RAPPORT: KARTLÄGGNING AV SVERIGE

Transkript

1 RAPPORT: KARTLÄGGNING AV SVERIGE

2 Innehållsförteckning Bakgrund Avgränsning Religion i Sverige Energi Goda exempel sid.1 sid.2 sid.5 sid.8 sid.15

3 Sverige kartläggning 1. Bakgrund SPIRIT kommer genomföras av ett partnerskap på 8 organisationer i 8 medlemsländer. De kommer engagera religiösa organisationer i ett program som ämnar åstadkomma en mätbar reduktion av energianvändning, minskade koldioxidutsläpp och varaktig beteendeförändring. Det finns en växande medvetenhet kring att energieffektivisering kräver mer än lagstiftning och hjälpmedel genom offentliga organisationer utan det kräver samarbete mellan individer, regeringen och lokala sammanhang. Till dags dato har det funnits begränsad erfarenhet av att involvera religiösa sammanhang och nätverk i energieffektiviseringsåtgärder. Partners kommer stötta dessa organisationer i att starta detta arbete för att maximera effekten och räckvidden för projektet. Detta uppnås genom att utbilda och supporta medlemmar i samfund och församlingar och stötta dem i att ge energirådgivning vidare. Deltagande kyrkor och andra byggnader kommer få energirådgivning, för att hjälpa församlingarna att använda det som exempel för att spara energi och leda genom att vara ett gott exempel. Det här styrker projektets trovärdighet, att utbilda volontärer och möjliggöra för dem att sprida kunskap om projektet till hela församlingen. SPIRIT kommer knyta till sig organisationer och nätverk i olika trosrörelser, inclusive kristendom, Buddhism, islam och Hinduism. Utöver det så kommer den etablerade kristna kyrkan i alla partner länder spela genom deras tro och sociala arbete en viktig roll i att nå målgrupper som är svåra att nå. De religiösa gruppernas infrastruktur för att sprida denna support går över trons gränser och kan öppna dörrar mot grupper som inte brukar nås av fördelarna med energibesparingsåtgärder.

4 Avgränsning Sverige har en befolkningsmängd på cirka invånare (2013). Landet är 1572 km (977 mi) långt och 499 km (310 mi) brett, med en landareal på km 2 ( mi 2 ). Sverige är delat i 21 län och 290 kommuner, 13 stift med församlingar. Huvudstaden är Stockholm ( invånare, 2013) 1. Figur 1. Karta över Sverige. Källa: Avgränsning Valt område Invånare Skåne personer Area km 2 Energikontoret Skåne (SEA) har valt att jobba i Skåne även om Lunds stift även innehåller Blekinge län. Skåne är Sveriges sydligaste län och har 33 kommuner. Med en area på km 2 (4 500 mi 2 ) och invånare (2012)

5 Inhabitants in Skånes five largest towns in Malmö Helsingborg Lund Kristianstad Landskrona

6 Lunds stift Lunds stift innefattar bade Skåne och Blekinge län. Katedralen återfinns i Lund. Dess geografiska upptagningsområde är invånare (2012). Figur 2. Karta över Lunds stift. Källa:

