Mötesbok: södra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) södra hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Plats: Pulsen konferens, Kyrkängsgatan 8,

Transkript

1 Mötesbok: södra hälso- och sjukvårdsnämnden ( ) södra hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Plats: Pulsen konferens, Kyrkängsgatan 8, Borås Kommentar: Pulsen bokat

2 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med södra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 217 Plats: Pulsen konferens, Kyrkängsgatan 8, Borås Tid: Kl. 9:15-13: Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Christina Klaar, christina.norman.klaar@vgregion.se Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag Hanne Jensen) Justeringsdatum 7 februari Beslutsärenden 1. Information från förvaltningen Diarienummer HSNS Rapporter Diarienummer HSNS Riktlinjer för hantering av uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnd, HSN, och hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS Diarienummer HSNS Uppföljning av Plan för intern kontroll 216 Diarienummer HSNS Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNS Tilläggsöverenskommelse 217:2 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus om ersättning för produktion över takvolym Diarienummer HSNS Tilläggsöverenskommelse 217:3 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus för länssjukvårdsrehabilitering mars-december 217 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Diarienummer HSNS Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

3 Föredragningslista från södra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) 8. Överenskommelse 217 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus för insatser inom statsbidraget en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Diarienummer HSNS Medlingsförslag mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen Diarienummer HSNS Tillkommande ersättning statsbidrag för hantering av flyktingsituationen 217 Diarienummer HSNS Handlingsplan kommunikation 217 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNS Sammanställning av enkätsvar från gymnasieelever 216 Diarienummer HSNS Delegeringsärenden 14. Anmälningsärenden 15. Övriga frågor Christina Brandt Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Dagordning Beslutsärenden 1 Information från förvaltningen 4 2 Rapporter 5 3 Riktlinjer för hantering av uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnd 6 4 Uppföljning av Plan för intern kontroll Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden 11 6 Tilläggsöverenskommelse 217:2 mellan södra hälso- och sjukvårdsnä 48 7 Tilläggsöverenskommelse 217:3 mellan södra hälso- och sjukvårdsnä 53 8 Överenskommelse 217 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och 57 9Medlingsförslag mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och primär 62 1 Tillkommande ersättning statsbidrag för hantering av flyktingsitu Handlingsplan kommunikation 217 för södra hälso- och sjukvårdsnä Sammanställning av enkätsvar från gymnasieelever Delegeringsärenden Arkivorganisation 93 Personuppgiftsombud från Avbrytande av försäljning av ersättningsetablering enligt Lag (1993:1 12 Redaktionella ändringar i vårdöverenskommelsen Anmälningsärenden Rapport - Ökning av antalet sökande till akutmottagningen vid Södra Ä 14 Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjuk 114 Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjuk 116 Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjuk 118 Protokollsutdrag styrelsen för Södra Älvsborgs Sjuk 119 Protokollsutdrag Fritids- och folkhälsonämnden,besl 12 Riktlinjer för detaljbudget 217, reviderad rutin för rapportering 122 Protokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, 124 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Svar pågranskning 135 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fö 148 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Fördelning av in 171 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Rese- och mötesp 177 Protokollsutdrag personalutskottet, Aktivitetsplan 187 Protokollsutdrag personalutskottet, Arbetsmarknadsi 189 Protokollsutdrag personalutskottet, Verksamhetsplan 195

5 Protokollsutdrag personalutskottet, VGR Akademin Protokollsutdrag Göteborgs hälso- och sjukvårdsnäm 221 Protokollsutdrag Göteborgs hälso- och sjukvårdsnäm 223 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Pro 225 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Ut 226 Protokollsutdrag västra hälso- och sjukvårdsnämnden 231 Protokollsutdrag samrehabnämnden, Preliminärt boksl 232 Rapport samt preliminärt bokslut samrehabnämnden Protokollsutdrag patientnämnden Göteborg, Skrivels 238 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Re 241 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Up 242 Protokollsutdrag regionfullmäktige, Delårsrapport 246 Skrivelse om information gällande hörselvård från Hörselskadades dist 329 Granskningsrapport Granskning av jämlik cancervård - professionernas 331 Protokollsutdrag Göteborgs hälso- och sjukvårdsnäm 369 Protokollsutdrag norra hälso- och sjukvårdsnämnden 371 Protokollsutdrag västra hälso- och sjukvårdsnämnde 373 Protokollsutdrag östra hälso- och sjukvårdsnämnden, 375 Protokollsutdrag regionfullmäktige, handlingsplan 377 Gemensamma presidieöverläggningar (GPÖ) mellan hälso- och sjukvårdsnä 41 Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen,övere 44 Protokollsutdrag arkivnämnden, Övergångsbestämmelse 41 Svar till frågeställaren om Rapport Utredning om avtalsuppfyllelse i 413 Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra G 418 Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra G 428 Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra G 445 Närområdesplan Tranemo kommun Protokollsutdrag styrelsen för beställd primärvård, 458 Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala inv 462 Väntetids och tillgänglighetsrapport 216:12 - Regionala vårdgarantie 476

6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Information från förvaltningen Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Information om Västra Götalandsregionens trygghetstjänst som är en tjänst som förtroendevalda och tjänstemän som i sitt uppdrag för Västra Götalandsregionen upplever osäkerhet eller rädsla kan använda. Information om att det finns tankar på att koncentrera viss neonatalvård. Förslaget innebär att neonatalvård för barn födda vecka ska bedrivas vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården, vilket i så fall innebär att denna verksamhet inte kommer att bedrivas på Södra Älvsborgs Sjukhus. Ann-Marie Schaffrat började som sjukhusdirektör vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2 januari. Ann-Marie kommer till södra hälso- och sjukvårdsnämnden 23 maj. Information om det ekonomiska resultatet 216 för Södra Älvsborgs Sjukhus. Nästa gång nämnden träffas är vid planeringsdagarna 3-31 mars. På programmet då finns bland annat behovsanalys, beställarbokslut och fullföljda studier. Under dagarna kommer nämnden också att ha ett nämndsammanträde. Eventuell övrig information från förvaltningen. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Rapporter Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Rapporter från kurser, konferenser, seminarier och dialoger som ledamöter och ersättare deltagit i 29 november januari 217. Anna Österström (S) och Eva Svantesson (M) rapporterar från gymnasiedialog på Marks gymnasium 29 november 216 Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från dialog med Borås Stad om familjecentraler 7 december 216 Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från besök vid vårdcentraler december 216 Christina Brandt (M) m.fl. rapporterar från presidiedialoger med SÄS 18 januari Lisa Berglund (KD) och rapporterar från Konferens Mat och cancer 24 januari Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Håkan Hilmér Telefon: E-post: Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Riktlinjer för hantering av uppdrag från hälsooch sjukvårdsnämnd, HSN, och hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Södra hälso- och sjukvårdsnämnden informeras om hur uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnd och hälso- och sjukvårdsstyrelsen hanteras av koncernkontoret för att leverera uppdrag med god kvalitet inom 9 dagar. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

9 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av Plan för intern kontroll 216 Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Uppföljning av Plan för intern kontroll 216. Sammanfattning av ärendet Styrelser och nämnder har ett ansvar att se till att verksamheten bedrivs med en tillräckligt god intern kontroll. Detta regleras i kommunallagen 6 kap som beskriver nämndernas ansvar för verksamheten. Regionstyrelsen fastställde i mars 214 riktlinjer för intern kontroll, som sedan har kompletterats med en rutin för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen (juni 215). Enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer ska samtliga nämnder och styrelser i samband med fastställande av detaljbudget fatta beslut om en plan för intern kontroll. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde plan för intern kontroll 216 vid sitt sammanträde i november 215. Fler av kontrollmomenten har rapporterats löpande under 216. En uppföljning av planen för 216 har gjorts. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Uppföljning av Plan för intern kontroll 216 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

10 Intern kontroll Uppföljning av Plan för intern kontroll 216 södra hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr: HSNS 215-3

11 Uppföljning av Plan för intern kontroll 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Plan för intern kontroll 216 (beslutad november 215) Uppföljning av kontrollmoment (januari 217) Risk/Kontrollområde Kommentar Kontrollmoment Hur gör vi? Försämrat hälsoläge i befolkningen Nämndens uppdrag är att klarlägga behov. Nämnden påverkar samtidigt inte alla faktorer som styr hälsoläget samtidigt som nämnden bör vara uppdaterad Behovskartläggning Behovskartläggning genomförs Kartläggning av vårdbehov var uppe på nämnden april 216. Under hösten 216 har koncernkontoret utvecklat behovsanalysen. Behovsanalysen kommer att presenteras vid nämndens planeringsdagar mars 217. Kartläggning av hälsoläge m.m. Genomgång av resultat av hälsa på lika villkor och CAN-undersökning Redovisning av hälsa på lika villkor och CANundersökningarna presenterade för nämnden under året och i beställarbokslut 215. Budget i obalans Nämnden har för år 216 en budget i balans, Men klarar nämnden sin ekonomi? Regelbundna avstämningar Delårsrapporter. Förutom vid delårsrapporteringen i mars och augusti har en ekonomisk uppföljning av periodens resultat samt årsprognos varit ett ärende vid varje nämndsammanträde. Brister i tjänstemannastödet Konsekvenser av en förändrad tjänstemannaorganisation Utvärdering Följs fortlöpande av presidiet Hösten 216 har ansvarig tjänsteman, processansvarig och presidiet haft en kontinuerlig dialog om tjänstemannastödet till nämnden och hur det kan utvecklas. Detta kommer att fortsätta under 217. Medborgardialogen fungerar inte Formerna för dialog är förändrade Hur fungerar dialogen? Utvärdering genom exempelvis enkät Frågor till berörda dialogpartners Frågan om hur dialogpartners har upplevt dialogen har ställts vid möte och förtroendevalda har fått då fått återkoppling under mötet, dock har inte en utvärdering skett systematiskt, exempelvis genom en enkät. Kontrollmomentet kvarstår i nämndens Plan för intern kontroll och säkerhet

12 Plan för intern kontroll 216 (beslutad november 215) Uppföljning av kontrollmoment (januari 217) Risk/Kontrollområde Kommentar Kontrollmoment Hur gör vi? Utförarna levererar inte beställd vård Uppföljningsplaner ingår i träffade överenskommelser. Särskilt fokus kring vissa delar i vårdgivarnas uppdrag Kopplas till uppföljningen av överenskommelser Uppföljning enligt uppföljningsplaner 1. Köer och väntetider månatlig avrapportering vid nämndsammanträden av kö- och väntetidsläget vid SÄS. 2. Mobila team inom psykiatrin avser ätstörningsvård samt kompensation för neddragningar vid lokala mottagningar. Ingår i uppföljningsplanen mot SÄS. Avrapportering i oktober. 3. Förskrivning av nya dyra läkemedel. Uppföljning vid SÄS delårsrapport augusti. SÄS kostnaderna för läkemedel är lägre än budget. 4. Projekt tandhygienist vid familjecentral då projektet är förlängt kommer uppföljning ske våren Fysioterapeuter enl LOF uppföljningsplan beslutad av nämnd i november VG primärvård planerad uppföljning genomförs under hösten och redovisas i samband med beställarbokslut 216. En fördjupad uppföljning är gjord och redovisad vid nämndsammanträde i oktober 216. Brister information/ kommunikation exempelvis runt vård på rätt nivå Nämnden har ett särskilt ansvar för information/ kommunikation Finns planer? Upprätta handlingsplan för kommunikation Handlingsplan för kommunikation fastställd av nämnden i januari 216. Uppföljning av denna ska göras i vid nämndens sammanträde i februari 217. Beslutshantering och delegering Delegationsordning finns antagen liksom rutiner för ärendehantering Hur fungerar beslutsprocess och delegering Uppföljning av beslutsprocesser Delegationsbeslut anmälda till nämndens sammanträden augusti-november 216 är granskade och aktuella beslutsfattare har delegation av nämnden. Fokus Köer och väntetider 2. Mobila team inom psykiatrin 3. Förskrivning av nya dyra läkemedel 4. Projekt tandhygienist vid familjecentral 5. Fysioterapeuter enligt LOF 6. VG Primärvård 3

13 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marita Haglund Telefon: E-post: Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning av ärendet Tillgängligheten är en av de största utmaningarna för hälso- och sjukvårdsnämnden och utförarna av hälso- och sjukvård i södra Älvsborg. Tillgängligheten till hälso- och sjukvård har i vissa delar förbättrats under 216, exempelvis telefontillgängligheten till vårdcentraler, väntetiden till första besök inom specialistsjukvården och väntetiden till besök inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det kvarstår dock områden där tillgängligheten inte är på en acceptabel nivå till exempel till neuropsykiatriska utredningar, fördjupade utredningar inom BUP, akutvårdscentralen och besök inom lungmedicin. En stor utmaning för, inte bara hälso- och sjukvården utan för många aktörer i samhället, är att förbättra befolkningens psykiska hälsa. Psykiatrin har haft en brist på kompetens de senaste åren och detta har inte förbättrats under 216. Här krävs bland annat nya metoder och insatser som till viss del utvecklats under 216, t.ex. gruppbehandlingar, digitala tjänster och förebyggande arbete. Arbetssättet mobila team har under 216 utvecklats och nya team har startat. Denna utveckling med mobila team ligger väl i linje med Västra Götalandsregionens arbete med omställningen av vården och fokusområdet att utveckla den nära vården. Utvecklingen med mobila team kommer att fortsätta under 217. Södra hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska resultat 216 är ett överskott på 5,3 mnkr. Kostnaden för riks- regions- och länssjukvård överskrider budget med 16 mnkr, vilket främst hänger samman med att nämnden vid sitt möte i september 216 beslutade att tillskjuta SÄS 2 mnkr för att säkerställa ökad produktion. Samtidigt är det andra poster som visar ett överskott, bland annat nämndens kostnader för primärvård, +1,8 mnkr, vilket sammantaget ger ett överskott för nämnden på 5,3 mnkr. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

14 Datum Diarienummer HSNS Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Besluten skickas till Regionstyrelsen, 2 (2)

