För ett rättvisare. Upplands-Bro!

Transkript

1 För ett rättvisare Upplands-Bro! Budget och verksamhetsplan för

2 Innehåll Budget och verksamhetsplan för Innehåll... 2 änsterpartiets viljeinriktning... 4 Planeringsförutsättningar... 6 Förväntad utveckling av skatter och generella bidrag... 6 AFA återbetalning av premier för 2004:... 8 Projekt och satsningar under 2014 med AFA medel... 8 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Resultatutjämningsreserv (RUR) Balanskravsutredningen Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag Grunder för verksamheten Samordnad revision Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande Årliga ägardirektiv till bolagen Upplands-Brohus Upplands-Bro kommunfastigheter Resultatplan (mkr) Nämndernas ramar, sammanställning för Kommunstyrelsen Ansvarsområde Uppdrag Investeringsbehov Bygg- och Miljönämnden Ansvarsområde Uppdrag Utbildningsnämnden Ansvarsområde Uppdrag Investeringsbehov Kultur och fritidsnämnden Ansvarsområde Uppdrag

3 Investeringsbehov Socialnämnden Ansvarsområden Uppdrag Investeringsbehov Affärsmässig verksamhet Kommunstyrelsens mål och aktiviteter för den affärsmässiga verksamheten Investeringsbudget Specifikation av nämndernas investeringsbudget, tkr... Fel! Bokmärket är inte definierat. Exploateringsbudget

4 änsterpartiets viljeinriktning Målsättningen med änsterpartiets politik är trygghet, jämlikhet och valfrihet. Sedan valet 2006 har klyftorna och orättvisorna ökat i Sverige och i Upplands Bro. Den ekonomiska politik som den borgerliga regeringen genomfört har varit katastrofal för de resurssvaga grupperna i samhället. Ersättningen från A-kassan har försämrats och sjuka människor har tvingas ut i ett tröstlöst sökande efter arbete på samma gång som arbetslösheten bara ökar. Kvaliteten i den gemensamma välfärden har urholkats. Privatiseringen av välfärden sprider sig som en löpeld över landet och det vill vi sätta stopp för. år verksamhetsplan syftar till att de verksamheter som tillgodoser de mänskliga rättigheterna och är skattefinansierade ska bedrivas i kommunal regi. Upplands-Bro kommun finns till för våra medborgare. I den kommunala verksamheten använder vi medborgarnas skattepengar för att bedriva en verksamhet som syftar till att upprätthålla och utveckla en god välfärd för medborgarna. I änsterpartiets samhällssyn betraktar vi innevånarna som medborgare och inte som kunder. i respekterar medborgarnas integritet och ger service utifrån deras behov oavsett deras förutsättningar eller hur tjock plånbok de har. Upplands-Bro kommun ska sträva efter ständig utveckling. Planering ska ske under socialt, miljöanpassat och kommunalekonomiskt ansvar. Men att upprätthålla en bra utveckling i kommunen är inte lätt när regeringen prioriterar skattesänkningar framför en välfärd för alla. Upplands-Bro kommun ska inte följa den utvecklingen utan bygga den ekonomiska politiken på solidaritet och välfärd för alla. Då behövs större skatteintäkter än idag och vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg. Därför föreslår vi att den kommunala skattesatsen ökas med 25 öre till 19:83 kr. änsterpartiet föreslår full kostnadskompensation i sitt budgetalternativ, för att ytterligare nedskärningar ska kunna undvikas. I den borgerliga alliansens budgetförslag kompenseras inte nämndernas beräknade kostnadsökningar fullt ut. Det innebär dolda besparingar inom välfärdsområdena. änsterpartiet är ett feministiskt parti därför föreslår vi rejäla lönehöjningar inom välfärdssektorn där vi har många lågavlönade kvinnor. i satsar också rejäla lönehöjningar inom skolan. i värnar om de resurssvaga i samhället därför håller vi nere taxorna i vårt budgetförslag och finansierar kostnadsökningar via skattekollektivet. Alliansens politik slår hårdast mot de mest utsatta. änsterpartiet vill ha en välfärd värd namnet och det kan vi få när den utvecklas i kommunal regi och när vi har full kontroll på att alla pengar går till verksamheten. De verksamheter som tillgodoser de mänskliga rättigheterna och är skattefinansierad ska bedrivas i kommunal regi. Ingen mer välfärdsverksamhet ska läggas ut för upphandling istället vill vi återkommunalisera t.ex. Hagtorp. i vill ha en verklig valfrihet som ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika insatser och tjänster inom den kommunala verksamheten istället för att välja mellan olika företag. i 4

5 vill se en generös biståndsbedömning för hemtjänsten, äldre- och handikappomsorgen så att brukaren får ett större inflytande över vilka tjänster som ska utföras. i vill tillhandahålla en verksamhet med jämn och hög kvalitet och hög rättssäkerhet. änsterpartiet vill att Upplands-Bro kommun, som arbetsgivare, ska vara en självklar föregångare vad gäller arbetsmiljö och jämställdhetsarbete. En ökad personaltätheten höjer kvaliteten och ger de anställda en bättre arbetssituation. Kvaliteten inom olika välfärdsområden beror på personalens möjligheter att göra ett bra arbete. Därför vill änsterpartiet att alla anställda i Upplands-Bro kommun har en trygg anställning och inflytande över sin arbetssituation. De anställda ska erbjudas heltidsanställning under rimliga förhållanden. Upplands-Brohus ska utvecklas i kommunal ägo och ska i större utsträckning möjliggöra för medborgarna att hyra en bostad. Hyran ska hållas så låg som möjligt och hyresgästerna ska inte på hyran betala en vinst till kommunen. De steg som redan tagits för att ombilda till bostadsrätter ska avbrytas. Det sedan länge planerade kulturhuset i Kungsängen blir äntligen klart och därmed kan en kreativ mötesplats snart börja användas. Kulturskolan bedriver en mycket viktig verksamhet både för den kulturella återväxten men inte minst vad gäller ett förebyggande socialt arbete därför vill vi sänka avgiften för ungdomarna. Det är också viktigt att det finns meningsfull fritidsverksamhet även för de ungdomar som väljer att inte vara föreningsaktiva. Därför ska fritidsgårdarna och idrottsanläggningarna för spontan idrott ges möjligheter att utvecklas. åra demokratisträvanden genomför vi genom att öka medborgarnas möjligheter till insyn i verksamheterna. Det kan göras bl.a. genom att införa öppna nämndmöten. Öppenheten blir också bättre när man inrättar medborgarkontor både i Kungsängen och i Bro där det finns möjlighet till konsumentvägledning, äldreombudsman, ungdomsombudsman mm. Upplands-Bro kommun ska ha en grön profil. i vill att våra tillagningskök använder närodlade och ekologiska matvaror. De tätortsnära naturområdena är nödvändiga för rekreation och avkoppling för många människor. änsterpartiet vill slå vakt om strandskyddet så att allmänhetens tillgång till stränderna tryggas och djur- och växtliv skyddas. Rankhusskogen är ett bra exempel på att natur och strand ska bevaras för rekreation. Upplands-Bro ska erbjuda våra medborgare tjänster av hög kvalitet inom välfärden med valfrihet vad gäller tjänster, inom verksamheterna. förbättra servicen för medborgarna med sikte på integritet och värdighet vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling använda skattebetalarnas pengar effektivt ha ett gott samarbete kommunens företagare fortsätta att vara en expansiv kommun ha en ekonomi i balans 5