7 3. Religion 3.1 En historisk tillbakablick på kristendom i Sverige Under tidigt 1000-tal blev romersk katolicism Sveriges officiella religion grundades den första provinsiella ärkestiftet i Lund, och i och med det så blev Skandinavien en separat kyrklig provins blev Svenska kyrkan lutheransk och det beslutas att alla invånare i Sverige måste bli medlemmar i Svenska kyrkan blir det lagligt för andra religioner att driva verksamhet i Sverige kommer lagen om religionsfrihet, som gav individen rätt att fritt praktisera sin religion och frihet att inte bli tvingad in i någon tro eller medlemskap i något samfund. Det klargörs också att Svenska kyrkan är ett trossamfund och inte en del av statsapparaten. Innan 1996 blev barn till föräldrar som var medlemmar i Svenska kyrkan automatiskt medlemmar, efter 1996 blir man det när man döps implementeras den statliga reformen. Svenska kyrkan är inte längre knuten till staten utan blir ett fristående religiöst samfund. Lagen säger dock att kyrkan ska fortsätta vara lutheransk, täcka hela Sverige och demokratiskt styrd Religion idag Sverige idag anses vara väldigt sekulariserat och studier visar att 46-85% av befolkningen kan kategoriseras som ateister, agnostiker eller icke-troende (på Gud) 4. Trots det är nästan 66 % (6,4 miljoner) av den svenska befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, men endast ca 2 % går regelbundet till kyrkan. Andra religösa samfund Sedan 1930-talet är det inte lagligt att registrera människors trostillhörighet i Sverige. Det är på grund av att det är ett brott mot religionsfrihet, en orubblig rättighet enligt svensk lag. Det är därför svårt att veta hur många personer som tillhör respektive religion. Det finns dock rapporterat hur många medlemmar och registrerade deltagare på aktiviteter knutna till respektive religionstillhörighet, eftersom det rapporteras in för att få statligt stöd för 4 Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns, Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN

8 verksamheten. Dessa siffror kan därmed vara ett hjälpmedel i att få en idé om religion i Sverige idag. Statistiken från 2012 visar att de fyra största grupperna som får statligt stöd är: Islamska samarbetsrådet, Equmeniakyrkan, pingströrelsen och romersk-katolska kyrkan. Religion i Sverige Samfund Antal medlemmar Svenska kyrkan Islamiska samarbetsrådet Equmeniakyrkan Pingströrelsen Romersk-katolska kyrkan Skåne Som vi nämnt tidigare så är det svårt att säkert veta religiös tillhörighet. Skåne har under flera århundrande varit ett multikulturellt landskap. Det finns människor från många olika kulturer, med olika tro, vilket skapar en rikt och varierat spektrum av religiösa valörer och rörelser parallellt med Svenska kyrkan och frikyrkorörelsen. Några exempel är: - Svenska kyrkan - Katolska kyrkan - Ortodoxa kyrkan - Tysk evangelisk-lutherska församlingen - Muslimska församlingar - Judiska samfundet 3.3. Information om vilka samfund vi vill samarbete med i Spirit projektet Målet är att jobba, i stor utsträckning, med Svenska kyrkan och specifikt Lunds stift. Lunds stift är en väletablerad projektpartner. Religiösa samfund som vi kommer försöka samarbeta med Samarbetspartner (bestämd) Religiöst samfund Lunds stift (Svenska kyrkan) Kontakt Torrid Bengtsson

9 Samarbetspartner (avsedd) Religiöst samfund Kontakt Islamskt center Katolska kyrkan i Lund

10 TWh 4. Energi Följande tabell och grafer visar Sveriges slutanvändning av energi och energianvändning per sector Slutanvändning energi INDUSTRI ENERGISLAG Användning MWh/år TRANSPORT Användning MWh/år HEM OCH HUSHÅLL Användning MWh/år TOTALT Användning MWh/år Olja Gas Elektricitet Fjärrvärme Ånga Förnybart (transport) Kol Biodrivmedel, torv, avfall TOTALT Total slutanvändning (379 GWh) Oil products Natural gas, town gas Coal and coke Biofuels, peat, waste Electricity District heating Losses and use for nonenergy purposes Total final use

11 TWh 160 Total slutanvändning per sektor Industry Transport Residential and service Total final energy use Skåne Grafen visar slutanvändning av energi i Skåne mellan

