Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande i workshops samt ett fördjupat paper på ca 4 A 4 sidor.

Transkript

1 Sociala Medier: Från social identitet till människa i tillblivelse HT- 2011, 7,5 hp Social media: From social identity to human becoming 7.5 ECTS credits Inledning Kursen Sociala Medier från social identitet till människa i tillblivelse ges på masterprogrammet i pedagogik, institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Kursen ges på halvfart under veckorna Kursansvarig är (cecilia@edu.su.se) Undervisande lärare på kursen är: (cecilia@edu.su.se), Hans Melkersson (hans.melkersson@edu.su.se) och Ragnhild Mogren (ragnhild.mogren@edu.su.se) Kursens syfte Kursen syftar till att ge förståelse för hur relationer mellan människa och teknik kan tolkas och ges betydelse beroende på vilken teoretisk utgångspunkt som används. Genom fördjupad kunskap i vissa teoretiska perspektiv syftar kursen till att ge utvidgade möjligheter att förstå och tolka sociala medier och dess betydelser i samhälleligt liv så som det ter sig i aktuell tid. Kursens innehåll I kursen diskuteras relationen mellan människa och teknik utifrån olika teoretiska perspektiv. Social identitet diskuteras till exempel utifrån relationer mellan aktörer och strukturer och i termer av tillblivelse där både människa och ting tillskrivs agens. Begrepp som behandlas på kursen är symboliskt kapital, habitus, social identitet, nätverk, assemblage och tillblivelse. Kursen varvar föreläsningar med workshops där studenterna utforskar aktuella exempel från sociala medier och analyserar dessa utifrån olika teoretiska perspektiv. Kursen består av föreläsningar och workshops. Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande i workshops samt ett fördjupat paper på ca 4 A 4 sidor. Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Antalet tillfällen för prov för att bli godkänd är begränsat till: 5. 1

2 Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - Redogöra för de i kursen behandlade teoribildningarna om symboliskt kapital och habitus, social identitet och människa i tillblivelse samt för centrala begrepp i dessa teoribildningar. - Relatera några av dessa teoribildningar till sociala medier. - Tillämpa några av dessa teorier vid analys av sociala medier. Föreläsningar Onsd 9/11, Introduktion: Kursen introduceras. Vi går igenom kurslitteratur och diskuterar syftet med kursen samt examinationen. Onsd 16/11, Pierre Bourdieu s sociologi bildar en samhällsvetenskaplig epistemologi som bryter traditionella barriärer inom vilka kunskapsteoretiska frågor befunnit sig, kärnan är en permanent reflektion över den samhällvetenskapliga kunskapens villkor. Bourdieus vetenskapsfilosofi är i första hand relationell, den avser att beskriva objektiva relationer som vare sig är synliga eller påtagliga utan måste erövras, konstrueras och bekräftas genom vetenskapligt arbete. Onsd 23/11, Giddens sätt att förstå formningen av självidentiteter presenteras. Dessa formningsprocesser diskuteras i termer av relationen mellan senmodernitetens institutioner och olika självidentitetsmekanismer. I detta resonemang ingår Giddens idéer om självets reflexivitet och biograficitet samt aktörers sociala positioneringar. Litteratur till tillfället: Giddens, Anthony (1999) Modernitet och självidentitet Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Läs kap 1-3. Mogren, Ragnhild & Thunborg, Camilla (2010a). Boundaryless work and the role of mobile ICT. In V. C.X. Wang (red), Encyclopedia of Information Communication Technologies and Adult Education Integration (s ). Hershey, PA: IGI Global. (Laddas ner här: [kostar $30]) Onsd 30/11, Workshop: Vid detta tillfälle används Bourdieus respektive Giddens teoretiska begreppsapparater för att utforska och analysera aktuella onlinemiljöer. Vi utforskar dessa miljöer parvis eller i mindre grupper, för att sedan föra en gemensam diskussion, i vilken vi också försöker oss på att relatera Bourdieus respektive Giddens idéer till varandra. 2