6 verka för kvartstrafik till Bro och fler nattbussar ut i glesbygden Planeringsförutsättningar Kommunen växer med ca 350 personer årligen. Nivån på skatter och bidrag beräknas på hur stor befolkningen i Upplands-Bro kommun är den 1 november Kommuninvånarregistret under början av oktober månad utgör underlag för bedömning av befolkningsunderlaget den 1 november. Bedömningen är att det är kommuninvånare den 1 november. Befolkningsprognos Förväntad utveckling av skatter och generella bidrag Kommunen använder sig av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser för skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. Upplands-Bro kommun justerar SKL:s prognos efter egna förutsättningar. I budgeten har vi använt SKL:s oktoberprognos. Intäkterna beräknas öka med 66,8 miljoner kronor 2014 vilket tack vare en skattehöjning på 25öre innebär 6,2 %. Skatteintäkter och generella bidrag Mkr Skatteintäkter 929,2 964, , ,0 Inkomstutjämning 114,4 120,4 136,5 136,5 Kostnadsutjämning 4,5 19,9 17,5 17,5 Regleringsbidrag/avgift 11,1 5,4-4,3-4,3 Strukturbidrag 2,5 2,6 2,6 LSS-utjämning -18,5-23,9-24,2-24,5 Uppskattad justering LSS-utjämning 5,9 5,9 5,9 Fastighetsavgift 35,3 36,2 36,2 36,2 Summa intäkter 1 076, , , ,2 6

7 Utjämningsavgift för LSS, Lagen om särskild stöd och service Med anledning av kommunens kraftiga ökning av utjämningsavgiften för LSS de senaste åren har en konsult anlitats för att utreda orsakerna till ökningen. Ett antal brister i rapporteringen till Socialstyrelsen och SCB har identifierats och åtgärdats vilket innebär att kommunen kan räkna med att den kraftiga ökningen av avgiften nu ebbar ut. Konsulten har lämnat en uppskattning på att LSS-utjämningsavgiften minskar med cirka 5,9 miljoner kronor jämfört med den prognos som återfinns i SKL:s oktoberprognos. Denna justering beaktats inför budget En preliminär beräkning av LSS-utjämningsavgiftens storlek för 2014 lämnas av SCB i december Den definitiva beräkningen av LSS-utjämningens storlek för 2014 lämnas av SCB i mars LSS-utjämningsavgiftens storlek baseras dels på kommunens rapportering av verksamhetens kostnader men även av andra kommuners eventuella justeringar av deras kostnader vilket kan påverka den uppskattade justeringen både uppåt och nedåt LSS-utjämningsavgift, tkr v v v v v v 7

8 AFA återbetalning av premier för 2004: AFA Försäkring planerar att återbetala inbetalda premier för 2004 under AFA:s styrelse har inte fattat beslut om återbetalningen, men många bedömare har aviserat att det är troligt att styrelsen beslutar att återbetala premierna för Det skulle innebära + 8 mkr i engångspengar för 2014 att användas för punktinsatser. Kommunen har under 2012 och 2013 använt återbetalda premier på liknande sätt i form av särskilda engångsanslag som inte ingått i nämndernas budgetramar inför kommande budgetår. Motivet till att hantera AFA återbetalningen i budgeten för 2014 är att skapa en bättre demokratisk behandling av de återbetalda medlen och samtidigt förbättra planeringsförutsättningarna för verksamheterna. Kommunen har en stor resultatutjämningsreserv och endast ca 25 % används under innevarande år. Det innebär att kommunen kan öronmärka medel från reserven ifall inte återbetalningen sker och på så sätt vidmakthålls Kommunallagens balanskravsregler. Projekt och satsningar under 2014 med AFA medel Kommunstyrelsen Införande av miljöledningssystem 200 Förbättra kommunikationen med Medborgarkontor 100 Kvalitetsutveckling och effektivisering av e-tjänster så att externa och interna system matchar varandra, införande av min sida för 400 invånare och företag samt utveckling av medborgardialogen. Samordna kommunens dokument- och ärendehanteringssystem 100 Projektera anläggandet av en bordtennislokal vid Kungsängens IP 500 Utbildningsnämnden irtuell mötesplats mellan näringsliv och skola 100 Upprustning av skolgårdar Ta fram en plan för att minska pedagogernas arbetsbelastning Kultur- och fritidsnämnden Projektera anläggande av kommunal parklek i Bro och i Kungsängen Utreda möjligheterna att behålla Biblioteket i Tibble som en liten filial Socialnämnden Utredningar lokalisering av lågtröskelboende, familjecentral, anhörigvårdande Insatser för att åtgärda bristerna inom hemtjänsten som Arbetsmiljöverket påvisat Summa

