Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv

Transkript

1 Föreläsning Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv inom kursen Utbildning och samhällsförändring Utbildningssociologi, ht 2010 Andreas Melldahl Institutionen för utbildning, kultur och media (EDU) Uppsala universitet

2 Föreläsningen Del 1 Allt som är fast förflyktigas Del 2 Det sociala rummet Del 3 Relationen mellan utbildning och arbetsliv 2

3 Litteratur Pierre Bourdieu Socialt rum och symboliskt rum s i Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos 2004 [1994] Pierre Bourdieu och Luc Boltanski Titel och ställning. Om förhållandet mellan produktionssystemet och reproduktionssystemet s i Donald Broady (red.) Kultur och utbildning. Om Pierre Bourdieus sociologi, UHÄ 1989 Pierre Bourdieu Statstänkandet. Det byråkratiska fältets ursprung och struktur s i Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos 2004 [1994] 3

4 Allt som är fast förflyktigas 4

5 Kontorsarbete

6 Kontorsarbete 1950-tal 6

7 Kontorsarbete 2000-tal 7

8 Volkswagenfabrik

9 Peugeotfabrik

10 Befolkningens utbildningsnivå, sex åldersgrupper 1990 Utbildningsnivå Ålder år år år år år år Förgymnasial 76,2 68,5 57,6 41,0 24,8 16,1 Gymnasial 18,9 24,2 25,6 33,7 47,3 66,7 Eftergymnasial 4,9 7,3 16,8 25,3 27,9 17,2 Summa Antal Källa: Folk- och bostadsräkningarna 1970 och

11 Utbildningsnivå, ekonomisk elit 1970 och 1990 Företagsledare bland de fem procent av befolkningen med högst inkomst Utbildningsnivå Förgymnasial 24,0 15,8 Gymnasial 47,7 30,1 Eftergymnasial 28,2 54,0 Summa Antal Källa: Folk- och bostadsräkningarna 1970 och

12 Utbildningsnivå, fem åldersgrupper av arbetarklass 1990 Arbetarklassens hårda kärna enligt Göran Therborn: Ej facklärda arbetare i varuproduktion Utbildningsnivå år år år år år Förgymnasial 28,4 51,2 73,0 85,2 91,4 Gymnasial 67,5 44,9 24,3 13,5 7,7 Eftergymnasial 4,1 3,9 2,7 1,3 0,9 Summa Antal Källa: Folk- och bostadsräkning

13 Utbildningsnivå, socialtjänstemän 1970 och 1990 Utbildningsnivå Förgymnasial 17,3 8,6 Gymnasial 47,2 18,8 Eftergymnasial 35,5 72,6 Summa Antal Källa: Folk- och bostadsräkningarna 1970 och

14 Utbildningskrav för tillträde till mellannivåtjänster Källa: Louis Chauvel, Les destin des générations. Structure sociale et cohortes en France du XX e siècle aux années 2010, PUF, 2010, s

15 Det sociala rummet 15

16 Socialt rum och symboliskt rum Sammanfattning av Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste, utgiven 1979 (eng. 1984) Förankrat i en empirisk verklighet, ingen skrivbordskonstruktion Många metoder, många utkikspunkter Historiskt specifikt, men ej slumpmässigt ( ett typfall i en ändlig värld av möjliga konfigurationer, s. 12) Relationellt! Positioner, smak, ställningstaganden 16

17 Olika typer av kapital Ekonomiskt kapital: - Pengar, ekonomisk makt Kulturellt kapital: - Utbildning (eg. genom utbildning förvärvad förtrogenhet med kulturen) Socialt kapital: - Nätverk, kontakter 17

18 Mycket kulturella resurser, lite ekonomiska resurser En geometrisk modell Mycket resurser (av olika slag) Mycket ekonomiska resurser, lite kulturella resurser Lite resurser (av olika slag) 18