15 HSNS Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänd åååå-mm-dd

16 Sida 1(34) Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden Numreringen i dokumentet är kopplad till en gemensam mall för alla Västra Götalandsregionens nämnder och styrelser. I årsredovisningen redovisas endast det som är relevant för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa kapitel- och avsnittsnummer saknas. En fördjupad uppföljning av mål, vårdöverenskommelser och avtal för södra hälso- och sjukvårdsnämnden görs i nämndens Beställarbokslut som behandlas på nämnden 31 mars 217. Innehåll 1. Sammanfattning Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Framtidstro inom hälso- och sjukvården Prioriterade mål... 5 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 5 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas... 5 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Fokusområden... 6 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin... 6 Genomföra den regionala psykiatriplanen... 6 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa... 7 Uppfylla vårdgarantin... 8 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården... 9 Förbättra akutvårdkedjan...1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...1 Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning...11 Skapa ett sammanhållet vårdsystem Produktion/Konsumtion Rättigheter och folkhälsa Mänskliga rättigheter och jämlik vård Folkhälsa Budget i balans Ekonomiskt resultat Eget kapital Bokslutdokument och noter Tillkommande rapportering Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Verksamheternas säkerhetsarbete Uppföljning av intern kontroll under Fördjupad rapport till egen nämnd SÄS ekonomi Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

17 Sida 2(34) 1. Sammanfattning Nämndens uppdrag är att företräda befolkningen och att verka för en god hälsa och vård på lika villkor. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har valt att 216 särskilt fokusera på att förbättra tillgängligheten och på att få en väl fungerande nära vård med samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård. Tillgängligheten till hälso- och sjukvård har i vissa delar förbättrats under 216, exempelvis telefontillgängligheten till vårdcentraler, väntetiden till första besök inom specialistsjukvården och väntetiden till behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Dock är tillgängligheten i stort en av de största utmaningarna för hälso- och sjukvårdsnämnden och utförarna av hälso- och sjukvård i södra Älvsborg. Exempel där väntetiden inte är på en acceptabel nivå är till neuropsykiatriska utredningar, fördjupade utredningar inom BUP, akutvårdscentralen, besök inom lungmedicin samt behandlingar inom ögon och ortopedi. En stor utmaning för, inte bara hälso- och sjukvården utan många aktörer i samhället, är att förbättra befolkningens psykiska hälsa. Psykiatrin har haft en brist på kompetens de senaste åren och detta har inte förbättrats under 216. Här krävs bland annat nya metoder och insatser som till viss del utvecklats under 216, t.ex. gruppbehandlingar och digitala tjänster samt ökat förebyggande arbete. Arbetssättet med mobila team har under 216 utvecklats och nya team har startat. Det mobila ätstörningsteamet vid SÄS har varit ett projekt I samband med vårdöverenskommelsen 217 beslutade södra hälso- och sjukvårdsnämnden att lägga in finansiering för det mobila ätstörningsteamet i sjukhusets ram. Under 215 och 216 har mobil närvård för målgruppen äldre med multisjuklighet utvecklats inom närvårdssamverkan Sjuhärad. Dels finns ett närsjukvårdsteam med två sjuksköterskor och en läkare och dels finns team med mobila vårdcentralsläkare. Mobil närvård är en regional satsning som under 217 går in i ett breddinförande och fler team kommer att startas i södra Älvsborg. Med stöd av statliga flyktingmedel gav under våren 216 södra hälso- och sjukvårdsnämnden ett uppdrag till Närhälsan om ett mobilt flyktingteam för att stötta vårdcentralerna i Svenljunga, Tranemo och Kinna. Dessa områden har 215 och 216 haft ett stort tryck på grund av ett stort antal asylsökande och nyanlända. Det mobila flyktingteamet har bemannats av en sjuksköterska eller läkare samt en undersköterska. Denna utveckling med mobila team ligger väl i linje med Västra Götalandsregionens arbete med omställningen av vården och att utveckla den nära vården. Utvecklingen med mobila team kommer att fortsätta under 217. Under 216 har arbetet med omställningen av vården påbörjats. I samtliga vårdöverenskommelser som beslutades i oktober 216 finns omställningen av hälso- och sjukvården med. Information om omställningens syfte och om kommande målbild har varit uppe ett flertal gånger vid nämndens sammanträden under 216. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

18 Sida 3(34) Under 216 har nya folkhälsoavtal slutits med de åtta kommunerna i nämndens område. Avtalets utformning kommer att förbättra möjligheten för nämnden att följa upp och utvärdera insatser inom folkhälsoområdet. Södra hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska resultat 216 är ett överskott på 5,3 mnkr. Kostnaden för riks- regions- och länssjukvård överskrider budget med 16 mnkr, vilket främst hänger samman med att nämnden vid sitt möte i september 216 beslutade att tillskjuta SÄS 2 mnkr för att säkerställa ökad produktion. Samtidigt är det andra poster som visar ett överskott, bland annat nämndens kostnader för primärvård, +1,8 mnkr, vilket gör att sammantaget är nämndens resultat +5,3 mnkr. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

19 Sida 4(34) 2.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Nämnden samverkar med kommunerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom i nämndens område. Samverkan regleras via folkhälsoavtal som finansieras av båda parter. Enligt avtalen ska de insatser som görs främja utvecklingen av, och förutsättningarna för, en jämlik hälsa. I uppföljningen av avtalen frågar nämnden om, och på vilket sätt, de folkhälsoinsatser som kommunen gör bidrar till minskade skillnader i livsvillkor och hälsa. Nämnden finansierar ett projekt på Boda familjecentral i Borås. Projektet drivs av folktandvården och syftar till att förbättra såväl munhälsa som levnadsvanor hos familjer som bor i närområdet. Familjecentralen ligger i ett socioekonomiskt utsatt område där ohälsan är större än i andra områden. En något trög start på projektet gjorde att nämnden den 23 juni 216 beslutade om att förlänga projektet ett år, fram till den 31 december 217. Det behövs ytterligare tid och erfarenheter innan det är möjligt att fatta beslut om tandhygienist som permanent resurs på familjecentralen Boda. Boda-projektet bidrar också till folktandvårdens arbete med att finna och utarbeta formella ramar för samverkan med familjecentraler i allmänhet. I närvårdsamverkan pågår ett projekt inom Borås Stad som ska leda till minskad skolfrånvaro. Projektet handlar om barn som i tidig ålder har frånvaro (giltig eller ogiltig) på 4 procent, d.v.s. 2 dagar per vecka. Det har visat sig att det är dessa barn som sedan skolkar i äldre åldrar. Projektets syfte är att fler ska ha godkända betyg. Att genomgå skolan med godkända betyg har ett starkt samband med minskad risk för utanförskap senare i livet. Nämnden har ett samverkansavtal med RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (HBTQ). Avtalet innebär bland annat att RFSL får ersättning för att informerar på högstadie- och gymnasieskolor. Detta ska bland annat bidra till att minska fördomar och förtryck genom att påverka attityder till HBTQ-personer. Nämnden träffar årligen kommunernas politiska företrädare för att följa upp och diskutera gemensamma prioriteringar inom folkhälsoområdet. Årets dialoger landade i några konkreta åtgärder där vissa är genomförda och andra är påbörjade. Konferensen Vägen in i samhället samverkan för integration och hälsa, som genomfördes i Borås den 22 september, arrangerades gemensamt av hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna. I avsnitt 8.2 Folkhälsa, beskrivs ytterligare insatser som bidar till förbättrad folkhälsa. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

20 Sida 5(34) 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Information om vad som gjorts för att den psykiska ohälsan ska minska finns under avsnittet fokusområde och avsnitten förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatri, genomföra den regionala psykiatriplanen och stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Information om vad som gjorts för att stärka patientens ställning finns under avsnittet fokusområde och avsnitten uppfylla vårdgarantin, utveckla ett personcentrerat arbetssätt och förbättra akutvårdskedjan. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Information om vad som gjorts för att samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet finns under avsnittet fokusområde och avsnitten minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner, arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning och skapa ett sammanhållet vårdsystem. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

21 Sida 6(34) 5.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin I nämndens beställning till SÄS ligger ett uppdrag att sjukhuset ska förbättra tillgängligheten till barnpsykiatriska utredningar. Väntetiden till första besök inom BUP på SÄS har förbättrats jämfört med 215. Förbättringen har skett trots att BUP har haft ett ökat inflöde av patienter. Tillgänglighet till första besök är mycket god och ligger på 99 procent per november 216. SÄS bedömer att tillgängligheten fortsatt kommer att ligga på 9 procent eller högre. Tillgänglighet till behandling är 59 procent per november. Trots ett ökande inflöde bedömer SÄS att kön kommer att minska till följd av annat utbud av behandlingsmetoder, till exempel gruppbehandlingar. BUP har infört effektivare behandlingsmetoder, framförallt för patienter med ADHD- och autismdiagnos genom behandlingsgrupper. Verksamheten kommer fortsätta att utveckla gruppbehandling för en stor grupp patienter med depressionsdiagnos: Hantera livet är en gruppbehandling/utbildning för dels patienter och dels närstående i separata grupper. Tillgänglighet till fördjupad utredning är fortsatt låg, 15 procent, per november 216. Av de 124 personer som väntade den 3 november 216 hade 16 personer väntat mer än 3 dagar. SÄS bedömer det tveksamt om kön till utredning kommer ett minska framförallt på grund av läkarbrist. Ett mobilt team vid ätstörningsenheten har varit ett projekt under Nämnden har i samband med beslut om vårdöverenskommelsen 217 säkerställt en ökad tillgänglighet från och med 217 genom att lägga in finansiering av teamet i sjukhusets ram. Genomföra den regionala psykiatriplanen Utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin implementeras stegvis genom olika regionuppdrag och reviderade regionala medicinska riktlinjer. Ett exempel på detta är implementeringen av riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. I likhet med vad som gäller inom den somatiska vården ökar subspecialiseringen även inom psykiatrin. I enlighet med intentionerna i den regionala psykiatriplanen har SÄS gjort en översyn av utbudsstrukturen inom den öppna vuxenpsykiatrin. Bakgrunden var bland annat att mindre enheter spridda i det geografiska området inte själva klarade av att erbjuda den nödvändiga kvalificerade vård som krävs. Öppenvården kommer på sikt att centreras till mottagningar i Borås, Skene, Alingsås och Lerum. Vårdutbudet kommer även fortsättningsvis att samordnas mellan mottagningarna. Kliniken har, för att säkra upp tillgången till specialistpsykiatriska insatser för de mest sårbara patienterna som sällan är självsökande, ökat de mobila insatserna, vilket inneburit ökat antal hembesök. En väsentlig utgångspunkt för detta arbete är att samtliga invånare i nämndområdet ska ha en god och nära tillgång till rätt psykiatrisk kompetens. Detta kommer bland annat att ske genom tillskapande av mobila team, en utveckling som ligger i linje med omställning av hälso- och sjukvården. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

22 Sida 7(34) I genomförandet av de regionala satsningarna kommer SÄS Vuxenpsykiatriska klinik bland annat att fortsätta säkra kompetensförsörjning avseende nyckelkompetenser, läkare, sjuksköterskor och psykologer. SÄS bedömning är att kompetensförsörjning kommer att vara den enskilt viktigaste utvecklingsfrågan de kommande åren. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har i oktober 216 lämnat synpunkter på en reviderad regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin. Utifrån planens förslag till utvecklingsområden och åtgärder kommer barn- och ungdomspsykiatrin att förändras under 217 och framåt. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Vårdcentralerna har ett ansvar som första linjens vård. I krav- och kvalitetsboken ställs från och med 216 krav på att vårdcentralerna ska tillhandahålla psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs. Vårdcentralerna har på olika sätt byggt upp sitt arbete när det gäller psykisk ohälsa. Många av vårdcentralerna har psykologer, det är dock svårt för vissa vårdcentraler att rekrytera psykologer på grund av vårdcentralens geografiska läge. I det psykiska ohälsoteamet på vårdcentralerna finns bland annat kuratorer, psykoterapeuter och psykiatrisköterskor. Vårdcentralerna har upplevt att söktrycket har ökat de senaste åren och orsaken till att behoven många gånger handlar om livskriser. Flera vårdcentraler har tidigare år beskrivit att de har haft en kö till psykisk ohälsoteamen. Under hösten 216 har ett projektarbete i Västra Götalandsregionen påbörjats vars mål är att stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa för barn och unga. Sex vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har fått ökade resurser för att ta emot barn och unga i åldrarna 6-18 år med psykisk ohälsa, om insatserna på den vårdcentral där patienten är listad inte räcker till. Vårdcentralen med extra resurser kan ge vård till fler barn och unga med mildare till måttlig psykisk ohälsa samt genom konsultation och handledning vara ett stöd för andra vårdcentraler i närområdet. I södra Älvsborg har Närhälsan Södra Torget vårdcentral fått uppdraget och de startar denna verksamhet när rekryteringsprocessen är färdig och planen är att verksamheten ska vara igång i mars 217. BUP deltar i två projekt, tillsammans med kommunen, som syftar till att minska frånvaron i skolan och tidigt fånga upp personer med psykisk ohälsa; Tidiga insatser för ökad skolnärvaro och Tidiga insatser för ökad integration och ökad skolnärvaro. Detta är projekt som drivs i närvårdssamverkan och där skola, individ- och familjeomsorg samt BUP samverkar. Projekten har fått pengar från Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel. SÄS har i överenskommelsen 216 ett uppdrag att utveckla en modell för konsultation till primärvården. BUP erbjuder regelbundet konsultationer till primärvården och elevhälsan. Sjukhuset har tillsammans med primärvården överenskommit om utbildningsinsatser. Samverkan på individnivå sker via Västbusmöten/annan samverkan gällande planering för patienter. I projektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro ger BUP konsultationer/ handledning till elevhälsans personal på de sex projektskolor som ingår i projektet. Detta kommer att ske med regelbundenhet under hela projekttiden fram till Inom vuxenpsykiatrin fungerar konsultationsmodellen med de flesta vårdcentraler. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

