Projektrapport Klarspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Klarspråk"

Transkript

1 Projektrapport Klarspråk Enköpings kommun 15 november 2011

2 Innehållsförteckning 1. Projektet. 3 Mål med projektet.3 Projektgrupp och styrgrupp.. 3 Projektorganisation 4 2. Budget Projektaktiviteter 6 4. Beskrivning av projektgenomförandet. 8 Projektfaser.8 Förstudien...8 Nulägesanalys.9 Strukturmallar.9 Riktlinjer 10 Språkgruppen.11 Utbildning i klarspråk 12 Nylägesanalys Diskussion och analys. 14 Har projektet lönat sig?..14 Riskanalys Efter projektet. 15 Rekommendationer från projektgruppen..15 Till slut..16

3 1. Projektet Projektet startade på initiativ av kommunikationsenheten vid kommunstyrelsekontoret. Utgångspunkten för projektet är den språklag som kom den 1 juli I enlighet med den lagen strävade projektet efter att skapa förutsättningar för ett gemensamt skriftspråk i Enköpings kommun som är vårdat, enkelt och begripligt (vilket är definitionen av klarspråk). Ett gemensamt språk, som är klart, tydligt och tillgängligt utan att för den skull vara urvattnat, är ett viktigt verktyg i demokratiarbetet. Syftet med projektet var att alla dokument i kommunen skulle bli lättare att förstå och mer attraktiva att läsa för mottagarna. I förlängningen ökar detta närheten mellan politiker, tjänstemän och kommuninvånare. Klarspråksarbetet har även inneburit en stark fördel internt, eftersom de verktyg projektet tagit fram bidrar till att det går åt mindre tid till att formulera texter, besvara frågor, göra förtydliganden och klara ut missförstånd. Därmed är ett klarspråksarbete ett arbete som bidrar till en effektivare administration. Kommunens resurser är begränsade, behoven är stora och ambitionerna höga. Med ett klart språk i våra dokument går det åt mindre tid till att formulera texter, besvara frågor, göra förtydliganden och besvara frågor. Projektets strävan efter bättre service och insyn för kommuninvånarna, tillsammans med arbetet att öka effektiviteten inom förvaltningen innebär att projektet arbetat med att uppfylla två av de långsiktiga målen för Enköpings kommun. (Mål två och mål åtta enligt budget 2010.) I maj 2010 godkände dåvarande centrala ledningsgruppen (CLG, idag ELG, Enköpings kommuns ledningsgrupp) att projektet skulle starta. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) godkände detsamma i juni samma år. Projektettiden sträckte sig från april år 2010 till juni år Mål med projektet Projektet satte upp två mål. Det ena målet var att öka läsförståelsen för skrivelser och texter som når kommuninvånarna. Det andra målet var att underlätta för kommunens medarbetare att skriva klarspråk. 1. Öka läsförståelsen för texter som når kommuninvånarna Projektet skulle mäta skillnaden i läsförståelse av kommunens skrivelser och texter till allmänheten och näringslivet, före och efter projektet. För att kunna göra detta genomförde projektgruppen två analyser. Den första, nulägesanalysen genomfördes i samband med projektstarten och den andra, nylägesanalysen, genomfördes i slutet av projektet. 2. Underlätta för våra medarbetare att skriva klarspråk Projektet skulle på olika sätt skapa förutsättningar som gör det möjligt för medarbetare att skriva klarspråk. Projektgruppen tog därför i nära samarbete med verksamheterna fram verktyg i form av riktlinjer och strukturmallar. Projektgruppen bildade även en förvaltningsövergripande stödfunktion (Språkgruppen) och genomförde utbildningar i klarspråk. 3