9 Kostnadsutveckling Inflationen är just nu måttlig och enligt de senaste prognoserna ser utvecklingen ut att fortsatt vara på en mycket låg nivå 2014, 1,0 %. Kostnaden för enskilda varor och tjänster kan naturligtvis avvika markant från konsumentprisindex. SKL bedömer i prisindex för kommunal verksamhet att löner och priser ökar med 2,4 %. Det skulle motsvara en ökning av kostnaderna med 25,8 miljoner kronor. I budget 2014 tillskjuts 8 mkr i projektmedel och 82,7 mkr i budgetmedel till nämnderna. Totalt 90,7 mkr. Det motsvarar en höjning med 8,8 %. Prognos över pensionskostnaderna KPA:s pensionsprognos används vid bedömning över utvecklingen av pensionskostnaderna i kommunen. Den prognos som ligger till grund för budgetförslaget är framtagen i augusti Räntan som används som styrränta vid beräkning av pensionskostnaderna, RIPS, sänktes med 0,75 % under 2013 på grund av den fortsatt svaga internationella konjunkturen och finansiella oron i framförallt Europa. En justering av räntan nedåt innebär att pensionsskulden ökat kraftigt och ökade kostnader för pensioner under Mkr Pensionskostnad som regleras via PO-pålägg 35,3 37,5 35,9 38,6 Gamla utbetalningar, ÖK-SAP 27,0 26,4 26,9 28,5 Finansiell kostnad 2,9 1,5 2,9 3,9 Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt 65,2 65,4 65,7 71,0 Investeringar och avskrivning I investeringsplanen har investeringar på totalt 64,2 mkr upptagits, varav 7,8 mkr avser vatten- och avloppsverksamheten. Investeringsnivån innebär att 20 mkr externfinansieras med nytt lån. Budgeten för avskrivningarna på befintliga anläggningar under 2013 uppgår till 34 mkr. Av detta avser ca 4-5 mkr A och avfall som är avgiftsfinansierade verksamheter. Bedömningen är att budgeten för avskrivningar 2014 kan vara oförändrad på 34 mkr, mot bakgrund av den föreslagna investeringsnivån i investeringsbudgeten. 9

10 Finansiering och ränteutveckling För 2014 bedöms räntenivåerna vara fortsatta låga. Borgensavgift på 0,3 % uttas av Upplands- Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter för lån med kommunal borgen som säkerhet. Kommunens egna lån har minskat till 75 mkr. Kvarvarande lån omsätts under 2014 och ett nytt lån på 20 mkr upptas för att finansiera nyinvesteringar i Kungsängen centrum etapp 2 och säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar. I och med detta bedöms budgeten för finansnettot vara positiv med 1 mkr, d v s intäkterna överstiger kostnaderna med 1 mkr. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. I budgeten ska kommunen ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För Upplands-Bro kommun innebär god ekonomisk hushållning att: 1. I den kommunala ekonomin är målet att åstadkomma en god verksamhet. Kommunen har inga som helst vinstintressen. 2. I den mån verksamheten ger ett ekonomiskt överskott återinvesteras pengarna i verksamheten eller avsätts resultatutjämningsreserven. 3. För att kommunens invånare så lite som möjligt ska drabbas av den kärva ekonomiska situationen behöver skattesatsen ökas med 25 öre till 19:83 kr. 4. Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. All planering och exploatering ska göras ekonomiskt och ekologiskt hållbart. 5. Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. 6. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden och ett nytt lån på 20 mkr tas upp. 7. Ambitionen är att verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Resultatutjämningsreserv (RUR) Sedan några år kan kommuner och landsting reservera medel till en resultatutjämningsreserv inom ramen för balanskravsutredningen och eget kapital. Det är pengar som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Balanskravsutredningen För att kunna avsätta pengar i RUR måste kommunen göra en balanskravsutredning. Upplands-Bro kommun har reserverat medel inom ramen för balanskravsutredningen. I och med kommunens goda resultat har 68 mkr reserverats i resultatutjämningsreserven, RUR, För 2013 prognostiseras ett helårsresultat på 23,3 mkr, där ca 12 mkr kan avsättas till resultatutjämningsreserven. Det innebär en reserv på 80 mkr vid årsskiftet. 10

11 För 2014 kommer 29 mkr att användas från tidigare reserverade medel. När 2013 års resultat tillkommer bedöms uttaget motsvara ca 36 % av reserven. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 29 mkr av gjorda reserveringar till resultatutjämningsreserv ianspråktagits i budgeten för Därutöver öronmärks 8 mkr ytterligare från reserven ifall inte AFA återbetalningen sker 2014 och på så sätt vidmakthålls Kommunallagens balanskravsregler. Kommunen har i och med detta uppfyllt lagens krav på balans. Balanskravet i Kommunallagens 8:e kapitel *) Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Årets balanskravsresultat Ackumulerad resultatutjämningsreserv

12 Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag Grunder för verksamheten På sikt vill diskutera möjligheterna till att avbolagisera kommunens bolag för att öka den demokratiska insynen i verksamheterna. Bolagen ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och sträva efter att tillämpa ett koncerntänkande. Syftet med bolagens verksamhet är till för att tillgodose medborgarnas behov av bostäder och lokaler. Samordning av funktioner ska ske på ett sätt så att hyrorna hålls nere både i Upplands-Brohus och i Upplands-Bro Kommunfastigheter. I övrigt ska bolagsordningen följas. Utöver det som anges i bolagspolicyn om gemensamma policies ska samordning inom bland annat följande områden eftersträvas: Personal- och ledarutveckling Informationssystem och informationsteknik Upphandling Intern kontroll Marknadsföring Finanssamverkan Försäkringar Kommunens bolag ska vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Bolagens personal ska ha kunskap och hög medvetenhet om god miljö. Som grund för dotterbolagen ska moderbolaget upprätta en miljöpolicy som visar hur bolaget verkar för kommunens övergripande miljömål. Samordnad revision Kommunens revisorer granskar hur kommunstyrelsen sköter sina uppgifter vad avser de kommunala företagen. Kommunens revision ska vara samordnad med företagens. Detta ska gå till så att två av kommunens revisorer också väljs till lekmannarevisorer i företagen. Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande Innan beslut fattas eller åtgärder vidtas i bolagen som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska Kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Detta gäller bland annat följande: Ändring av bolagsordning Ändring av aktiekapital Fusion av företag Förvärv eller bildande av dotterbolag Försäljning eller likvidation av dotterbolag. Köp eller försäljning av fast egendom för högre belopp än 25 Mkr per år eller högre än 5 Mkr per objekt. 12