23 Sida 8(34) År 216 gjorde hälso- och sjukvårdsstyrelsen en satsning på ungdomsmottagningarna i syfte att åstadkomma en mer jämlik vård samt för att öka stödet till unga med psykisk ohälsa. Satsningen innebar utökning av bemanningen. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har valt att 217 fullfölja den planerade satsning på ungdomsmottagningar som hälso- och sjukvårdsstyrelsen började 216. Uppfylla vårdgarantin Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, mäter tillgängligheten inom primärvården där de bland annat mäter andel telefonsamtal som får svar samma dag. Vid mätningen hösten 216 var telefontillgängligheten i regionen 89 procent, vilket var samma resultat som riket. I Södra Älvsborg var resultatet också 89 procent, med ett spann från 49 till 1 procent. Detta är en förbättring jämfört med hösten 215, då Södra Älvsborgs resultat var 81 procent, vilket då var lägst i Västra Götalandsregionen. För läkartillgängligheten vid vårdcentralerna (inom 7 dagar utifrån ett medicinskt behov) var vid höstens mätning medelvärdet för riket 89 procent och för Västra Götalandsregionens 93 procent. I Södra Älvsborg var snittet 92 procent, där tillgängligheten på de enskilda vårdcentralerna varierade mellan 56 och 1 procent. Tillgänglighet är en av södra hälso- och sjukvårdsnämndens prioriterade mål och väntetiderna till SÄS följs månatligen på nämndens sammanträden. Tillgängligheten till vård på SÄS är god inom många specialiteter. Men vissa specialiteter har en sämre tillgänglighet, bland annat till besök vid hud- och lungmottagningarna. SÄS har där vidtagit åtgärder för att förbättra situationen, bland annat genom att rekrytera hudläkare samt att förändra arbetssätt inom lungmottagningen. Nedan redovisas hur SÄS på sjukhusnivå klarade vårdgarantin per november 216. Mottagningsbesök (9 dagar): 82 procent (november 215: 76 procent) Behandling (9 dagar): 77 procent (november 215: 8 procent) November 215 var måluppfyllelsen för SÄS för väntande till första besök 76 procent, vilket då vara samma resultat som Västra Götalandsregionen totalt. Ett år senare har SÄS förbättrat siffran till 82 procent, medan resultatet för Västra Götalandsregionen totalt har försämrats till 72 procent. Främsta orsaken till att Västra Götalandsregionen totalt har försämrat måluppfyllelsen är försämrad måluppfyllelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. När det gäller behandling var SÄS måluppfyllelse november procent, vilket då var något bättre än Västra Götalandsregionen totalt, 78 procent. SÄS har försämrat sin måluppfyllelse till 77 procent samtidigt som Västra Götalandsregionen totalt har försämrats till 69 procent. Även när det gäller behandling hänger Västra Götalandsregionens försämrade resultat ihop med försämrad måluppfyllelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För patienter med välgrundad misstanke om cancer är kravet att alla vuxna patienter ska erhålla första besök i specialistvård inom 14 dagar. Tillgängligheten vid SÄS har i slutet av 216 försämrats och november och december 216 var måluppfyllelsen 85 respektive 88 procent, vilket är sjukhusets lägsta måluppfyllelse sett ett år tillbaka. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

24 Sida 9(34) I december 216 finns det inom specialisttandvården i nämndområdet inga väntetider för patienter med prioritet 1 (remisser med högst medicinsk prioritet). I vårdöverenskommelsen 216 fick SÄS ett resurstillskott på 15,5 mnkr, vilka har använts till: Att förbättra tillgängligheten för cancerpatienter och SÄS har gjort personalförstärkningar vid kirurg-, öron, medicin- och kvinnoklinikerna för arbetet med standardiserade förlopp. Dock har väntetiden för cancerpatienter försämrats, snarare än förbättrats Ögonsjukvård, där personalförstärkningar har lett till ökad produktion och något minskade köer. Måluppfyllelsen för första besök har förbättrats från 85 procent i november 215 till 95 procent ett år senare Neonatalvård, där bemanningen ökat med två tjänster och inför 217 har södra hälsooch sjukvårdsnämnden tillskjutit ytterligare medel för att öka bemanningen Tre barnlogopeder och SÄS räknar med att nå vårdgarantin under våren 217. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Närsjukvård Sjuhärad är ett pågående projekt där syftet är att åstadkomma en samordnad, tillgänglig och trygg vård för den multisjuka och sköra äldre och deras närstående. Vården ska i samverkan mellan kommun, sjukhus och primärvård, erbjuda en mobilt specialiserad och sömlös vård utifrån ett symtomorienterat helhetsperspektiv. Detta sker dels genom ett närsjukvårdsteam som åker hem till patienten och dels genom mobila vårdcentralsläkare där läkaren åker hem till patienten och har en god samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården. Ett mål är att patienten inte ska behöva uppsöka slutenvård för de symtom och sjukdomar som kan behandlas hemma. Målet att stärka patientens ställning ingår i beställningen till SÄS. Två förändringsledare arbetar för SÄS på 5 procent vardera och har fått utbildning i personcentrerad vård. Pilotavdelningar på SÄS är infektionsmottagningen och neurologi-/strokeavdelningen. Under 216 har SÄS bedrivit ett pilotprojekt för att utveckla en modell som går ut på att aktivt involvera patienter och närstående i vård och behandling, informera patienter om egenvård, genomföra systematiska mätningar av patienternas syn på vården och lägga dessa till grund för förbättringsarbete. SÄS har också arbetat med att anpassa information så att den är tillgänglig för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning. Personcentrerad vård förutsätter att en vårdsökande, ofta tillsammans med anhöriga, är delaktig i att planera och genomföra vården. För personer med insatser från flera huvudmän är SIP1 ett verktyg för att sätta den vårdsökandes behov i centrum. I SIP:en tydliggörs vilken vårdnivå/vårdverksamhet som har ansvar för vad och till vilken vårdnivå/vårdverksamhet som patienten och anhöriga ska kontakta i olika frågor. Detta är ett arbetssätt som används mer och mer, men fortfarande i liten skala. En ny betalningsansvarslag, Lagen om samverkan vid 1 SIP, Samordnad Individuell Plan, är lagstadgad sedan 21 i både Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Planen ska upprättas tillsammans med den person som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård när insatserna behöver samordnas. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

25 Sida 1(34) utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, planeras att träda i kraft 1 januari 218 och denna lag ställer ökade krav på att SIPar ska upprättas. Förbättra akutvårdkedjan I beställningen till SÄS ingår att sjukhuset ska förbättra akutvårdkedjan. Ett mått på väntetiden vid akutmottagning är total vistelsetid, TVT. Västra Götalandsregionen har som mål att 9 procent av patienterna ska vistas maximalt 4 timmar på akuten. Målet ska vara uppfyllt senast i slutet av 218. Under perioden januari-december 216 varierade andelen patienter som vid besök på SÄS akutmottagning hade en total vistelsetid på högst fyra timmar mellan 55 och 64 procent. Detta är något lägre än genomsnittet i Västra Götalandsregionen där andelen under samma period varierade mellan 59 och 64 procent. Antalet sökande till akutmottagningen har ökat under 216. SÄS rapporterar att ökningen av antal besökande varit större på SÄS än vid övriga akutmottagningar i Västra Götalandsregionen. Vid närmare granskning av orsaken till ökningen av antal patienter så är det flera faktorer som bidrar. SÄS kan se fler sökande från MittenÄlvsborg samt från Mark, Härryda och Göteborg. Akutvårdskliniken på SÄS arbetar fokuserat för att förbättra akutvårdkedjan och öka tillgängligheten. Exempelvis har personalförstärkningar av sjuksköterskor, undersköterskor och omsorgskoordinatorer gjorts. Kliniken arbetar även med förbättra förutsättningarna för ledning och styrning av verksamheten och att utveckla arbetssätt. Tillgängligheten till akutvårdscentraler är ett fortsatt problemområde för SÄS och för hela Västra Götalandsregionen. Trots fokuserat förbättringsarbete under många år och ökade resurser är tillgängligheten på en låg nivå. Frågan är om det inte krävs större förändringar i systemet med akutvårdscentraler för att hitta en lösning på tillgängligheten för patienter som söker vård akut. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner I beställningen till SÄS ingår att sjukhuset ska fortsätta sitt arbete med förebyggande av vårdskador. Ett fokusområde för SÄS är att minimera antalet vårdskador och att ytterligare minska vårdrelaterade infektioner och trycksår som uppkommer på sjukhuset. I delårsrapporten för augusti redovisar SÄS att resultaten 216 ligger något under 215. Arbetet pågår och vårdhygien på sjukhuset har utvecklat ett mer proaktivt arbetssätt för att stödja verksamheterna på ett tydligare sätt. Koncernkontorets kvalitetscontrolling har konstaterat att SÄS bedriver ett långsiktigt och ambitiöst patientsäkerhetsarbete, som hänger samman från verksamhet till ledning. SÄS bedriver också ett strukturerat, effektivt och bra stramaarbete med goda resultat. Stramaarbetet har som övergripande syfte att verka för en rationell antibiotikabehandling och mot ökad antibiotikaresistens. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

26 Sida 11(34) Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Det finns ett ordinationsverktyg som heter Pascal. Detta verktyg används inte av samtliga ordinatörer inom primärvård och slutenvård. Om samtliga ordinatörer använder Pascal blir läkemedelshanteringen säkrare och mer överblickbar. Anledningen till att Pascal inte används är att många ordinatörer upplever systemet som svårarbetat. I samband med det årliga uppföljningsmötet på vårdcentralerna tas Pascalfrågan upp. SÄS har rutiner för läkemedelsgenomgångar (systematisk granskning och utvärdering av läkemedelsbehandlingen) och läkemedelsberättelser (redogörelse för vilka läkemedelsförändringar som gjorts under ett vårdtillfälle), för att tillgodose behovet vid exempelvis utskrivning eller remiss till nästa vårdgivare. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Inom närvårdsamverkan Södra Älvsborg har med regionala projektmedel ett mobilt närsjukvårdsteam bildats. Teamet är knutet till SÄS och dess målgrupp är äldre med multisjuklighet i södra Älvsborg. Arbetet i projektet mellan kommuner, primärvård och sjukhusvård är mycket positivt och det gemensamma målet är hur vi utformar vården för att det ska bli så bra som möjligt för den äldre, vilket då oftast är att vara kvar i det egna hemmet istället för att åka in till akutvårdscentralen. Hälften av kommunerna i södra Älvsborg är nu anslutna till nationell patientöversikt, NPÖ. NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. NPÖ ökar patientsäkerheten dels för att information inte behöver faxas mellan olika vårdgivare och dels då kommunerna får tillgång till aktuell information direkt där den är dokumenterad. Andel kommuner som anslutit sig är sämre i södra hälso- och sjukvårdsnämndens område än i övriga Västra Götalandsregionen. Fyra kommuner i södra Älvsborg är anslutna, en kommun är på gång in i NPÖ, dock är det tre kommuner som inte är anslutna. I juni 216 beslutade regionfullmäktige att säga upp avtalet om Samrehab i Mark-Svenljunga. Samrehab har avslutas siste november 216 och verksamheten har övergått till respektive huvudman, istället för att drivas av Samrehabnämnden, Marks kommun. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har gjort vårdöverenskommelse om primärvårdsrehabilitering med styrelsen för beställd primärvård och om länssjukvårdsrehabiliteringen med styrelsen för SÄS. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

27 Sida 12(34) 5.3 Produktion/Konsumtion Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är lägre än budget både räknat i antal vårdtillfällen och antal DRG-poäng. Konsumtionen av vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård vid sjukhusen inom Västra Götalandsregionen är något högre än budgeterat. Eftersom antalet vårddagar samtidigt är lägre så är den genomsnittliga vårdtiden något kortare än förväntat. Befolkningens konsumtion av öppenvårdsbesök vid sjukhusen är högre än budgeterat inom den somatiska vården och BUP och lägre inom vuxenpsykiatri. Öppenvården vid SÄS har ökat med omkring 3 procent jämfört med 215. En förklaring till ökningen är en ökning inom BUP som är en planerad ökning inom regionens psykiatrisatsning. Besöken till sjukhusets akutvårdscentral har ökat 216. Inom VG Primärvård är antal besök 216 högre än budget. Konsumtionen av besök inom Vårdval Rehab är också högre än budget, sannolikt beroende på den ökade tillgängligheten. Även konsumtionen av besök inom övrig primärvård (där bland annat ungdomsmottagningar och MVC ingår) överstiger budget - det är besök hos andra yrkeskategorier än läkare som är högre än budget. Även jämför med utfall 215 är antal läkarbesök och antal övriga besök klart högre 216. Befolkningen har konsumerat mer slutenvård utanför länsgränsen än förväntat. Detsamma gäller specialiserad öppenvård medan konsumtionen av utomregional primärvård är något lägre än budgeterat. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

28 Sida 13(34) 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har en kommunikationsplan samt upprättar årligen en handlingsplan för kommunikation. I handlingsplanen står att all information och kommunikation ska vara tillgänglig för alla och språket ska vara enkelt och begripligt. Handlingsplanen säger också att nämnden ska ha dialog med olika målgrupper. Under 216 har nämnden haft fyra dialoger med representanter för funktionsnedsatta och äldre. Under 216 har nämnden haft två dialogmöten med representanter för personer med psykisk ohälsa. Dialogernas syfte är att fånga behov och erfarenheter samt föra samtal om inriktning, prioritering och aktuella frågor inom nämndens ansvarsområde. En av hälso- och sjukvårdsnämndens uppgifter är att verka för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bland annat kommuner och frivilligorganisationer. Nämndens folkhälsoarbete utgår från att hälsan ska var jämlik. Exempel på insatser för att skapa mer jämlik hälsa är bidrag till RFSL för bland annat informationsinsatser i skolor och tandhygienist vid en familjecentral i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Mer om vad som skett under 216 finns beskrivet i avsnitt 2.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har under flera år beställt verksamheten Utväg av styrelsen för beställd primärvård. Utvägs verksamhet är en samfinansierad verksamhet med kommunerna i södra Älvsborg. Utvägs målgrupper är personer som utsätts för våld i nära relation samt de barn som bevittnat våld i dessa relationer. Även personen som utövar våldet i nära relation tillhör målgruppen liksom de som själva uppfattar sig vara i riskzonen för våldsamt beteende i nära relation. Familjer med barn ska ha högsta prioritet. Utväg ska i allt sitt arbete ha barnens bästa för ögonen med hänvisning till Barnkonventionen. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