4 Projektgrupp och styrgrupp I projektgruppen ingick: Brit den Biggelaar, projektledare vid kommunstyrelsekontoret Andreas Lindbom, kanslichef vid kommunstyrelsekontoret Annika Eklund, informatör vid miljö- och byggnadsförvaltningen Cecilia Toresäter, informatör vid teknikförvaltningen Elin Stenius, informatör vid kommunstyrelsekontoret (till den 18 mars 2011) Eva Wiss, förvaltningssekreterare vid upplevelseförvaltningen Johan Engblom, nämndsekreterare vid teknikförvaltningen Malena Sattar, informatör vid kommunstyrelsekontoret (från den 21 mars 2011) I styrgruppen ingick: Synnöve Fridén, kommundirektör och projektägare (från den 1 april 2011) Staffan Viberg, före detta kommundirektör och projektägare (från april år 2010 till den 31 mars 2011) Christina Bringfors Dahlgren, informationschef vid Enköpings kommun Gunilla Westberg, förvaltningschef vid socialförvaltningen Göran Hedström. förvaltningschef vid skolförvaltningen Henrik Bengtsson, förvaltningschef vid miljö- och byggnadsförvaltningen Marie Palmgren, förvaltningschef vid vård- och omsorgsförvaltningen Projektorganisation För att nå största möjliga effektivitet delades projektgruppen in i tre övergripande grupper. Hela projektgruppen hade däremot ansvar för och drev projektet som helhet. Projektledaren var aktiv inom alla tre grupperingarna. Fokus på strukturmallar Andreas Lindbom Annika Eklund Fokus på riktlinjer för klarspråk Eva Wiss Johan Engblom Fokus på kommunikation och övergripande frågor Elin Stenius (senare Malena Sattar) Cecilia Toresäter För att kunna ta fram strukturmallarna för beslutstexter har projektgruppen arbetat med arbetsgrupper med representanter från flera förvaltningar. Läs mer om detta på sidan 9. 4

5 2. Budget Projektet hade en total budget på kronor. Den ursprungliga budgeten var kronor ( kronor via ett beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott och kronor som kommunstyrelsekontoret skulle bidra med). Projektet har hållit budget och avslutade projektet med ett överskott på kronor. Den summan gick över till Språkgruppen som har använt pengarna till fortsatta utbildningar i klarspråk för kommunens skribenter. Språkgruppen har även använt pengarna för att delta i klarspråkskonferensen Begriplex (den 21 oktober 2011). Konferensen arrangerades av föreningen Ess Examinerade språkkonsulter i svenska. Projektet har använt budgeten på följande sätt: Avsparksmöte för cirka 150 av kommunens skribenter där Anna Källdén underhöll med tänkvärda tankar om ord. Kostnad: kronor. Nu- och nylägesanalys utförd av marknadsundersökningsföretaget TNS- Sifo. Kostnad: kronor. Kunskapsdag i Stockholm, projektledare. Studiebesök Försäkringskassan samt informationsseminarium i regi av Funka.nu. Kostnad: kronor. Grundläggande klarspråksutbildning för cirka 200 av kommunens skribenter. Utbildningen skedde via ett externt utbildningsföretag, Ett Apelsin. Kostnad: kronor. Catering för fika vid utbildningar. Kostnad: kronor Reprotryck, material för utbildningar Kostnad: kronor Klarspråkskontroller av text Kostnad: kronor Utbildning för Språkgruppen samt böcker som stöd i deras arbete (Svenskt Språkbruk, Svenska skrivregler och Språkriktighetsboken). Kostnad: kronor. Avslutningsaktivitet för projektgruppen. Kostnad: kronor. Summa: kronor Utöver detta har projektet beställt profilprodukter i form av informationsfolder, block (A5 respektive A4), pennor, nyckelband, godis samt kassar. Dessa har kommunikationsenheten betalat. 5

6 3. Projektaktiviteter Aktiviteter för att marknadsföra projektet Intern kommunikation: Projektgruppen tog fram projektets slogan: Vårt språk är klarspråk. Kommunens grafiska designer arbetade fram ett igenkänningsmärke för projektet. Löpande artiklar på kommunens intranät, Insidan. Avspark för projektet för cirka 150 av kommunens skribenter. Skribenterna utsågs i samarbete mellan projektgruppen och förvaltningschefer. Presentation av status, planering och aktuella händelser varje månad på InfoForum. InfoForum är ett nätverk för informatörer och informationssamordnare på kommunens olika förvaltningar. Kommunikationsenheten med kommunens informationschef är sammankallande för gruppen. Presentationer av projektet och dess utveckling på arbetsplatsträffar och liknande. Grundläggande klarspråksutbildning för cirka 200 av kommunens skribenter. Skribenterna utsågs i samarbete mellan projektgruppen och förvaltningschefer. Projektgruppen höll arbetsmöten med representanter från samtliga förvaltningar för att ta fram ett gemensamt förslag för strukturmallar för beslutsdokument. Träffar med nämndsekreterargruppen med fokus på strukturmallar och språk i kommunens protokoll. Extern kommunikation: Artikel i varje nummer av EnköpingNU! under projekttiden. Enköping NU! är kommunens egen tidning. Den har en upplaga på exemplar och kommer ut fyra gånger per år. Presskontakt som resulterade i artiklar i Enköpings-Posten i samband med avspark och avslut för projektet. Presentation av kommunens klarspråksarbete vid länsstyrelsen i Uppsala län. Vid mötet deltog miljöinspektörer verksamma i länet. Presentationen skedde den 20 maj Aktiviteter för att kommunicera med beslutsfattare och kommunledning Möten varje månad med styrgruppen. Presentationer för kommunens ledningsgrupp om projektets framsteg. Presentation av riktlinjer och strukturmallarna för beslut och protokoll den 2 maj Vid presentationen deltog samtliga nämnders ordförande och vice ordförande. Presentation av nu- och nylägesanalyser för styrgruppen. Aktiviteter för att driva projektet framåt Insamling av texter inför nulägesanalysen från samtliga förvaltningar med hjälp av informatörer och nämndsekreterare. TNS-Sifo genomförde en nulägesanalys av kommunens texter i augusti

