Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

2 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling1 Skolans namn Raoul Wallenbergskolan Järvastaden 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass samt fritidshem.3 Vår vision På RWS Järvastaden har vi förmånen att få mötas i en mångkulturell miljö där förskoleklass, grundskola och fritidshem ingår. RWS Järvastaden ska vara en skola för lust och lärande. Vi vill positivt bidra till utveckling av svensk skola och därmed Sverige. Vi brinner för att göra positiv skillnad för varje enskilt barn och elev i våra skolor. Lärandet ska stå i centrum. Innehållet i arbetet ska kännas meningsfullt, utmanande och spännande. Goda relationer är en mycket viktig del i lärandet. Eleven ska ha tillhörighet i en grupp där varje barn/ungdom får växa och utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Eleven ska känna delaktighet och inflytande över vad och hur hen lär sig. Flerspråkighet uppmuntras och ses som en tillgång. Alla ska känna trygghet och få vara den de är. Skolans ansvar är att erbjuda en tillgänglig läromiljö för alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn, ungdomar och vuxna ska vårda miljön och arbeta för att våra lokaler skall vara rena och inbjuda till lärande. Diplomaten Raoul Wallenberg ( ) visade genom sitt engagemang för att rädda människoliv under Andra Världskriget ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft. Hans livsgärning tror vi är en förebild som bidrar till en trygg och kreativ skolmiljö för barn, elever, vårdnadshavare och personal. I vårt dagliga arbete strävar vi efter att följa Raoul Wallenbergs exempel genom att alla mänskliga och pedagogiska möten präglas av ledorden ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft. Vårdnadshavare är de mest betydelsefulla vuxna för barnen och skolans viktigaste samarbetspartner. Personalen är organisationens viktigaste resurs för att eleverna ska nå målen i sitt lärande och socialt. Mål och uppdrag ska vara tydliga för personalen och ledningen ska arbeta för att stödja och främja personalens lärande och utveckling. Ledarskapet 1 Benämns här efter som Likabehandlingsplan 2 Benäms här efter som RWS X (ex. Bromma) 3 Benämns här efter som Skolan

3 ska bygga på relationer där ledarskapet förvärvas genom samverkan och dialog. Ledningen ska ta ansvar för att skapa mötesplatser för reflektion och samtal. Se vidare: Skollagen (SFS 2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) FN:s konvention om barns rättigheter Arbetsmiljölagen Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Rektor Eva Arfwedson Författad och reviderad av Anton Gustafsson. Elevernas delaktighet Områden som ska beröras i skolans årliga kartläggning är de olika diskrimineringsgrunderna samt begrepp som kränkning, diskriminering och trakasserier. Under läsåret 2017/2018 kommer nya former för kartläggning att implementeras. Dessa kommer innebära att F-2 besvarar en trivsel- och trygghetsenkät med glada/neutrala/ledsna gubbar, den kompletterats med individuella intervjuer utifrån enskilda elevers förutsättningar och behov. Fritidshemmen fyller i en liknande trivselenkät. År 3 besvarar en webbaserad trivsel- och trygghetsenkät med bifogade fält för kommentarer. Enkäten ska genomföras under VT-18. På mentorstiden/klassrådet ska det finnas en stående punkt som tar upp aktuella värdegrundsfrågor. I elevråden ska det finnas representanter från grundskolans tre stadier. Under vårterminen genomför elevråden tillsammans med andra elever trivsel- och trygghetsvandringar för att belysa trygga och otrygga platser i skolans lokaler och på skolgården. Skolans pedagoger återkopplar resultaten från kartläggningen för att eleverna ständigt ska känna sig delaktiga i processen. Representanter från de olika elevråden ska vara med och revidera likabehandlingsplanen varje år.

4 Vårdnadshavarens delaktighet Vårdnadshavare informeras om skolans likabehandlingsplan på föräldramöten och utvecklingssamtal samt om att den finns tillgänglig på skolans hemsida. Skolan uppmuntrar vårdnadshavare att läsa planens innehåll och diskutera den med sina barn. Varje år bjuds vårdnadshavare in till att besvara en webbaserad trivsel- och trygghetsenkät. Personalens delaktighet Det dagliga arbetet skall genomsyras av ett inkluderande och icke-diskriminerande förhållningssätt. Olikheter ska uppmuntras och alla elever ska ges utrymme att vara den dem är och på sätt utvecklas till sin fulla potential. Regelbundet under skolåret informerar skolledningen de olika arbetslagen om skolans likabehandlingsplan. Likabehandlingsarbetet ska vara en stående punkt på arbetslagsmöten samt på elevhälsoteamets (EHT) möten. Trygghetsteamet mot kränkande behandling är schemalagd 60 min/vecka, skolledare deltar vid behov. Vid skolstart träffas skolans personal under en halvdag för att informeras om likabehandlingsplanen samt planera och dokumentera likabehandlingsarbetet för läsåret Skolans personal diskuterar sedan kontinuerligt likabehandling tillsammans och med sina elever. Detta är en förutsättning för att hålla likabehandlingsarbetet levande. Förankring av planen Skolans likabehandlingsplan läggs ut på skolans hemsida. Planen finns i varje arbetslag och är synligt placerad. Elever och personal deltar ständigt i upprätthållandet av skolans likabehandlingsplan genom olika aktiviteter och diskussioner. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat och analys av utvärdering utav fjolårets plan Kartläggning (enkäterna) Skolan ska ha hög trygghet och trivsel. Goda studieresultat Ordning och reda