29 Sida 14(34) 8.2 Folkhälsa Genom nämndens överenskommelser verkar nämnden för att sjukdomsförebyggande metoder implementeras och att det bedrivs ett hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Att minska skillnader i livsvillkor och hälsa är centralt i nämndens folkhälsoarbete. Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all verksamhet på SÄS. Sjukhuset har ett ansvar för att i sitt möte med patienten främja den goda hälsans positiva effekter. SÄS är medlem i det nationella nätverket HFS, Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård. I överenskommelsen för 216 åtog sig SÄS att utveckla arbetet med hälsofrämjande och förebyggande vård. Ett steg i detta arbete är att SÄS under året tagit beslut om att etablera en ny huvudprocess Att förebygga patienters framtida ohälsa, vilket innebär att det hälsofrämjande arbetet i patientperspektivet kommer att drivas processinriktat och införlivas i SÄS modell för processarbetet. SÄS arbetar med alkoholprevention, tobaksprevention och förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. I överenskommelsen med SÄS ger nämnden medel till en samordnare för FaR. SÄS har skrivit ut 774 FaR under 216, vilket är en förbättring jämfört med 215 då 744 FaR skrevs ut. Inom alkoholprevention används AUDIT som är ett instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. År 216 har AUDIT genomförts, varav inom psykiatrin (år 215; varav i psykiatrin). Ett av nämndens prioriterade mål är en väl fungerande närvårdssamverkan. I närvårdsområdet arbetar de lokala ledningsgrupperna bland annat med handlingsplaner för att arbeta förebyggande när det gäller de mest sjuka äldre och överenskommelsen för psykisk hälsa. Nämnden har bland annat i uppdrag att samverka med kommunerna avseende det lokala folkhälsoarbetet. Samverkan med kommunerna regleras via folkhälsoavtal som tecknas mellan nämnden och kommunerna. Då tidigare avtal gick ut den 31 december 216 förhandlade nämnden under året fram nya avtal perioden och som nu är undertecknade av hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna. För att sätta ytterligare fokus på att främja utvecklingen av en jämlik hälsa ska de insatser som görs inom avtalen bidra till minskade skillnader i livsvillkor och hälsa. I samband med de nya avtalen införs en ny modell för uppföljning. Den förändrade uppföljningen kommer innebära ökad möjlighet för hälso- och sjukvårdsnämnden att inom valda områden följa upp och utvärdera de insatser som görs. Nämnden träffar årligen politiska representanter från samtliga kommunerna i området i syfte att följa upp och diskutera gemensamma prioriteringar inom folkhälsoområdet. Årets dialoger landade i några konkreta åtgärder varav merparten har genomförts, ett fåtal pågår fortfarande och någon har strukits. Konferensen Vägen in i samhället samverkan för integration och Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

30 Sida 15(34) hälsa genomfördes i Borås den 22 september och arrangerades av hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna gemensamt. Det munhälsoprojekt med en tandhygienist på Boda familjecentral, som folktandvården driver på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden, har utvecklats positivt efter att en rad hinder undanröjts. I projektet är en tandhygienist verksam vid familjecentralen och denne stödjer familjer att utveckla goda levnadsvanor som främjar munhälsan och den allmänna hälsan. Nämnden beslutade den 23 juni 216 om att förlänga projektet ett år. till den 31 december 217. På hälso- och sjukvårdsnämndens novembermöte redovisades projektets kommande arbete och vad som kommer att finnas med i den slutrapport som ska redovisas i början av 218. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden ger bidrag till RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (HBTQ). RFSL har under året genomfört 111 skolinformationer till högstadie- och gymnasieskolor i området. RFSL samarbetar även med Utväg Södra Älvsborg i frågor om våld i nära relationer, de är en aktiv part och stödjande mötesplats för HBTQ-personer samt verkar för att verksamheten är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Den under våren genomförda CAN-enkäten om ungdomars drogvanor redovisades på nämndens möte i november. Resultatet spreds bland annat via ett gemensamt pressmeddelande med folkhälsokommittén och via Västra Götalandsregionens webbsida Hälsolägesbeskrivning. Undersökningens resultat kommer att tas tillvara i nämndens arbete och dialoger med andra parter. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

31 Sida 16(34) 9 Budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Södra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar 216 ett positivt resultat på 5,3 mnkr. Resultat och avvikelser mot budget framgår av tabellen nedan. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter finns som bilagor. Utfall t.o.m per Ansvar Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Region- o rikssjukvård Region- o rikssjukvård Summa Region- o rikssjukvård Länssjukvård Sjukhus i regionen Privata specialister i regione Utomregional länssjukvård Summa Länssjukvård Primärvård VG Primärvård Vårdval Rehab Övrig primärvård Utomregional primärvård Summa Primärvård Tandvård Tandvård Summa Tandvård Handikappverksamhet Handikappverksamhet Summa Handikappverksamhet Folkhälsomedel Läkemedel Sjukresor Samordningsförbund Nämndkostnader Kanslikostnader Övrigt Särskild projekt Utvecklingsmedel Medicinsk service -214 Finansiella kostnader/intäkter Totalsumma Regionbidrag Summa Övrigt Övriga intäkter Övriga intäkter Summa Övriga intäkter Balansansvar Balansansvar -1 Summa Balansansvar Resultat Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

32 Sida 17(34) Ekonomiskt resultat 216 i förhållande till prognosen i delårsrapporten augusti I delårsrapporten augusti 216 var södra hälso- och sjukvårdsnämndens prognos för 216 ett överskott på 3 mnkr att jämföra med utfallet 216 på drygt 5 mnkr. Förändringen på 25 mnkr mellan augusti och utfallet i december förklaras till största delen av följande: I samband med att södra hälso- och sjukvårdsnämnden vid septembermötet behandlade delårsrapporten beslutade nämnden att tillskjuta SÄS 2 mnkr för att säkerställa en ökad produktion 216. Befolkningens konsumtion av riks-, region- och länssjukvård har kostat 14 mnkr mer årets fyra sista månader än vad som beräknades vid delårsrapporten. Konsumtionen av vården är den av nämndens kostnadsposter som kan variera mest och som vid prognossättning har störst osäkerhet, så variationen under 216 är inte onormal. Övrig primärvård, som är ersättning till styrelsen för beställd primärvård samt ersättning till vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin enligt nationella taxan, har 216 haft 4 mnkr lägre kostnader än vad som prognostiserades i delårsrapporten augusti. Orsaken är bland annat lägre kostnader än beräknat för rehab- och sjukskrivningsprocessen till styrelsen för beställd primärvård samt lägre kostnader än beräknat för vårdgivare på nationella taxan. Offentlig sjukhusvård (Region- och rikssjukvård samt länssjukvård) I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. År 216 har alla sjukhus i Västra Götalandsregionen, förutom Frölunda Specialistsjukhus, nått sitt ersättningstak. Med anledning av tidigare års betydande budgetavvikelser för flera av hälso- och sjukvårdsnämnderna påbörjades under hösten 215 en utredning i syfte att klargöra orsakerna till budgetavvikelserna. Det noterades då skevheter i fördelningen mellan nämnderna avseende de fasta ersättningarna till sjukhusen. I syfte att minimera felaktiga budgetavvikelser, förutsatt oförändrad konsumtionsandel, har de fasta kostnaderna för 216 fördelats så likt respektive nämnds budget som möjligt. Ett enhetligt arbetssätt med enhetliga principer för fördelning av kostnader mellan nämnderna har tillämpats. I budget 215 tillfördes de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 55 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 2 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar har 216 hanterats på samma sätt som 215. Finansieringen till sjukhusen för tillgänglighetssatsningar har skett solidariskt mellan nämnderna upp till respektive nämnds erhållna medel. Södra hälso- och sjukvårdsnämndens andel av medlen har fullt ut används för att finansiera insatser inom de aktuella områdena. Det innebär att ingen avvikelse mot budget uppstått för nämnden kopplat till dessa medel. Region- och rikssjukvård, +1,3 mnkr Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Budgetbeloppet baseras huvudsakligen på 214 års konsumtion, men nämnden har 216, utöver budgeten som är baserad på konsumtion, gjort en budgetförstärkning om 11,8 mnkr. Detta har gjorts på grund av att kostnaderna inom denna post kan variera kraftigt mellan enskilda år. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

33 Sida 18(34) En viss minskning har skett av antalet vårdtillfällen jämfört med 214 (som ligger till grund för budget) men samtidigt har den genomsnittliga vårdtyngden ökat. Dessutom har antalet öppenvårdsbesök ökat. Kostnaderna för den högspecialiserade vården är 1,3 mnkr lägre än budget, vilket innebär att en stor del av den budgetförstärkningen på 11,8 mnkr har förbrukats. Länssjukvård, 15,9 mnkr Sjukhus i regionen, -19,5 mnkr Här ingår de kostnader som södra hälso- och sjukvårdsnämnden haft mot samtliga sjukhus i regionen, inklusive Lundby sjukhus som är i privat regi. Den negativa avvikelsen är framför allt hänförbar till den extra ersättning på 2 mnkr till SÄS för att säkerställa ökad produktion som södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om i samband med delårsrapport augusti. I slutet av 216 gjorde nämnden också tilläggsöverenskommelser med SÄS avseende besök inom hud (1,8 mnkr) samt för länssjukvårdsrehabilitering i Mark (,8 mnkr). En ökad konsumtion syns avseende den öppna vården inom somatik och psykiatri, samtidigt som slutenvården minskar, vilket är i linje med en medveten flytt mellan vårdformer. Den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle har dessutom minskat medan kostnaden per besök har ökat jämfört med tidigare år. Resultatet för länssjukvården har belastats med 4,5 mnkr för kostnader för fria läkemedel barn och unga. Detta finns inte med i budgeten och kostnaden motsvaras också av ett högre regionbidrag än budgeterat (se texten om regionbidrag längre ned i detta kapitel). Privata specialister, +3, mnkr Denna kostnadspost avser privata specialister som ersätts enligt nationella läkarvårdstaxan, genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen samt mammografi. Nämnden redovisar högre kostnader för 216 jämfört med föregående år, vilket förklaras av högre kostnader för mammografi. Att utfallet för privata specialister visar en positiv budgetavvikelse på +3, mnkr beror på att budgeten för 216 baseras på helårsprognosen per september 215 som var högre än bokslutet 215. Då hudmottagningar inom den nationella taxan sålts och verksamheten flyttats från Borås fick SÄS under hösten en ökad beställning för 216 på 8 besök och 1,8 mnkr, en kostnad som redovisas på kostnadsposten länssjukvård. Utomregional länssjukvård, +,6 mnkr Med utomregional vård avses här den så kallade Ria-vården (Ria= riksavtal) som främst utgörs av vård av akut karaktär av vårdgivare utanför regionen. Här ligger också kostnader för EU-vård. Utomlandsvården går över budget med -2,9 mnkr medan den utomregionala vården understiger budget med +3,5 mnkr, vilket sammantaget ger en positiv avvikelse mot budget på +,6 mnkr. För utomlandsvården har det under året kommit stora samlingsfakturor med vård utförd under 214 och 215. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

34 Sida 19(34) Primärvård, +1,8 mnkr Vårdval rehab (inklusive hjälpmedel), +3,7 mnkr Inför 216 har finansiering och kostnadsansvar för Vårdval Rehab övertagits av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kvar i hälso- och sjukvårdsnämndernas budget finns kostnaderna för hjälpmedel. Ett nytt samarbetsavtal mellan vårdgivare och Hjälpmedelscentralen, baserat på självkostnadspris, trädde i kraft oktober 215 och har inneburit lägre kostnader. Utfallet på +3,7 mnkr jämfört med budget beror på prisjusteringen som har gjorts under 216, men även på en lägre förskrivning av hjälpmedel än väntat. Övrig primärvård, +6,6 mnkr Inom övrig primärvård ingår både offentlig och privat primärvård. Den offentligt beställda primärvården avser överenskommelser med styrelsen för beställd primärvård. Verksamheter som ingår är till exempel mödrahälsovård och vårdguiden på telefon. Här ligger även kostnader för inkontinenshjälpmedel. Offentligt beställd primärvård visar ett positivt resultat på +3,5 mnkr. Detta beror i huvudsak på att sjukskrivnings- och rehabprocessens ( sjukskrivningsmiljaderns ) kostnader är lägre än budgeterat. En annan orsak till den positiva budgetavvikelsen är att nämnden under året fått medel, men inte haft kostnad, för grön rehab. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt nationella taxan. Inom privat primärvård övrigt redovisar nämnden en budgetavvikelse på +3,1 mnkr. Kostnaden för konsumtionen hos privata vårdgivare var 216 på 31,7 mnkr, vilket är på samma nivå som 215, 3,8 mnkr. Budgetavvikelsen på 3,1 mnkr beror inte på en minskning av verksamhet och kostnader 216, utan hänger samman med att budget 216 är lagd på en högre nivå än utfallet 215. Utomregional primärvård, +,4 mnkr Denna post avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Totalt har nämnden en positiv avvikelse på +,4 mnkr för den utomregionala primärvården. Tandvård, -1, mnkr Kostnaderna för tandvård avser i princip tre områden: barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet. Utfallet för 216 visar en negativ avvikelse på -1, mnkr jämfört med budget, vilket främst beroende på ökade kostnader inom barntandvården. Handikappverksamhet, -,2 mnkr Kostnaderna inom denna post avser främst ersättning till Habilitering & Hälsa samt privat behandlingshemsjukvård och vissa körkortsprövningar. Totalt sett har posten för 216 en mindre budgetavvikelse om -,2 mnkr. Offentlig handikappverksamhet: Nämnden har ett nettounderskott på -,1 mnkr mot budget. Det består av underskott för fria läkemedel till barn och unga,3 mnkr och ett överskott för hörselrehabiliteringar som debiteras mellan nämnderna +,2 mnkr. Privat handikappverksamhet: Nämnden har för 216 ett underskott om -,1 mnkr. Högre kostnadsnivå jämfört med föregående år beror delvis på nytt avtal avseende konduktiv Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