13 Årliga ägardirektiv till bolagen Upplands-Brohus De övergripande målen för Upplands-Brohus (UBH) är: 1. UBH:s verksamheten bedrivs enligt gängse affärsprinciper och ett eventuellt överskott ska komma de boende tillgodo, t.ex. genom att hålla nere hyrorna. 2. UBH ska avbryta alla planer på att omvandla hyresrätter till bostadsrätter. 3. UBH ska ta fram planer på att bygga fler hyresrätter. 4. UBH ska undersöka vilka möjligheter som finns att bygga lägenheter till en lägre kostnad och så att vi kan hålla nere hyrorna. 5. UBH ska erlägga en marknadsmässig borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som AB UBH har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2013 och uppgår till 0,30 %. Borgensavgiften ska vara betald senast vid halvårsskiftet Under mandatperioden bygga små och stora hyresrätter som motsvarar de aktuella behoven. 7. UBH ska vad gäller serviceinsatser i tid och kvalitet upprätthålla en godservice och en god samverkan med hyresgästerna. 8. UBH ska aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum. 9. Bolaget ska ställa ytterligare en lägenhet till Kvinnojouren Annas förfogande. 10. Bolaget ska ställa lägenheter till socialtjänstens förfogande så att kommunen kan ge en Tak över huvudet -garanti. Upplands-Bro kommunfastigheter De övergripande målen för Upplands-Bro kommunfastigheter: v v v v v v v v 1. Upplands-Bro Kommunfastigheter ska bedriva sin verksamhet enligt gängse affärsprinciper och ett eventuellt överskott ska komma hyresgästerna tillgodo. 2. För lån som Upplands-Bro kommun vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter ska bolaget erlägga ränta enligt kreditvillkoren i reverserna. 3. Upplands-Bro Kommunfastigheters serviceinsatser i tid och kvalitet ska upprätthålla en godservice och en god samverkan med hyresgästerna. 4. Underhållsinsatserna i alla Upplands-Bro Kommunfastigheters lokaler ska öka med minst 20 % till och med (Under 2013 ska underhållsinsatserna öka med 7 % ökade underhållsinsatserna med 7 %.) 13

14 Resultatplan (mkr) Budgetförslaget innebär att det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till -29 mkr. Kommunen har, genom de senaste årens resultat kunnat reservera en del av årens resultat till en buffert att användas vid lågkonjunktur. Därför kan vi ta 29 mkr i anspråk i budgeten för Nämndernas budgetramar 977, , , ,2 Justering av engångsanslag ,7-0,5 Löne- och prisjustering av budgetramen 21,8 olymförändringar 21,0 Tillskott och satsningar 36,7 39,9 Allmän uppräkning av ram 16,6 Ramutrymme 13,8 55,4 Ny budgetram för nämndsverksamheten 1 030, , , ,6 Avskrivningar 34,0 34,0 36,0 37,0 Pensionskostnader, totalt 65,2 65,4 65,7 71,0 Pensionskostnader, ej reglerat i PO-pålägg 27,0 26,4 26,9 28,6 Summa verksamhetskostnad 1 091, , , ,2 Skatteintäkter 929,2 976, , ,3 Inkomstutjämning 114,4 120,4 127,2 136,5 Kostnadsutjämning 4,5 19,9 17,5 17,5 Regleringsbidrag 11,1 5,4 3,1-4,3 Strukturbidrag 2,5 2,6 2,6 LSS-utjämning -18,5-23,9-24,2-24,5 Uppskattad justering LSS-utjämningen 5,9 5,9 5,9 Fastighetsavgift 35,3 36,2 36,2 36,2 Summa skatteintäkter och bidrag 1 076, , , ,2 Finansnetto 0,0 1,0 0,0 0,0 Summa finansiering 1 076, , , ,2 ÅRETS RESULTAT -15,2-29,0 0,0 0,0 Disposition från resultatutjämningsreserven, RUR 29,0 Balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 14

15 Nämndernas ramar, sammanställning för 2014 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag ska ske i varje nämnd. På hemsidan ska nämnderna redovisa mål och uppdrag samt sitt arbete i jämförelse. De olika nämndernas tillskott specificeras i respektive nämnds budget/verksamhetsplan. Justeringar av budgetramarna av redovisningsmässiga budgetförändringar mellan nämnderna kan ske under året. Revisorernas budget anslås direkt av Kommunfullmäktige utan beredning av Kommunstyrelsen. Budgeten för revision har uppräknats med 25,2 % till 1 mkr enligt budgetäskande från revisorerna. Nämnd/erksamhet Budgetram 2013 Engångsanslag 2013 Löne-/pris uppräkning olym - förändringar Tillskott och satsningar Budgetram 2014 Revision Kommunstyrelsen Affärsmässig verksamhet Bygg- och miljönämnden Utbildningsnämnden Kultur-och fritidsnämnden Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Kommungemensamt *) SUMMA

16 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi så att de av Kommunfullmäktige uppsatta målen nås. Ansvarsområde Kommunstyrelsens budgetområden omfattar verksamheterna under Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret. De avgiftsfinansierade verksamheterna vatten- och avloppsverksamheten och avfallsverksamheten ingår under Tillväxtkontoret. Tillväxtkontoret bistår även Bygg- och miljönämnden och Kultur- och fritidsnämnden. Driftbudget 2014 med plan KS Utfall Budget Budget Plan Plan Tkr intäkter kostnader Nettokostnader Specificering av förändringar i Kommunstyrelsens budgetram. Kommunstyrelsen Uppräkning Tkr Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Löne- och prisjustering av budgetramen Engångsanslag Införande av miljöledningssystem 150 Förbättra kommunikationen med Medborgarkontor 100 Kvalitetsutveckling och effektivisering av e-tjänster så att externa och interna system matchar varandra, införande av min sida för invånare och företag samt utveckling av medborgardialogen Projektera anläggandet av en bordtennislokal vid Kungsängens IP 500 Samordna kommunens dokument- och ärendehanteringssystem 50 olymförändring När kulturhuset öppnar krävs ytterligare personal i receptionen Förstärkning med personal i receptionen i Brohuset från hösten 2014 Tillskott Projektbudget för evenemang och marknadsföring (omföring av budgetmedel sker också mellan berörda nämnder) 100 Omfördela resurser mellan vissa av Kommunstyrelsens verksamheter samt en utökad ram om 220 tkr Till Bygg- och miljönämnden Summa budgetjusteringar