5 F-6 skola med röd tråd Skola och fritidshem integrerat Årets plan ska utvärderas senast Maj 2018 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under vårterminen 2018 sker utvärderingsdiskussioner utifrån årets plan tillsammans med all personal på skolan i arbetslagen och i elevråden etc. Sammanfattning av dessa diskussioner skickas därefter till Trygghetsteamet. Vårdnadshavare är välkomna att höra av sig vid synpunkter på planen till föräldrarådet. Utvärdering inkluderar även vilka risker för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som finns i verksamheten samt en analys kring varför dessa finns samt åtgärder som planeras. Ansvariga för att årets plan utvärderas Rektor Exempel på främjande och förebyggande åtgärder som genomförts under året Raoul Wallenberg-dagarna (27/8 samt 27/1) Raoul Wallenbergloppet Faddersystem byggs upp Elevråd Föräldrarådet Definitioner av begrepp Diskriminering Innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheter är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn eller elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Trakasserier Är ett uppträdande som kränker någon värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Om någon ur personalen utsätter ett barn eller elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling

6 Är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, hot eller fysiskt våld. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att föra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.4 Barn Är definitionen av de som är inskrivna i förskoleklass eller på fritidshem. Elev Är definitionen på de som är inskrivna på skolan i årskurs 1 6. Vårdnadshavare Är den eller de som har det juridiska ansvaret för ett barn under 18 år. Det kan vara en eller båda de biologiska föräldrarna, men även en annan person. Klasslärare Är den läraren som har kontakten och relationen mellan elever, barn och vårdnadshavare. Det är till exempel med mentor som elever, barn och vårdnadshavare har utvecklingssamtal eller vid behov annan kontakt med. Definitioner av diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrund: Kön 4 Per Isahl

7 Definition Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön. En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön.5 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens kön. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sitt kön. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om incidenten att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett kön. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett kön. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart Löpande under året Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller uttryck Definition Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är man. Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet som är könsöverskridande. Diskrimineringsombudsmannen använder ordet könsidentitet. En transperson har en könsidentitet som överbygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda.6 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens könsöverskridande identitet eller uttryck Ibid

8 Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin könsöverskridande identitet eller uttryck. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om incidenten att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart Löpande under året Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Definition Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika nationaliteter till exempel finländare, svenskar och polacker. Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. I lagen kallas det för etnisk tillhörighet. Till exempel har samer sin etniska tillhörighet och romer har sin etniska tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En människa kan till exempel vara både same och svensk. En annan människa har sin etniska bakgrund i Afrika, men är född i Sverige. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla människor kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.7 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens etniska tillhörighet. Mål och uppföljning 7 Ibid

9 Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett etnisk tillhörighet. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett etnisk tillhörighet. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart Löpande under året Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning Definition Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls.8 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens religion eller trosuppfattning. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin religion eller trosuppfattning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett religion eller trosuppfattning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett religion eller trosuppfattning. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. 8 Ibid

10 Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart Löpande under året Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Definition En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en funktionsnedsättning. Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut. Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en person har problem inne i magen. Det kan till exempel vara problem med mage och tarmar eller oro och ångest. Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller sitta still. En lättläst text är nödvändig för några, men kan vara bra för alla. 9 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens funktionsförmåga. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin funktionsnedsättning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats All personal arbetar medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett funktionsnedsättning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett funktionsnedsättning. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart Löpande under året 9 Ibid

11 Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Definition Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell.10 Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin sexuella läggning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett sexuell läggning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart Löpande under året Diskrimineringsgrund: Ålder Definition Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder.11 Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin ålder. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig. 10 Ibid 11 Ibid

12 Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett ålder. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart Löpande under året Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivsel- och trygghetsvandring genomförs av elever på skolan tillsammans med personal. En trivsel- och trygghetsenkät besvaras av F-9, fritidshem samt vårdnadshavare (formatet för denna enkät kommer under året att omarbetas). Diskussioner kring resultaten av trivsel- och trygghetsvandring samt enkät skall föras i klassen och på klassråd. Områden som berörs av kartläggningen Kön Könsidentitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur eleverna och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Eleverna och vårdnadshavare bjuds in att besvara enkäter. Resultatet av trivsel- och trygghetsenkäterna presenteras och diskuteras under mentorstid/klassråd, förslag till åtgärder sammanställs av klasslärare. Vidare diskuterar även elevråden resultaten och kommer med förslag till åtgärder. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen diskuterar resultatet av enkäterna i sina arbetslag samt stadievis. Resultatet av diskussionerna dokumenteras och lämnas till Trygghetsteamet för att kunna inkluderas i nästkommande likabehandlingsplan. Resultat av kartläggning Svarsfrekvensen i skolenkäten. Kränkningar