35 Sida 2(34) pedagogik som tidigare redovisades under utomregional länssjukvård. Nämnden har även haft kostnad för barnhabilitering 216, men inte under 215. Folkhälsomedel, +1,1 mnkr Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att i samverkan med kommunerna påverka de samhällsförhållanden och levnadsvanor som skapar hälsa samt att tillse att såväl primärvård som sjukhus har ett hälsofrämjande arbetssätt. Nämndens visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på +1,1 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på att medel avsatta till utveckling inte har tagits i anspråk. Läkemedel, +1,3 mnkr Kostnaderna avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Nämndens positiva budgetavvikelse om +1,3 mnkr kan till största delen förklaras av försäljning av samverkansavtal till annat nämndområde, vilket minskat läkemedelsförskrivningen och därmed kostnaderna inom denna kostnadspost. Sjukresor, -2,1 mnkr Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av serviceförvaltningen. Kostnaderna för året är 2,1 mnkr högre än budget och beror till merparten på dyrare avtal för taxiresor. Samordningsförbund/vårdsamverkan, +,3 mnkr Kostnaderna avser nämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för närvårdsamverkan. Kostnaderna för 216 är,3 mnkr lägre än budgeterat, vilket kan förklaras av en något lägre kostnad för närvårdssamverkan än beräknat. Nämndkostnader, +1,4 mnkr Avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Budgetavvikelsen är +1,4 mnkr, vilket dels kan förklaras av lägre arvodeskostnader än vad som enligt en generell modell budgeterats för. Dessutom har färre konferenser och kurser genomförts än vad utrymmet medger. Kanslikostnader, +, mnkr I maj 215 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader faktureras respektive hälso- och sjukvårdsnämnd i tolftedelar utifrån lagd budget, därför är kanslikostnader för 216 i nivå med budgeten. En översyn pågår för att fastställa den faktiska kostnaden för tjänstemannastödet för nämnder, styrelser och kommittéer. Övrigt, +3,5 mnkr Särskilda projekt. +3,4 mnkr Budgeten avser i huvudsak nämndens del av förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Posten visar ett budgetöverskott om +3,4 mnkr. Detta beror till stor del på en återbetalning av överskottsmedel för 215 från Samrehab på 2, mnkr. IS/IT-kostnader har även haft ett lägre utfall än budgeterat. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

36 Sida 21(34) Finansiella kostnader/intäkter, +,1 mnkr Avser i huvudsak ränta på nämndens likvidkonto. Nämndens räntekostnader är för 216 något lägre än budget, +,1 mnkr. Regionbidrag, +4,8 mnkr Alla hälso- och sjukvårdsnämnder visar för 216 en positiv avvikelse avseende regionbidrag. Det är hänförbart till statsbidrag fria läkemedel barn och unga men är inte resultatpåverkande då motsvarande kostnader återfinns under flera kostnadsposter, framförallt Sjukhus i regionen, Övrig primärvård, Tandvård och Habilitering & Hälsa. Totalt sett för nämnden handlar det om 4,8 mnkr. Medlen var inte kända när budget 216 beslutades. Resultat, +5,3 mnkr För år 216 redovisar södra hälso- och sjukvårdsnämnden ett positivt resultat på 5,3 mnkr. 9.3 Eget kapital Regionfullmäktige beslutade i samband med behandlingen av bokslutsdispositionerna för år 215 att ersätta hälso- och sjukvårdsnämnderna för merkostnader på 127,5 mnkr avseende Vårdval Rehab. För detta fick södra hälso- och sjukvårdsnämnden en bokslutsdisposition på 8,3 mnkr. Ovanstående beslut innebär att nämndens egna kapital, tillsammans med det positiva resultatet för 215, uppgick till 18,9 mnkr. Årets positiva resultat om 5,3 mnkr bidrar till ett förstärkt eget kapital som nu uppgår till 24,2 mnkr. 1. Bokslutdokument och noter Se bilagor. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

37 Sida 22(34) 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Flyktingsituationen har påverkat samtliga kommuner i området. Framförallt var inflödet till Svenljunga påfallande kraftigt under hösten 215. Även i Mark och Tranemo var inflödet högt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om fördelning av statsbidraget med anledning av de ökande flyktingströmmarna. Totalt fördelades 24,5 mnkr till hälso- och sjukvårdsnämnderna för förstärkning av vårdcentralerna, varav 3,4 mnkr fördelades till södra hälso- och sjukvårdsnämnden. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att statsbidraget ska användas till ett mobilt team för att stödja vårdcentralerna i Svenljunga, Tranemo och Kinna. Dessa områden har 215 och 216 haft ett stort tryck på grund av ett stort antal asylsökande och nyanlända. Det mobila flyktingteamet utgick från Närhälsans flyktingmedicinska mottagning och har bemannats av en sjuksköterska eller läkare samt en undersköterska Verksamheternas säkerhetsarbete Under 216 har södra hälso- och sjukvårdsnämnden inkluderat säkerhetsarbetet i internkontrollen och nämnden beslutade i november om en Plan för intern kontroll och säkerhet 217. I övrigt hänvisar nämnden till Regionstyrelsens beskrivning av förvaltningens säkerhetsarbete Uppföljning av intern kontroll under 216 Uppföljning av kontrollmoment har skett löpande under året enligt planeringen och vid nämndens sammanträde i februari 217 görs en uppföljning av planen som helhet. Den största risken som kvarstår är tillgängligheten till hälso- och sjukvård. Väntetider till SÄS har följts upp vid varje nämndmöte och tillgänglighet är ett av nämndens prioriterade mål. Tillgängligheten kvarstår i nämndens internkontrollplan 217. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

38 Sida 23(34) 12. Fördjupad rapport till egen nämnd SÄS ekonomi I likhet med flertalet sjukhus i regionen har SÄS de senaste åren haft ekonomiska problem. Vid regionfullmäktige 24 november 215 fick styrelsen för SÄS uppdrag att, i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden, ta fram en åtgärdsplan för 216 som säkerställer ekonomisk balans. Hälso- och sjukvårdsnämnden fick information om åtgärdsplanen i januari 216. Under året har presidiet för södra hälso- och sjukvårdsnämnden kontinuerligt haft dialog med presidiet för SÄS om åtgärderna och dess effekt. Prognosen för SÄS ekonomiska resultat 216 har stadigt försämrats under året. Resultatet för 216 blev -65 mnkr, detta trots att södra hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med delårsrapporten per augusti beslutade att tillskjuta SÄS 2 mnkr. Sjukhusets ekonomiska problem kvarstår och hälso- och sjukvårdsnämnden kommer fortsätta att följa sjukhusets arbete med att få en ekonomisk balans. Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

39 Sida 24(34) Bilaga 1 Konsumtionsrapport Södra nämnd, Konsumtion i tusental Period Utfall Budget Avvikelse Utfall Budget Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 28,9 29,7 -,8 DRG-poäng 28,9 29,3 -,4 Vårddagar 142,8 146,8-4, Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 1,8 1,6,2 Vårdtillfällen, BUP,1,1, 24,3 24,7 -,5 -,1 Slutenvård psykiatri Vårddagar, vuxenpsykiatri Vårddagar, BUP,9 1, 13,4 15,2 Läkarbesök 181,5 175,1 6,3 Övriga besök 138,6 128,5 1, Summa besök 32, 33,7 16,4 Digital kontakt 19,8 18,4 1,4 6,8 7,5 -,7 Övriga besök, vuxenpsykiatri 52,3 53,5-1,2 Besök vuxenpsykiatri 59,1 61, -2, 1,6 2, -,4 Övriga besök, BUP 12,1 1,2 1,9 Besök BUP 13,7 12,1 1,6 Summa besök 72,8 73,2 -,4 Digital kontakt 9,7 7,4 2,2 Vårdtillfälle,,, Vårddagar,,, Läkarbesök,6,6,1 Övriga besök 29,9 33,5-3,6 Summa besök 53,5 58,1-4,5 Digital kontakt 3,8 3,8, Öppen vård, somatik Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri Läkarbesök, BUP Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Länssjukvård övrig Läkarbesök, 15,8 16,3 -,5 Övriga besök 2,9 2,9,1 Summa besök 18,8 19,2 -,4 4,6 5, -,5 Digital kontakt läkare Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

40 Sida 25(34) Primärvård VG Primärvård Läkarbesök 276,7 275,5 1,2 Övriga besök 278,2 264,1 14,1 Summa besök 554,9 539,5 15,3 74,9 77,2-2,3 12,2 87,9 14,3 Digital kontakt läkare Vårdval Rehab Besök Primärvård övrig Läkarbesök 8,1 8,3 -,3 Övriga besök 137,5 131,8 5,7 Summa besök 145,6 14,2 5,4 2,1 2,2, Vårdtillfällen 1,1,9,2 Vårddagar 6,1 4, 2,1 Besök primärvård 12, 12,7 -,7 Besök specialiserad vård 13,9 1,4 3,5 Sammanvägda prestationer 65,2 63,7 1,5 Antal färdigbehandlade barn 28,2 26,6 1,6 Digital kontakt läkare Utomregional vård Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

41 Sida 26(34) Konsumtionsrapport södra hsn, 216 Snittkonsumtion kvinnor/män i procent Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen DRG-poäng Vårddagar Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri Vårdtillfällen, BUP Vårddagar, vuxenpsykiatri Vårddagar, BUP Öppen vård, somatik Läkarbesök Övriga besök Digital kontakt Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri Övriga besök, vuxenpsykiatri Läkarbesök, BUP Övriga besök, BUP Digital kontakt Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Läkarbesök Övriga besök Digital kontakt Länssjukvård övrig Läkarbesök Övriga besök Digital kontakt läkare Primärvård VG Primärvård Läkarbesök Övriga besök Digital kontakt läkare Vårdval Rehab Besök Primärvård övrig Läkarbesök Övriga besök Digital kontakt läkare Utomregional vård Vårdtillfällen Vårddagar Besök primärvård Besök specialiserad vård Kvinnor Män 55% 45% 51% 49% 51% 49% 48% 76% 47% 84% 52% 24% 53% 16% 54% 46% 52% 48% 58% 42% 55% 59% 48% 56% 62% 45% 41% 52% 44% 38% 45% 55% 48% 52% 42% 58% 59% 41% 76% 24% 65% 35% 57% 43% 52% 48% 62% 38% 64% 36% 58% 42% 8% 2% 57% 43% 55% 56% 57% 58% 45% 44% 43% 42% Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

42 Sida 27(34) Bilaga 2 Utfall t.o.m per Ansvar Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Region- o rikssjukvård Region- o rikssjukvård Summa Region- o rikssjukvård Länssjukvård Sjukhus i regionen Privata specialister i regione Utomregional länssjukvård Summa Länssjukvård Primärvård VG Primärvård -44 Vårdval Rehab Övrig primärvård Utomregional primärvård Summa Primärvård Tandvård Tandvård Summa Tandvård Handikappverksamhet Handikappverksamhet Läkemedel Sjukresor Samordningsförbund Nämndkostnader Summa Handikappverksamhet Folkhälsomedel Kanslikostnader Övrigt Särskild projekt Utvecklingsmedel Medicinsk service Totalsumma Regionbidrag Finansiella kostnader/intäkter Summa Övrigt Övriga intäkter Övriga intäkter Summa Övriga intäkter Balansansvar Balansansvar -1 Summa Balansansvar Resultat Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

43 Sida 28(34) Bilaga 3 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Utfall 216 Statsbidrag Såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt vård, internt Köpt vård, externt Läkemedel Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Regionbidrag Finansiella intäkter/kostnader m.m. Resultat Budget 216 Utfall 215 Avvikelse årets budget/utfall Förändring utfall/utfall % 15,8 4,3 33, 53,1 15,8 3, 1,1 28,9, 4,9 16,3 21,2, 1,3 22,9 24,2-11,6% 12,6% 151,% -2, ,5-124,7-27,9-86, -194, ,3-3, ,3-127,7-33, -81,5-192, ,6-7, ,9-134,4-27,8-77,9-24, , 1,1-61,6% -26,2 3, 5,2-4,6-2,3 2,8% -7,3%,1% 1,5% -4,6% -23,7 2,1% 3 825,5 3 82, ,4 4,8 1,1%, -,1,,1 5,3, 1,6 5,3 Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

44 Sida 29(34) Bilaga 4 Resultaträkning (tkr) Not Resultaträkning Utfall 1612 Utfall 1512 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) Årets resultat Not Kassaflödesanalys Utfall 1612 Utfall 1512 Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip Förändring av eget kapital Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

45 Sida 3(34) Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

46 Sida 31(34) Not Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 5 6 Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 Utfall 1612 Utfall Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

47 Sida 32(34) Bilaga 5 Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor, externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

48 Sida 33(34) 2. Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Totalt Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt Övriga finansiella intäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto 4. Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat 5. Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

49 Sida 34(34) 6. Likvida medel Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital 7. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Årsredovisning 216 för södra hälso- och sjukvårdsnämnden,

50 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Harriet Johnson Dimberg Telefon: E-post: Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Tilläggsöverenskommelse 217:2 mellan södra hälsooch sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende produktion utöver fastställda taknivåer Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Tilläggsöverenskommelse 217:2 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende produktion utöver fastställda taknivåer. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsens har beslutat (dnr RS ) om fördelning av 25 mnkr till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att teckna tilläggsöverenskommelser med akutsjukhusen i syfte att stimulera till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut om ersättningsmodell (dnr HS ) innebär att fördelningen ger Södra Älvsborgs Sjukhus ett belopp på upp till 3 miljoner kronor för produktion över tak. Ersättning utgår med den rörliga delen i den nu gällande ersättningsmodellen (t.ex. somatisk vård 5 procent). Uppföljning sker i samband med delårsrapportering och koncernprognos 217. Fördjupad beskrivning av ärendet Ersättningsmodellen har beslutats av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ärendet har beretts av enhet utförarstyrning och ekonomi. Södra Älvsborgs Sjukhus har inkommit med uppgift om möjlighet att uppnå aktuella tilläggsvolymer. Beredning Tilläggsöverenskommelsen är förhandlad enligt MBL 11 den 23 januari 217. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