12 Hushållens energianvändning Hushållens energianvändning Tabellen nedan visar uppvärmningsmetoder för lägenheter och enfamiljshus 5 i Sverige. Berg-, jord-, El och vattenvärmepump Fjärr- Gas och andra Uppvärmningsmetod bioenergi El och olja värme kombinationer (2012) El (%) (%) (%) (%) (%) (%) Lägenheter Enfamiljshus , ,5 Den vanligaste energikällan för uppvärmning och varmvatten i lägenheter är fjärrvärme. El är den vanligaste energikällan i enfamiljshus, men värmepumpar har blivit allt vanligare det senaste decenniet. Tabellen visar antalet lägenheter i Skåne och antalet enfamiljshus. Lägenheter Enfamiljshus Skåne (2012) På ett nationellt plan har SCB (Statistiska Centralbyrån) visat att nästan 50 % av svenska befolkningen bor I enfamiljshus. 70 % av svenska hushållen består av 1 2 personer, 37,7 % är singelhushåll. Lägenheter i Sverige är indelade i bostadsrätter och hyresrätter. De senaste åren har det varit en stor rörelse att omvandla hyreshus till bostadsrättsföreningar. 5 SCB Energistatistik för småhus samt energistatistik för flerbostadshus sidan 19 och BO BO0104/?rxid=dc5f3fc3-c657-49cb c817c4926

13 I Sverige har uppvärmning normalt sett ingått i hyran. Individuell mätning av elanvändningen är standard. På sistone har även individuell mätning av speciellt varmvattenanvändningen men även värmen blivit vanligare. Grafen nedan visar hur många procent av hyresrätter i relation till totala antalet. Tabellen visar genomsnittlig energianvändning för uppvärmning i lägenheter och enfamiljshus i zon 4 (2008) 7. Energianvändning, uppvärmning kwh/ m 2 Enfamiljshus 111 Lägenheter 139 Grafen nedan visar slutanvändning av energi i hushåll i Skåne mellan Energin användes för uppvärmning, varmvatten, servicesystem för byggnaden och hushållsel. 7 SCB( Energistatistik för småhus samt energistatistik för flerbostadshus ).

14 Figur 3. Energibalans för Skåne, Länsstyrelsen Skåne (2013) Tabellen nedan ger en generell idé om snittåldern på bostadshus i Skåne län 8. Snittålder Byggår Enfamiljshus ( % ) Lägenheter ( % ) % 9% % 9% % 10% % 16% % 23% % 14% % 7% % 5% 8 Antal lägenheter efter region, hustyp och byggnadsperiod. År BO BO0104/BO0104T02/?rxid=dc5f3f c3-c657-49cb c817c4926

15 % 5% % 2% Exempel på studier som visar variationer mellan hushåll När det kommer till individer och hushåll, finns det alltid stora skillnader i energianvändning. Forskningsrapporten Elanvändning i hushåll barriärer och incitament för att spara energi 9 visar detta tydligt. Studien omfattade 14 hushålls använding av el (enfamiljshus och lägenheter), både på individuell nivå och hushållsnivå. Användingen av el delades in i områden information och underhållning (information and entertainment), mat (food) och tvätt och personlig hygien (washing and personal hygien). Grafen nedan visar variationer mellan hushållen. Övrigt (other) omfattar värme, belysning, ventilation etc. 9 Karlsson, Kristina; Widén, Joakim (2008): Hushållens elanvändningsmönster identifierade i vardagens mönster, Linköping.

16 Bränslefattigdom Bränslefattigdom är inte ett välkänt begrepp i Sverige. Svenska byggnades är generellt välisolerade och uppvärmning ingår normalt i hyran på hyreshus. Men trots det håller 1,6 % av svenskarna inte sina hem tillräckligt varma. Denna siffran har legat på samma nivå sedan En ny rapport från Energimyndigheten innehåller en analys av energikostnaderna för hushåll. Svenska hushåll använder 20 % mindre energi idag jämfört med 15 år sedan, samtidigt har kostnaden för energi ökat med 20 %. Denna ökning i kostnader täcks av ökningen i inkomst för medelhushållet. Svenska hushåll använder generellt sett 7,4 % av sin inkomst på energi (el, värme och bränsle). Vissa hushåll spenderar mycket mer av deras inkomst på energi. Här ingår exempelvis hushåll som är belägna längre ifrån större städer, vilka lägger 20 % mer av sin inkomst på energi än medelhushållet. En annan kategori är hushåll med en inkomst i den lägre kvartilen, som lägger dubbelt så mycket av sin inkomst på energi jämfört med medelhushållet. 10 Det här väcker en annan fråga eftersom hushållen med lägst inkomst inte har råd att investera i energieffektiviserande teknik som bergvärmepumpar, tilläggsisolering eller bränslesnåla bilar. Istället använder de gamla bilar och maskiner som drar mer energi Energimyndigheten (2014): Ett aktörsperspektiv på energianvändningen. 11 Energivärden nr 4, 2014.