17 Uppdrag 1. Upprätta lättillgängliga medborgarkontor i både Bro och Kungsängen där det ska finns möjligheter till bl.a. konsumentvägledning. Där ska bl.a. finnas information på olika språk och de blanketter som kan efterfrågas. Dessutom ska de enskilda medborgarnas integritet säkras. 2. Det skrivna språket i kommunens beslut, information och i övriga kontakter med medborgarna ska göras lätt att förstå. 3. Bokslutet ska utökas och omfattas av ett s.k. jämställdhetsbokslut som belyser kommunens verksamhet ur ett genusperspektiv. 4. Inrätta en återkommande demokrativecka under åren mellan valen där alla kommunens partier och olika intresseorganisationer kan delta i syfte att hålla den politiska debatten levande. 5. Undersök vilka fler organisationer/grupper som ska kunna utgöra remissinstanser med syfte att ge flera kategorier möjlighet att delta i den kommunala beslutsprocessen. 6. Arbetsmiljöarbetet ska utvecklas så att de anställda i kommunen upplever att de har ett faktiskt och avgörande inflytande inom verksamheterna. 7. Utforma översiktsplanen långsiktigt och inriktningen ska vara: Bro och Kungsängen är två åtskilda tätorter med olika karaktär. De bör båda ges möjlighet att utvecklas utifrån sina respektive förutsättningar. Nya områden ska planers med stor social omsorg så att man får en balanserad och blandad befolkningsstruktur. Prioritera allmänhetens tillgång till stränder och grönområden. Ny bebyggelse bör i första hand utgå från befintliga bebyggda områden och placeras i kollektivtrafiknära lägen. Kommunen ska fortsätta ha en "grön profil" med jordbrukslandskap och skogsområden. i ska säkerställa natur och grönområden både i närmiljön och i form av större naturområden. ärna om vårt kulturarv och våra kulturhistoriska skatter. Historiska miljöer skapar identitet och trygghet och måste bevaras. Främja alternativa boendeformer som t. ex kollektivhus, flergenerationsboende och kooperativt boende. 8. Kretsloppstänkandet ska vara en naturlig del av samhällsplaneringen. De fyra grundprinciperna ska gälla: årda jordskorpan; Undvik onaturliga ämnen; Bevara växter och djur; Sluta slösa. 9. Omarbeta programmet för utbyggnaden av Rankhusskogen så naturen och stranden nära Kungsängen, som är ett värdefullt rekreationsområde för många, inte bebyggs. 10. Sträva efter att endast använda miljövänliga alternativ för kommunens transporter och bilar samt övriga arbetsredskap. 17

18 Investeringsbehov I investeringsbehoven är endast nya investeringsprojekt budgeterade. Pågående investeringsprojekt som inte avslutas innan årsskiftet ombudgeteras till Benämning/ändamål IFATT-projektet år E-arkiv 500 Inventarier och utrustning i främst konferenslokaler kulturhuset (exkl. bibliotek och teaterhall etc.) Utveckling av styrprocessen, IT-stöd, beslutsstödssystem för verksamhetsstyrning Beläggningsunderhåll Gatubelysning Kungsängens centrum etapp Säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar Toaletter vid Frölunda naturreservat 200 Bredbandsutbyggnad Ridstigar Tillgänglighetsåtgärder enligt program Totalstation 200 Mätbil 350 Summa

19 IFATT-projektet - År 2012 beslutades att genomföra IFATT projektet under tre år med målet att Upplands-Bro kommun ska bli en ledande kommun i att använda IT som redskap till nytta för medborgare och företag och fokus på tre huvudmål: Interaktivitet/Medborgardialog Effektivitet/Utveckling Tillgänglighet/Öppenhet E-arkiv - Ett kommungemensamt ramavtal för olika e-arkivlösningar är färdigt Upplands-Bro kommun kan då gå vidare med införandet av e-arkiv för kommunens arkivering. Projektet innebär investerings- och löpande driftkostnad. Införandet av e-arkiv medför på sikt att ett minskat behov av arkiv och lagringsutrymmen. Inventarier och utrustning i kulturhuset - Utrustning av gemensamma konferenslokaler i det nya kulturhuset som inte bedöms ingå i Kultur- och fritidsnämndens investeringskostnader. Utveckling av styrprocessen, IT-stöd - Kommunen tar nästa steg i att fokusera på styrning och uppföljning genom att utveckla styrprocessen. I denna utvecklingsprocess handlar det om att göra målstyrningen bättre och möjliggöra för verksamheterna att på ett strukturerat sätt följa upp de politiska målen och uppdragen det vill säga ett beslutsstödsystem för verksamhetsstyrning. Ökat beläggningsunderhåll krävs för att fortsätta rusta upp kommunens vägar. Gatubelysning innebär byte av ljuskällor till ett miljömässigt riktigt alternativ från kvicksilver när kommunen ska miljöcertifiera sig. Det gäller även utökning av belysning i kommunen och trafiksäkra stolpar. Effektbelysning för att öka trygghet och trevnad införs. Kungsängens centrum (etapp 2) ska i samband med byggandet av kulturhuset också byggas om och utvecklas till en trevlig mötesplats. Trafiksäkerhetsåtgärder - En stor satsning på gång- och cykelvägar enligt Gång- och cykelplanen genomförs. Färdigställande av gång- och cykelväg mellan Bro Kyrka och Jurstabergsvägen samt mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjusta skola ska genomföras En översyn av säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar för våra barn och ungdomar genomföras. Toaletter vid Frölunda naturreservats badplats, installation av nya toaletter som är tillgänglighetsanpassade. Ridstigar - Utreda möjligheten att sammanbinda rid- och körstigar i kommunen, samt genomföra åtgärder. Tillgänglighetsåtgärder enligt program - Programmet uppdateras årligen och beskriver de åtgärder för ökad tillgänglighet som planeras de kommande åren. Medel avsätts för 2015 då överskott från 2013 beräknas räcka för Totalstation - Totalstationen är den primära mätutrustningen som mätenheten använder. Den äldre totalstationen av kommunens två är föråldrad och behöver bytas ut