7 Möten med projektgruppen varje vecka fram till att utbildningsserien började våren Då gick projektgruppen över till längre möten varannan vecka. Diskussioner med myndigheter och kommuner som redan arbetar med klarspråk. Möten med tre möjliga utbildningsföretag för utbildning i klarspråk. Möte med två representanter från Försäkringskassan för att diskutera hur de har arbetat och idag arbetar med klarspråk. Projektledaren deltog på ett informationsseminarium i regi av Funka.nu. I samarbete med kommunens upphandlingsavdelning skrev och skickade projektgruppen anbudsförfrågan för nu- och nylägesanalyser. TNS-Sifo genomförde nulägesanalys av kommunens texter under hösten Språkgruppen fick en grundutbildning i hur man arbetar med klarspråk. TNS-Sifo genomförde en nylägesanalys av kommunens texter i maj

8 4. Beskrivning av projektgenomförandet Projektfaser Projektfas ett, april till juli 2010: Projektledaren satte samman en projektgrupp och tar fram ett förslag till projektdirektiv. Projektgruppen genomförde en förstudie för att analysera nuläget. I förstudien ställde projektgruppen frågor som hur arbetar kommunen med språkfrågor idag? och går det att identifiera några problemområden? Projektgruppen fick tilldelade ansvarsområden. Projektgruppen skrev projektdirektiv. Dessa baserades bland annat på det som kom fram i förstudien. Projektfas två, augusti 201 till april 2011: Undersökningsföretaget TNS-Sifo genomförde en så kallad nulägesanalys av ett urval av kommunens texter. Avspark för cirka 150 av kommunens skribenter. Projektgruppen tog fram strukturmallar för beslutsdokument. Detta skedde i samarbete med representanter vid samtliga förvaltningar. Projektgruppen tog fram riktlinjer för klarspråk. Styrgrupp, kommundirektör och kommunens ledningsgrupp godkände riktlinjer och strukturmallar under mars månad Cirka 200 av kommunens skribenter gick utbildning i klarspråk och innehållet i riktlinjerna för klarspråk. Den förvaltningsövergripande stödfunktionen Språkgruppen formades. Projektfas tre, maj till juni 2011: Den 2 maj presenterade projektgruppen riktlinjer och strukturmallar för ordförande och vice ordförande i samtliga nämnder. Språkgruppen byggde upp en sida för klarspråk på kommunens intranät Insidan. Språkgruppen fick utbildning i klarspråksfrågor. Undersökningsföretaget TNS-Sifo genomförde en nylägesanalys av ett urval av kommunens texter. Projektet avslutades. Förstudien Under den första fasen av projektet gjorde projektgruppen en förstudie som genomlyste dokument från samtliga förvaltningar. Den visade att de texter som vänder sig till allmänheten ofta vare sig är anpassade till mottagaren eller målgruppen. I förstudien såg projektgruppen även att det fanns ett antal typtexter som medarbetare antingen upplevde som svåra att skriva eller som de fick många frågor om från mottagarna. Dessa texter var informationstexter, ansökningar, övriga blanketter och beslut. Förstudien visade även att det finns en stor variation både vad gäller struktur, innehåll, ordval, layout och tonalitet i samma typ av dokument. Många av 8