17 Goda exempel 1. Exempel på initiative för beteendeförändring Projektnamn Transportplanering vid evenemang i praktiken Organisation Beskrivning I projektet, sätts transportplanering vid evenemang i focus och tio evenemang ska jobba med sin transportplanering med hjälp av fyra regionala energikontor. Målet är att öka attraktiviteten för eventet och miljöprofilen, medan bränsleanvändningen och koldioxidutsläppen kopplade till eventet minskar. Projektet kommer också jobba med att sprida kunskap, erfarenheter och resultat till andra aktörer. 2. Exempel på utbildningsprogram och energirådgivare Projektnamn Grundutbildning för kommunala energi- och klimatrådgivare Organisatio n Beskrivning Varje kommun i Sverige har en energi- och klimatrådgivare. Rådet som dessa personer ger är oberoende, gratis och teknikneutral. Målgruppen för råden är allmänheter, små och medelstora företag och organisationer. Råden som ges är om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan. Råd ges också om transport av människor och gods. Energimyndigheten ger obligatorisk grundutbildning för de kommunala energioch klimatrådgivarna. Denna utbildning ger en introduktion i uppdraget och rådgivarens roll samt en grundläggande överblick över vilka ämnesområden som jobbet kräver. Rådgivarna får också träning i att ge råd till företag gällande energieffektivisering och en kurs i transporter. Energikontoret Skåne har under många år varit involverade i planeringen av denna utbildning.

18 3. Exempel på utbildningsprogram konsument/samhälle Projektnamn Organisation Beskrivning KlimatVardag Projektet Klimatvardag genomfördes under ett år (april 2012 mars 2013). Under detta året utbildades hushåll i Skåne kring hur de kunde leva sina vanliga liv lite mer klimatvänligt. De erbjöds kunskap och praktisk rådgivning genom föreläsningar, gruppdiskussioner och möten med, bland annat, energirådgivare. Baserat på deras egna intressen och omständigheter kunde de välja vilka områden de skulle fokusera på: energi, avfall, transport eller mat. KlimatVardag, genomfördes första omgången i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne och blev ett mycket populärt projekt bland deltagare och finansierande kommuner. De vuxna deltagarna minskade sina koldioxidutsläpp med en ton per person. Målet var att visa deltagarna att de kunde, med enkla medel, minska sina koldioxidutsläpp. Det faktum att de deltagande hushållen hade olika konstellationer, kom från olika delar av regionen och hade olika yrken möjliggjorde att informationen i projektet kunde spridas brett i regionen Exempel på project i religiösa nätverk Projektnamn Organisation Beskrivning

19 Svenska kyrkans miljöcertifiering Svenska kyrkan Svenska kyrkan har utvecklat ett miljöledningssystem för församlingarna och andra kyrkliga organisationer som vill jobba med frågor relaterade till miljö- och hållbar Utveckling. Svenska kyrkans miljödiplomering är en metod som består av sex steg. Varje steg leder vidare i ett genomförande-steg. Anställda och andra, som är intresserade av att arbeta med miljöfrågor gör tillsammans en handlingsplan. I planen finns mål och åtgärder som behöver genomföras för att uppnå de mål som är uppsatta. Metoden är baserad på gemensam kunskap och erfarenhet av miljöfrågor. Det som är unikt med miljödiplomeringen är att den är baserad på en teologisk grund och innehåller ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga perspektiv. Diplomeringen har en pedagogisk struktur med reflektion och samtal som grund och leder organisationen till konstant inlärning så arbetet konstant kan utvecklas.