51 Datum Diarienummer HSNS Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Tilläggsöverenskommelse 217:2 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende produktion utöver fastställda taknivåer Besluten skickas till Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2 (2)

52 Dnr: HSNS Dnr: SÄS Tilläggsöverenskommelse 217:2 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende produktion utöver fastställda taknivåer (brutet tak)

53 Tilläggsöverenskommelse år 217 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Tilläggsöverenskommelse för år 217 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborg Sjukhus har fattat beslut att teckna en tilläggsöverenskommelse för år 217 om en ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. Bakgrund Enligt beslut i Regionstyrelsen den 27 september 216 (Dnr RS ) har ett sammanlagt utrymme på 25 mnkr getts till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att teckna tilläggsöverenskommelser med akutsjukhusen i syfte att stimulera till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 19 oktober 216 (Dnr HS ) därefter beslutat om en ersättningsmodell för det brutna taket. I detta beslut anges en fördelning av det totala beloppet genom s.k. indikativa belopp per sjukhus enligt följande: SU NU SÄS SkaS Alingsås Kungälv Ofördelat 115 mnkr 4 mnkr 3 mnkr 35 mnkr 5 mnkr 1 mnkr 15 mnkr Regiondirektören har meddelat ett förtydligande angående ersättningsmodellen den 8 november 216 (Dnr HS ). Eftersom samtliga sjukhus ställt sig beredda att kunna uppnå tilläggsvolymer motsvarande minst ovanstående belopp tecknas härigenom följande tilläggsöverenskommelse mellan Södra Älvsborgs sjukhus och södra hälso-och sjukvårdsnämnden. Ersättningsutrymme Det maximalt möjliga tilläggsbeloppet utöver gällande vårdöverenskommelse för Södra Älvsborgs Sjukhus är 3 mnkr. Principerna för ersättning utöver tak framgår av ovan nämnda förtydligande och innebär att tillkommande ersättning utgår med den rörliga delen i den nu gällande ersättningsmodellen (t.ex. somatisk vård 5 %). Uppföljning Uppföljning av såväl ersättningsmodell med brutna tak som utförda vårdvolymer görs i samband med delårsbokslut och koncernprognos 217. Uppföljningen fungerar som kontrollstation och ska ge möjlighet att vid behov omfördela resurser mellan sjukhusen under 217 för att utnyttja VGR:s samlade kapacitet. Om Södra Älvsborgs Sjukhus planerar för en annan periodisering av utrymmet för det höjda taket, än den som gäller för grundöverenskommelsen enligt VÖK, ska den meddelas södra hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med delårsbokslutet per mars 217.

54 Tilläggsöverenskommelse år 217 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Totalt ersättningsutrymme 217 För Södra Älvsborgs Sjukhus del innebär detta beslut följande förändring av ersättningsutrymmet: Ersättningstak enligt vårdöverenskommelse Ytterligare ersättningsutrymme enligt denna överenskommelse Totalt ersättningstak tkr 3 tkr tkr I ovanstående belopp ingår inte ersättning för sjukhusets andel av planerade tillgänglighetsvolymer. Underskrifter Denna tilläggsöverenskommelse har uppnåtts mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukus. Västra Götaland i februari 217 Christina Brandt Ordförande Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Göran Larsson Ordförande Styrelsen Södra Älvsborgs sjukhus Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Koncernkontoret Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Södra Älvsborgs Sjukhus

55 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Harriet Johnson Dimberg Telefon: E-post: Till södra hälso- och sjukvårdsnämnden Tilläggsöverenskommelse 217:3 mellan södra hälsooch sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus för länssjukvårdsrehabilitering mars-december 217 Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Tilläggsöverenskommelse 217:3 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende länssjukvårdsrehabilitering för mars till december 217. Sammanfattning av ärendet Samverkansavtalet rörande rehabiliteringsverksamhet i Mark, Svenljunga och Tranemoområdet (Samrehab) avvecklades den 3 november 216. I vårdöverenskommelse 217 enades södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus om att träffa en tilläggsöverenskommelse om utökade rehabiliteringsinsatser i samband med att samverkansavtalet avvecklades. En tilläggsöverenskommelse avseende januari och februari 217 har tidigare upprättats för att reglera ansvarsområden och kostnader för verksamheten. Tilläggsöverenskommelse 217:3 avser tiden från mars till och med december 217. Södra Älvsborgs Sjukhus ansvarar för den länssjukvårdsrehabilitering som fram till och med november 216 skedde av samrehabnämnden i Marks kommun. Södra Älvsborgs Sjukhus tar ansvar för rehabiliterande insatser i såväl öppen- som slutenvård. I öppenvård kommer rehabiliterande insatser att riktas till de mottagningar och funktioner som finns i Skene. Uppföljning av uppdraget sker genom att Södra Älvsborgs Sjukhus i januari 218 beskriver vilka resultat som uppnåtts utifrån ett patientperspektiv från och med övertagandet fram till och med 217. Södra Älvsborgs Sjukhus ersätts med 8 tkr per månad för mars till december 217. Södra Älvsborgs Sjukhus ekonomiska utrymme (ram) höjs med 9 6 tkr på årsbasis från och med 218. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

56 Datum Diarienummer HSNS (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Beredning Tilläggsöverenskommelsen förhandlad enligt MBL 11 den 23 januari 217. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Tilläggsöverenskommelse 217:3 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende länssjukvårdsrehabilitering mars december 217 Besluten skickas till Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, sas@vgregion.se För kännedom: Enhetschef ekonomi, Koncernkotoret, Anna Erlingsdotter-Wass, anna-erlingsdotter-wass@vgregion.se

57 HSNS SÄS Tilläggsöverenskommelse 217:3 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende länssjukvårdsrehabilitering mars till december 217

58 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna överenskommelse är tecknad mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus. Detta är ett tillägg till vårdöverenskommelsen 217. Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med till och med Utgångspunkter Samverkansavtalet rörande rehabiliteringsverksamhet i Mark, Svenljunga och Tranemo-området (Samrehab) avvecklades den 3 november 216. I vårdöverenskommelse 217 har parterna enats om att träffa en tilläggsöverenskommelse om utökade rehabiliteringsinsatser i samband med att samverkansavtalet avvecklades. En tilläggsöverenskommelse avseende januari och februari 217 har tidigare upprättats för att reglera ansvarsområden och kostnader för verksamheten. Denna tilläggsöverenskommelse avser mars till och med december Uppdrag Södra Älvsborgs Sjukhus har från och med 1 december 216 i egen regi ansvar för den länssjukvårdsrehabilitering, som fram till och med november 216 skedde av Samrehabnämnden i Marks kommun. Södra Älvsborgs Sjukhus tar ansvar för rehabiliterande insatser i såväl öppen- som slutenvård. I öppenvård kommer rehabiliterande insatser att riktas till de mottagningar och funktioner som finns i Skene. 3. Ekonomisk ersättning Södra Älvsborgs Sjukhus ersätts med 8 tkr per månad för mars till december 217. Södra Älvsborgs Sjukhus ekonomiska utrymme (ram) höjs med 9 6 tkr på årsbasis från och med Uppföljning Uppföljning av uppdraget sker genom att Södra Älvsborgs Sjukhus i januari 218 (integreras i ordinarie uppföljning) beskriver resultat utifrån ett patientperspektiv från och med den 1 december 216 och för hela Undertecknande parter Västra Götaland i februari 217 Christina Brandt Ordförande Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Göran Larsson Ordförande Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Koncernkontoret Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Södra Älvsborgs Sjukhus

59 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Harriet Johnson Dimberg Telefon: E-post: Till södra hälso-och sjukvårdsnämnden Överenskommelse 217 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus för insatser inom en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner för sin del överenskommelse 217 med styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus för insatser inom en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. 2. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus med maximalt 4 93 tkr. Sammanfattning av ärendet Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras årligen genom en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Ärendet avser godkännande av överenskommelse 217 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus. Överenskommelsen är ettårig och tecknas i enlighet med den nationella överenskommelsen om statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och HSS beslut (HS ). Fördjupad beskrivning av ärendet Södra och västra hälso- och sjukvårdsnämnderna har sedan tidigare en överenskommelse med Södra Älvsborgs Sjukhus för att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen för sjukhusets patienter. Förslaget till överenskommelse för 217 innebär en fortsättning på det arbetet som bedrivs vid Södra Älvsborgs Sjukhus. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

60 Datum Diarienummer HSNS (2) Södra Älvsborgs Sjukhus ska bland annat ha en funktion för processledning. Processledaren ska leda och stödja arbetet med att kvalitetssäkra och effektivisera rehabiliteringsoch sjukskrivningsprocessen på sjukhuset samt verka för utvecklad samverkan med andra aktörer inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet. Processledarfunktionen på Södra Älvsborgs Sjukhus omfattar också försäkringsmedicinskt ansvariga (FMA) läkare för Alingsås lasarett och finns som stöd för rehabkoordinatorer på Alingsås lasarett. Dessutom får patienter från Alingsås och Lerums kommuner som får vård och behandling på Södra Älvsborgs Sjukhus i aktuella fall även hjälp av rehabkoordinator på Södra Älvsborgs Sjukhus. Finansiering Ersättningen 217 till Södra Älvsborgs Sjukhus är totalt tkr och finansieras via det statsbidrag som hälso- och sjukvårdsnämnderna får för att utveckla en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings-och sjukskrivningsprocess1. Beloppet fördelas mellan de båda hälso- och sjukvårdsnämnderna enligt följande: 4 93 tkr från södra hälso- och sjukvårdsnämnden 9 tkr från västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Beredning Information enligt MBL 19 sker den 23 januari 217 i MBL-gruppen för hälso- och sjukvårdsnämnderna. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Förslag till Överenskommelse 217 för insatser inom en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess på Södra Älvsborgs Sjukhus Besluten skickas till Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, sas@vgregion.se För kännedom: Enhetschef ekonomi Hälso- och sjukvård Anna Erlingsdotter-Wass, anna-erlingsdotter-wass@vgregion.se 1 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 217

61 Dnr HSNS HSNV SÄS Överenskommelse 217 för insatser inom en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess på Södra Älvsborgs Sjukhus Parter Södra/Västra hälso-och sjukvårdsnämnderna och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS). Tidsperiod 1 januari- 31 december 217. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 28 september 216 om en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess 217, HS Till hälso- och sjukvårdsnämnderna avsattes medel för insatser främst inom områdena smärtrehabilitering, rehabiliteringskoordinering och lokala utbildnings- och utvecklingsinsatser. Åtaganden för SÄS SÄS ersätts under 217 med sammanlagt tkr för följande åtaganden 1. Multimodala insatser vid långvarig smärta SÄS (Smärtteamet på Rehabkliniken) ska bedriva multimodal rehabilitering (MMR 2) för personer i arbetsför ålder, med icke malign smärta i rygg och nacke. Insatserna ska göras av team bemannat med adekvat kompetens. Insatser ska sättas in så att rätt patient får rätt insats i rätt tid. Insatserna ska starkt leda till att personen kan återgå i arbete eller underlätta för personen att fortsätta arbeta och förhindra och förebygga sjukskrivning. SÄS åtar sig att utföra 5 multimodala behandlingsserier under 217. Ersättningen för att utföra 5 multimodala behandlingsserier uppgår till tkr. 2. Funktion för rehabiliteringskoordinering SÄS ska ha en funktion för rehabiliteringskoordinering. Rehabiliteringskoordinatorn ska vara en resurs för behandlande läkare som tidigt initierar/koordinerar rehabiliteringsinsatser för patienter med behov av detta, såväl inom hälso- och sjukvården som med externa aktörer, till exempel arbetsgivare/arbetsförmedling. Se vidare i Uppdragsbeskrivning rehabiliteringskoordinatorer (dnr HS ). SÄS har rehabkoordinatorer inom nedanstående verksamheter/områden Verksamhet Ortopedi Cancer Neurologi/reumatologi Psykiatri Ersättningen för rehabkoordinatorer (3,65 tjänstefaktorer) uppgår till tkr. 1

62 3. Insatser för återgång i arbete SÄS ska under 217 skapa rutiner som medför arbetsplatsrelaterade insatser för patienter inom i första hand ortopedi, onkologi och psykiatri. 4. Processtöd SÄS ska ha en funktion för processledning. Processledaren/na ska leda och stödja arbetet med att kvalitetssäkra och effektivisera rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen på sjukhuset samt verka för utvecklad samverkan med andra aktörer inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet. Processledarfunktionen på SÄS omfattar också försäkringsmedicinskt ansvariga (FMA) läkare för Alingsås lasarett och finns som stöd för rehabkoordinatorer på Alingsås lasarett. Dessutom får patienter från Alingsås och Lerums kommuner som får vård och behandling på SÄS i aktuella fall även hjälp rehabkoordinator på SÄS. Ersättningen uppgår till 982 tkr för processledare för rehabilitering- och sjukskrivningsprocessen (1,2 tjänstefaktorer). 5. Försäkringsmedicinsk utbildning SÄS ska vara en part i försäkringsmedicinskt forum (FMF) och delta i arbetet som forat bedriver, vilket inkluderar utbildningar i försäkringsmedicin. Ekonomi Ersättningen 217 till SÄS är totalt tkr. Beloppet kr faktureras månadsvis i tolftedelar och fördelas enligt följande: 4 93 tkr till södra hälso- och sjukvårdsnämnden 9 tkr till västra hälso- och sjukvårdsnämnden På fakturan till södra hälso- och sjukvårdsnämnden anges beställar- ID och produktkod På fakturan till västra hälso- och sjukvårdsnämnden anges beställar- ID 886 och produktkod

63 Uppföljning Uppföljning av uppdraget sker genom att Södra Älvsborgs Sjukhus i januari 218 (integreras i ordinarie uppföljning) redogör för nedanstående Multimodal rehabilitering En generell beskrivning av arbetet under året Antal unika patienter som fått MMR 2* SÄS resultat ur Nationellt Register för Smärtrehabilitering (NRS). Rehabiliteringskoordinering Redogör för rehabiliteringskoordinatorernas arbete. Här ska också statistik på kliniknivå redovisas och analyseras. Antal pågående sjukskrivningar vid årets början och årets slut * Antal patienter som varit föremål för rehabkoordinering * Sjukskrivning/rehabkoordinering ska också redovisas, förutom avseende kön och ålder, utifrån diagnosgrupp och sjukskrivningsgrad (hel-/deltidssjukskrivning) *Uppgifterna ska vara fördelade på kvinnor och män och indelade i åldersgrupperna år, 3-39 år, 4-49 år, 5-59 år och 6-67 år Västra Götaland i februari 217 Christina Brandt Ordförande Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Göran Larsson Ordförande Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Nicklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Koncernkontoret Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Södra Älvsborgs Sjukhus Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Koncernkontoret 3