9 kommunens skribenter var också osäkra på hur de ska utforma texter just när det gäller dessa områden. Skribenterna upplevde att det var svårast att skriva beslutsdokument, men även att formulera texter i allmänhet. Projektgruppen beslöt därför att fokusera på att arbeta fram strukturmallar för beslutsdokument och allmänna riktlinjer för klarspråk. Nulägesanalys För att kunna mäta om projektets arbete med klarspråk har gett något resultat har projektgruppen valt att genomföra textanalyser. I början av projektet genomförde projektgruppen en nulägesanalys och i slutet av projektet en nylägesanalys. Analysföretaget TNS-Sifo genomförde analyserna på uppdrag av projektgruppen. Detta visade nulägesanalysen: Sexton kommuninvånare fick titta på, läsa igenom och analysera åtta typdokument. Typdokumenten var olika typer av beslutsdokument, informationsmaterial och blanketter. Rapport och filmmaterial från nylägesanalysen har Språkgruppen tillgång till, och delar gärna med sig av till den som är intresserad. Nulägesanalysen visade att projektgruppen valde rätt när det gäller inriktningen på projektet. Majoriteten av intervjupersonerna hade stora problem med att förstå innehållet i beslutsdokumenten. De hade också svårt att hitta och förstå besluten, som de i flera fall missuppfattade. Många av intervjupersonerna reagerade på strukturen i dokumenten och det var många ord som de inte förstod. De allra flesta upplevde att distansen mellan mottagare och avsändare var väldigt stor. Flera berättade att de inte skulle våga ifrågasätta ett beslut, eftersom vi inte kan skriva på det här sättet tillbaka till kommunen. När det gäller informationsmaterial reagerade intervjupersonerna på att det fanns förkortningar som inte förklarades. Intervjupersonerna ville att bilder skulle passa ämnet och vissa undrade även vem avsändaren var, de saknade kommunens logotyp. Strukturmallar För att skapa bästa möjliga förankring för de kommunövergripande strukturmallarna samarbetade projektgruppen med tre olika arbetsgrupper. I arbetsgrupperna fanns representanter från miljö- och byggnadsförvaltningen, teknikförvaltningen och nämndsekreterare. De tre arbetsgrupperna analyserade sina egna beslutsdokument och arbetade fram varsitt exempel på hur de skulle vilja att den nya kommunövergripande strukturmallen skulle se ut. I mars 2011 träffades sedan representanter från samtliga förvaltningar där alla enades om strukturmallar för delegeringsbeslut och protokoll. Projektgruppen fattade därefter beslut för hur strukturmallarna för beslutsdokument och protokoll skulle se ut. Projektets styrgrupp och kommunens ledningsgrupp godkände detta beslut i april Strukturmallarna visar till exempel hur vi i Enköpings kommun skriver datum, hur vi anger ärendenummer, hur vi skriver avsändare och hur vi sätter rubrik. I strukturmallarna finns ett antal standardrubriker som handläggaren kan välja mellan. 9

10 De största skillnaderna mellan de gamla och nya strukturmallarna är följande: Beslutet står först. Det finns rubriker och underrubriker. I mallen finns ett antal standardrubriker som ska användas. Beslutsmeningen ska inte vara uppdelad i att-satser Omröstningar ska redovisas i tabellform. Delegationsbeslut heter numera delegeringsbeslut. Tanken är att strukturmallarna ska byggas in i de olika system som finns vid de olika förvaltningarna, men själva införandet låg utanför projektets omfattning. När strukturmallarna finns i de olika systemen ska samtliga medarbetare använda dessa mallar. När strukturmallarna har förts in i respektive ärendehanteringssystem kommer Språkgruppen att verka för att användarna får utbildning i hur man använder strukturmallarna. Detta för att maximera nyttan av strukturmallarna. Riktlinjer Projektgruppen har arbetat fram skräddarsydda riktlinjer för hur vi skriver inom Enköpings kommun. Det finns väldigt många pålitliga källor att titta i om man behöver stöd i sitt skrivande, både vad det gäller allmänna svenska skrivregler, branschordlistor och svensk grammatik. För att kunna stödja medarbetarna i deras arbete valde projektgruppen att fokusera på två områden: Projektgruppen gjorde en inventering av vilka allmänna svenska skrivregler som verkar vara extra svåra och krångliga för kommunens medarbetare. Några exempel är engelska uttryck, så kallade anglicismer, att skriva tusental, hur man bör skriva pronomen, tempus och myndighetsnamn. I vissa fall finns det inga entydiga regler. I de fallen har projektgruppen diskuterat både internt och externt för att sedan fatta beslut i frågan. Exempel på sådana frågor är du/ni, förvaltningsnamn med stor eller liten bokstav, hur våra signaturer bör struktureras och ska/skall. Riktlinjerna är godkända av styrgruppen för projektet och kommunens ledningsgrupp. Riktlinjerna är styrande för samtliga medarbetare och gäller för all skriven text (oavsett kanal). Språkgruppen För att Enköpings kommun ska lyckas med att införa klarspråk i alla delar av verksamheten och för att hålla frågan levande förslog projektgruppen att en Språkgrupp skulle bildas. Den 12 maj beslutade kommunens ledningsgrupp att bilda en Språkgrupp som består av representanter från samtliga förvaltningar. Syftet med Språkgruppen är att utveckla och förvalta klarspråk inom kommunen. Språkgruppen ska: Agera som stöd till kollegor i språkfrågor. Samordna språkfrågor som kommer upp. Uppmuntra kollegor att läsa varandras texter. Bolla formuleringar, ordval med mera med kollegor som ber om stöd. 10

