort en indelning i socioekonomiska grupper som även jag kommer att utgå ifrån i min uppsats. Denna indelning menar SCB är viktigt eftersom att mycket gällande samhällsforskning rör frågor och relationer mellan olika samhällsklasser. Man skriver även att denna statistik är avsedd att belysa den hierarkiska struktur i ett samhälle som delar upp människor i olika klasser. 40 Rent historiskt har man sedan början av 1900-talet använt sig utav socioekonomisk indelning när det gäller statistik i det Svenska samhället. Grunden i den statistik och data som SCB samlar gällande socioekonomiska grupper ligger i individens position på arbetsmarknaden då denna position anses ha en avgörande betydelse för välfärdsfördelning och livschanser. SCB menar att inom respektive socioekonomisk grupp finns stora likheter mellan individernas situation utifrån arbete Bourdieu, Kultur och kritik, 1997, s 214. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s 103. Bourdieu, Konstens regler, 2000, s 104. Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s aspx aspx 16

17 Den socioekonomiska indelningen består utav tre grupper med ett antal undergrupper, de tre grupperna är arbetare, tjänstemän och företagare. De olika undergrupperna delas sedan in efter mer detaljerad information kring individens bakgrund såsom t.ex. specifika arbetsuppgifter och information gällande utbildningar. 42 SCB:s definition för de tre olika huvudgrupperna är följande: Arbetare: Yrken normalt organiserade inom LO. Där man sedan delar in folk i undergrupperna facklärda respektive ej facklärda varuproducerande, facklära respektive ej facklärda tjänsteproducerande. 43 Tjänstemän: Yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO/SR. Här har vi bl.a. undergrupperna tjänstemän på läge, mellannivå, högre och ledande befattning. Sedan tittar man på om tjänstemännen har underställa och även på hur lång utbildning efter grundskolan är. 44 Företagare: Egna företagare samt medhjälpare i familjemedlems företag. Inklusive företagare som bildat aktiebolag och formellt är anställa i egna företag. Här tittar man bl.a. på hur många anställda företaget har. Lantbrukare placeras även inom denna kategori där man delar in dem i mindre respektive större lantbrukare beroende på hur mycket mark de äger. 45 För detaljerade definitioner utav SCB:s socioekonomiska indelning hänvisar jag till bilaga sida sida sida 3 17

18 5. Metod Jag har valt enkätundersökning som metod och utifrån den skapat en data som jag sedan analyserat. I detta kapitel kommer jag att presentera varför jag valt just enkätundersökning som metod samt förklara hur jag genomfört den. 5.1 Varför enkätundersökning? Ordet enkät kommer från franskans enquête och betyder ungefär rundfråga. Enkätundersökningar skiljer sig från personliga intervjuer på det sättet att i en enkätundersökning har den som svarar på frågor möjlighet att se sina svar samt att det inte finns en intervjuare med i bilden. 46 En enkät är ett slags mätinstrument som man kan mäta människor beteende, åsikter och känslor med. 47 Syftet med min enkätundersökning är att skapa mig en bild utav de olika elevernas klassbakgrund för att sedan kunna besvara min frågeställning. Men varför har jag då valt att använda mig utav enkätundersökning som metod? Eftersom att jag har haft som mål att undersöka en större grupp människor blev det en kvantitativ studie med där enkätundersökningen är själva metoden. En kvalitativ undersökning innebär oftast att man genomför personliga intervjuer med ett mindre antal personer. Samtidigt som en kvantitativ studie omfattar många fler människor och har som syfte att försöka ge ett svar som representerar en större grupp människor. Den kvantitativa metoden innebär att en större mängd data samlas in. 48 Jag anser att utifrån frågorna i min enkät får jag stora möjligheter att besvara min uppsats frågeställning. En andra anledning till att jag valde just enkätundersökning är att jag personligen var nyfiken och tyckte att det hade varit spännande att genomföra då jag tidigare aldrig arbetat utifrån denna metod Trost, Enkätboken, 2007, s 9. Trost, Enkätboken, 2007, s 11. Trost, Enkätboken, 2007, s

19 5.2 Faktorer att tänka på vid enkätundersökning Population och urval är två viktiga faktorer när man ska genomföra en enkätundersökning. 49 Jag har valt att undersöka elever och begränsat mig till gymnasieskolan. Urvalet består alltså av ca 200 gymnasieelever, dessa elever har jag fått möjlighet att undersöka genom att min handledare under min VFT period kom med detta som förslag. Att det därför blev just dessa elever handlar till största del om praktiska faktorer och att jag enkelt hade tillgång till eleverna genom min handledare. När man sedan går vidare till att konstruera enkäten som man kommer att dela ut finns det en flera viktiga faktorer att tänka på. Framförallt bör man tänka på att anpassa enkäten till den grupp man valt att undersöka, de ska förstå och inte ha några större svårigheter med att kunna besvara hela enkäten. Jag har då anpassat språket och frågorna i min enkät utifrån att det är gymnasieelever som ska besvara den. 50 En annan viktig faktor som bör nämnas är antalet individer som ska genomföra enkäten. När man konstruerar en enkätundersökning vill man oftast kunna uttala sig om t.ex. en åsikt hos en viss grupp människor, i mitt fall gymnasieelever. 51 Jag är naturligtvis medveten att min enkätundersökning inte är representativ för alla gymnasieelever i hela Sverige eftersom att den endast omfattar 200 utdelade enkäter, vilket sedan blev 119 eftersom de andra enkäterna blev bortfall. Att jag personligen skulle kunna genomföra en undersökning som skulle vara representativ för alla gymnasieelever i Sverige ser jag som svårt eftersom att det både kräver tid och större kostnader för att trycka upp och skicka ut enkäter. Eftersom att mitt resultat i enkäten inte kommer bli representativt brukar man säga att mitt urval är icke-slumpmässigt. Det innebär att man ska få ett urval av människor som är representativa för populationen i bestämda avseenden. 52 Detta innebär att urvalet för min undersökning blev 200 enkäter där jag dock endast kunde använda 119 för att besvara min frågeställning, den begränsad grupp i min undersökning blir min handledares elever. Urvalet är som sagt väldigt viktigt för en enkätundersökning och man brukar säga att ju större urval ju större sannolikhet att resultatet är representativt för den grupp man valt att undersöka. Jag vill ännu än gång Trost, Enkätboken, 2007, s 25. Trost, Enkätboken, 2007, s 27. Trost, Enkätboken, 2007, s 29. Trost, Enkätboken, 2007, s

