Press/stress vid box-playspel i egen zon. Mattias Elm

Transkript

1 Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Press/stress vid box-playspel i egen zon Mattias Elm Handledare: Johan Hemlin

2 Sammanfattning Utvecklingsarbetets målsättning är att beskriva hur Färjestad, Frölunda, Skellefteå och Linköping använder sig av stress/press i boxplay i egen zon. Underlaget till arbetet har gjorts med matchanalyser i form av video, diskussioner och skriftligt material. Det finns stora likheter mellan lagens sätt att stressa och pressa i egen zon. Aggressiviteten är högre hos Färjestad, Frölunda och Linköping än den är hos Skellefteå. Detta går att följa i de olika videosekvenserna. I dagens ishockey är boxplay spelet väldigt betydelsefullt. Press/stress är ett stort delmoment som är viktigt för att kunna spela ett bra boxplay spel. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning sid 4 2. Bakgrund sid Boxplay 2.2 Press/stress 3. Syfte sid 7 4. Metod sid Vilka lag har jag valt att analysera? 4.2 Vad analyseras? 4.3 Dvd-Video analys 5.Resultat sid Skellefteå AIK 5.2 Färjestad BK 5.3 Frölunda 5.4 Linköping HC 6. Diskussion sid 11 Referenslista sid 12 3

4 1. Inledning Spelet i boxplay är ett av många viktiga spelmoment för en matchs utveckling. Undviker man att släppa in mål i boxplay så är utgångsläget för att vinna matchen mycket stor. I mitt utvecklingsarbete har jag valt att rikta in mig på spel i numerärt underläge, boxplay. Detta arbete handlar om hur fyra olika elitserielag använder sig av press/stress i boxplay. Alla lag i elitserien har skapat sig förutsättningar för att vara ytterst professionella i sitt utövande, vilket gör att dagens elitishockey är väldigt jämn och alla individerna som utövar elitishockey är på en hög nivå vad det gäller fysik, teknik, taktik samt har mycket bra förutsättningar för att förbereda sig för sin uppgift. Därför tycker jag att det skulle vara intressant att fördjupa mig i hur dessa olika lag använder sig av press och stress och även se till likheter och skillnader mellan lagen. Avsikten är inte att bedöma lagen eller enskilda spelares agerande eller avgöra vad som är rätt eller fel utan mer konstatera detaljerna som just det laget använder sig av. Med detta som utgångspunkt valde jag att undersöka hur elitserielagen Färjestad, Frölunda, Skellefteå och Linköping använder sig av Stress/press i boxplay i egen zon. 4

5 2. Bakgrund 2. 1 Boxplay Box-play i ishockey sker när det egna laget har en eller flera spelare utvisade, samt när motståndarlaget tar ut sin målvakt och satsar på en extra utespelare, det egna laget kommer således att spela i numerärt underläge. Undviker man att släppa in mål i boxplay så är utgångsläget att vinna matchen mycket stor. (Hävelid, Ishockey för ungdom 2 ) Box-play förekommer i följande spelformer: 5 mot 6 4 mot 6 3 mot 6 4 mot 5 3 mot 5 3 mot 4 I ishockey för ungdom 2 tas några allmänna ledpunkter för boxplay upp, dessa är viktiga att ha som grund för att förstå stress/press i olika situationer i egen zon. Krymp ytorna och stressa puckföraren till dåliga vinklar. Undvik genomspel över centrallinjen* Öppna för skott i dåliga vinklar Spela en varierad och rörlig box. Dra ned på tempot. * Centrallinje 5

6 Kännetecknande för en bra boxplayspelare Läser spelet, krymper ytor och täcker upp för medspelare. Rörlig och kvick, agerar i försvarslinjen. Beslutsamt kraftfullt agerande framför mål. Kroppsspråket, håll klubban i en hand, styr till dåliga avslut. Ha en strategi för att få bort returer. Mod och offervilja. 2.2 Press/stress I Vägen mot Elit del 2 (Kinding) beskrivs: Press ut mot långsidan: Avsikten är att tvinga eller locka motståndaren att spela pucken bort från målet och bort från målfarliga skottlinjer. Detta betyder att försvararna intar positioner, använder sina klubbor och mer eller mindre aggressivt pressar ut motståndarens spel mot långsidan. Pressa passningsmottagaren: En spelare har oftast sämst kontroll över pucken i samma ögonblick som mottagandet sker. I denna situation tvingas spelaren ta flera beslut, har ingen kontroll över puckens rörelse och motståndaren kan förutse var och när pucken kommer att mottagas. Dessutom är det inte ovanligt att passningsmottagaren sänker blicken en kort sekund för att se pucken. Detta gör det till en god taktik att sätta press på passningsmottagaren. Denna press kan ske på olika sätt, men i princip används två varianter: 6