20 Mätbil - För mätenhetens verksamhet finns två specialutrustade arbetsbilar. En utredning visar att det äldsta av dessa fordon behöver bytas ut inom några år. Medel behöver därför avsättas senast 2015 för utbyte av fordonet. Bytesbod som finansierats i tidigare års budget ska senast första halvåret 2014 finnas på plats. Bygg- och Miljönämnden Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro ska av kommuninvånarna uppfattas som en positiv, obyråkratisk, rättvis, lyhörd nämnd med en hög kompetens och servicegrad som inom lagen behandlar alla ärenden på lika villkor. erksamheten ska borga för en god bebyggd miljö och goda naturmiljöer samt främja god hälsa och välmående hos människor. Tillsynen inom bygg- och miljöområdet ska säkerställa en hållbar utveckling, god hälsa och välmående hos människor samt främja en god bebyggd miljö. Tillsyn och övrig myndighetsutövning ska ske effektivt och rättvist med stöd av lagstiftning och nationella, regionala och lokala mål. Det innebär, förutom att tillräckliga resurser och rätt kompetens finns tillgängliga, också att på ett bra sätt informera verksamhetsutövare och enskilda om myndighetskrav och beslut. Myndighetsutövningen sker i dialog med de berörda och genom god service. i ska öka samarbetet med andra kommuner för att öka utbudet av välfärdstjänster och effektivisera kommunens arbete. Ansvarsområde Bygg- och miljönämnden utför kommunens myndighetsuppgifter enligt plan- och bygglagen med undantag av planarbete såsom översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt plangenomförande och regionplanering. Nämnden är också lokal prövnings- och tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, livsmedelslagen, och smittskyddslagen. Tillväxtkontorets resurser för dessa arbetsuppgifter redovisas i Kommunstyrelsens budget. Driftbudget Bygg- och miljönämnden Utfall Budget Budget Plan Plan Tkr Intäkter Kostnader Nettobudget

21 Specificering av förändringar i nämndens budgetram Bygg- och miljönämnden Budget Plan Plan Tkr Löne- och prisjustering av budgetramen Omfördelning från KS till BMN Summa budgetjusteringar Mål Bygg- och miljönämnden ska aktivt bidra till kommunens expansion av bostäder, verksamheter och andra förbättringar Nämnden ska med översiktsplanens som verktyg bidrar aktivt till att alla delar av kommunen utvecklas efter sina förutsättningar. Nämndens verksamhet ska främja god hälsa och välmående hos människor. Uppdrag 1. Bevara strandskyddet så att allmänhetens tillgång till stränderna tryggas och därmed djuroch växtliv skyddas. 2. Förstärk arbetet med djurskyddet. 3. Förtätningen av våra tätorter ska ske skonsamt med hänsyn till djur- och växtliv samt med hänsyn till medborgarnas behov av närhet till rekreationsområden. 4. Nybyggnation ska göras i kollektivtrafiknära läge. Utbildningsnämnden Klassrummet är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser. Det är en arbetsplats både för eleverna och för lärare och annan personal. Därför är det viktigt både med en god fysisk arbetsmiljö och med behöriga lärare. Till den goda arbetsmiljön hör skolmaten som ska vara näringsriktig och målsättning är att alla elever ska erbjudas närproducerad och ekologisk mat. Nya egna förskolor och skolor ska ha eget tillagning. Lärarna är det avgjort viktigaste faktorn för att eleverna ska uppnå målen i skolan. Personalen i våra förskolor och skolor ska känna att vi har stort förtroende för deras professionalitet och att deras arbete är viktigt. Lärarna ska kontinuerligt erbjudas möjlighet till adekvat kompetensutveckling vid behov. i satsar på skolan och lägger i vår budget full en extra satsning på lärarnas löner utöver de av SKL 1 beräknade generella löne- och prisökningar. En viktig uppgift för förvaltningen är att ta fram en plan för pedagogernas arbetsbelastning ska minska t.ex. genom att har mer administrativ personal. 1 SKL - Sveriges kommuner och landsting 21

22 Barngruppernas storlek måste minska och andelen behöriga förskollärare ska öka. Föräldrar och barn har olika behov av barnomsorg. Förskolor, dagbarnvårdare samt öppna förskolor är viktiga för att tillfredsställa de olika behov som finns. Alla barn och ungdomar ska bemötas utifrån sina egna förutsättningar. Barn och ungdomar i våra förskolor och skolor ska känna att deras lärare och annan personal tror på dem och har höga förväntningar på dem. Förskolan ska utveckla arbetssätt som främjar barns språkliga utveckling och matematiska tänkande. Elever ska få den hjälp och det stöd de behöver. Det är viktigt att stödinsatser sätts in på ett tidigt stadium. De som inte uppnår målen ska ha rätt till extra hjälp i form av speciallärare, läxhjälp, extra lektioner, sommarkurser m.m. Barn i behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och få det stöd de behöver för sin fortsatta utveckling för sin förutsättning. Målet är att alla ska lämna grundskolan med minst godkända betyg. Meritvärdena ska höjas och fler gymnasieelever ska ha behörighet att söka till högskolan. De kommunala skolorna uppmuntras till pedagogiskt nytänkande och mångfald. år vuxenutbildning ska utvecklas och SFI-undervisningen ska differentieras på ett meningsfullt sätt. Målet är att de elever som börjar på vuxenutbildningen ska fullfölja den. Resursteamets arbete ska kontinuerligt utvecklas och organiseras på bästa sätt ur barnens perspektiv. Förtroendefullt samarbete med socialtjänst och polis ska fortsätta och fördjupas i arbetar systematiskt för att förbättra resultaten. i satsar bl.a. på matematik och deltar i PISA Målsättningen är att andelen elever i grundskolan som når över lägsta godkända nivån i betyg i matematik liksom andelen elever som når högsta nivån ska öka till Alla våra lärare i matematik deltar i matematiklyftet som syftar till att förbättra elevernas resultat. i har även anställt en matematiksamordnare. åra skolor deltar i NTA- projektet, ett skolutvecklingsprojekt inom naturvetenskap och teknik. Bakom NTA står Kungliga etenskapsakademin. Projektet med entreprenöriellt lärande fortsätter på Broskolan. Modern informationsteknik ska användas i det pedagogiska arbetet. Grundsärskolan fyller en viktig uppgift för de elever som har särskilda behov. i är ett finskt förvaltningsområde och på en av våra förskolor kommer det att öppnas en avdelning där verksamheten delvis sker på finska. Ansvarsområde Utbildningsnämnden svarar för kommunens verksamhet i; pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola skolbarnomsorg, fritidsgårdar, gymnasieskola, gymnasiesärskola, särskild utbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning och undervisning i svenska för invandrare, samt för kostverksamheten i kommunen. erksamheterna är till övervägande delen obligatoriska och för dessa gäller nationella styrdokument som läroplaner och kursplaner samt bestämmelser i skollag, skolformsförordningar och allmänna råd. Ej obligatoriska verksamheter är öppen förskola och fritidsgårdar. 2 PISA - Programme for International Student Assessment 22