11 Lära skribenter var de kan hitta stöd, hjälp till självhjälp. Ordna kurser och föreläsningar inom området klarspråk (både riktade och allmänna). Omvärldsbevaka och kommunicera förändringar. Omarbeta riktlinjerna vid behov. Ta initiativ till att, med jämna mellanrum, testa texter på externa målgrupper. Driva Språkgruppens sida på kommunens intranät. Ta vid där projektet slutar och driva vidare frågor som till exempel implementering av strukturmallarna i word-mallar och verksamhetssystem, ta fram fler strukturmallar och annat relaterat till området klarspråk. Språkgruppen har mandat att säga till och ge råd till kollegor när de ser att riktlinjerna för klarspråk respektive strukturmallarna inte följs. Kommunikationsavdelningen är ytterst ansvarig för klarspråksarbetet. Avdelningen har också en representant i Språkgruppen, som också är samordnare av det fortsatta arbetet med klarspråk. Språkgruppen består av följande personer: Andreas Lindbom, kommunstyrelsekontoret Elin Hjelm, vård- och omsorgsförvaltningen Annika Eklund, miljö- och byggnadsförvaltningen Cecilia Toresäter, teknikförvaltningen Eva Wiss, upplevelseförvaltningen Malena Sattar, kommunstyrelsekontoret, samordnare Maria Johansson, utbildningsförvaltningen Yvonne Loberg, socialförvaltningen Jessika Lindegren, skolförvaltningen Utbildning i klarspråk Under perioden april till maj år 2011 genomförde projektgruppen, med hjälp av det externa utbildningsföretaget Ett Apelsin, 16 utbildningstillfällen för nästan 200 av kommunens skribenter. På utbildningen fick deltagarna lära sig vad klarspråk är och varför det är så viktigt. En stor del av tiden fick deltagarna ägna sig åt praktiska övningar där de bland annat använde riktlinjerna för klarspråk för att skriva om dokument som Språkgruppen samlat in från verksamheterna. Utvärdering av utbildningen Samtliga kursdeltagare fick möjlighet att svara på en enkät om utbildningen. Svarsfrekvensen var 36 procent. Resultatet var mycket positivt och planerna är att Språkgruppen fortsätter att erbjuda motsvarande utbildning efter projektet till de skribenter som inte deltog under våren Detta har skett under hösten 2011 och planerna är att kontinuerligt fortsätta med denna typ av utbildningar. På frågan Känner du att du lärde dig något nytt på utbildningen? svarade hela 90 procent positivt, och 56 procent ville ha en vidareutbildning inom klarspråk. Det 11

12 man efterfrågade är både skräddarsydda kurser och allmänna skrivkurser. Skräddarsydda kurser som deltagarna efterfrågade var till exempel hur man skapar en tydlig struktur i en rapport, hur man skriver hänvisningar till lagtext och hur man kan skriva om samma text till olika målgrupper. De mest populära momenten under utbildningen var: Den praktiska uppgiften att skriva om existerande texter (bland annat med hjälp av riktlinjerna för klarspråk). Genomgången av vad klarspråk är. Genomgången av språklagen. Deltagarna arbetade med texter som Språkgruppen hämtat in från de olika verksamheterna vilket många speciellt berömde i utvärderingen. Några enskilda deltagare hade förslag till förbättringar inför kommande kurser: Mer träning på att använda våra riktlinjer. Flera praktiska övningar. Positivt om lärarna har erfarenhet av kommunal verksamhet. Nylägesanalys För att kunna avgöra om projektgruppens arbete har gett något resultat upprepade TNS-Sifo undersökningen som projektgruppen lät genomföra vid projektstarten. Vid denna undersökning gick intervjupersonerna igenom beslutsdokument och informationsmaterial. Dessa var skrivna i kommunens nya strukturmallar och enligt kommunens riktlinjer för klarspråk. Resultatet var mycket positivt. En kort sammanfattning är att Enköpings kommun är på rätt väg. Samtliga intervjupersoner hittade och förstod besluten. De uppskattade att vi tagit bort och istället skrivit ut ordet paragraf. Majoriteten av respondenterna uppskattade den trevliga tonen och tydligheten i dokumenten. De tyckte också att nu kändes det som om vi skrev från människa till människa, och inte som tidigare från myndighet till människa. Rapport och filmmaterial från nylägesanalysen har Språkgruppen tillgång till, och delar gärna med sig av till den som är intresserad. 12

