RAPPORT: KARTLÄGGNING AV SVERIGE

Transkript

1 RAPPORT: KARTLÄGGNING AV SVERIGE

2 Innehållsförteckning Bakgrund Avgränsning Religion i Sverige Energi Goda exempel sid.1 sid.2 sid.5 sid.8 sid.15

3 Sverige kartläggning 1. Bakgrund SPIRIT kommer genomföras av ett partnerskap på 8 organisationer i 8 medlemsländer. De kommer engagera religiösa organisationer i ett program som ämnar åstadkomma en mätbar reduktion av energianvändning, minskade koldioxidutsläpp och varaktig beteendeförändring. Det finns en växande medvetenhet kring att energieffektivisering kräver mer än lagstiftning och hjälpmedel genom offentliga organisationer utan det kräver samarbete mellan individer, regeringen och lokala sammanhang. Till dags dato har det funnits begränsad erfarenhet av att involvera religiösa sammanhang och nätverk i energieffektiviseringsåtgärder. Partners kommer stötta dessa organisationer i att starta detta arbete för att maximera effekten och räckvidden för projektet. Detta uppnås genom att utbilda och supporta medlemmar i samfund och församlingar och stötta dem i att ge energirådgivning vidare. Deltagande kyrkor och andra byggnader kommer få energirådgivning, för att hjälpa församlingarna att använda det som exempel för att spara energi och leda genom att vara ett gott exempel. Det här styrker projektets trovärdighet, att utbilda volontärer och möjliggöra för dem att sprida kunskap om projektet till hela församlingen. SPIRIT kommer knyta till sig organisationer och nätverk i olika trosrörelser, inclusive kristendom, Buddhism, islam och Hinduism. Utöver det så kommer den etablerade kristna kyrkan i alla partner länder spela genom deras tro och sociala arbete en viktig roll i att nå målgrupper som är svåra att nå. De religiösa gruppernas infrastruktur för att sprida denna support går över trons gränser och kan öppna dörrar mot grupper som inte brukar nås av fördelarna med energibesparingsåtgärder.

4 Avgränsning Sverige har en befolkningsmängd på cirka invånare (2013). Landet är 1572 km (977 mi) långt och 499 km (310 mi) brett, med en landareal på km 2 ( mi 2 ). Sverige är delat i 21 län och 290 kommuner, 13 stift med församlingar. Huvudstaden är Stockholm ( invånare, 2013) 1. Figur 1. Karta över Sverige. Källa: Avgränsning Valt område Invånare Skåne personer Area km 2 Energikontoret Skåne (SEA) har valt att jobba i Skåne även om Lunds stift även innehåller Blekinge län. Skåne är Sveriges sydligaste län och har 33 kommuner. Med en area på km 2 (4 500 mi 2 ) och invånare (2012)

5 Inhabitants in Skånes five largest towns in Malmö Helsingborg Lund Kristianstad Landskrona

6 Lunds stift Lunds stift innefattar bade Skåne och Blekinge län. Katedralen återfinns i Lund. Dess geografiska upptagningsområde är invånare (2012). Figur 2. Karta över Lunds stift. Källa:

7 3. Religion 3.1 En historisk tillbakablick på kristendom i Sverige Under tidigt 1000-tal blev romersk katolicism Sveriges officiella religion grundades den första provinsiella ärkestiftet i Lund, och i och med det så blev Skandinavien en separat kyrklig provins blev Svenska kyrkan lutheransk och det beslutas att alla invånare i Sverige måste bli medlemmar i Svenska kyrkan blir det lagligt för andra religioner att driva verksamhet i Sverige kommer lagen om religionsfrihet, som gav individen rätt att fritt praktisera sin religion och frihet att inte bli tvingad in i någon tro eller medlemskap i något samfund. Det klargörs också att Svenska kyrkan är ett trossamfund och inte en del av statsapparaten. Innan 1996 blev barn till föräldrar som var medlemmar i Svenska kyrkan automatiskt medlemmar, efter 1996 blir man det när man döps implementeras den statliga reformen. Svenska kyrkan är inte längre knuten till staten utan blir ett fristående religiöst samfund. Lagen säger dock att kyrkan ska fortsätta vara lutheransk, täcka hela Sverige och demokratiskt styrd Religion idag Sverige idag anses vara väldigt sekulariserat och studier visar att 46-85% av befolkningen kan kategoriseras som ateister, agnostiker eller icke-troende (på Gud) 4. Trots det är nästan 66 % (6,4 miljoner) av den svenska befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, men endast ca 2 % går regelbundet till kyrkan. Andra religösa samfund Sedan 1930-talet är det inte lagligt att registrera människors trostillhörighet i Sverige. Det är på grund av att det är ett brott mot religionsfrihet, en orubblig rättighet enligt svensk lag. Det är därför svårt att veta hur många personer som tillhör respektive religion. Det finns dock rapporterat hur många medlemmar och registrerade deltagare på aktiviteter knutna till respektive religionstillhörighet, eftersom det rapporteras in för att få statligt stöd för 4 Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns, Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN

8 verksamheten. Dessa siffror kan därmed vara ett hjälpmedel i att få en idé om religion i Sverige idag. Statistiken från 2012 visar att de fyra största grupperna som får statligt stöd är: Islamska samarbetsrådet, Equmeniakyrkan, pingströrelsen och romersk-katolska kyrkan. Religion i Sverige Samfund Antal medlemmar Svenska kyrkan Islamiska samarbetsrådet Equmeniakyrkan Pingströrelsen Romersk-katolska kyrkan Skåne Som vi nämnt tidigare så är det svårt att säkert veta religiös tillhörighet. Skåne har under flera århundrande varit ett multikulturellt landskap. Det finns människor från många olika kulturer, med olika tro, vilket skapar en rikt och varierat spektrum av religiösa valörer och rörelser parallellt med Svenska kyrkan och frikyrkorörelsen. Några exempel är: - Svenska kyrkan - Katolska kyrkan - Ortodoxa kyrkan - Tysk evangelisk-lutherska församlingen - Muslimska församlingar - Judiska samfundet 3.3. Information om vilka samfund vi vill samarbete med i Spirit projektet Målet är att jobba, i stor utsträckning, med Svenska kyrkan och specifikt Lunds stift. Lunds stift är en väletablerad projektpartner. Religiösa samfund som vi kommer försöka samarbeta med Samarbetspartner (bestämd) Religiöst samfund Lunds stift (Svenska kyrkan) Kontakt Torrid Bengtsson

9 Samarbetspartner (avsedd) Religiöst samfund Kontakt Islamskt center Katolska kyrkan i Lund

10 4. Energi Följande tabell och grafer visar Sveriges slutanvändning av energi och energianvändning per sector Slutanvändning energi INDUSTRI ENERGISLAG Användning MWh/år TRANSPORT Användning MWh/år HEM OCH HUSHÅLL Användning MWh/år TOTALT Användning MWh/år Olja Gas Elektricitet Fjärrvärme Ånga Förnybart (transport) Kol Biodrivmedel, torv, avfall TOTALT Total slutanvändning (379 GWh) 200 TWh Oil products Natural gas, town gas Coal and coke Biofuels, peat, waste Electricity District heating Losses and use for nonenergy purposes Total final use

11 160 Total slutanvändning per sektor TWh Industry Transport Residential and service Total final energy use Skåne Grafen visar slutanvändning av energi i Skåne mellan

12 Hushållens energianvändning Hushållens energianvändning Tabellen nedan visar uppvärmningsmetoder för lägenheter och enfamiljshus 5 i Sverige. Berg-, jord-, El och vattenvärmepump Fjärr- Gas och andra Uppvärmningsmetod bioenergi El och olja värme kombinationer (2012) El (%) (%) (%) (%) (%) (%) Lägenheter Enfamiljshus , ,5 Den vanligaste energikällan för uppvärmning och varmvatten i lägenheter är fjärrvärme. El är den vanligaste energikällan i enfamiljshus, men värmepumpar har blivit allt vanligare det senaste decenniet. Tabellen visar antalet lägenheter i Skåne och antalet enfamiljshus. Lägenheter Enfamiljshus Skåne (2012) På ett nationellt plan har SCB (Statistiska Centralbyrån) visat att nästan 50 % av svenska befolkningen bor I enfamiljshus. 70 % av svenska hushållen består av 1 2 personer, 37,7 % är singelhushåll. Lägenheter i Sverige är indelade i bostadsrätter och hyresrätter. De senaste åren har det varit en stor rörelse att omvandla hyreshus till bostadsrättsföreningar. 5 SCB Energistatistik för småhus samt energistatistik för flerbostadshus sidan 19 och BO BO0104/?rxid=dc5f3fc3-c657-49cb c817c4926