3 Onsd 7/12, Vi diskuterar olika teoretiska ansatser där individen ses som en agerande del i en samverkande helhet eller i nätverk av olika subjekt och objekt. Subjektet som enda agerande aktör ifrågasätts och föreläsningen syftar till att ge en övergripande förståelse för teorier där subjektet inte är suverän i sitt aktörsskap. Litteratur till tillfället: Barad, Karen (2008) Posthumanist Perfomativity: Toward an understanding of how Matter comes to Matter. Alaimo,S & Hekman, S (eds) Material Feminism Bloomington: Indiana University Press. Kan laddas ned: Landström, Catharina (2007) Queering feminist technology studies. Feminist Theory 2007;8;7 Kan nedladdas: Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social. An Introduction to Actor-Network-Theory New York: Oxford University Press Inc. Läs sid Onsd 14/12, Föreläsningen syftar till att belysa och diskutera hur teoretiska ansatser där subjektet ses som en aktiv del bland andra aktiva delar kan forma vår förståelse om praktiker. De fält som relateras till under tillfället är teknik och sociala medier. Litteratur till tillfället: Landström, Catharina (2007) Queering feminist technology studies. Feminist Theory 2007;8;7 Kan nedladdas: Löfberg, Cecilia & Aspán, Margareta (2011) Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online. Forskningsrapport Stockholms universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Kan laddas ner: Läs kapitel 9 Prout, Alan (2008) Culture-Nature and the Construction of Childhood. Drotner, Kirsten & Livingstone, Sonia M (eds) The International Handbook of Children, Media and Culture. London: Sage Publications (Artikeln finns i filsamlingen på kurssajten på Mondo för nedladdning) Onsd 21/12 Workshoptillfälle: Under workshopen arbetar studenterna med att i grupp undersöka olika digitala fenomen och tillsammans diskutera hur dessa kan förstås utifrån de teoretiska ansatser som diskuterats i de två senaste föreläsningarna. Avslutningsvis hålls en förberedande diskussion om det examinationspaper som varje student skall skriva. Onsd 4/12: Examinationsarbetet mejlas in: cecilia@edu.su.se Onsd 11/1 : Diskussion av examinationsuppgifter 3

4 Schema Sociala medier: från social identitet till människa i tillblivelse Onsdag 9/11 Onsdag 16/11 Onsdag 23/11 Onsdag 30/11 Onsdag 7/12 Onsdag 14/12 Onsdag 21/12 Onsd 4/1-12 Onsdag 11/ Introduktion Hans Melkersson Ragnhild Mogren Föreläsning Hans Melkersson Föreläsning Ragnhild Mogren Workshop Ragnhild Mogren Hans Melkersson Föreläsning Föreläsning Workshop Inlämning av examinationsuppgift till lärare och studentopponent Diskussion av Examinationsuppgifter Hans Melkersson Ragnhild Mogren Kursintroduktion och Litteraturgenomgång Bourdieu: Om symboliskt kapital och formationen av habitus Litt: Bourdieu (1995), Broady (1998) Giddens: Social positionering och Självets reflexiva projekt Litt: Giddens (1999), Mogren & Thunborg (2010) Vi utforskar onlinemiljöer utifrån Bourdieu och Giddens Människa i tillblivelse Olika teoretiska utgångspunkter Litt: Barad (2008), Currier (2008), Latour (2005) Människans tillblivelse i relation till sin omgivning Teoretiska och empiriska exempel. Litt: Landström (2007), Prout (2008), Aspán & Löfberg (2011) I grupp arbetar vi med att pröva tillämpningar av teoretiska idéer om heterogena samverkande enheter i konstruktioner av det sociala i onlinemiljöer Examinationsuppgiften mejlas till cecilia@edu.su.se samt till den studentkollega som skall opponera på arbetet. Ett schema för opponering kommer att finnas tillgängligt inför detta tillfälle Studentopposition och Gruppdiskussion av examinationsarbeten 4

5 Litteraturlista: Barad, Karen (2008) Posthumanist Perfomativity: Toward an understanding of how Matter comes to Matter. Alaimo,S & Hekman, S (eds) Material Feminism Bloomington: Indiana University Press. Kan laddas ned: Bourdieu, Pierre (1995) Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Läs kap 1-4. Broady, Donald (1998) Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Länk till artikel, Currier, Dianne (2008) Feminist Technological Futures: Deleuze and Body/Technology Assemblages. Feminist Theory 2003;4, Kan laddas ned: Giddens, Anthony (1999) Modernitet och självidentitet Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Läs kap 1-3. Landström, Catharina (2007) Queering feminist technology studies. Feminist Theory 2007;8;7 Kan nedladdas: Löfberg, Cecilia & Aspán, Margareta (2011) Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online. Forskningsrapport Stockholms universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Kan laddas ner: Läs kapitel 9 Latour, Bruno (2005) Reassembling the Social. An Introduction to Actor-Network-Theory New York: Oxford University Press Inc. Läs sid Mogren, Ragnhild & Thunborg, Camilla (2010a). Boundaryless work and the role of mobile ICT. In V. C.X. Wang (red), Encyclopedia of Information Communication Technologies and Adult Education Integration (s ). Hershey, PA: IGI Global. (Laddas ner här: [kostar $30]) Prout, Alan (2008) Culture-Nature and the Construction of Childhood. Drotner, Kirsten & Livingstone, Sonia M (eds) The International Handbook of Children, Media and Culture. London: Sage Publications (Artikeln finns i filsamlingen på kurssajten på Mondo för nedladdning) 5