19 Mycket kulturella resurser, lite ekonomiska resurser En geometrisk modell Mycket resurser (av olika slag) Första dimensionen = Förklarar mest av skillnader mellan positioner Mycket ekonomiska resurser, lite kulturella resurser Lite resurser (av olika slag) 19

20 Mycket kulturella resurser, lite ekonomiska resurser En geometrisk modell Mycket resurser (av olika slag) Andra dimensionen = Förklarar därefter mest av skillnader mellan positioner Första dimensionen = Förklarar mest av skillnader mellan positioner Mycket ekonomiska resurser, lite kulturella resurser Lite resurser (av olika slag) 20

21 Mycket kulturella resurser, lite ekonomiska resurser En geometrisk modell Mycket resurser (av olika slag) Första dimensionen = Förklarar mest av skillnader mellan positioner Andra dimensionen = Förklarar därefter mest av skillnader mellan positioner Tredje dimensionen = Förändring över tid Mycket ekonomiska resurser, lite kulturella resurser Lite resurser (av olika slag) 21

22 Mycket kulturella resurser, lite ekonomiska resurser En geometrisk modell - positioner UNIVERSITETS- LÄRARE KONSTNÄR GRUNDSKOLE- LÄRARE Mycket resurser (av olika slag) LÄKARE KVALIFICERADE ARBETARE LANTARBETARE Lite resurser (av olika slag) FÖRETAGSLEDARE HANTVERKARE Mycket ekonomiska resurser, lite kulturella resurser 22

23 Mycket kulturella resurser, lite ekonomiska resurser En geometrisk modell - smak UNIVERSITETS- LÄRARE KONSTNÄR vandring GRUNDSKOLE- LÄRARE Mycket resurser (av olika slag) öl LÄKARE whiskey fotboll KVALIFICERADE ARBETARE LANTARBETARE Lite resurser (av olika slag) FÖRETAGSLEDARE champagne jakt HANTVERKARE Mycket ekonomiska resurser, lite kulturella resurser 23

24 Mycket kulturella resurser, lite ekonomiska resurser En geometrisk modell - ställningstaganden UNIVERSITETS- LÄRARE KONSTNÄR vandring GRUNDSKOLE- LÄRARE RÖSTAR VÄNSTER Mycket resurser (av olika slag) öl LÄKARE whiskey fotboll KVALIFICERADE ARBETARE LANTARBETARE Lite resurser (av olika slag) FÖRETAGSLEDARE RÖSTAR HÖGER champagne jakt HANTVERKARE Mycket ekonomiska resurser, lite kulturella resurser 24

25 Habitus Förmedlande led mellan struktur och aktör Genom habitus blir världen begriplig Sätt att tala, sätt att föra sig hur i stället för vad 25

26 Klasser och sociala rum De sociala klasserna finns inte [ ]. Det som finns är ett socialt rum, ett rum av skillnader, i vilket klasserna existerar liksom i virtuellt tillstånd, latent, men inte som någonting givet, utan som någonting som måste skapas. (s. 23) Teoretiska klasser (i ett symboliskt rum ) i ett land som sagts bli alltmer homogent, demokratiskt osv, kan [man ] finna skillnader överallt. (s. 23) 26

27 Relationen mellan utbildning och arbetsliv 27

28 Ordet och saken Är läraren som är son till en lärare verkligen lärare i samma mening som sin far? (s. 107) 28

29 Förhållandet mellan produktionssystem och reproduktionssystem Titel utdelas av utbildningssystemet Ställning erövras på arbetsmarknaden När arbetsmarknaden blir mer komplex ökar betydelsen av utbildningen Produktionssystemet (arbetsmarknad) och reproduktionssystemet (utbildning) verkar efter olika logiker 29

30 Reproduktionssystemets autonomi som grund för individernas utbildningsstrategier Systemets autonomi individens frihet (dock positionsbestämd) Eviga titlar Den dagliga klasskampen Utbildningssystemets reproducerade funktion - självreproduktion - moralisk fostran (Durkheim) 30