23 Driftbudget 2014 med plan för Utbildningsnämnden Utfall Budget Budget Plan Plan Tkr Intäkter Kostnader Nettobudget Specificering av förändringar i nämndens budgetram Utbildningsnämnden Uppräkning Tkr Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Löne- och prisjustering av budgetramen olymförändring Fler barn i förskola Fler elever i grundskola, utökad undervisningstid mm Färre elever i gymnasieskola Ökad volym SFI (svenska för invandrare) och grundvux 500 Tillskott Särskilda satsningar och andra tillskott Särskild satsning på lärarlöner Lokalkostnader nya Härneviskolan (överflyttning från kommungemensam verksamhet) Fritidshem, ökad personaltäthet och pedagogiskt utbildad personal Barnomsorg på kvällar, nätter och helger 500 Ökade driftkostnader för miljösortering 400 Ökad andel ekologiska inköp 300 Öka andelen legitimerade förskollärare Ökad måluppfyllelse vad gäller betyg åk 8 och Personalförstärkning i förskolan Ökade resurser för barn i behov av särskilt stöd Minskat engångsanslag hyreskostnader för restaurangprogrammet -400 Omfördelningar, effektiviseringar Engångsanslag irtuell mötesplats mellan näringsliv och skola 50 Ta fram en plan för att minska.pedagogernas arbetsbelastning Upprustning av skolgårdar Summa

24 Uppdrag 1. Utöka personalen som arbetar med elevhälsan med syfte att rikta insatserna mer barnen med enskilda behov. 2. Ta fram en plan för pedagogernas arbetsbelastning ska minska. 3. Se till att varje skola har tillräcklig tillgång till specialpedagoger. 4. arje skola förskolan, grundskolan och gymnasiet ska ha genuspedagoger. Lärarna ska fortbildas i genusvetenskap. En insikt i könsrollernas pedagogik ska genomsyra undervisningen. 5. Öka andelen närproducerad och ekologiskt producerad mat. 6. Låta öppna förskolans verksamhet växa i takt med kommunen. 7. Utöka individanpassningen i undervisningen på SFI. 8. Inrätta en funktion med kontaktpersoner eller faddrar för nyanlända invandrare. Investeringsbehov Benämning/ändamål Tkr Kompletterande utrustning Härneviskolan Utemiljöer Utrustning Köksupprustning enligt plan (inventarier) Förskola Jursta (inventarier) 900 Upplands-Bro Gymnasiets fordonspark erksamhetsanpassningar Projektering särskolelokaler Inventarier särskolelokaler Summa

25 Kultur och fritidsnämnden Alla har rätt till en meningsfull fritid. För att fortsatt möta den ökande efterfrågan på god kultur och stora fritidsmöjligheter satsar vi på kultur och fritid för alla åldrar. Först och främst vill vi satsa vidare på våra ungdomar och deras möjligheter till goda fritidsmöjligheter. Kulturskolan fyller en viktig funktion genom att tillhandahålla musikundervisning, teater och dans till alla barn som söker. Därför sänker vi avgiften till kulturskolan med 700 kr till 200 kr. i minskar kön till kulturskolans musikverksamhet ytterligare genom en satsning på sång och körverksamheten. Upplands-Bro kommun ska vara en av Stockholms läns ledande kulturkommuner. Ett rikt föreningsliv är en stor tillgång. I Upplands-Bro finns det åttio aktiva föreningar vilket också bevisar det rika utbudet och behovet av dessa. Biblioteken satsar på att bli attraktiva och angelägna genom att bli en del av ett kulturhus, både i Bro och Kungsängen i en modern och inbjudande miljö. i ska också öka tillgänglighet och service så att även nya grupper och ovana besökare välkomnas in i kulturens värld. Utformningen av det offentliga rummet är avgörande för invånarnas delaktighet och möjlighet att mötas. Byggandet av Kulturhuset i Kungsängen öppnar för fler och större möjligheter till ett rikare kulturliv däribland nya möjligheter till teater- och konserter-föreställningar. En utveckling av aktiviteterna i Brohuset, när ombyggnaden är klar, ökar möjligheterna för fler offentliga mötesplatser. id nästa renovering av Brohuset ska det ges möjlighet att komplettera med bubbelbad, utomhusbassäng, rehabbassäng, relaxavdelning samt ytterligare en sporthall. Den hoppramp som tillkom förra året vid Lillsjöbadet blev en succé så nu följer vi upp det med en hoppramp vid Björknäsbadet. Upplands-Bro Ryttarförening driver sedan trettio år en ridskola i den av kommunen ägda ridanläggningen vid Prästtorp mellan Bro och Kungsängen. i genomför beslutet från budgeten 2011 och bygger ett nytt stall vid Prästtorp, men det nya stallets bygglov har överklagats så uppförandet är därför något försenat. i anslår också medel till ridstigar. Ansvarsområde Kultur- och fritidsnämnden svarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens hus, föreningsstöd, samordning Upplands-Bro Mot Droger, bibliotek, allmänkulturell verksamhet, kulturskola och namnsättningsfrågor av gator och torg i samverkan med Kommunstyrelsen. 25

26 Driftbudget 2014 med plan för Kultur- och fritidsnämnden Utfall Budget Budget Plan Plan Tkr Intäkter Kostnader Nettobudget Specificering av förändringar i nämndens budgetram Kultur- och fritidsnämnden Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Tkr Uppräkning Löne- och prisjustering av budgetramen Tillskott Sänkt avgift i kulturskolan från 900 till Minskning av kön till Kulturskolan 500 olymförändringar Nya Brohuset Kulturhuset Engångsanslag Projektera anläggande av parklek i Bro och i Kungsängen Utreda möjligheterna att behålla Biblioteket i Tibble som en liten filial 500 Summa budgetjusteringar Övergripande mål Alla invånare ska ha tillgång till ett rikt kulturutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande inom de konstnärliga uttrycken. o Invånarna och besökare ska ges möjlighet till kulturella upplevelser och eget skapande o Kommunen ska ha ändamålsenliga och funktionella lokaler för kulturaktiviteter o Samverka för att öka kulturens roll i förskola och skola o Samverka med omsorgen och äldreomsorgen för att erbjuda aktiviteter och medier som passar målgruppen Erbjuda den ökade befolkningen ett rikt och varierat kultur-, frilufts- och fritidsutbud o Möjligheten till spontanaktivitet i närmiljön ska ökas 26