13 5. Diskussion och analys Har projektet lönat sig? För att med säkerhet kunna säga om projektet lönat sig eller inte, behöver Enköpings kommun, genom bland annat Språkgruppen, fortsätta med klarspråksarbetet inom kommunen och även göra återkommande mätningar framöver. Men redan nu visar det sig, med stöd i nylägesanalysen, att måluppfyllelsen i projektet är god. Riskanalys Dragkraft Språkgruppen, med önskan om draghjälp från kommunens ledningsgrupp, måste arbeta aktivt för att riktlinjer och strukturmallarna blir en del av vardagen för kommunens skribenter. Om inte riskerar vi att förlora både den kunskap om och det intresse för klarspråk, som projektgruppen byggt upp inom kommunen. Mallar i ärendehanteringssystem För att kunna använda strukturmallarna på ett enkelt och effektivt sätt måste mallarna in i alla de olika verksamhetssystem som finns på förvaltningarna. Det är varje förvaltning och respektive systemägare som har ansvar för att göra detta. Under hösten 2011 byggdes strukturmallarna in i ärendehanteringssystemet W3D3 och miljö- och byggnadsförvaltningen kommer att anpassa sina två system ByggR och ECOS innan årsskiftet år Men flera system är kvar och om vi inte bygger in mallarna in i dessa system riskerar vi att skribenterna inte kommer att använda mallarna. Under år 2012 kommer kanslichefen, tillsammans med nämndsekreterarna, att ta fram en så kallad Ärendehandbok. I den kommer det att finnas exempel på mallar för protokoll, tjänsteskrivelser och delegeringsbeslut. Ärendehandboken kommer på så vis att fungera som ett stöd i arbetet med att bygga in strukturmallarna i de olika verksamhetssystem som finns på förvaltningarna. 6. Efter projektet Att få kommunens skribenter att börja skriva mer klarspråk innebär en beteendeförändring. Sådana förändringar tar tid, och vi tror att det kommer att ta flera år innan vi med säkerhet kan säga att vi skriver klarspråk i vår kommun. Projektet har tagit fram ett antal verktyg som underlättar dels för våra kollegor att skriva klarspråk och dels för att Språkgruppen ska kunna driva frågan. Våra kollegor behöver påminnas om att vi ska skriva klarspråk i vår kommun. Det kommer att ske genom olika typer av aktiviteter som Språkgruppen anordnar. Rekommendationer från projektgruppen Klarspråk ska bli en integrerad och naturlig del av verksamheten. För att detta ska ske måste Språkgruppen vara aktiv och dels hålla ett öga på de texter som produceras, dels erbjuda föreläsningar, utbildningar och liknande. 13