64 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Katrin Schutz Telefon: E-post: Till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Medlingsförslag mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden accepterar inte medlingsförslaget från regionstyrelsens ordförande, daterat , gällande sanktionsavgifter till Närhälsan Sätila vårdcentral. Sammanfattning av ärendet Den 24 mars 215 beslutade södra hälso- och sjukvårdsnämnden att påföra Närhälsan Sätila vårdcentral en sanktionsavgift på grund av avtalsbrott, då de inte efterlevt kraven på bemanning. Primärvårdsstyrelsen, som är ansvarig för Närhälsan Sätila vårdcentral, har senare ifrågasatt sanktionsavgiften. Regionstyrelsens ordförande har av regionstyrelsen fått delegation att medla i ärendet och södra hälso- och sjukvårdsnämnden har nu fått ett medlingsförslag. Västra Götalandsregionen har enligt Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård möjlighet att tillämpa ekonomiska sanktioner för att undvika en oacceptabel lägsta nivå hos leverantören. En sanktion kan utdömas vid ett allvarligt avtalsbrott. Ett exempel på allvarligt avtalsbrott är om leverantören inte uppfyller kraven på bemanning och kompetens på vårdcentralen. Ett syfte med sanktionen är också att leverantören inte ska tjäna pengar på att inte bemanna vårdcentralen i enlighet med de krav som finns i Krav- och kvalitetsboken. Anledningen till att södra hälso- och sjukvårdsnämnden i mars 215 beslutade påföra Närhälsan Sätila vårdcentral en sanktionsavgift om kr var att vårdcentralen inte haft astma-/kol-sjuksköterska i avtalad omfattning. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade även om en sanktionsavgift om kr, då det saknats specialist inom allmänmedicin på vårdcentralen. Grunden för VG Primärvård är lagen om valfrihetssystem, LOV. Lagstiftningen kommer ur EU-direktiv, som ställer tydliga krav på likabehandling, konkurrensneutralitet och transparens. Alla vårdgivare som ingår i VG Primärvård måste därför behandlas lika. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.sodra@vgregion.se

65 Datum Diarienummer HSNS Det har inte framkommit ny fakta som gör att det finns skäl att ändra den sanktionsavgift som södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om den 24 mars 215. Inom ett vårdvalssystem som Vårdval Primärvård är det av yttersta vikt att vårdgivare, oavsett utförare, behandlas lika. Därför är förslaget till beslut att inte acceptera medlingsförslaget. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Närhälsan har i juni 215 genom mejl till enhet primärvård inom Koncernkontoret påtalat att de ville bestrida sanktionsavgiften gällande allmänspecialist på vårdcentralen. Senare under 215 har enhet primärvård besvarat bestridandet och hänvisat till att det enligt Krav- och kvalitetsboken inte finns några möjligheter för en leverantör att överklaga ett beslut om ekonomisk sanktion. Efter detta besked har primärvårdsstyrelsen, som är ansvarig politisk styrelse för Närhälsan Sätila vårdcentral, begärt och fått medling hos regionstyrelsen. Nu finns ett förslag från regionstyrelsens ordförande, som är den som fått regionstyrelsens uppdrag att försöka medla mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen. Medlingsförslaget är att Närhälsan: Betalar kr för avsaknad av astma-/kol-sköterska. Omgående betalar 32 1 kr avseende avsaknad av specialist i allmänmedicin för tre dagar och betalar hälften av beloppet för övriga dagar, d.v.s kr. Totalt för brist av allmänspecialist. Beredning av ärendet De inom Koncernkontoret som arbetar med VG Primärvård har, efter medlingsförslaget mottogs från regionstyrelsen, gått igenom ärendet igen. Slutsatsen från tjänstemännen inom Koncernkontoret är att det inte finns ny fakta som gör att det finns skäl att ändra sanktionsavgiften. Den beräkningsmall som använts i detta ärende är densamma som använts vid tidigare ärenden av motsvarande slag inom VG Primärvård, oavsett om utföraren varit en privat enhet eller en enhet driven av VGR:s egenregi Närhälsan. Synpunkter på medlingsförslaget Sanktion avseende brist på astma-/kol-sköterska. Närhälsan har i sin skrivelse inte ifrågasatt sanktionen av astma/kolsköterska. Krav- och kvalitetsboken är tydlig på kravet på astma-/kol-sköterska och detta sanktionsbelopp har dessutom betalts av Närhälsan. Sanktionen för bristen på Astma/KOL-sköterskan kan inte vara föremål för medling. Sanktion avseende brist på specialist inom allmänmedicin. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden grundar sin sanktion på att det vid den medicinska revisionen framkom att det var 14,5 dagar som vårdcentralen saknat bemanning av läkare inom allmänmedicin. Av de 14,5 dagar som södra hälso- och sjukvårdsnämnden konstaterat att allmänspecialist saknats framhåller Närhälsan följande (enligt skrivelse daterad ): 2 (4)

66 Datum Diarienummer HSNS dagar finns ingen läkare inom allmänmedicin på plats (och ingen har bakjour) 1 dag är läkare inom allmänmedicin i tjänst men på utbildning i Borås 9 dagar har en läkare inom allmänmedicin bakjour 2,5 dagar finns läkare inom allmänmedicin i tjänst och på plats. Kommentarer till de två sista punkterna ovan: 9 dagar har en läkare inom allmänmedicin bakjour Kravet är att läkare i allmänmedicin ska var på plats. Om vårdcentralen har tillgång till en läkare inom allmänmedicin enbart via bakjour når vårdcentralen inte upp till kraven i krav- och kvalitetsboken 214 och 215. En minskning av sanktionsbeloppet med hänvisning till att läkare inom allmänmedicin har bakjour kan inte accepteras. 2,5 dagar finns läkare inom allmänmedicin i tjänst och på plats Vid revisionsbesöket gick den medicinska revisionsenheten igenom samtliga läkartidböcker, samt gick igenom bemanningen med biträdande vårdcentralchef och kanslist (tidsboksansvarig). Vid besöket fanns det inget som styrker att det är läkare inom allmänmedicin på plats de dagar (2,5 dagar) som Närhälsan i efterhand hävdar att allmänläkare är på plats. Biträdande vårdcentralschef och primärvårdschef har i januari 215 sett den medicinska revisionsenhetens bemanningskartläggning och då inte framfört att kartläggningen innehöll felaktigheter. Närhälsan har i sin skrivning daterad ifrågasatt nivån på administrationsavgiften. Administrationsavgiften är 1 procent, vilket i det aktuella fallet med allmänspecialist är 14 tkr av de 155 tkr. Bedömningen är att detta är en högst rimlig administrationsavgift och en administrationsavgift på 1 procent tas ut vid samtliga sanktionsärenden. Som nämnts tidigare är lagen om valfrihetssystem grundad på EU-direktiv. Samma EU-direktiv som styr lagen om offentlig upphandling, LOU. I dessa EUdirektiv finns fem grundprinciper som genomsyrar all offentlig upphandling (LOV är en form av offentlig upphandling). Grundprinciperna återfinns i 1 kap 2 LOV och de är principen om icke-diskriminering, principen om likabehandling, principen om transparens, proportionalitetsprincipen samt principen om ömsesidigt erkännande. Vårdgivare verksamma i ett valfrihetssystem måste således behandlas lika och Västra Götalandsregionen måste vara konkurrensneutrala. Det medlingsförslag som nu är aktuellt riskerar att särbehandla Närhälsan på ett sätt som inte är konkurrensneutralt. Närhälsan skulle, om medlingsförslaget går igenom, slippa sanktionsavgifter för allvarliga avtalsbrott. Det innebär också att Västra Götalandsregionen inte kommer att kunna påföra sanktionsavgifter för liknande avtalsbrott i framtiden, oavsett om vårdgivaren är Närhälsan eller någon privat vårdgivare i VG Primärvård. Genom medlingsförslaget riskerar Västra Götalandsregionen således att avhända sig möjligheten att i framtiden påföra någon utförare i vårdvalssystemen sanktionsavgifter för avtalsbrott. 3 (4)

67 Datum Diarienummer HSNS Ställningstagande Det har inte framkommit ny fakta som gör att det finns skäl att ändra den sanktionsavgift som södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 24 mars 215. Det är av yttersta vikt att alla vårdgivare behandlas lika därför är förslag till beslut att inte acceptera medlingsförslaget. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Medicinsk revisionsrapport, Närhälsan Sätila, Horred, Fritsla, Kinna och Skene Dnr. HS Tjänsteutlåtande Sanktionsavgift på grund av avtalsbrott Närhälsan Sätila vårdcentral Dnr. HSNS Beslut Sanktionsavgift på grund av avtalsbrott Närhälsan Sätila vårdcentral. Dnr Vite för avsaknad av allmänspecialist, Närhälsan, Dnr Sanktionsberäkning av Hans Möller Medlingsförslaget, Dnr Besluten skickas till Regionstyrelsen, Johnny Magnusson, ordförande regionstyrelsen, 4 (4)

68 1 (4) Medicinsk revisionsrapport Datum Dnr: HS Handläggare: Ann-Katrin Schutz Christel Sager Lund Wiveka Arvidson Margareta Berzén HSNK samt Medicinska revisionsenheten Västra Götalandsregionen Medicinsk revisionsrapport Närhälsan Sätila, Horred, Fritsla, Kinna och Skene Medicinska revisionsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, HSA, och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, HSNK, har under hösten 214 fått indikationer på att det finns brister i bemanningen när det gäller allmänläkare, diabetessköterska och astmasköterska på flera vårdcentraler i Marks kommun. Därför genomfördes besök på Närhälsans vårdcentraler i Sätila, Horred, Fritsla, Kinna och Skene, med genomgång av tidböcker, avseende ovan nämnda personalkategorier. Besöken genomfördes av Christel Sager Lund, Wiveka Arvidson och Margareta Berzén, Medicinska revisionsenheten, samt Ann-Katrin Schutz från HSNK. Efter besöket har ytterligare information framkommit rörande Närhälsan Sätila om att det under en längre tid saknats allmänläkare både i tjänst och på plats vissa dagar. Därför gjordes ytterligare ett besök av Ann-Katrin Schutz och Christel Sager den Sammanfattning Närhälsan Sätila Läkarbemanning. En specialist i allmänmedicin arbetar två dagar i veckan på enheten. Därutöver är en ortoped anställd, med ledighet en dag i veckan. En ST läkare i allmänmedicin arbetar heltid, med placering i Sätila och anställning i Skene. För att täcka allmänläkarkompetensen har hyrläkare använts. Under november 214 var vårdcentralen helt utan specialist i allmänmedicin i sammanlagt fem dagar, under två av dessa arbetade endast ortoped och under tre dagar arbetade ortoped och ST läkare. Under december 214 var vårdcentralen utan specialist i allmänmedicin i fyra heldagar och två halvdagar, då endast ortoped fanns på plats. Under december månad var också vårdcentralen helt läkarlös under en halv dag. Under januari saknades specialist i allmänmedicin sammanlagt fyra hela dagar. Ortoped var då helt ensam i tre av dessa medan ST läkaren var helt ensam under en dag.

69 Medicinsk revisionsrapport Dnr: HS (4) Diabetessköterska Vårdcentralens chef har sagt upp sig. Anställd diabetessköterska, Ann-Marie Dahlberg, kommer att vara tillförordnad chef tills ny chef anställts och är på plats. Enligt Ann-Marie saknar vårdcentralen därför diabetessköterska från vecka 4 och sannolikt minst tre månader framåt. Då diabetessköterskan delar sin funktion med Närhälsan Horred, innebär det att denna vårdcentral under samma tid kommer att sakna diabetessköterska. Astma/KOL sköterska Under hösten 214 saknades astma/kol sköterska helt under oktober, november, december och i januari t.o.m. 12 januari. Då tjänsten delas med Närhälsan Horred, innebär detta att under samma tid saknades också funktionen på denna vårdcentral. Närhälsan Horred Läkare Tidböcker för tre veckor granskades, och under denna period fanns alltid en (1) specialist i allmänmedicin i tjänst under vårdcentralens öppettid. Diabetessköterska Då diabetessköterska delas med Närhälsan Sätila, gäller den text som står under Sätila, d.v.s. diabetessköterska saknas från vecka 4 och fram tills att ny chef i Sätila är i tjänst, sannolikt tre månader enligt muntlig information. Astma/KOL sköterska Astma/KOL sköterska delas med Närhälsan Sätila, se text under Sätila. Astma/KOL sköterska har saknats under oktober, november, december 214 och fram till 13 januari. Under samtal med personal i Horred framkom dessutom att astma/kol sköterskan inte kan arbeta med den spirometer som finns i Horred, varför patienterna istället förväntas resa till Sätila för att få sin astma/kol skött. Vid akuta spirometrier görs dessa istället av vårdcentralens undersköterskor. Närhälsan Fritsla Läkare Uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken. Diabetessköterska Kraven i Krav- och kvalitetsboken är 15 högskolepoäng, och den diabetessköterska som finns på vårdcentralen har endast 7,5 poäng. Detta har lösts med ett samverkansavtal med Närhälsan Kinna, som bidrar med diabetessköterska 3 timmar per vecka, varvid kraven i Krav- och kvalitetsboken får anses uppfyllda. Astma/KOL sköterska

70 Medicinsk revisionsrapport Dnr: HS (4) Uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken Närhälsan Kinna Läkare Uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken. Diabetessköterska Uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken Astma/KOL sköterska Uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken. Närhälsan Skene Läkare Uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken. Diabetessköterska Uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken Astma/KOL sköterska Den sköterska som har hand om astma/kol har endast 7,5 poäng och får därför inte anses behörig, då 15 högskolepoäng krävs. Från till finns ett avtal med Kinna och Fritsla om stöd med astma/kol sköterska, men detta innebär att patienterna och inte sköterskan får resa. Enligt information från chefen på Närhälsan Kinna/Fritsla har kommunikationen mellan enheterna inte fungerat fullt ut. Från 5 mars 215 anställs en bemanningssköterska astma/kol. Noteras bör att av vårdcentralens patienter med KOL diagnos har endast 28,9 procent fått en spirometri utförd. Slutsats Närhälsan Sätila har, enligt sammanfattning ovan, brister i bemanningen när det gäller diabetessköterska. Under hösten har det brustit i bemanningen för astma/kol sköterska under tre och en halv månad och under samma tid har det också saknats specialist i allmänmedicin vissa dagar. Närhälsan Horred har brister i bemanningen när det gäller diabetessköterska och astmasköterska på samma sätt som i Sätila. Dessutom låter vårdcentralen astma/kol patienterna resa till Sätila istället för att sköterskan reser till Horred. Närhälsan Skene uppfyller minimi krav på bemanning för läkare och diabetessköterska. När det gäller astma/kol finns ett avtal med Kinna och Fritsla, men det är oklart hur väl detta avtal fungerar, och patienterna är dessutom tvungna att förflytta sig för att få sina mottagningsbesök utförda. Från 5 mars kommer en bemanningssköterska astma/kol att anställas.