7 Följ passningen (1): Spelaren som stressar passningsläggaren följer passningen och sätter press även på passningsmottagaren. Avsikten med denna metod är att stänga in puckföraren och förhindra att pucken spelas tillbaka till utgångsläget. Om pucken ändå spelas tillbaka, intar försvararen först en position som täcker skottlinjen innan han sätter press på passningsmottagaren. Rotera och attackera (2): En aggressivare variant är att direkt attackera och tackla passningsmottagaren. Detta sker ofta när en back stressar puckföraren längs långsidan, och tvingar honom att göra en något sämre passning. Den andre backen läser spelet och går aggressivt in i en närkamp direkt när passningen tas emot. Detta kräver god timing och ett visst överraskningsmoment för att lyckas. 3. Syfte Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur och när elitserielagen Färjestad, Frölunda, Skellefteå och Linköping använder sig av press/stress i spel i numerärt underläge och även vilka likheter och skillnader som förekommer av de olika lagen under elitseriesäsongen Ett personligt syfte har även varit att skaffa mig ytterligare kunskap kring detta spelmoment. 4. Metod 4.1 Vilka lag har jag valt att analysera? Författaren har valt att analysera förra säsongens ( ) finallag i SM-slutspelet, Färjestad och Frölunda. Två lag som under ett flertal år varit framgångsrika i elitserien och som i allmänhet anses vara två stabila lag som alltid är med och aspirerar om SM-guldet. Författaren har också valt att analysera Skellefteå som är tillbaka i elitserien som nykomling efter 16 års spel i Allsvenskan och Div 1. Linköping är ett lag som de senaste åren varit en utmanare till de lite mer etablerade lagen och eftersom författaren är involverad i Linköpings verksamhet föll det sig naturligt att även ta med Linköping i analysen. 7

8 4.2 Vad skall analyseras? Författaren har valt att analysera hur och när elitserielagen Färjestad, Frölunda, Skellefteå och Linköping använder sig av press/stress i spel i numerärt underläge och även se likheter och skillnader i dessa lag. För att begränsa urvalet av situationer och för att få så rättvis analys som möjligt så har utgångsläget för analysen varit en förlorad tekning i egen zon vid spel i numerärt underläge. 4.3 Dvd och videoanalys Författaren har använts sig av videoanalys både ifrån matchvideor och ifrån spelanalysprogrammet interplay sports som metod för arbetet. Författaren har även sett matcherna direkt på plats. Lagen författaren valt att studera är Färjestad, Frölunda, Skellefteå vid deras tre möten mot laget Linköping där även Linköping inkluderas i arbetet. Det betyder att arbetet utgörs av sammanlagt tolv analyser. 5. Resultat 5.1 Skellefteå Skellefteå spelar oftast med relativt liten box i numerärt underläge. De värnar mycket om mitten i området framför målet och ser alltid till att säkra det området innan man sätter press på motståndaren. Skellefteå är konsekventa i sitt boxplay spel och detta gäller även vid stressen/pressen av motståndarna. Forwards använder sig av varianten följ passningen när man sätter press på motståndarnas puckhållande försvarspelare, man kommer i en båge mot puckhållaren för att pressa honom mot långsidan alternativt tvinga fram en passning till pointman, man följer passningen och sätter press på passningsmottagaren. Backarna Stressar/pressar uppåt mot långsidan för sedan backar av mot målet. Skellefteå är noga med området framför mål och stressar mer för att ge motståndarna dåliga lägen än dom pressar för att återta puckkontroll. 8

9 Skiss Färjestad Färjestad stressar/pressar mycket hårt mot pucksida i egen zon. De Stressar puckhållaren mot långsidan mycket hårt för att få honom att göra en något sämre passning, när passningen är slagen attackeras passningsmottagaren aggressivt. Spelaren som är längst bort ifrån pucken säkrar framför mål. Vid oklara situationer samlar man ihop sig framför mål för att organisera sig och skydda målet. Utifrån den positionen startade pressen/stressen av puckhållaren mot långsidan genom att pressa nedåt med forward alternativ uppåt med back. Färjestad är väldigt aggressiva i sin stress för att ge motståndarna så lite tid som möjligt i varje moment, de sätter också hård press för att snabbt återta puckkontroll. 9