27 o Utveckla friluftsgårdarna Lillsjön och Hällkana för att ge bättre möjligheter till motion och rekreation o Utveckla möjligheterna till vinteraktiviteter genom skidspår, skridskoslingor och isbanor o Utveckla brukarmedverkan för delaktighet, ansvar och för större inflytande i verksamheten o Ungdomar ska medverka aktivt i utvecklingen av verksamheten och driften av Ungdomens hus Barn och ungdomar ska erbjudas tillfälle att utveckla sina färdigheter i musik, sång och dans utifrån var och ens intresse och förutsättningar o Kulturskolan ska tillhandahålla verksamhet till alla barn som söker o Kulturskolan ska bidra till ökad måluppfyllelse i grundskolan o Kulturskolan ska medverka till att musikundervisningen i grundskolan utformas så att eleverna ges fler uttrycksmöjligheter Stimulera föreningsarbetet med ett rikt och varierat utbud för ökad mångfald o Föreningars aktivitetstillfällen för barn och ungdomar (3-20 år) ska öka o Kommunens bidrag till föreningar och kommunala taxor ska utformas så att jämlika villkor för pojkar och flickor premieras samt underlätta för barn och unga i familjer med svag ekonomi. Biblioteket är ett stöd i människors lärande, utveckling och delaktighet genom hela livet. o Samverka med förskola och skola kring barns språk- och läsutveckling o Ökad tillgänglighet till bibliotekets service och tjänster Utveckla och synliggöra vår kulturhistoria, uppdatera kartor och vägbeskrivningar och genomföra kulturvandringar Uppdrag 1. Utveckla barns och ungdomars möjligheter till att utöva och möta kulturaktiviteter. 2. Fortsatt nolltaxa i kommunens idrottsanläggningar för barn och ungdomsföreningar. 3. Bygga kommunala lekplatser varav en bemannad Parklek i Bro och en i Kungsängen. 4. Utveckla möjligheterna till spontanidrott 5. Inrätta ett ungdomsråd. 6. erka för en varmvattenbassäng i simhallen i Bro för människor med funktionsnedsättning och i preventivt syfte åt alla som behöver. 7. Byggnationen av stallet i Prästtorp blir färdig 8. Samverka med omsorgen och äldreomsorgen för att erbjuda aktiviteter och medier som passar målgruppen 27

28 Investeringsbehov Benämning/ändamål Tkr Kulturhuset Reinvesteringar Hopptorn i Björknäsbadet och Lejondalssjön 150 Sand och renovering av Björknäsbadet 100 Simhall ny reningsanläggning Näridrottsplats i Bro 600 Mobil scen 950 Summa

29 Socialnämnden Ett värdigt liv kan ha olika betydelser för olika personer men en viktig del är respekten för den äldres självbestämmande. Samtliga av kommunens medborgare ska känna sig väl bemötta, respekterade, delaktiga, ha inflytande i planering, genomförande och uppföljning av insatser i alla Socialnämndens verksamheter. Det handlar i grunden om att bli respekterad och bemött fullt ut för den man är, oavsett etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning eller funktionsnedsättning integritet. Individens behov och önskningar ska vara ledande vid biståndsbedömningar En kvalitetshöjning för de som behöver hemtjänsten är att införa modellen Helhetssynen i hemtjänsten som införts i Malmö. Det är en modell som ger de äldre en verklig valfrihet Det bygger bland annat på en tilltro till att vårdtagaren själv vet vad hon/han behöver och att hon/han vill och kan ta ansvar en tilltro till att vårdtagaren tillsammans med de anställda kan utforma och anpassa de dagliga insatserna efter aktuella behov och önskemål En reell valfrihet kring matsituationen Se barnen i tid. åra barn är framtidens vuxna och arbetet med att förebygga att ungdomar kommer i utanförskap genom ett förtroendefullt samarbete mellan socialtjänsten, skolan och polisen fortsätter. Oavsett förutsättningarna behöver alla en trygg uppväxt och en trygg försörjning. Människor kan ändå hamnar i kris av olika anledningar där både vuxna, barn eller ungdomar är inblandade. Socialtjänst, Arbetsförmedling, arbetsgivare, Försäkringskassa, skola och polis ska ytterligare stärka samverkan för att minska risken att barn och ungdomar i vår kommun far illa. På sikt minskar vi då risken för utanförskap. Sommarjobb - Alla intresserade skolungdomar i Upplands-Bro kommun ska från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet erbjudas sommarjobb. år sommarjobbssatsning är en investering, som ger positiva effekter för våra ungdomar både nu och i framtiden. För att öka ungas chanser att komma in på arbetsmarknaden ska fortsatt samverkan ske med olika aktörer. Ett organiserat samarbete kan ge ungdomar arbete ett par timmar under ett veckoslut på ett äldreboende. Genom sociala insatser som t ex en promenad eller annat trevligt får ungdomarna inblick i omsorgsverksamheten och viss arbetslivserfarenhet. Det ger en möjlighet till att ge våra äldre individuella önskade aktiviteter. Syo för ungdomar mellan 18 och 25 år. För ungdomar som är arbetslösa efter att de slutat skolan vill vi inrätta en vägledningstjänst. Åter i arbete - Jobbsatsningen Åter i arbete genomförs i samverkan med Arbetsförmedlingen. Personer som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden ska ges relevanta möjligheter för att kunna bli självförsörjande. Det är särskilt viktigt att under året kontinuerligt följa upp resultatet av detta nya projekt för att säkerställa att vi får de resultat som vi önskar. Samordning bör ske med andra externa och interna aktörer. Målsättningen är att hitta effektiva och relevanta insatser genom arbete både hos privata företag med lönebidrag och i kommunal verksamhet. 29