6 Examinationsuppgift: Paper (ca 4 A4 sidor) Innehållet skall fördelas enligt följande: Introduktion, problematisering Inledande diskussion om vilken företeelse och/eller vilket fall som kommer att diskuteras. Redogör och diskutera den/de teoretiska ansats(er) samt de innebörder och begrepp som kommer att vara centrala i texten. Redogör också för varför denna/dessa ansats(er) valts. Teoretiskt angreppssätt Beskriv den valda företeelsen/det valda fallet och redogör för hur och var denna/detta kommer till uttryck (till exempel en webbplats). Diskutera företeelsen/fallet utifrån den/de teoretiska ansats(er) som valts. Tydliggör hur företeelsen/fallet framträder och kan förstås utifrån den valda teoretiska tolkningsramen. Konklussion Slutdiskussion där en konklusion av resultatet förs fram Referenslista All litteratur som används i texten refereras. Den litteratur som refereras redovisas med författarnamn, årtal, titel och förlag Opposition av annat paper. Oppositionen skall vara ca 15 minuter. I oppositionen skall ingå en kort sammanfattning. Sedan ägnas ca min åt en diskussion mellan den som läst (opponenten) och den som skrivit (respondenten) där opponenten ställer frågor om texten i diskuterande anda. Frågor eller kommentarer som riktar sig mot akribin skall inte prioriteras men kan ges i mån av tid. Uppgiften görs muntligt utifrån egna anteckningar. Ingen skriftlig inlämning. 6

7 Betygskriterier Stockholms universitet använder en sjugradig betygsskala. A är det högsta godkända betyget och E är det lägsta. Underkända betyg är F och Fx. Betyget F innebär omtentamen och betyget Fx, komplettering. Följande prestationer förväntas för respektive betyg: A Studenten skall behärska de teoretiska begrepp inom olika teoretiska ansatser som behandlats på kursen på ett självständigt sätt, samt kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall på ett tydligt, självständigt och strukturerat sätt göra åtskillnad på det författaren skriver, tolkningen av detta samt den egna åsikten. Studenten skall också på ett självständigt, tydligt och strukturerat sätt kunna tillämpa en eller flera av de teoretiska ansatserna som kursen tar upp på ett empiriskt fält inom sociala medier Studenten skall på ett självständigt och tydligt sätt kunna reflektera över relationen mellan olika teoretiska ansatser som kursen behandlar samt den typ av kunskap som dessa leder till. B Studenten skall behärska huvuddelen av de teoretiska begrepp inom olika teoretiska ansatser som behandlats på kursen på ett självständigt sätt, samt kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall på ett tydligt, självständigt och strukturerat sätt göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten skall också på ett självständigt, tydligt och strukturerat sätt kunna tillämpa en eller flera av de teoretiska ansatserna som kursen tar upp på ett empiriskt fält inom sociala medier Studenten skall i vissa delar kunna reflektera över relationen mellan olika teoretiska ansatser som kursen behandlar samt den typ av kunskap som dessa leder till. C Studenten skall behärska huvuddelen av de teoretiska begrepp inom olika teoretiska ansatser som behandlats på kursen på självständigt sätt, samt delvis kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall till övervägande del, självständigt och på ett strukturerat sätt, göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten skall också, till övervägande del, tydligt och strukturerat sätt kunna tillämpa en eller flera av de teoretiska ansatserna som kursen tar upp på ett empiriskt fält inom sociala medier Studenten skall i stora drag kunna redogöra för relationen mellan olika teoretiska ansatser som kursen behandlar samt den typ av kunskap som dessa leder till. D Studenten skall på ett självständigt sätt behärska några av de teoretiska begrepp inom olika teoretiska ansatser som behandlats på kursen på självständigt sätt, samt delvis kunna tillämpa dem på egna exempel. grundläggande Studenten skall till viss del göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten skall i stora drag kunna tillämpa en eller flera av de teoretiska ansatserna som kursen tar upp på ett empiriskt fält inom sociala medier. Studenten skall kunna redogöra för antingen relationen mellan olika teoretiska ansatser som kursen behandlar eller den typ av kunskap som dessa leder till. E Studenten skall delvis behärska några av de teoretiska begrepp inom olika teoretiska ansatser som behandlats på kursen. Studenten skall till viss del göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta 7

8 Studenten skall delvis kunna tillämpa en eller flera av de teoretiska ansatserna som kursen tar upp på ett empiriskt fält inom sociala medier. Studenten skall delvis kunna redogöra för antingen relationen mellan olika teoretiska ansatser som kursen behandlar eller den typ av kunskap som dessa leder till. Fx Betyget Fx ges om studenten genom komplettering med ett utvecklat resonemang kan nå upp till betyget E. F. Studenten kan inte redogöra för centrala begrepp som behandlats i kursen, har fragmentarisk kunskap om de teoretiska ansatser som kursen behandlar. Studenten kan inte heller på ett förståeligt och sammanhängande sätt redogöra för relationen mellan relationen mellan olika teoretiska ansatser som kursen behandlar eller den typ av kunskap som dessa leder till. 8