20 påpeka att jag är väl medveten om att min undersökning endast är representativ för den grupp elever min handledare har tillgång till och inte representerar elever i hela Sverige. Två begrepp som är viktiga och nödvändiga att ta upp i denna metoddel kring enkätundersökningar är reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär att mätningen ska vara stabil och inte utsättas för t.ex. slumpinflytelser. När det gäller en enkätundersökning så försöker man ha god reliabilitet genom att enkätfrågorna är lika för alla och att man avser att mäta samma sak för alla personer. 53 Validitet handlar om vad som är avsätt att mäta. I min enkätundersökning är det meningen att jag ska undersöka elevers klassbakgrund och då är det relevant att ställa en viss typ utav frågor. Svarsalternativen ska vara relevanta för frågorna och kunna kopplas till enkätens huvudsyfte dvs. att fastställa en klassbakgrund. 54 Ett viktigt val jag ställdes inför när jag konstruerade min enkät var om jag skulle ha öppna eller stängda svarsalternativ. Enligt Trost bör man undvika öppna frågor eftersom att dessa kan göra det svårare att tolka samt förstå innebörden utav svaret. Det är även svår att hantera och redovisa denna typ utav material eftersom att de personer som besvarar frågan kan tolka den på olika sätt och då ge olika svar Hur jag konstruerat min enkät När jag skulle konstruera min enkät ställdes jag inför två problem, hur jag skulle kunna bestämma socioekonomisk grupp på respektive elev samt hur jag skulle kunna återkoppla detta till Bourdieus teorier. För att fastställa elevers socioekonomiska bakgrund var det mest naturligt att titta på deras föräldrar ur olika perspektiv t.ex. vad de har för utbildning och vilket jobb de har. Eftersom att jag valt att utgå från SCB:s definition gällande socioekonomiska grupper så var det naturligt att jag skulle titta på just utbildning och arbete hos föräldrarna eftersom att dessa två faktorer är de som SCB tittar på när de fastställer socioekonomisk grupp. De frågor som jag använt mig utav för att operationalisera begreppet klass har varit följande: Fråga 4: Vad har dina föräldrar för typ utav utbildning? Trost, Enkätboken, 2007, s 64. Trost, Enkätboken, 2007, s 65. Trost, Enkätboken, 2007, s

Klass är möjligen det dom går i

Klass är möjligen det dom går i Göteborgs Universitet Samhällskunskap Klass är möjligen det dom går i En beskrivande studie om hur lärare i samhällskunskap behandlar klassbegreppet Examensarbete i Samhällskunskap Vt 09 David Solberger

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng Vill du bli För dig som redan har akademiska poäng Lärarprogram, 90 högskolepoäng lärare? Lärarutbildning Vem kan söka till utbildningen? Lärarutbildningen 90 högskolepoäng vänder sig till dig som har

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata

133527 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata Stockholms stad Förskoleundersökning 1 17 Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata 1--1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Frilufts Förskolor Broby Föräldrar Förskola - Våren 2013 31 svar, 82%

Frilufts Förskolor Broby Föräldrar Förskola - Våren 2013 31 svar, 82% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. bra 7 5 0 9% 5 97% 7 0% 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 5 6 60 6 9 9 5 9% 90% 96% 9%. Personalen

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Nyhetsbrev nummer 2, 2011

Nyhetsbrev nummer 2, 2011 Nyhetsbrev nummer 2, 2011 Här kommer ett nyhetsbrev från SchoolSoft med allt som hänt i produkten under de senaste månaderna. Mindre nyheter Namnen på eventuella inaktiverade barn som en vårdnadshavare

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90%

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90% Föräldrar Förskola - Våren svar, 0% Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 76 7 80 bra 8% 0% 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 6 7 0 3 6 3 % 0%. Personalen är engagerad

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Att studera franska: eget beslut eller familjens inflytande?

Att studera franska: eget beslut eller familjens inflytande? Att studera franska: eget beslut eller familjens inflytande? Francois-Xavier Poret LAU690 Handledare: Katharina Vajta Examinator: Alejandro Urrutia Rapportnummer: Abstract Examensarbete inom lärarutbildningen

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Man skulle ha någon rik farbror

Man skulle ha någon rik farbror GÖTEBORGS UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Man skulle ha någon rik farbror En studie om hinder för en jämnare rekrytering till högskolan Kandidatuppsats i Statsvetenskap HT 07 Kristina Johansson

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

135127 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan

135127 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan Stockholms stad Förskoleundersökning 1 7 Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan 1--1 Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor

Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor Jennie Mattsson Ht-2009 15 hp B-nivå Lärarprogrammet 210 hp alt 270 hp Examinator: Lars

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer