Kulturell bildning i folkhögskolans regi

Transkript

1 Kulturell bildning i folkhögskolans regi Deltagare och lärare på estetiska profilkurser En utvärdering av folkhögskolans estetiska verksamhet på uppdrag av Folkbildningsrådet Sanna Levelius & Erik Nylander medverkar gör även Henrik Fürst

2 Likheter i syftet med statens stöd till folkbildningen och kulturpolitiken Kulturpolitiken ska: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Folkbildningen ska: bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

3 Utvärderingens syfte är att belysa folkhögskolans kurser i tre perspektiv: som del i ett utbildningssystem för konstnärligt yrkesutövande som yrkesutbildning för konstnärligt yrkesutövande som arbetsmarknad för yrkesverksamma konstnärer (nationellt och i olika delar av landet)

4 Underlag för rapporten: En databas över deltagargrupperna skapad utifrån statistik från SCB, grundad på Folkbildningsregistret. En enkät som gått ut till landets dryga 700 lärare på estetiska profilkurser och svarades av 397 personer (57% svarsfrekvens) Intervjuer med 54 deltagare, 21 lärare och 8 tidigare deltagare på estetiska profilkurser.

5 Rapportens upplägg: Inledning Deltagarnas väg till folkhögskolan Lärarna och deltagarnas tid på folkhögskola Vad händer efter tiden på folkhögskola Diskussion och analys

6 Hur ser deltagandet ut i folkhögskolorna efter kurstyp?

7 Antalet deltagare involverade i längre estetiska kurser mellan

8 Hur ser utvecklingen och relationen ut mellan de olika estetiska ämnena?

9 Deltagarnas väg till folkhögskolan

10 Vilka deltar? Köns- och åldersfördelning Databas: Verksamhetsstatistik

11 Förvärvade utbildningsresurser 30 procent av deltagarna hade läst specialiserade gymnasieprogram med inriktning mot estetiska området, 33 procent från samhällsvetar-, ekonomi- och naturvetarprogram och cirka 20 procent kom från de yrkesinriktade program. 27 procent av deltagarna hade läst på högskolan före folkhögskolan. Inom litteraturinriktningarna var det vanligare att ha läst på högskola innan folkhögskola än att inte ha gjort det (38% hade läst humaniora/konst).

12 Ärvda utbildningsresurser : Estetiska kursprofiler efter högsta registrerade utbildningsnivå på biologiska föräldrar Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer Gymnasial utbildning max 2-år Eftergymnasi al utbildning kortare än 3 år Gymna sial utbildni ng 3 år Forskarut bildning Förgym nasial utbildni ng kortare än 9 år Förgym nasial utbildni ng 9 år Föräldrar ej folkbokför da 2015 Totalt Bild, form och målarkonst 28% 19% 16% 11% 2% 3% 3% 19% 100% Litteratur 39% 10% 15% 5% 5% 1% 1% 23% 100% Musik 41% 12% 16% 9% 4% 2% 2% 14% 100% Scenisk konst (dans, film och teater) Slöjd och konsthantverk Övriga estetiska ämnen 37% 17% 19% 12% 3% 1% 2% 8% 100% 23% 19% 14% 10% 2% 5% 3% 25% 100% 30% 17% 15% 10% 3% 3% 2% 20% 100% Totalt 33% 16% 16% 10% 3% 3% 2% 17% 100%

13 Deltagande efter födelseland och estetisk kursinriktning Bildkonst Litteratur Musik Sceniska konster Slöjd & hantverk Övriga estetiska Totalt Inrikes född med två inrikes födda föräldrar Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 76% 73% 83% 77% 79% 78% 79% 10% 12% 8% 10% 9% 10% 9% 3% 3% 2% 4% 2% 3% 3% Uppgift saknas 3% 6% 3% 2% 2% 2% 3% Utrikes född 8% 6% 5% 7% 8% 7% 7% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

14 Lärarna och deltagarnas tid på folkhögskola

15 Lärarna 75% av de lärare som svarade på enkäten var konstnärligt verksamma utanför sin tjänst på folkhögskola, varav ungefär hälften hade egen firma och en av fyra hade andra anställningsformer. En av tio såg sin konstnärliga verksamhet mer som ett fritidsintresse eller hobby 89% av lärarna hade läst någon typ av konstnärlig utbildning. 75% hade läst didaktik/pedagogik i någon form.

16 Konstlärare berättar hur tjänsten på folkhögskola ger konstnärlig frihet genom ekonomisk trygghet Det är alltid en fråga om ekonomi, det är ju det. Man ska vara, man ska kunna jobba. Jag har den styrkan att jag kan gå in i ateljén och göra någonting helt Jag behöver inte fria till en publik. Ekonomiskt så är jag skyddad på det sättet. Och det är en frihet. Den måste man ha. Verkligen. Kommer man in i en trall där man ska tillverka saker för att saluföra. Då blir det en annan väg än den konstnärliga [ ]

17 Konstlärare berättar hur tjänsten på folkhögskola och mötet med deltagare Och min uppgift ser jag är om jag går här bara för jag ska få en lön och sen glida runt, då är jag helt meningslös här ute. Så länge jag orkar hålla det som jag tror på, då känner jag att jag är meningsfull. Men den dagen när jag inte orkar, då kan jag lika gärna sortera post eller göra vad som helst. [...]

18 Lärares samspel med deltagare Ja, men det är fantastiskt! Att få möta människor i den åldern som är på väg någonstans. De håller på att definiera Vem är jag?. De kommer egentligen hit med en jättestor fråga som egentligen kan formuleras på olika sätt, men när jag hör dem så säger de egentligen: Duger jag? Och jag får glädjen att säga ja, du duger. För det finns så många plan man kan svara på. Och utifrån ett plan, där de duger, kan man gå vidare och få dem att duga på fler plan. Med den utgångspunkten.

19 Lärarkårens demografiska karaktär Bland de estetlärare som besvarat enkäten är majoriteten kvinnor (56 procent). Geografiskt sett uppger hälften av lärarna att de vuxit upp i mindre tätorter och en fjärdedel på landsbygden. Resterande fjärdedel har vuxit upp i vad de betecknar som storstäder. Svaren visar också att en överväldigande majoritet av lärarna på estetisk kurs huvudsakligen vuxit upp i Sverige (94 procent). Av de lärare som uppger sig ha växt upp utanför Sverige dominerar andra europeiska länder (5 procent). Mycket få har vuxit upp i länder utanför Europa (>1 procent).

20 Vad händer efter folkhögskolan?

21 Övergången till högskolan: Hur många läser vidare? Kursprofiler I högskolestudier (n) I högskolestudier (%) Ej i högskolestudier Ej i högskolestudier (%) Totalt Musik % % 7432 Bildkonst % % 6728 Slöjd och hantverk Sceniska konstarter % % % % 3095 Övriga estetiska % % 2927 Litteratur % % 746 Totalt % % Deltagare i högskolestudier t.o.m 2017

22 VAD LÄSER DOM FÖR INRIKTNINGAR? Kursprofil Huvudsaklig inriktning på högskolan Antal Andel Musik Humaniora och konst % Musik Pedagogik och lärarutbildning % Musik Samhällsvetenskap, juridik mm % Musik Hälso- och sjukvård samt social omsorg % Musik Övriga högskolestudier % Musik Musik totalt % Bildkonst Humaniora och konst % Bildkonst Pedagogik och lärarutbildning % Bildkonst Samhällsvetenskap, juridik mm % Bildkonst Hälso- och sjukvård samt social omsorg % Bildkonst Övriga högskolestudier % Bildkonst Bildkonst totalt % Litteratur Humaniora och konst % Litteratur Pedagogik och lärarutbildning 34 7% Litteratur Samhällsvetenskap, juridik mm % Litteratur Hälso- och sjukvård samt social omsorg 41 8% Litteratur Övriga högskolestudier 25 5% Litteratur Litteratur totalt %

23 Övergång till arbetsmarknaden- Branchindex (SNI) En central frågeställning för utvärderingen gällde andelen deltagare som utövade konstnärligt arbete efter folkhögskolestudierna. Ett sätt att mäta yrkesverksamhet inom kulturella yrken är med hjälp av branschkategorier (SNI), klassificerar enheter som företag och arbetsställen efter deras ekonomiska aktivitet. Ungefär en av tio före detta deltagare fångas i kategorin kultur, fritid, nöjde som i bred mening omfattar kulturarbete.

24 . Andel deltagare i folkhögskolornas estetiska profilkurser 2005 som förvärvsarbetade år 2008, 2013 och 2015

25 Andel deltagare i folkhögskolornas estetiska profilkurser 2005 och 2010 efter huvudsaklig inkomstkälla år 2015

26 Andel deltagare i folkhögskolornas estetiska profilkurser 2005 som var etablerade på arbetsmarknaden enligt RAKS 2008 och 2013

27 Sammanfattande konklusioner Väldigt stark länk mellan folkhögskolornas estetiska kurser och högskolestudier, främst inom kultur & humaniora. Stark övergång till högskolan från estetiska folkhögskolestudier, men också förvånansvärt vanligt att högskolan fungerar som förberedelse för folkhögskolan (27%). Förhållandevis långa studiekarriärer, en sökande inställning till de estetiska fälten (nytändning/prövotid/karriärsteg). Tar också lång tid innan grupperna blir fullt ut integrerade på arbetsmarknaden, men fem till tio år efter studierna är förvärvsarbetsfrekvens och etableringsstatus helt i paritet med jämföra grupper i befolkningen.

28 Både bredd och spets inom deltagargruppen Det behövs en reflektion kring de sociala strukturer som omgärdar och formar deltagar- och lärargrupperna, till exempel med avseende på hur klass och geografisk uppväxtmiljö möjliggör eller begränsar det kulturella intresset, i vilken mån lärarkåren kan breddas avseende bakgrund osv. Även om det främst är unga personer (20-22 år) som läser på folkhögskola finns deltagare i alla åldrar från 19 år och uppåt. Motiven för att läsa på folkhögskola varierar stort mellan deltagare, det kan vara en önskan att förändra något ( dåtid-orienterat. ), att få verka kreativt i ett sammanhang ( nutid-orienterat ) eller att man söker sig mot något ( framtids-orienterat ). Variationen av motiv och mål speglas även i att deltagarna väljer olika vägar efter folkhögskolan.

29 Både produktiva och receptiva förmågor I lärarnas berättelser lyfts inte bara produktiva kunskaper fram som att skapa, spela eller skriva, de lyfte lika väl fram receptiva kunskaper som att lära deltagarna se, lyssna och läsa. Målen med de estetiska studierna verkar, av intervjuerna att döma, medvetet överskrida fostran till konstnärsrollen i en strikt mening, och handlar snarare om att bidra till ett kulturellt engagemang och att utveckla egen estetisk omdömesförmåga.

30 Tack för att ni tog er tid. Håll utkik på Folkbildningsrådets hemsida för att ta del av rapporten. Eller maila:

31 Jazzkatt för årets nykomling Debututgivning på svenska förlag