13 Enligt kartläggningen Vidare visar kartläggningen att både elever och vårdnadshavare Mål för läsåret samt åtgärder De övergripande målen för läsåret är att arbeta för en ökad trygghet, trivsel och studiero på skolan genom följande åtgärder. Att presentera en tydlig konsekvenstrappa (vad gäller våld, hot, kränkningar och trakasserier) för alla elever i samband med skolstart och arbeta konsekvent efter den under läsåret. Ansvar: Skolledning Förebygga utanförskap, inneslutning och uteslutning genom att i varje klassrum ha fasta platser som är bestämda av läraren, samt att lärare ansvarar för all gruppindelning. Ansvar: Alla pedagoger Kartläggning av elevers trygghet och trivsel. Ansvar: Trygghetsteamet och skolledning Starta en fadderverksamhet Ansvar: Skolledning Arbete med likabehandling i klasserna sker kontinuerligt. Ansvar: EHT och skolledningen Föräldramöten med information kring likabehandlingsplanen, diskrimineringsgrunderna samt kränkningar i skolan och på internet. Ansvar: klasslärare och skolledning Säkerställa fungerande elevråd F-3 med representanter från grundskolans alla stadier, genom att utveckla och fördjupa elevdemokratin på skolan. Målet är att elevrådsverksamheten ska drivas framåt av eleverna självständigt. Ansvar: Klasslärare och skolledning.

14 Policy (rutiner vid akuta situationer) Den personal som får kännedom om kränkningar, trakasserier eller diskriminering fyller i en incidentrapport. Kontaktar rektor och skickar incidentrapporten till rektor. Samtal sker med elever och vårdnadshavare informeras. Rektor fördelar sedan ansvaret för vidare åtgärder. Se konsekvenstrappa. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan har som fokus att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid trakasserier, kränkningar och diskriminering. Arbetslagen ansvarar för att trygghet och trivsel upprätthålls vid raster och förflyttningar mellan lektioner. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till: I första hand är det klasslärare som ska kontaktas. Även rektorer, EHT och Trygghetsteamet kan kontaktas beroende på ärende. Kontaktuppgifter finns på skolplattformen. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever När vi får kännedom om att en elev trakasseras eller blir utsatt för kränkande behandling av annan/andra elev/elever vidtas. 1. Den vuxne som varit med om incidenten kontaktar klassläraren/fritidspersonal (arbetslaget behöver informeras). Den vuxne/klasslärare/fritidspersonal har utredande konfliktsamtal med elever. 2. Den vuxne informerar personal om händelsen och därefter tas ett beslut om vem som informerar vårdnadshavare. 3. En incidentrapport skrivs och skickas till specialpedagogen samt rektor. 4. Om eleven/eleverna, trots samtal, fortsätter gör rektor och specialpedagog en ny bedömning. Frågan lyfts till Trygghetsteamet som kopplas in. 5. Om trakasserier/kränkningarna inte upphör kallas elev/elever och vårdnadshavare till elevhälsomöte där rektor deltar. 6. Vid svårare fall anmäler rektor vidare till socialtjänsten, polis samt rapporterar till arbetsmiljöverket. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkningar via sociala medier All personal ansvarar för att uppmärksamma och agera vid fall där elever kränks, trakasseras eller diskrimineras i sociala medier. Vid anmälningar gällande detta sparas text/bild om möjligt. Samtal sker med inblandade elever och vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal 1. Elever som känner sig kränkta av personal kontaktar rektorn. Även vårdnadshavare kan kontakta rektor i sådana situationer. Personal som får kännedom om detta ska också kontakta rektor. 2. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning.

15 Rutiner för att utreda och åtgärda när en personal kränks av en elev 1. Personal som känner sig kränkta av elev/er kontaktar rektorn. 2. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning. Rutiner för uppföljning Vid fall av kränkningar, diskriminering eller trakasserier ansvarar rektor för att ansvariga utses för en uppföljning av läget med inblandande elever sker genom samtal och eventuella vidare åtgärder. Ansvarsförhållande Alla på skolan är ansvariga för att vara goda förebilder samt att agera vid kränkningar, trakasserier och diskriminering så att alla på RWS Järvastaden känner sig trygga. EHT ansvarar för organisation vid upprättandet av ny likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ytterst ansvarig är rektor Eva Arfwedson.