14 Projektgruppen rekommenderar också att Språkgruppen: Kommunicerar och diskuterar klarspråk. Till exempel genom att marknadsföra klarspråksidan på intranätet, besöka arbetsplatsträffar, fånga upp nyanställda och andra aktiviteter för att driva klarspråksarbetet framåt. Bevakar och arbetar för att bygga in strukturmallarna för beslut och protokoll i respektive verksamhetssystem. Erbjuder riktade utbildningsinsatser till olika grupper. Erbjuder grundläggande klarspråksutbildningar för kommunens skribenter. Skapar en mötesteknisk ordlista (en ordlista över vad vanligt förekommande ord i exempelvis nämndprotokoll betyder). Denna ordlista finns tillgänglig på kommunens webbplats för att besökare lättare ska förstå beslutsprotokollen. Kämpar för att uppnå den morot vi i projektet satte upp: Att bli nominerade till Klarspråkskristallen år 2012 och att vinna den år Under projektets gång har projektgruppen märkt av ett stort behov av ett kommunövergripande blankettprojektet för att se över struktur, text, layout och digitalisering. Denna fråga har Språkgruppen fört vidare till kommunikationsenheten och till InfoForum. Till slut Projektet om klarspråk har fått stor uppmärksamhet, både inom och utanför kommunen. Entusiasmen, intresset och viljan att förändra har varit stor bland dem som deltagit i arbetsgrupperna. De största orsakerna till att projektgruppen har lyckats är följande: Arbetet har varit väl förankrat bland kommunens medarbetare genom arbetsgrupper och kommunikation om klarspråk via olika typer av kanaler. Arbetet har varit väl förankrat hos den högsta ledningen och även politiskt. Projektgruppen har varit kunnig, intresserad och professionell. Styrgruppen har varit stark och engagerad. Nu är det Språkgruppen som ansvarar för att driva arbetet vidare med målet att Enköpings kommun ska vara en modern kommun med ett modernt språk där alla medarbetare, chefer och politiker skriver klarspråk som är vårdat, enkelt och begripligt. Ett aktivt klarspråksarbete som utgår från ett medborgarfokus bidrar såväl till demokratiarbetet, en effektivare förvaltning med bättre användande av kommunens resurser som till att stärka varumärket Enköpings kommun. Ett aktivt klarspråksarbete är viktigt för vår trovärdighet, det speglar vad organisationen står för och vi har alla mycket att vinna på att våra kommuninvånare förstår vad vi säger och vad vi skriver. Klarspråk lönar sig. Projektgruppen för Klarspråk. 14

15

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Så här skriver vi. för medborgare och politiker. Kommunstyrelseförvaltningen

Så här skriver vi. för medborgare och politiker. Kommunstyrelseförvaltningen 1 Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Helena Björklund, 08-581 691 51 2009-01-08 Så här skriver vi för medborgare och politiker 2(10) Innehåll Förord... 3 Kommunala skrivelser

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Klarspråksarbetet i offentlig sektor

Klarspråksarbetet i offentlig sektor Klarspråksarbetet i offentlig sektor En enkätundersökning år 2014 om klarspråksarbete på myndigheter, kommuner och landsting 2015-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Språkrådet följer klarspråksarbetet...

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Slutrapport för projekt lättlästa handlingar

Slutrapport för projekt lättlästa handlingar 1 (18) Rapport Datum 2014-08-20 Diarienummer RS 2777-2012 Västra Götalandsregionen Kommunikationsavdelningen Regina Andersson, projektledare regina.andersson@vgregion.se 070-952 61 21, 010-441 01 35 Slutrapport

Läs mer

Informationspolicy. Allmänt

Informationspolicy. Allmänt Informationspolicy Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen. Kommunen ska vara en föregångare

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Sammanställning handlingsplaner från medarbetarenkät 2014

Sammanställning handlingsplaner från medarbetarenkät 2014 Handläggare Anita Jönsson Tfn 0142-850 78 Kommunstyrelsens förvaltning 1(5) Tjänsteskrivelse 2015-08-31 KS/2015:28 Kommunstyrelsen Sammanställning handlingsplaner från medarbetarenkät 2014 Samtliga förvaltningar

Läs mer

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun 1 Innehåll Kommunikationsstrategi för Stenungsunds kommun... 1 Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Intressenter/målgrupper... 4 Kanaler... 5 Stenungsunds kommuns

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun

Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun Tjänsteskrivelse Sida 1 av 10 Information och kultur Christina Nilsson Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun 2014-2016 antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 10 Inledning

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Övergripande inriktningar Information och kommunikation är strategiska styrmedel. Stadens kommunikationsarbete ska bidra till att utveckla, förmedla och förankra

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs Universitet

Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs Universitet Praktikrapport Utvecklingsavdelningen, Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda, Göteborgs Stad Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 30hp HT 2013 Kvalificerad arbetspraktik med

Läs mer

Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008

Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008 Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008 Språkrådet ger råd i språkfrågor åt myndigheter, företag och enskilda svarar på språkfrågor på telefon och via e-post stöder och inspirerar myndigheternas

Läs mer

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 1 Inledning Det ska vara självklart för medborgare att få svar på frågor, information om hur kommunen arbetar, vilka tjänster som finns, vilka beslut som tas

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Katrineholms kommuns kommunikationspolicy

Katrineholms kommuns kommunikationspolicy Styrdokument Katrineholms kommuns kommunikationspolicy Senast reviderad av kommunfullmäktige, 9 Giltighetstid 2013-12-16--2017-12-31 2 (9) Beslutshistorik Giltighetstid 2013-12-16 2017-12-31 Antagen av