13 I Sverige har uppvärmning normalt sett ingått i hyran. Individuell mätning av elanvändningen är standard. På sistone har även individuell mätning av speciellt varmvattenanvändningen men även värmen blivit vanligare. Grafen nedan visar hur många procent av hyresrätter i relation till totala antalet. Tabellen visar genomsnittlig energianvändning för uppvärmning i lägenheter och enfamiljshus i zon 4 (2008) 7. Energianvändning, uppvärmning kwh/ m 2 Enfamiljshus 111 Lägenheter 139 Grafen nedan visar slutanvändning av energi i hushåll i Skåne mellan Energin användes för uppvärmning, varmvatten, servicesystem för byggnaden och hushållsel. 7 SCB( Energistatistik för småhus samt energistatistik för flerbostadshus ).

14 Figur 3. Energibalans för Skåne, Länsstyrelsen Skåne (2013) Tabellen nedan ger en generell idé om snittåldern på bostadshus i Skåne län 8. Snittålder Byggår Enfamiljshus ( % ) Lägenheter ( % ) % 9% % 9% % 10% % 16% % 23% % 14% % 7% % 5% 8 Antal lägenheter efter region, hustyp och byggnadsperiod. År BO BO0104/BO0104T02/?rxid=dc5f3f c3-c657-49cb c817c4926

15 % 5% % 2% Exempel på studier som visar variationer mellan hushåll När det kommer till individer och hushåll, finns det alltid stora skillnader i energianvändning. Forskningsrapporten Elanvändning i hushåll barriärer och incitament för att spara energi 9 visar detta tydligt. Studien omfattade 14 hushålls använding av el (enfamiljshus och lägenheter), både på individuell nivå och hushållsnivå. Användingen av el delades in i områden information och underhållning (information and entertainment), mat (food) och tvätt och personlig hygien (washing and personal hygien). Grafen nedan visar variationer mellan hushållen. Övrigt (other) omfattar värme, belysning, ventilation etc. 9 Karlsson, Kristina; Widén, Joakim (2008): Hushållens elanvändningsmönster identifierade i vardagens mönster, Linköping.

16 Bränslefattigdom Bränslefattigdom är inte ett välkänt begrepp i Sverige. Svenska byggnades är generellt välisolerade och uppvärmning ingår normalt i hyran på hyreshus. Men trots det håller 1,6 % av svenskarna inte sina hem tillräckligt varma. Denna siffran har legat på samma nivå sedan En ny rapport från Energimyndigheten innehåller en analys av energikostnaderna för hushåll. Svenska hushåll använder 20 % mindre energi idag jämfört med 15 år sedan, samtidigt har kostnaden för energi ökat med 20 %. Denna ökning i kostnader täcks av ökningen i inkomst för medelhushållet. Svenska hushåll använder generellt sett 7,4 % av sin inkomst på energi (el, värme och bränsle). Vissa hushåll spenderar mycket mer av deras inkomst på energi. Här ingår exempelvis hushåll som är belägna längre ifrån större städer, vilka lägger 20 % mer av sin inkomst på energi än medelhushållet. En annan kategori är hushåll med en inkomst i den lägre kvartilen, som lägger dubbelt så mycket av sin inkomst på energi jämfört med medelhushållet. 10 Det här väcker en annan fråga eftersom hushållen med lägst inkomst inte har råd att investera i energieffektiviserande teknik som bergvärmepumpar, tilläggsisolering eller bränslesnåla bilar. Istället använder de gamla bilar och maskiner som drar mer energi Energimyndigheten (2014): Ett aktörsperspektiv på energianvändningen. 11 Energivärden nr 4, 2014.