71 Medicinsk revisionsrapport Dnr: HS (4) Någon direkt kvalitetsgranskning har under denna revision inte utförts. Huruvida den tid som varje sköterska har till sitt förfogande är tillräcklig för att ta hand om respektive patientgrupp har inte granskats fullt ut. Påpekas bör att utifrån de nationella riktlinjer som finns för astma/kol sköterska, rekommenderas minst 1,5 timmar/ 1 listade patienter och när det gäller nyckeltal för diabetes rekommenderas minst en heltids diabetessköterska på 35 patienter med diagnos diabetes. Revisionsrapporten överlämnas till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Borås, och Södra hälso- och sjukvårdsnämnden samt till Närhälsans direktör Marie-Louise Gefvert samt Närhälsans områdeschef Maritha Bäck. Göteborg Ann-Katrin Schutz Wiveka Arvidson Christel Sager Lund Margareta Berzén Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Borås Medicinska revisionsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Medicinska revisionsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Medicinska revisionsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen

72 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNS Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anki Schutz Telefon: E-post: Till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Sanktionsavgift på grund av avtalsbrott Närhälsan Sätila vårdcentral. Förslag till beslut 1. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att Närhälsan Sätila vårdcentral påförs sanktionsavgift på kronor med anledning av avsaknad av astma/kol sköterska 1 oktober 214 till och med 12 januari Närhälsan Sätila vårdcentral påförs sanktionsavgift på kronor med anledning av avsaknad av specialist i allmänmedicin fem heldagar under november och fem och en halv dag under december 214 och fyra heldagar under januari 215. Sammanfattning av ärendet Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentraler inom vårdval VG Primärvård ha astma/kol sköterska, diabetessköterska och specialist i allmänmedicin. Under hösten 214 har Vårdvalsenhetens medicinska revisionsenhet och Hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli fått indikationer på att det finns brister inom ovan angivna specialiteter på Närhälsans vårdcentraler i Marks kommun. Den 26 januari 215 genomfördes oanmälda besök på Närhälsans fem vårdcentraler på följande orter Sätila, Horred, Skene, Kinna och Fritsla, i Marks kommun. Efter dessa besök framkom ytterligare information gällande Närhälsan Sätila vårdcentral vilket ledde till ännu ett besök den 5 februari 215. Astma/KOL sköterska Vid besöket på Närhälsan Sätila vårdcentral framkom att det saknats astma/kol sköterska under perioden 1 oktober 214 till och med 12 januari 215. En konsekvens av detta är att vårdcentralen under denna period inte har kunnat erbjuda sina listade patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom den vård och behandling som de har rätt att få enligt Krav- och kvalitetsboken. Förvaltningen bedömer detta som en avvikelse mot avtal och föreslår att Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ta ut en sanktionsavgift av Närhälsan Sätila vårdcentral på kronor. Beräkningen av avgiften är uträknad på frånvaro av funktionen astma/kol sköterska Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

73 motsvarandet 1,5 timmar per 1 listade, riktvärde som används nationellt, under ovanstående period men v.51, 52 år 214, v.1 och 2 år 215 är borträknade eftersom det var storhelger och klämdagar dessa veckor. Specialist i allmänmedicin Vid besöket framkom också att det hade saknats specialist i allmänmedicin enstaka dagar under november och december 214 och januari 215. Förvaltningen bedömer detta som en avvikelse mot avtal och föreslår att Södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ta ut en sanktionsavgift mot Närhälsan Sätila vårdcentral på kronor Beräkningen av avgiften är uträknad på frånvaro av funktionen allmänspecialist motsvarandet 9 timmar per dag, totalt 14,5 dagar. Vårdcentralen har cirka 5 listade. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Jan Blomqvist Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Medicinsk revisionsrapport, Närhälsan Sätila, Horred, Fritsla, Kinna och Skene Besluten skickas till Maria Skogby, vårdcentralchef, Närhälsan Sätila vårdcentral, maria.skogby@vgregion.se Maritha Bäck, PVO-chef, Närhälsan, maritha.back@vgregion.se Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör, Närhälsan, marielouise.gefvert@vgregion.se Primärvårdsstyrelsen, primvarvarden@vgregion.se Vårdvalsenheten, vgprimarvard@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kanslienhetenskovde.rh@vgregion.se

74

75

76 Sida 1 av Område V7 Handläggare: Maritha Bäck Telefon: E-post: maritha.back@vgregion.se Vite för avsaknad av allmänspecialist Bakgrund Det har varit svårt att få bemanningsläkare i den utsträckning som vi behövt då en DL är föräldraledig. Bemanningsföretagen har inte kunnat leverera i den utsträckning vi behövt. Vi har haft fyra chefer sedan 21 och en ansträngande personalsituation. Vid den oanmälda revisionen i januari var en nytillträdd biträdande vårdcentralschef på plats. Hon var ny i rollen och hade ingen historik, känner inte alla rutiner och överenskommelser och hade därför svårt att besvara de medicinska revisorernas frågor. Sanktion Närhälsan Sätila vårdcentral har påförts en sanktionsavgift på kr med anledning av avsaknad specialist i allmänmedicin fem heldagar i november 214, fem och en halv dag i december 214 samt fyra dagar i januari 215 efter en oanmäld revision den 26 januari 215. Efter detta besök gjordes ytterligare ett besök den 5 februari. Avgiften är uträknad på frånvaro av funktionen allmänspecialist motsvarande 9 timmar per dag, totalt 14,5 dagar. Vid genomgång av den medicinska revisionen avseende läkarbemanningen under nov- 14, dec-14 och jan -15 fann de följande: Nov -14 4/11 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) 5/11 spec. i allmänmed. saknas (ortoped och ST-läkare på plats) 6/11 spec. i allmänmed. saknas (ortoped och ST-läkare på plats) 7/11 spec. i allmänmed. saknas (ortoped och ST-läkare på plats) 1/11 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) Totalt 5 dagar x 9 tim. Närhälsan geografi mottagning Postadress, postnummer postort, växeln

77 Sida 2 av Dec /12 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) 16/12 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) 17/12 spec. i allmänmed. saknas fm. (ortoped på plats) 19/12 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats på fm. em. obemannat) 22/12 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) 23/12 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) Totalt 5,5 dagar x 9 tim. Jan 15 22/1 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) 23/1 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) 29/1 spec. i allmänmed. saknas (ortoped på plats) 3/1 spec. i allmänmed. saknas (endast ST-läkare på plats) Totalt 4 dagar x 9 tim. Egen genomgång Egen genomgång av läkarbemanningen under angiven period ser ut som följer: Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist) bakjour Per Falkberg (ortoped), Rasoul Yavari (ST), (Inger B Semester) Per Flakberg (ortoped), Rasoul Yavari (ST), (Inger B Semester) Per Flakberg (ortoped), Rasoul Yavari (ST), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Per Flakberg (ortoped), Inger Bertillsdotter (allmänspecialist) Per Flakberg (ortoped), Ulf Bulow (allmänspecialist), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist) Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsddotter (allmänspecialist) Per Flakberg (ortoped), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Per Flakberg (ortoped), (Inger B Asynja utbildning i Borås, men i tjänst) 1513 Rasoul Yavari (ST), Inger Bertilsdotter (allmänspecialist), bakjour Inger Bertilsdotter arbetar 46% Per Flakberg arbetar 8% Rasoul Yavari arbetar 1% men är ute på randning en del.

78 Sida 3 av Den 16/12, 17/12 och 22/12 fanns allmänspecialist på plats. Övriga dagar har Inger Bertilsdotter varit bakjour. Hon har 8 minuters restid till vårdcentralen. All personal är informerad om denna lösning och kan ringa vid behov. Denna lösning har gjorts eftersom det inte har gått att få bemanningsläkare dessa dagar. Ovanstående baseras på tidböcker, beställningar av bemanningsläkare och samtal med anställda. Hur man skall räkna de stipulerade 45 timmarna per vecka vet jag inte. Enligt Maria Skogby, vårdcentralschef sedan 1 mars i år så har det varit allmänspecialist 45 tim per vecka men inte var dag. Inger Bertilsdotter har arbetat 9,25 tim per tjänstgöringstillfälle. Utdrag ur Revisionsrapport Dnr Rev Process vid tvist: När en vårdgivare ifrågasätter beslut från Regionen saknas en definierad process för hur sådana tvister skall hanteras. Det åligger den funktion som ansvarat för beslutet att hantera tvisten. Det har bland annat inneburit att tjänsteman, som erhållit delegation, blir både utredare, beslutsfattare och tvistlösare, vilket i motpartens ögon kan anses vara orättvist. Krav- och Kvalitetshandboken innehåller även information om uppföljning av avtal och vilka sanktionsmöjligheter som finns för Regionen. I avsnittet om ekonomiska sanktioner framgår bland annat: Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till avtalad kontraktssumma, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten och får inte understiga de besparingar som Leverantören gjort genom att inte uppfylla avtalade villkor. KPMGs Kommentar Avsnittet kring ekonomiska sanktioner i Krav- och kvalitetsboken ger en viss vägledning för Regionen, men det blir i slutändan en bedömning från Regionen vilken ekonomisk sanktion som skall påföras. Processen för en verksamhetsuppföljning samt medicinsk revision finns inte beskriven i detalj inom Regionens organisation. KPMGs Kommentar Flera personer vi intervjuat har antytt att de fått indikationer på vårdgivare upplever att den återkommande uppföljningsprocessen inte är beskriven tillräckligt tydligt vilket kan leda till att vårdgivare som är föremål för en uppföljning är oförberedda på vad som skall ske och vad som förväntas av dem själva. Under vår granskning har en fråga lyfts kring hur lämpligt det är att HSNK i det här fallet blir både utredare och beslutsfattare när det föreligger tvist. Från en extern betraktares perspektiv kan det uppfattas som att HSNK inte kan fatta ett annat beslut än vad deras egen utredning kommit fram till. Istället förespråkas av vissa förtroendevalda att en tredje instans tar beslut om ekonomisk sanktion och där tjänstemännens delegation sträcker sig till

79 Sida 4 av att förbereda och presentera ärenden. I det aktuella fallet hade HSN 5 vid ett flertal nämndmöten en möjlighet att helt eller till viss del ta tillbaka delegationen. Däremot har nämnden, enligt delegationsordningen, inte rätt att ändra på delegatens beslut. Interna vårdgivare har inte samma förutsättningar att sätta sig emot beslut tagna av Regionen och i det granskade fallet har likabehandling frångåtts då extrapolering inte tillämpats och det inte har påförts något vite vilket skiljer sig från ärenden med interna vårdgivare. Slutsats Tre av angivna dagar då allmänspecialist angetts saknas är fel. Ulf Bulow och Inger Bertilsdotter har arbetat. Tolkning av allmänspecialist 45 tim per vecka känns oklar. Då det inte under 214 fanns krav på att läkare skulle vara på plats bör bakjour kunna vara ett alternativ då bemanningsläkare inte gick att få in. Det finns visst stöd i revisionens rapport (ovan) gällande utredare och beslutsfattare i samma funktion samt att det finns viss otydlighet i processerna och dessutom att interna vårdgivare inte har samma förutsättningar att sätta sig emot beslut tagna av regionen. Vi ifrågasätter även den höga administrationsavgiften. Se även här Revisionsrapport från Närhälsan Marie-Louise Gefvert Förvaltningschef Per Nyström Ekonomichef Maritha Bäck PV chef område V7

80

81 Redogörelse för beräkning av sanktion till Närhälsan Sätila Från Christel Sager Lund fick jag följande uppgifter Specialist i allmänmedicin Närhälsan Sätila har saknat spec. i allmänmedicin Nov. 5 dagar x 9 tim. Dec. 5,5 dagar x 9 tim. Jan. 4 dagar x 9 tim. För 214 användes timkostnaden 1 72 kr och för 215 användes timkostnaden 1 12 kr. Timkostnaden är framräknad med utgångspunkt i upphandlad timkostnad för läkare i allmänmedicin 212 och uppräknad med vårdprisindex samt ett pålägg om 75 kr/h som enligt första leverantören på listan är det tillägg som de tar ut om avtal inte finns. Medel av kostnaden för leverantörerna har används.

82 Utöver detta tillkommer en administrativ kostnad på 1 % av totalbelopp. Avslutningsvis ska det noteras att det är detta beräkningssätt som vi har använt både när det gäller offentliga och privata enheter inom VGPv som inte har uppfyllt krav på bemanning. Samma beräkningsmall har använt vi beräkning av sanktion då enheter inte har haft exempelvis astma/kol sjuksköterska, då har timkostnaden för inhyrd astma/kol sjuksköterska legat till grund i beräkningen. Hans Möller Ekonom Teamledare för ekonomiteam vårdval Ekonomi Koncernkontoret Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Tfn: E-post: hans.e.moller@vgregion.se