10 5.3 Frölunda Skiss 5.2 Frölunda stressar/pressar hårt mot pucksida i egen zon. Pressar nedåt med forwards och strävar efter att ha kvar en back framför mål. Jobbar aktivt med klubban i stressen/pressen. Drar ihop sig framför mål då motståndarna har full puckkontroll. Stor skridskorörlighet på forwards för att stressa puckhållaren nedåt mot långsidan. Stressar hårt för att motståndarna ska göra misstag med passningar så att man kan sätta ordentlig press på passningsmottagaren för att återta puckkontroll. 5.4 Linköping Skiss 5.3 Linköping stressar hårt mot pucksida i egen zon, pressar nedåt med forwards mot långsida. Strävar efter att ha kvar back framför mål. Vid spel djupt i zon pressar back upp mot långsida. Pressar passningsmottagaren hårt vid läge för att snabbt återta puckkontroll alternativ få motståndaren att ta avslut i dåligt läge eller slå en sämre passning vidare. Linköping och Frölunda har liknande grund i press/stress spelet. 10

11 Skiss Likheter och skillnader Del likheter som framkommit är att alla lagen strävar efter att pressa puckföraren mot långsidan genom att försöka hindra puckföraren att förflytta pucken i sidled över centrallinjen. Detta görs naturligtvis för att det anfallande laget ska bli lättare att kontrollera i sitt skapande av målchanser. Detta görs genom att forwards stänger passningsmöjligheten i sidled över centrallinjen och pressar motståndaren nedåt alternativt att tvinga motståndaren att spela pucken ner mot hörnet. På detta sätt pressas passningsmottagaren så att det försvarande laget lättare skall kunna återta kontrollen av pucken alternativt tvinga motståndaren att slå ett sämre pass vidare. Vid djupt spel i zon försöker det försvarande lagets backar att pressa puckföraren upp emot långsidan. Skillnaderna mellan lagen var aggressiviteten, Färjestad, Frölunda och Linköping stressar hårt mot pucksida vid läge men med den skillnaden att Frölunda och Linköping vill i största möjliga mån säkra med en back framför mål medan Färjestad säkrar området framför mål med den spelaren som är längst ifrån pucken. Skellefteå är inte lika aggressiva utan låter motståndarna ha pucken i mindre gynnsamma lägen och tillåter på det sättet mer puckkontroll för motståndarna. 6 Diskussion Det som beskrivits i detta arbete är ju en grov analys av hur de olika elitserielagen Färjestad, Frölunda, Skellefteå och Linköping använder sig av stress/press i egen zon i boxplay. 11

12 Resultatet är ju baserat på matcher mellan Linköping och något av de övriga lagen varpå det kan ifrågasättas om det har varit en speciell taktik mot just Linköping eller vad man haft för spelare disponibla för spel i just de matcher jag valt att analysera. Syftet med arbetet var att bland annat att ta reda på hur och när man använder sig av stress och press o boxplay. Detta är något som jag anser att jag kunnat visa genom detta arbete. Grunden i stress och press av samtliga fyra lag har varit att stressa motståndaren mot långsidan, vid högt spel i zon har man pressat nedåt med forwards mot passningsmottagaren. Vid spel djupt i zon har man pressat uppåt med backar. Skillnaden lagen emellan har legat i aggressiviteten där de tre skridskostarka och i mitt eget tycke de lite mer offensiva lagen Färjestad, Frölunda och Linköping har stressat hårt mot puckföraren och mottagaren över stora delar av zonen. Medan Skellefteå tar grund position och låter motståndaren få ha pucken i mindre gynnsamma lägen lite oftare. Resultatet stämmer ganska väl in på den bild jag hade av lagen innan arbetet påbörjades. Arbetet har hjälpt mig att utvecklas i mitt arbete som tränare då jag valt att analysera ett delmoment av alla moment som förekommer under en match. Då jag förmånen att dagligen studera elithockey har jag ibland under analysen fastnat och studerat även andra moment. Jag tycker att arbetet har varit svårt att göra eftersom jag valde en ganska smal frågeställning, vilket gör att man hela tiden tenderar att komma in på andra delmoment i boxplayspelet. Referenslista Hävelid (2001) Ishockey för ungdom 2, SISU idrottsböcker AB Kinding (2006) Vägen till Elit 2, Svenska ishockeyförbundet Gamepreparation LHC A under Elitserien