17 Goda exempel Nedan har vi samlat några väl valda exempel på projekt inom områden som är av betydelse för SPIRIT projektet. Tabellen kan ge läsaren en överblick över bra projekt men för att uppnå verklig kunskap av dem kommer behöver man gå vidare och studera dem djupare genom rapporter och kontakter direkt med projektledare, etc. Exempel på informationsprojekt Namn Organisation Sammanfattning Framgångar Utmaningar och lärdomar Allmänny ttans energisp arkampa nj Sparkraft /Släck efter dig Hyresgästföreni ngen, Naturskyddsför eningen, Energimyndighe ten Delegationen för Energiförsörjnin g i Sydsverige Sedan hösten 2012 har Allmännyttan haft sin egen energisparkampanj. En kampanj där bostadsbolag och hyresvärdar har jobbat tillsammans för att minska energianvändningen. Kampanjen använder sig av enkla, konkreta tips som vem som helst kan följa. Idén är att inte behöva ändra sin livsstil för att bidra till energibesparingar. En brett upplagd informationskanpanj, riktad till allmänheten. Den innehöll många olika ingridienser, broschyrmaterial, bio och radioreklam, skolmaterial etc Fokus på enkla tips gör det just det enkelt för användader. Tröskeln är låg för att göra förändringar på sitt levnadssätt och sitt beteende. Att använda sig av social media har gett initiativet en bra spridning. Den var väl planerad och engagerade manga olika sektorer inom samhället som deltog i kampanjen. Problemet med kampanjer är att effekterna av dem ofta är svåra att mäta och att nå rätt målgrupp för budskapet. Möjligheten att vara långsiktig, längre än de fyra år kampanjen pågick, hade kunnat göra kampanjen ändå mer verkningsfull. Innovativa exempel Den utbredda användningen av social media och att använda sig mycket av rörlig bild, film ger kampanjen en ny twist och kan leda till att fler uppmärksammar den. Bredden av åtgärder och förmågan att engagera och komplettera andra samhällssatsningar. Erfarenheter till nytta för SPIRIT Att använda sig av social media är ett enkelt verktyg som är enkelt att använda. Att ge enkla tips som är lätta att implementera är ett bra angreppssätt som kan leda till att fler omfamnar idén. Att engagera manga och att kunna anpassa sig till målgruppen på ett flexibelt sätt. Länkar mannyttan.se/e nergispartips/ rkraft.nu/

18 Beteendeförändrings projekt Namn Organisation Sammanfattning Framgångar Utmaningar och lärdomar 100 Koll E.ON Sverige 100 Koll är ett initiativ av E.ON Sverige som möjliggör att kunden kan övervaka sin elanvändning för att kunna ta reda på var energi försvinner eller vad i hemmet som är den största användaren. För att kunna använda sig av tjänsten behövs en app och en elmätare, som E.ON förser kunden med. Klimat Vardag Hållbar Utveckling Skåne, Region Skåne, Kommunförbun det Skåne, Länsstyrelsen i Skåne Genom att engagera 170 familjer under ett helt år kunde projektet nå goda resultat. Utbildningsdagar och studiecirklar var effektiva verktyg. 100 Koll kommer in i människors hem och visualiserar elanvändningen på ett konkret och enkelt sätt, vilket inte alltid är så enkelt. På detta sätt kan man förstå vilka apparater som använder mest energi och kan därmed göra justeringar på beteende. Det långsiktiga och djupare engagerandet av familjerna gav goda resultat Kampanjen kräver att kunden ordnar en prenumeration, vilket är gratis i början men sen kostar pengar per månad. Detta gör tröskeln lite högre och begränsar kundgruppen. Innovativa exempel Att koppla en elmätare till en app är inte okänd men inte så utbrett vilket gör det innovativt. Att förse kunden med en apparat är ett bra incitament för att gå med. Själva upplägget och helhetssynen på en familjs klimatpåverkan. Barnpassning under föreläsningarna och god mat uppskattades Erfarenheter till nytta för SPIRIT Att visualisera energianvändninge n på det här sättet är ett bra sätt att få folk att förstå vilken påverkan som deras energianvädning har. Det är också ett bra incitament att kunden får en apparat, vilket kan locka många. Långsiktigt engagemang är betydelsefullt Länkar rodukter ochpriser/elavtal/10 0Koll/Om 100koll/ nu/projekt/avslu tade projekt 3/projekt x/

19 Träningsprojekt för medborgare och volontärer Namn Organisation Sammanfattning Framgångar Utmaningar och lärdomar Educatio n for Sustainab le Develop ment for smaller rural church congrega tions in Slovakia, Latvia, Germany, Sweden and Denmark Svenska kyrkan Bredda kunskapen och möjligheterna för minska kyrkor på landsbygden att utbilda vuxna om hållbar utveckling och använda sig av ESD metoder i olika kontexter hos partners. Internationella möten och lära sig av varandra på dessa evenemang. Diskussionerna mellan lärotillfällena var alika lärorika som lärotillfällena i sig. Språkbarriärerna för några av partners var höga I början men mot slutet av projektet kända folk sig hemma och pratade engelska eller tyska även om det inte var helt rätt. Innovativa exempel Erfarenheter till nytta för SPIRIT Att låta volontärerna träffas på något sätt och utbyta goda idéer. Länkar nkirke.dk/om/gr undtvigprojektet / Projekt med koppling till trossamfund Namn Organisation Sammanfattning Framgångar Utmaningar och lärdomar Act Now For Climate Justice Svenska kyrkan och Diakonia Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, ett samarbete mellan mer än 140 organisationer och kyrkan som jobbar tillsammans i mer än 140 länder för att skapa en positivt och hållbar Act Now For Climate Justice startades och genomfördes parallelt med att hela klimatfrågan var väldigt aktuell och högt uppe på agendan i många länder. Bland annat innan och under klimatmötet i Paris. Inget särskilt som kan nämnas. Den generella medvetenheten om kampanjen var inte så hög. Innovativa exempel Den här typen av kampanj inom Svenska kyrkan är relativt ny, vilket ger det en ny dimension som klimatkampanj och börjar därmed bryta ny mark inom Svenska kyrkan. Erfarenheter till nytta för SPIRIT Att koppla en kampanj till ett aktuellt ämne, som gjordes I detta fallet med klimatfrågan och klimatmötet I Paris är ett bra sätt för att få Länkar e.org/sv/

20 Miljöcerti fiering av Ekeby församlin g i Lunds stift. Svenska kyrkan förändring för fattiga och marginaliserade människor. Svenska kyrkan har en frivillig miljöcertifiering som församlingar kan ansluta sig till. Ekeby församling har valt att delta och har nått till FAS 3. Man arbetar med såväl med energy som med miljöfrågor i ett brett perspektiv. Detta är ett bra angreppssätt för att kampanjen ska få uppmärksamhet. Miljöcertifieringen har varit som en ledstång i arbetet och har get struktur åt arbetet. Många har blivit engagerade och konkreta åtgärder har vidtagits. Att få många motiverade och engagerade, hade medarbetare och församlingsbor, är en av nycklarna till framgång. Tillämpning av en industriell miljömetod på en församlingsverksam het uppmärksamhet för sin kampanj. Lyssna in var människor står och befinner sig innan man sänder budskapen Miljöbud kavel sprider budskap stiftet runt Svenska kyrkan Klimatet står på agendan både lokalt och globalt. I Lunds stift cirkulerar en miljöbudkavel En utställning kring klimatfrågor cirkulerar tillsammans budkaveln. Efter två veckor där miljöaspekter lyfts i gudstjänster, i konfirmandarbete och i föredrag är det dags att föra stafettpinnen vidare till nästa församling. Att använda en budkavel, som hela tiden fylls på med församlingarnas miljöåtgärder, är en konkret metafor som gör att gemenskapen mellan församlingarna ökar. Man är inte ensam utan manga som gemensamt bidrar till en bättre värld. Att introducera idén och få med de första församlingarna i projektet. När några är med går det sedan mycket lättare att hitta ändå flera som vill. Att uthålligt arbeta under längre period med synliga attribut och budkavelidén. enskakyrkan.se/ default.aspx?id=