Läs mer

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet

Läs mer

INFORMATIONS- POLICY

INFORMATIONS- POLICY INFORMATIONS- POLICY 2011-07-21 Inledning Utgångspunkten för vårt informationsarbete är att vi alla vill, kan och förväntas utbyta relevant information med varandra inom kommunorganisationen, med kommuninvånare

Läs mer

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet

Läs mer

Instruktion - nya wordmallar

Instruktion - nya wordmallar Datum 2014-04-08 Instruktion - nya wordmallar Så här fungerar Tibro kommuns nya brev- och dokumentmallar Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Effektiv kommunikation internt och externt Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Policy Informatör Kommunstyrelsen Upprättad av Fastställd/upprättad Reviderad av Senast

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

Sveriges bästa kommunwebb

Sveriges bästa kommunwebb Sveriges bästa kommunwebb Pontus Marie Enköpings kommun Ligger mellan Stockholm, Uppsala och Västerås Känd för sin slogan: Sveriges närmaste stad 42 000 invånare och 3 000 medarbetare Jämförbar med Borlänge,

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Klara besked -bra information

Klara besked -bra information Klara besked -bra information Webbpolicy 2002 Vi är en öppen organisation som arbetar i allmänhetens tjänst, på allmänhetens uppdrag och med allmänhetens pengar. Idag är det en självklarhet att alla landsting

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6)

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6) 1(6) Kommunikationspolicy Syfte Vårt kommunikationsarbete ska genomsyra all verksamhet och bidra till förverkligandet av Kumlas vision, övergripande mål, verksamhetsmål och beslut. Kommunikationspolicyn

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Verkställighet av beslut

Verkställighet av beslut Revisionsrapport Verkställighet av beslut Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Syfte och revisionsfrågor...3 2 Metod och avgränsning...3

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun Gabriella Signäs 1(5) 2013-04-25 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun 1. Inledning Information och kommunikation är ett strategiskt verktyg för alla

Läs mer

Sven-Olov Axelsson (S), ordförande Ingegerd Bennysson (S), 1:e vice ordförande Maria Nyberg (V) Pia Renman (M) Anneli Lyckeborn (FP)

Sven-Olov Axelsson (S), ordförande Ingegerd Bennysson (S), 1:e vice ordförande Maria Nyberg (V) Pia Renman (M) Anneli Lyckeborn (FP) Sammanträdesprotokoll 1 (9) Plats och tid Beslutande Övriga deltagande Måndagen den 24 februari 2014 i Kommunstyrelsens sessionssal, klockan 13:00-16:15 Sammanträdet ajournerades klockan 13:50-14:10 Sven-Olov

Läs mer

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015.

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre ALLA ÄR KOMMUNIKATÖRER Information

Läs mer

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Projektplan Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 2. UPPDRAGET... 3 3. SYFTE... 3 4. MÅL... 3 5. TIDPLAN... 4 6. PROJEKTSTRUKTUR... 4 6.1 ADMINISTRATION...

Läs mer

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Förenkla helt enkelt

Förenkla helt enkelt FÖR ER SOM GENOMFÖR Förenkla helt enkelt INFORMATION OM GENOMFÖRANDET Förenkla helt enkelt 1 Utbildningens syfte Ett bra lokalt företagsklimat bidrar till sysselsättning och att det skapas resurser till

Läs mer

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Grafisk profil. för Kumla kommun. Februari 2012 Antagen av kommunstyrelsen 2012-02-08, 23

Grafisk profil. för Kumla kommun. Februari 2012 Antagen av kommunstyrelsen 2012-02-08, 23 Grafisk profil för Kumla kommun Februari 2012 Antagen av kommunstyrelsen 2012-02-08, 23 Innehåll Vårt gemensamma ansikte utåt! 3 Logotyp - kommunvapnet 4-5 Logotyp - blomman 6-7 Profilsymboler 8 Typsnitt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Syftet med att förändra webborganisationen är sammanfattningsvis att:

Syftet med att förändra webborganisationen är sammanfattningsvis att: 1. SYFTE OCH MÅL Den största drivkraften till att förändra webborganisationen är att få en mer effektiv organisation som kan producera information av högre kvalitet. I dagens webborganisation ingår ca

Läs mer

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 15 april 2015

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 15 april 2015 Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 15 april 2015 Plats: Skype Tid: Onsdag 15 april 2015, kl. 18.00. Närvarande: Anna Maria Resare, Emelie Eriksson, Malin Bornhöft, Sara Rösare,

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer