Seniorer utforskar Internet med hjälp av distansstudier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Seniorer utforskar Internet med hjälp av distansstudier"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Fördjupningskurs 1 i pedagogik med allmän inriktning p. VT Seniorer utforskar Internet med hjälp av distansstudier Författare: Sig-Britt Råberg Handledare: Claes-Göran Wenestam

2 Sammanfattning Arbetets art: Fördjupningsarbete 10 poäng i pedagogik med allmän inriktning (PE) Sidantal: 35 s. + bilagor Titel: Seniorer utforskar Internet med hjälp av distansstudier Författare: Sig-Britt Råberg Handledare: Claes-Göran Wenestam Examinator: Maj Asplund Carlsson Datum: Juni 2003 Bakgrund: Många i seniorgruppen har aldrig använt dator vare sig på fritiden eller i sitt yrkesverksamma liv. De inser att de måste lära sig denna teknik för att kunna ta del av det nya informationssamhället. Intresset för att kunna hantera en dator är stort i denna åldersgrupp. Jag har haft många traditionella studiecirklar för seniorer, och nu ville jag pröva en nätbaserad distanscirkel med titeln Internet, källa till kommunikation och kunskap. Syfte: Syftet var att undersöka om nätbaserade distansstudier kunde vara en lämplig studieform för seniorer. Jag ville speciellt undersöka hur deltagarna upplevde sina studier och om distansformen tillförde något nytt, som den traditionella närundervisningen inte kunde ge. Mina frågeområden var: Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier? Metod: Jag har valt att göra en kvalitativ fallstudie. Den bygger på information från enkäter och inlägg i FirstClass, som var vårt konferenssystem. Jag har även använt information från e-post, chat och personlig kommunikation. Informationen har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Inom varje kategori har uttalande från enkäter och övrig information placerats. Min undersökning omfattade sex personer, fyra kvinnor och två män. Resultat: Seniorerna upptäckte att nätbaserade distansstudier var en bra studieform för dem. Nya kunskaper inhämtades från Internet genom studium av webbplatser och genom kommunikation med övriga deltagare och ledare. Seniorernas stora livserfarenhet gjorde diskussionerna mycket intressanta. De fann att Internet var en stor informationskälla. De uppgav att studierna hade gett dem många nya erfarenheter. De uppskattade att kunna studera i hemmet på tid, som de själva bestämde. Alla var dock överens om att närundervisning också måste ingå i studierna, annars går mycket av den sociala kontakten förlorad.

3 Förord Denna uppsats bygger på resultaten från en studiecirkel, som jag har genomfört under innevarande läsår. Cirkeln har riktats till seniorer och studierna har syftat till att utforska Internet med hjälp av nätbaserad distansundervisning. Jag vill tacka alla mina deltagare, som så helhjärtat studerat i denna cirkel och även gett mig tillåtelse att citera sina diskussionsinlägg och svar från enkäter. Jag tackar NBV, för att de har låtit denna studiecirkel ingå i sin projektverksamhet. Till sist vill jag tacka min handledare Claes-Göran Wenestam, för stöd och vägledning i samband med framställningen av detta arbete. Göteborg, juni 2003 Sig-Britt Råberg

4 Innehåll Introduktion 1 Tidigare arbeten inom området. 1 Litteratur som belyser distansundervisning 1 Litteratur angående äldres datorstudier, förutsättningar och möjligheter. 4 Forskningsproblemet 7 Syftet 7 Metod 8 Deltagare i undersökningen 8 Cirkelns utformning 8 Studiematerial med studieanvisningar 8 Val av forskningsmetod 9 Insamling av information 10 Analysmetod 11 Reliabilitet, validitet och generalisering 11 Resultat 13 Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? 13 Intresse och nyfikenhet på vad en distanscirkel kunde erbjuda 13 Seniorerna ville öka sina kunskaper 13 Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? 14 Kännedom om olika webbadresser och deras innehåll 14 Kunskaper från kursavsnittet resor 14 Kunskaper från kursavsnittet bild och konst 16 Kunskaper från kursavsnittet bilar och växter 18 Kunskaper från inlägg i distanscafét 20 Kunskaper om chat 21 Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? 22 Synpunkter på tid och rum 22 Kostnader med distansstudier 23 Tankar om studierna 23 Kan en distanskurs, så som vår var utformad ge sociala kontakter? 24 Seniorernas upplevelser om sina datorkunskaper. 24 Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier 24 Hur undervisningen har bedrivits 24 Att förkunskaperna är tillräckliga 25 Att dator, uppkoppling och FirstClass fungerar 25 Betydelsen av deltagarnas engagemang och intresse 26

5 Diskussion 27 Mina resultat i jämförelse med tidigare forskning 27 Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? 27 Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? 28 Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? 29 Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier? 30 Metoddiskussion 31 Viktiga upptäckter och konsekvenser 32 Förslag till fortsatt forskning 32 Litteraturförteckning. 33 Bilaga 1. Studiehandledning Bilaga 2. Skärmutskrifter från FirstClass. Bilaga 3. Frågor i början av distanskursen. Bilaga 4. Några frågor om vår distanskurs efter halva tiden. Bilaga 5. Några frågor vid distanskursens slut.

6 Introduktion Jag ville med det här arbetet undersöka om distansstudier med hjälp av Internet kunde vara en lämplig studieform för seniorer. Jag ville också jämföra dessa studier med den traditionella formen med enbart närundervisning, dvs. då all undervisning sker i en studielokal. Seniorer definieras oftast som personer över 55 år. I föreliggande undersökning är seniorerna över 65 år. Jag har varit lärare på grundskolans högstadium i många år, men efter pensioneringen är jag cirkelledare på ett studieförbund. Jag har haft flera traditionella datacirklar för seniorer. De flesta i den här åldersgruppen har inte använt dator vare sig i sitt yrke eller på sin fritid. De märker emellertid att samhället av idag mer och mer går över till att ge information på Internet. Många tjänster blir billigare, om de utförs på Internet t.ex. biljettbokningar. Bankerna uppmanar sina kunder att utföra sina ärenden på nätet. Vi har bara sett början av denna utveckling. Många seniorer vill också lära sig att skicka e-post för att kunna hålla kontakten med sina nära och kära. All information, som finns på nätet vill seniorerna heller inte vara utan. Förutom Internetanvändning kan datorn ge rika möjligheter till att skriva ner sina minnen. Seniorerna kan bildbehandla, spela spel och göra mycket annat på datorn. Det som jag nu främst ville undersöka var nätbaserad distansundervisning för seniorer. Den ger förutom kunskaper i ett givet ämne även möjligheter till diskussioner med andra personer. Detta ger datoranvändningen en ny dimension, nämligen virtuella kontakter. Jag tror att det kan stimulera våra seniorer till ett rikare kontaktnät. Jag tror också att det är flera i seniorgruppen, som kan tycka att det är skönt att inte alltid behöva ge sig iväg till en kurslokal, utan kunna sitta hemma och studera. För några kan det vara egna eller anhörigas krämpor, som gör att det kan vara svårt att lämna hemmet vid en bestämd tid. Lång resväg kan också vara ett hinder för att kunna delta i en traditionell cirkel. Jag har redan prövat distansundervisning i ett par s.k. kamratcirklar för seniorer. Det är en studieform hos studieförbunden, som bygger på att alla deltagarna skall hjälpas åt och ledaren arbetar ideellt. Nu ville jag pröva en vanlig studiecirkel som bedrevs på distans. I kamratcirklarna har vi studerat olika ämnen med hjälp av information från Internet. Min nya cirkel hade titeln Internet, källa till kommunikation och kunskap. Även här gällde det studium av webbplatser. Kommunikationen i båda cirklarna har bestått av diskussioner i ett konferenssystem. I kamratcirklarna använde vi StudyEaser som vår plattform. I den nya cirkeln användes Folkbildningsnätet, som är ett FirstClass nät. Tidigare arbeten inom området. Litteratur som belyser distansundervisning Distansstudier är en studieform på frammarsch. Den är dock ovanlig i seniorgruppen. Erfarenheter från distansstudier finns i handboken folkbildning.net, en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet av Axelsson, Bodin, Norberg, Persson och Svensson (2001) 1

7 I denna bok finns en stor erfarenhet samlad om hur man kan arbeta på distans för att skapa det flexibla lärandet. Här betonas interaktionen som en väg till lärandet. Bland texterna i denna antologi kan man läsa om hur man skall skapa det goda mötet Svensson (a.a., ss ). Han skriver: Den gode distanspedagogen måste, framför allt, vara närvarande (.) Att få snabb respons är en mycket viktig kvalitetsfråga för den som studerar på distans (.) Distansstudier kräver mycket förberedelsetid och planering (.) På distans måste man först och främst motivera deltagarna till den höga distansaktivitet som krävs för att man skall kunna tala om ett lärande möte. Denna aktivitet skall initieras och den skall sedan dessutom underhållas och vidmakthållas kursen igenom (.) Börjar man sin distanskurs/cirkel med ett möte i det fysiska rummet, har man vunnit mycket. Strandvall (2000) har i sin avhandling för pedagogie magisterexamen vid Åbo Akademi gjort en litteraturstudie om Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. Han skriver i sin sammanfattning att: Forskningen som presenterades i avhandlingen gav vid handen att IKT (informations- och kommunikationsteknik) och Internet i sig själva inte förbättrar inlärningen nämnvärt. Det viktiga är hur den används och vilken pedagogik som står som grund. IKT kan dock tillföra utbildning någonting som aldrig tidigare varit möjligt: den kan stöda en global interaktiv virtuell inlärningsmiljö för konstruktion av kunskap. Bååth (1998) ger i sin handledning för utbildare, instruktioner och tips om hur distansutbildningar kan organiseras. Här kan man läsa om att det är viktigt att sätta sig in i de distansstuderandes situation vid planeringen av en distansutbildning. Ledaren/läraren måste tänka igenom hur de studerande troligen tänker inför sina studier. Målsättningen för dem är naturligtvis att lyckas så bra som möjligt. Han skriver om sju förutsättningar för framgångsrika distansstudier (ss.14-16): Distansstuderande lär sig bäst och löper minst risk att bli dropouts Om de har möjlighet att verkligen förstå innehållet (.) Om de på egen hand får göra åtminstone vissa upptäckter (eller snarare återupptäckter) inom kunskapsområdet (.) Om innehållet motsvarar deras behov, deras tidigare erfarenheter och deras förkunskaper (.) Om de får möjlighet att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiken (.) Om de känner sig trygga i säkra händer i studiesituationen (.) Om de får uppleva tillfredsställelse och framgång i sina studier (.) Om de får uppleva mänsklig kontakt och förståelse i studiesituationen. Riomar och Rydbo (2001) har skrivit en IPD-rapport med titeln Folkbildning på distans varför? En studie av motiv till att undervisa/studera på distans inom folkbildningen. De intervjuade 26 lärare på folkhögskolor och studieförbund. I intervjuerna kom det fram att det krävs ett speciellt arbetssätt vid distansstudier. Både lärare och elever måste lära sig detta. Det krävs att en levande diskussion äger rum på nätet, annars är risken stor att distansstudier enbart blir självstudier och därmed ökar isoleringen. Författarna frågade om vilka motiv som distansläraren trodde, att deltagarna hade till att studera på distans. Dessa motiv var visserligen andra- 2

8 handsutsagor, men ansågs ändå vara tillförlitliga. Kurserna/cirklarna behandlade kärnämnen, var färdighetstränande eller bildningsorienterande. Motiven var (ss.48-51): Ger flexibilitet i tid och rum (.) Upplever otrygghet i sociala situationer (.) Ser tekniken/formen som något nytt och spännande (.) Formen ger effektivare inlärning (.) Har ett intresse eller behov av ett specifikt ämne som bara finns på distans (.) Uppmuntrad eller uppmanad av arbetsgivare. Det är intressant att läsa om hur distansundervingen har utvecklats under ett sekel. Fåhraeus och Jonsson (2002) har gjort några nedslag i den svenska distansundervisningens historia startade Hermods korrespondensinstitut. Man kunde då läsa enstaka kurser, först i språk och handelsämnen, och sedan hela real- eller gymnasiekurser. Från 1900-talets mitt framträdde även andra kursanordnare bl.a. brevskolan med sina fackliga kurser och statens skola för vuxna i Norrköping. Utbildningsmaterialet var på den tiden kursbrev med frågor som skulle besvaras och rättas via normal postgång. Ofta kompletterades distansstudierna med olika former av närundervisning. Författarna skriver följande (ss ): Under de två senaste decennierna har tekniken spelat en allt större roll för kommunikationen med läraren och för att skapa gemenskap mellan de studerande. Kommunikationen går härigenom snabbare och möjliggör också ett bredare register i och med att ljud och (rörlig) bild kan överföras. Detta gör att det inte blir lika nödvändigt att träffas fysiskt, men man kan undra över vilka kvaliteter som då går förlorade. Ska den förbättrade kommunikationstekniken användas för att höja kvaliteten i mötet eller för att öka flexibiliteten? Borg (Red). (2002) Vetenskaparnas visioner, elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan. Här presenteras en studie, som Distum har genomfört. Borg har tillsammans med journalisterna Arpi, Schmidt och Regnell intervjuat tretton kvinnor och män. Dessa har alla gedigen förankring i svensk högskola och erfarenheter av den IT-stödda distansutbildningen. Både positiva och negativa synpunkter kom fram i intervjuerna. Jag har valt att citera några uttalanden. Peter Gärdenfors (a.a., ss ) säger: Att ett nytt medium inte automatiskt förbättrar villkoren för kunskap och utbildning, det tar ofta lång tid innan ett nytt medium används på ett effektivt sätt. Inom distansutbildning, där mänsklig hjälp normalt inte finns omedelbart tillgänglig, testas IT-utvecklingens pedagogiska landvinningar på ett effektivt sätt. Jag är inte imponerad, (.) Det är fortfarande mycket bok på burk och en lite uppsnabbad version av Hermodskurserna. Det ingår kanske en del hypertext och multiple choice, men generellt har man tittat alltför mycket på teknikutvecklingen och inte tillräckligt på pedagogiken. Interaktiviteten är väldigt liten. Yvonne Waern (a.a., s. 39) säger: Möjligheter att få diskutera med andra Diskussionerna är också en del i studiecirkelmodellen. I en grupp med deltagare med olika kunskaper, är det inte bara läraren som lär, alla lär med och av varandra Diskussionerna är inte bara ett sätt att bearbeta ett givet material, de är också en del av materialet och ett sätt för deltagarna att skapa sin egen kunskap. 3

9 I diskussioner med andra kan grupptrycket ge den motivation som kan saknas när man sitter ensam på kvällen och barnen har lagt sig. Här är det någon som intresserar sig för vad just jag tycker! Här är det någon som är beroende av att just jag svarar! Larsson (2002) har i boken Lärkraft samlat information om datorstött lärande. Den lyfter fram forskarrön kring hur datorn kan användas i undervisningen. Bl.a. uppmärksammas Internets roll för lärandet. Erfarenheterna är främst hämtade från ungdomsskolan. Hon skriver (s. 18): Det faktum att nästan all kommunikation är text kan utesluta en grupp individer som inte känner sig bekväma med att skriva, exempelvis därför att de tycker att de inte kan uttrycka sig bra i skrift eller för att de skriver långsamt på tangentbordet. Många som studerat på distans säger att det känns ensamt. På många ställen har man uppmärksammat att motivationen ökar om det finns en moderator som fungerar som ledsagare och bollplank genom kursen och stimulerar till att aktivt delta. Nilsson (2003, s. 23) har i sin handledning för cirkelledare tagit upp fördelar med en cirkel på distans. Några av hans argument är att funktionshindrade lättare kan delta, när de slipper resor och i stället kan studera hemifrån. Deltagare kan arbeta när de har tid och lust. De kan arbeta i sin egen takt och på sitt eget sätt. Tekniken erbjuder kontakt med andra studiegrupper och hämtning av material på nätet. Många distansutbildningar idag är riktade till anställda, som skall vidareutbildas inom sitt företag. Det är andra förhållande än de, som jag mötte i min cirkel för seniorer, men det fanns också likheter. I många fall är det samma svårigheter, som möter en deltagare på en företagsutbildning och en senior, som studerar mest för nöjes skull i en cirkel. Axelsson och Wallentinson (2000, s. 26) skriver: E-learning kräver vissa tekniska förutsättningar i jämförelse med traditionell utbildning. Det största irritationsmomentet är tekniska problem (.) Utgångspunkter för e-learningsstudier är att anställda har tillgång till datorer, Internet/intranät och uppdaterade program som möjliggör e-learningkurser (.) Vid implementering och under kursens gång krävs kontinuerlig teknisk support för att underlätta för användaren så att denne kan koncentrera sig på kursens innehåll. Litteratur angående äldres datorstudier, förutsättningar och möjligheter. Männikkö-Barbutiu (2002) har i sin doktorsavhandling analyserat äldre personers upplevelser av datorer. Hon beskriver hur ett antal äldre gör när de tillägnar sig ny teknik i form av persondatorer. Hon beskriver också vad de använder datorn till. Det är bl.a. att skicka e-post, söka på Internet, ordbehandla, bildbehandla och i någon mån chat. Hon finner dock att chattandet inte är särskilt populärt. Från några intervjuer skriver hon (s. 160): I am so slow( ) in a chat you have to be quick ( ) I write with my index finger ( ) To me this seems a very peculiar way of socialising. Hon har funnit att de äldre ofta skaffar sig en dator, för att kunna förstärka banden till de närmaste med hjälp av e-post. De äldre vill hänga med i det moderna samhället, och hoppas att kunna hålla åldrandet borta med hjälp av datorn. Männikkö- Barbutiu har bl.a. följt en grupp seniorer inom svenska SeniorNet. Det är en förening för per- 4

10 soner över 55 år. Föreningen sysslar bl.a. med att göra datortekniken begriplig för äldre medborgare. Männikkö-Barbutiu har funnit att datoranvändande seniorer är med och skapar en cyberkultur samtidigt som de är en del av den. En geriatrikexpert från Stanford University vid namn David P. Lansdale har studerat hur användning av e-post och Internet kan fungera som rena föryngringskuren för gamla personer. År 1999 startade han Internetkurser på ett sjukhem för äldre nära San Francisco i USA. Han grundade en verksamhet vid namn Linking Ages. Detta står att läsa i en artikel i The New York Times, (s. 6) and the Internet (1999, 23 nov). Här finns också hans ofta citerade uttalande The Internet is a window to life. It s an elixir for these people. Han säger vidare att och Internet kan bota fyra plågor hos äldre på institution, nämligen ensamhet, enformighet, hjälplöshet och minskande mental gymnastik. CNN har gjort en inspelning från ett samtal med D. Lansdale och några av hans elever i Learning Resources (2000). En 94-årig dam säger: "When I send a letter to my grandchildren, and great grandchildren, they hang it up in their offices, just like I used to hang their drawings on my refrigerator. Ha, ha." Råberg (2000) beskriver ett litet försök med dataundervisning på ett äldreboende i Göteborg. Deltagarna bestod av fyra personer, två kvinnor och två män i åldern år. De fick lära sig att utforska några webbplatser och använda e-post. Deltagarna var mycket nöjda och berättade att de upptäckt att datorn kunde ge många nya upplevelser Råberg (2001) redogör för distanscirkeln Webbsidor med naturorienterat innehåll. Det är den kamratcirkel, som omnämndes i introduktionen. Deltagarna var medlemmar i SeniorNet. I cirkeln fördes diskussioner om naturorienterande ämnen. Konferenssystemet var StudyEaser Deltagare tyckte att det var en bra studieform för seniorer. De lärde sig mycket genom att diskutera med varandra. Några tyckte att det kändes lättare att fråga i en distanscirkel än bland många andra deltagare under en vanlig cirkel. De uppskattade också att kunna ta vara på lediga stunder hemma i stället för att åka till en kurslokal. Råberg (2002) har i en B-uppsats med titeln Vilka effekter har datakurser på våra seniorer fått fram att deltagarna fått ut mer av sina datastudier, än enbart lite datakunskaper. Deltagarna har märkt att de inte är för gamla för att lära sig att hantera en dator. Det har givit dem ett större självförtroende. De har känt att de kan hänga med i utvecklingen. De behöver i framtiden inte känna sig isolerade från det stora informationsflöde, som Internet ger. De har fått större kontakt med släkt och vänner med hjälp av e-post. Många av de äldre seniorerna säger ofta. Jag är nog för gammal för lära mig att använda en dator. De har fått höra så många gånger att det går inte att lära gamla hundar att sitta. Detta påstående har säkert hindrat dem att lära sig nya saker på äldre dar. Det finns personer, som har försökt att slå hål på den myten bl.a. Mårtensson (1973, s. 24): När det gäller inlärning vid mogen ålder är detta med överinlärning speciellt viktigt. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker. Det tar däremot längre tid. Den äldre får arbeta litet hårdare än i yngre dagar. Han får lov att läsa på litet extra, träna litet mer än ungdomarna, men i gengäld kan han ofta räkna med att det inlärda sitter fast ordentligt. Den norske psykologen Sol Seim har i sin forskning funnit att intelligensen håller om hälsan håller. Hon har undersökt utvecklingen av intelligensen på en grupp människor, när de var 13, 30, 60 och 70 år. Slutsatsen blev att intelligensen stiger från 13 år till 30 år, men är lika för 5

11 60-åringar och 30-åringar. För 70-åringar dalar den lite, men bara för dem som får hälsan försvagad. Flera av 70-åringarna lyckades bättre på intelligenstesten än tidigare. Sol Seim var ett levande bevis på sin egen forskning. Vid 85 års ålder var hon fortfarande vid full vigör. Mina uppgifter är hämtade från några tidskrifter, som är utlagda på nätet. Hansen (1999) och Höjersten (2000). Bergqvist (1992) redogör för minnesträning, som bedrivits i flera forskningsprojekt. Hon refererar också till H70-undersökningen i Göteborg, där Johansson och Berg varit ansvariga för de psykologiska studierna i. Författaren skriver (s. 39): Ett stort forskarlag har studerat hur människor åldras biologiskt, mentalt och socialt från 70-årsåldern och uppåt. Slutsatsen är att äldres minne är betydligt bättre än sitt rykte. Ända upp i 85-årsåldern är förändringarna små förutsatt att de äldre får vara friska. Det som trots allt försämras är tankens snabbhet. Det tar längre tid att minnas på gamla dar. Johansson (1999, s.56) har i tidskriften Vård ytterligare redogjort för studier, som gjorts över åldrandet: Förutsättningarna för ett gott åldrande ( ) beror bl.a. på om man kan undgå allvarlig sjukdom, behålla fysisk och kognitiv (minne och tankeförmåga) förmåga samt ett socialt engagemang. Att åldras med minnet och andra kognitiva förmågor i behåll är alltså en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för det goda åldrandet. Sydow, (1991) tar upp hur viktigt det är att utvecklas även på äldre dar. Beträffande studier finns det ett citat i boken skrivit av Henry Wadsworth Longfellow. (s. 58): Det är för sent Det är för sent! Nej ingenting är för sent förrän det trötta hjärtat slutat slå. Cato lärde sig grekiska vid åttio, Sofokles skrev sitt stora drama Oidipus och Simonides vann ett diktarpris när var och en av dem var mer än fyra gånger tjugo år. Jag har studerat IT-kommissionens rapport (2/2002). Titeln är IT och äldre. Utgångspunkten för kommissionen är en målsättning från regeringen att Sverige skall erbjuda ett informationssamhälle för alla. Målet för äldrepolitiken är bl.a. att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Rapporten analyserar olika gruppers tillgång till IT i hemmet. I gruppen år har 12 procent denna tillgång. En slutsats som kommissionen gör är att om staten önskar främja användningen av IT bland äldre skall insatserna: - i första hand inriktas mot att ge en introduktion till så många som möjligt - i andra hand ge bidrag till utbildning och främja utveckling av användarvänliga gränssnitt - i tredje hand ge bidrag till anskaffning och support.(s. 10). 6

12 Reimegård (2003) har skrivit en artikel på SeniorNet Swedens hemsida om Datorer åt våra pensionärer. Där talar hon bl.a. om 24 timmars-myndigheten, som innebär att många myndigheter lägger ut all sin information och sina blanketter på nätet och medborgarna förväntas själva hämta hem detta. Alltför många seniorer står emellertid utanför detta nya informationssamhälle. Reimegård skriver: Subventionerade kurser borde vara en rättighet för alla pensionärer. Därtill borde pensionärerna få samma förmånliga villkor vid inköp av datorer, som de företagsanställda nu får för andra gången. På något sätt kan väl statsmakten anses vara vår arbetsgivare. Någonting måste göras åt det här problemet. Forskningsproblemet Nätbaserade distansstudier är en relativt ny studieform i vårt land. Detta beror givetvis på att den information och kommunikationsteknik, som är förutsättningen för dessa studier är ganska ny. Sen några årtionden tillbaka har datorer funnits, men det var först i mitten av talet, som Internet blev tillgängligt för den vanlige medborgaren. Informationstekniken används mer och mer i vårt samhälle. De yngre får lära sig tekniken i skolan och de yrkesverksamma får ofta lära sig datorhantering på sina arbetsplatser. Seniorerna får söka andra vägar för att få denna kunskap. Många pensionärer har aldrig använt dator i sitt arbete. Under fritiden är det heller inte så många som har stiftat bekantskap med datorer. Seniorerna märker emellertid att nu måste de lära sig denna teknik, om de skall kunna delta fullt ut i vårt informationssamhälle. Det är numera ett stort intresse bland våra äldre att lära sig att hantera en dator. Seniorer är en kunskapstörstande grupp i samhället. Det vittnar det stora deltagandet i cirklar, som studieförbunden anordnar. Seniorerna studerar de flesta ämnen, som finns. Min tanke var att använda den nya informationstekniken för att ge seniorerna möjligheter att skaffa sig mer kunskaper. Kan detta vara möjligt? Kan diskussionerna med övriga deltagare i en distanscirkel vara berikande? Kan seniorer vilja studera på distans?. Kan seniorer få nyttiga erfarenheter genom sina studier? För vilka seniorer lämpar sig dessa studier? Sammanfattningsvis kan mitt forskningsproblem beskrivas på följande sätt. Kan nätbaserade distansstudier vara en lämplig studieform för seniorer? Syftet Utifrån mitt forskningsproblem blev mitt syfte att undersöka om nätbaserade distansstudier kunde vara en lämplig studieform för seniorer. Jag ville speciellt undersöka hur deltagarna upplevde sina studier och om distansformen kunde tillföra något nytt, som den traditionella närundervisningen inte kunde ge. Mina frågeområden var följande: Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier? 7

13 Metod Deltagare i undersökningen Undersökningen har utförts i en studiecirkel, som har ägt rum under läsåret Cirkeln har bedrivits som ett projekt inom NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet). Ämnet har varit Internet, källa till kommunikation och kunskap. Cirkeln utannonserades i dagspressen, i SeniorNet Göteborg och bland tidigare cirkeldeltagare på studieförbundet NBV. Deltagarna, som anmälde sig till cirkeln bestod av fem kvinnor och tre män. Ganska snart slutade en kvinna och en man på grund av personliga skäl. Åldern på de sex kvarvarande personerna varierade ganska jämt från 65 år till 81 år. Personerna var boende i Göteborg eller dess närhet. Genom e-post och personlig kommunikation har deltagarna samtyckt till undersökningen och gett sitt tillstånd till att deras svar i enkäter och dokument får citeras. Cirkelns utformning Projektets syfte har varit att å ena sidan nå funktionshindrade personer, som bor hemma, och ge denna grupp en ökad möjlighet att delta i studiecirklar och möten med andra, och å andra sidan nå seniorer (55+). Alla deltagarna i cirkeln var dock seniorer utan funktionshinder. Cirkelns mål har varit att öka kunskaperna i olika ämnesområden genom studium av webbplatser samt genom diskussioner med deltagare och cirkelledare. Dessutom skulle e-post användas och träning av chat skulle ingå. Även Folkbildningsnätets innehåll skulle studeras. Cirkeln omfattade 8 studieveckor med ca 5 veckors uppehåll i samband med jul och nyårshelgen. Varje vecka motsvarade 3 lektionstimmar. Vi träffades vid 3 tillfällen i vår studielokal. Det var i början, i mitten och i slutet av studieperioden. För övrigt skedde all undervisning genom datorkommunikation med hjälp av Folkbildningsnätet, som använde plattformen FirstClass. Kravet på förkunskaper för att få delta i cirkeln var grundläggande insikter i Windows, Internet och något ordbehandlingsprogram. Dessa krav gjorde att alla hade erfarenheter av traditionella utbildningar eller studier på egen hand. Det krävdes dessutom att deltagarna hade tillgång till en fungerande dator, som kunde kopplas upp mot Internet, eftersom kursen byggde på datorkommunikation mellan deltagarna och cirkelledaren. Jag påpekade att eftersom arbetet huvudsakligen bedrevs på distans skulle det ge stora möjligheter till studier på tid och plats, som deltagarna själva bestämde. Studiematerial med studieanvisningar I början av cirkeln delade jag ut en studiehandledning. (Bilaga 1). Här används ordet distanskurs i stället för distanscirkel, som jag hittills har använt. I detta sammanhang är cirkel synonymt med kurs, men eftersom studieförbund benämner studier av detta slag med ordet cirkel väljer jag detta ord i fortsättningen. Jag har i handledningen redogjort för vad det skulle innebära att studera på distans, eftersom det skiljer sig avsevärt från studier, där alla lektioner sker i en kurslokal. Jag har beskrivit att vi huvudsakligen skulle träffas i vårt konferenssystem FirstClass. Där skulle vi göra våra inlägg i olika diskussionskonferenser. Redovisningar skulle 8

14 också lämnas in i FirstClass. Jag poängterade att deltagarna själva måste ta ett större ansvar för sina studier än vad som behövs i en traditionell cirkel och att jag huvudsakligen skulle fungera som en handledare. Under den första veckan träffades vi i vår studielokal. Då bekantade vi oss med varandra och lärde oss att ladda ner och installera klienten FirstClass, eftersom den var lättare att arbeta med än webbläsaren. Jag delade ut en manual över hur FirstClass fungerar. Vi studerade hur vår cirkel var uppbyggd i vårt konferenssystem och tränade på att göra små inlägg. Deltagarnas första uppgift var att göra en liten presentation i Distanscaféet. Det var en konferens vid sidan av de övriga. Här var det tänkt att deltagarna kunde skriva om lite av varje. Det behövde inte ha anknytning till de övriga studierna, utan skulle ersätta det fikasnack, som förekommer på arbetsplatser och skolor. Jag visade också på Folkbildningsnätets övriga konferenser och på deras pedagogiska resurser, som bl.a. omfattar en grupplicens på Nationalencyklopedin och PressText. Detta var vårt första kursavsnitt. Andra och tredje veckan ägnades åt kursavsnitt 2, som bestod av sökandet av dokument på Internet, som handlade om olika resmål. Jag började med att ge tips på några lämpliga webbplatser (bilaga 1, s. 4). Deltagarnas uppgift var att finna något intressant om resor och sedan skriva ett inlägg i en diskussionskonferens. Deltagarna uppmanades också till att svara på varandras inlägg. Jag kommenterade också de flesta inläggen. Vi utnyttjade även e-post och chat för våra kommunikationer. Detta arbetssätt användes också för återstoden av kursavsnitten. Efter varje avsnitt skulle deltagarna lämna in en kortfattad redogörelse över vad de funnit mest intressant av webbplatserna och diskussionerna. Denna inlämnades i uppgiftskonferensen. I konferensen, som innehöll frågor och tips kunde deltagarna ställa sina frågor om hur FirstClass skulle hanteras eller hur man utförde en del uppgifter på Internet t.ex. att få hjälp med informationssökning i en sökmotor. Kursavsnitt 3 ägde rum under fjärde och femte veckan. Det handlade om bild och konst. Under denna period hade vi också en träff i vår kurslokal. Då gjorde vi en utvärdering av den tid som gått. Det blev också tillfälle till frågor om hur vårt konferenssystem hade fungerat. Under sjätte och sjunde veckan behandlades ämnena bilar och växter. Denna kombination kan tyckas lite underlig. Meningen var att vi skulle ha ägnat oss åt djur i stället för bilar, men deltagarna ville hellre diskutera bilar. Under den sista veckan sammanfattade vi våra studier med utvärderingar och en avslutande träff i kurslokalen. I bilaga 2 har jag visat hur konferenserna i cirkeln var organiserade i FirstClass. Administratorn på Folkbildningsnätet skapade konferenserna i samråd med mig. Vid den pedagogiska planeringen har jag använt mig av handböcker från Bååth (1998) och Dahlén (1997). Val av forskningsmetod Jag har funnit att en fallstudie är en lämplig forskningsmetod för min undersökning. En fallstudie är en undersökning av en specifik företeelse, t.ex. ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp Merriam (1988, s 24) 9

15 Mitt fall är en nätbaserad distanscirkel som är riktad till seniorer. Min undersökning handlar om seniorer, som med hjälp av distansstudier har inhämtat kunskaper från Internet. Jag har också undersökt hur deltagarna resonerat och vilken betydelse studierna har haft för dem. Merriam (s 25-27) har granskat flera författare och då funnit att följande fyra grundläggande egenskaper är utmärkande för kvalitativt inriktade fallstudier - de är partikularistiska, deskriptiva, heuristiska och induktiva. Att en fallstudie är partikularistisk innebär att den fokuserar på en viss situation, händelse, företeelse eller person (.) Att slutprodukten i en fallundersökning är deskriptiv innebär att beskrivningen av den företeelse man studerat är omfattande och tät (.) Att en företeelse är heuristisk innebär att den kan förbättra läsarens förståelse av den företeelse som studeras (.) Induktiv betyder att en fallstudie till största delen grundar sig på induktiva resonemang Jag anser att min fallstudie är partikularistisk, eftersom den fokuserade på en viss händelse, nämligen studierna i en nätbaserad distanscirkeln. Så vitt jag kan förstå menar Merriam att slutprodukten i en fallundersökning är deskriptiv om resultatet är detaljerat och informationsrikt. Mitt resultat är mycket omfattande, vilket skulle tyda på att fallundersökningen är deskriptiv. Min undersökning borde kunna förbättra läsarens förståelse angående nätbaserad distansundervisning, eftersom den ger svar på många frågor angående distansstudier. Av denna anledning anser jag att min fallstudien är heuristisk. Jag hade en hypotes innan undersökningen, nämligen att nätbaserade distansstudier skulle kunna vara en lämplig studieform för seniorer. Under arbetets gång upptäcktes en mer nyanserad bild av denna studieform. Nya hypoteser uppstod. Bl.a. upptäcktes att diskussionerna i studierna kunde ha en mycket viktig funktion, men också att distansstudier borde kombineras med en stor portion av närundervisning. Detta resonemang visar bl.a. att min fallstudie är induktiv. Insamling av information Kvalitativa fallstudier bygger i stor utsträckning på kvalitativ information som hämtats från intervjuer, observationer och dokument av olika slag. Merriam (1988, s 84). Eftersom detta är en undersökning över studier, där kommunikationen mellan deltagare och ledare främst har förekommit på Internet var det naturligt för mig att i så stor utsträckning som möjligt även samla min information via Internet. Jag bytte därför ut intervjuer mot enkätfrågor med nästan uteslutande fritt formulerade svar. Enligt Nyberg (2000, s 101) räknas sådana frågor till kvalitativa metoder. Vid utarbetandet av frågorna har jag studerat Trost (2001). Jag skickade ut enkäterna vid tre tillfällen. Benämningen kurs används, men det är synonymt med cirkel. Deltagarna fick enkäterna i början av studierna med fyra frågor (bilaga 3), efter halva studietiden med 20 frågor (bilaga 4) och i slutet av studietiden med 14 frågor (bilaga 5). Jag lämnade enkäterna dels i en utvärderingsmapp och dels via e-post. Deltagarna svarade med e-post till mig. Vid min insamling av svaren har jag använt mig av metoden att kopiera svaren från bre- 10

16 ven och sedan klistra in dem i min sammanställning. Jag har sammanfört alla svaren till respektive fråga. Under våra träffar i studielokalen hade vi gruppsamtal om diverse frågor, som gällde vår cirkel. På så vis fick jag värdefulla synpunkter. Under arbetet i vårt konferenssystem har det skrivits många inlägg. Det var ju vårt främsta kommunikationssätt. Dessa dokument gav mycket information, som jag har använt mig av i min analys. Jag har också fått information genom e-post och genom chat. Under hela vår tid tillsammans på Internet och under våra träffar har jag kunnat göra observationer av det pågående arbetet. Analysmetod Under analysarbetet har jag sökt utveckla innebörder i enkätsvaren och övrig information.. Jag har enligt Kvale (1997, ss ) bl.a. tillämpat meningskategorisering. Det innebär att en text kodas genom att långa uttalande reduceras till enkla kategorier. Kategorierna växte fram under analysens gång. Inom varje kategori har jag placerat sådana uttalanden, som jag hämtat från enkätsvar, inlägg i cirkelns konferenser i FirstClass, från e-post, chat, personlig kommunikation samt synpunkter från samtal under träffarna i studielokalen. Merriam (1988, s. 140) skriver att Vissa fallstudier utgör i själva verket inget annat än falljournaler, dvs. i grunden deskriptiva redogörelser för den företeelse man studerat. Merriam säger vidare att materialet kan till och med presenteras utifrån de kategorier man använt sig av för att organisera sin information eller rådata. Detta har jag gjort beträffande den stora mängd information, som jag fått från de olika konferenserna, speciellt från diskussionerna, som gällde de olika kursavsnitten. Reliabilitet, validitet och generalisering Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i de observationer, som har gjorts. Den handlar också om i vilken utsträckning resultaten kan upprepas. Kommer en ny undersökning att ge samma resultat? Ett problem i detta sammanhang är att man då förutsätter ett statiskt förhållande. Eftersom detta är svårt att åstadkomma, kan man antagligen förvänta sig olika resultat vid skilda tidpunkter. Tillförlitligheten i mätningen handlar om hur väl undersökningsinstrumenten motstår slumpinflytanden av olika slag. Jag har samlat in information på flera olika sätt, främst genom enkäter och diskussionsinlägg, men även från observationer, e-post, chat samt personlig information. Jag eftersträvade att göra frågorna i enkäterna lätta att förstå. De besvarades också på ett sådant sätt att jag tyckte att deltagarna hade uppfattat frågorna rätt. Jag fick också utförliga svar. Inläggen i diskussionerna gav enligt min uppfattning en riktig bild av hur deltagarna hade uppfattat sina studier i denna distanscirkel. En fråga, som jag kan ställa är naturligtvis om svaren och diskussionsinläggen har påverkats av det faktum, att deltagarna visste att svaren kunde användas i en uppsats. Jag kan inte med säkerhet utesluta slumpinflytandet i min undersökning. Därmed får reliabiliteten anses något osäker. Validitet anger huruvida en undersökning mäter vad som avses att mätas. Det är viktigt att frågorna i en enkät är formulerade på ett sådant sätt att man får svar på frågan och inte på något annat. Eftersom jag själv var med under hela studietiden lärde jag känna alla mina deltagare. Jag tyckte att jag fick mycket god och riktig information från de frågor, som jag önskade 11

17 få svar på. Under diskussionerna kunde ev. tveksamheter redas ut, så jag tycker inte att det uppstod några missförstånd. Eftersom jag samlade in min information på flera olika sätt, kunde jag jämföra svaren på en enkät med exempelvis inläggen i diskussionsgrupperna. Jag anser att detta resonemang visar att validiteten är ganska hög. Generalisering är däremot inte möjligt att göra utifrån min undersökning. Jag hade alldeles för få deltagare för att med säkerhet kunna säga att de är representativa för hela gruppen seniorer. Tvärtom kan jag säga att undersökningsgruppen är ganska unik bland seniorerna. Det är inte så många i denna åldersgrupp, som behärskar den teknik, som krävs för att genomföra en nätbaserad distansutbildning. Vad jag däremot kan säga är, att i en likartad grupp kanske resultatet skulle ha blivit detsamma. 12

18 Resultat Jag utgick från mina frågeområden, som jag har beskrivit tidigare. Inom varje område har jag presenterat de kategorier, som jag funnit passa in i respektive område. Ordningsföljen har inget med kategoriens betydelse att göra. Under varje kategori har jag lagt in citat från deltagarna. Siffran anger vilken person som svarat. Jag har även lagt in några av mina inlägg, för att belysa hur diskussionerna kunde gå till. På grund av upphovsrätten har jag inte bifogat några bilder. Sådana hade vi som studieobjekt framför allt i kategorien kursavsnittet bild och konst under andra frågeområdet. Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? Intresse och nyfikenhet på vad en distanscirkel kunde erbjuda Av nyfikenhet, helt enkelt blir svaret. (1) Jag gick på en tidigare distanskurs ( ) och tyckte att den var både rolig och lärorik. (3) Intresserad av vad den kan ge. Är ej bunden till bestämd dag, sparar tid och pengar på uteblivna resor. Både distans och internet lockade. Allt jag får ut är värdefullt. Stilla min nyfikenhet. (4) Därför att lära mig att arbeta självständigt. Lära känna fler människor genom Internet och många nya kunskaper. (5) Seniorerna ville öka sina kunskaper Bättre handlag med Datorn, träning ger kunskap, tror jag mej ha hört. Lära mej mer rent allmänt om Datorn. (1) Av ren tillfällighet kom en inbjudan att vara med från NBV och jag hade tänkt på att jag behövde utvidga mina kunskaper eller åtminstone hålla vid liv vad jag lärt en gång - därför kom erbjudandet mycket lägligt. Att bli som en detektiv på nätet - att ta till mig all information jag behöver i olika sammanhang. (2) Bland annat att lära mig klara av att flytta text och bilder samt kunna skriva i Word och skicka som . (3) Kunskap om bra webbplatser. (4) Lära mig mer om nya intressanta områden och bifoga bilder. (5) 13

19 Att komma igång och leta uppgifter på många ställen. (6) Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? Kännedom om olika webbadresser och deras innehåll Bra att få kännedom om en massa webb-adresser. Intressant att få vetskap om vad andra människor är intresserade av. Rent allmänt att man kan få hur mycket info som helst. Kartorna jättebra om man vill bila utomlands från en adress till en annan. (2) Här kan man till och med beställa biljetter. (3) Jag har fått upp ögonen för hur mycket man kan få reda på tack vare internet och fått tips på användbara webb-platser. Jag har lärt mig söka på internet. (4) Inläggen och tipsen om webb-adresser och reserapporter. (5) Blivit inspirerad till nya resor. (6) Man kan få en hel del tips på GOOGLE. (1) Nationalencyklopedien är jättebra att ha. (2) Kunskaper från kursavsnittet resor Jag vill komma med ett tips som kan bli en härlig semester på Canarieöarna, om man inte har för stora fodringar. Min fru och jag hade ett hus där nere i 14 år, och många 2 och 3 månaders semestrar hade vi där i värmen, under de kalla månaderna här i Sverige. Många gånger bilade vi ner. Vi började alltid resan, när vi bilade, med att ta Stena Färjan till Kiel. Vi kom till Kiel utvilade och började färden mot Barcelona, övernattade i Frankrike 2 nätter, och kom fram lagom på kvällen då färjan, beställd genom Motors Resebyrå, gick utefter Spanska Kusten med besök i Malaga mot Las Palma på Gran Canaria. Resan tog 5 dagar. Numera får man bila till Cadiz på Spanska Västkusten, men det är fina vägar numera. På färjan var det mycket husvagnar och husbilar. Det var mest Tyskar, dom for med sina fordon ner till öns Södra delar Porto Ricko &Mogandalen, där dom hyrde in sej på Camping Platser. När man kommit dit ner använder man sej av de Gröna Bussarna när man skall handla, ex. Det finns små byar med billiga priser. Alla upplysningar får man av Spanska Konsulatet (1) Någon gång i framtiden skulle jag kunna tänka mig en resa till Madeira, jag har hört flera av mina bekanta som varit på ön och fascinerats av dess säregna natur. Idag har jag gått in på " svt.se "och vidare på " program o sajter" och klickat på "Packat och klart" samt skrev in resmålet Madeira. När jag kom in på resmålet 14

20 och undersökte de olika beskrivningarna förstår jag att det är ett hägrande mål. Dessutom tycker jag att "Packat o klart " guiden uppfyller mängder av tips. Kanske det är någon som besökt ön och vill tipsa ytterligare. (5) Jag kan varmt rekommendera Madeira. Vi har varit där två gånger, båda gångerna i november månad. Det var båda gångerna ett underbart väder, lagom temperatur och bad varje dag. Efter en vecka blir man knallbrun. Man badar ju för det mesta i pooler, vilket vi göteborgare väl inte tycker så mycket om, men är man djärv badar man i havet. Min man gjorde det i stort sett alltid - jag endast en gång när det var i stort sett lugnt. Där vi var, var det bara saltvattenpooler där det var en ständig cirkulation av vattnet, vilket kändes bra. Naturen och växtligheten är en upplevelse. Man kan, som Du förmodligen redan vet, vandra på levadorna, deras bevattningssystem, vilket kan rekommenderas. Det finns olika svårighetsgrader där - en del som har svindel kanske inte skall ge sig på de, som har branta stup vid sidan om. Man äter bra, taxi billigt, en härlig saluhall inne i Funchal med underbar fisk och härliga grönsaker. Ett måste tycker jag som älskar blommor är att köpa med sig hem orkidéer och flamingoblommor eller annat, som förpackas så att de kommer hem i perfekt skick. (2) Några tips om vad det kan innebära att vara sjöman: Att: inte kunna sitta stilla en enda minut på 23 dygn. (23x24x60min). Jag får skavsår på ytterlåren. Att: inte kunna ligga stilla. Det är förenat med livsfara att inta sin favoritställning (hopkrupen med ena benet över det andra) åtminstone i långskeppskojen. Efter en stund uppstår gnidningselektricitet och man slår bokstavligt talat gnistor med knäna. Då är det dags att byta till tvärskeppskojen. Där får man omväxlande susningar i öronen och myrkrypningar i tårna. Men till och från har man i alla fall varit avdomnad. Fartyget rullar, slingrar, kränger, sätter niger, shakar, twistar och försöker göra sig fri från allt hon släpar på. Däckslasten hängde ett tag halvvägs över relingen. ATT: Försöka intala sig att den kakafoni av ljud man jämt är omgiven av, är elektronisk musik. Det brakar, knakar, tjuter, visslar, gnyr, gnisslar och bankar. Sidoplåten på badkaret låter hela tiden. Den har nu befriat sig från de flesta skruvarna. Frontplåten är irriterad av oljudet och tjongar till emellanåt, så pass oregelbundet att man väntar på nästa smäll. Och snyftar gör hon, Hakone. Jag har jagat fripassagerare över hela båten. ATT: försöka ta sig vatten över huvudet, när vattnet kommer ur duschen i 45 graders vinkel. ATT: ha alla möbler surrade och alla prydnadssaker bortplockade. ATT: alla dörrar är ofantligt mycket tyngre än vanligt och slår till om man inte skyndar sig igenom. Nu kan det också innebära positiva saker: ATT: bli väckt mitt i natten av alarmklockan, rusa upp, repetera nödtrafiken i huvudet och så komma underfund med att det var falskt alarm. Vilken lycka! ATT: kvickt kunna byta frisyr. Bara att sticka huvudet ut genom bryggdörren. ATT: slippa gå långa sträckor för att få motion. Det finns hur många uppförsbackar som helst på bryggvingen. 15

21 ATT: slippa betala för vibrationsmassage. Det kostar 15 pfennig för två minuters behandling på Planten och Blumen i Hamburg. Här får man det dygnet om och har t.o.m. betalt för det. ATT: tycka andra omgångens morgonkaffe smakar vidunderligt gott, efter att i en halvtimme torkat upp första omgångens kaffesump från den heltäckande mattan. ATT: på betryggande avstånd njuta av sprakande åskväder i Malackasundet. ATT: bli jagad och nästan upphunnen av tyfonen Anita och så hinna undan. ATT: gäcka tyfonerna Gilda och Harriet. Bägge sträckte sina långa och hårda armar för att krama om oss. Nu är det guskelov så att sjömanslivet inte bara består av fröjder till sjöss, men om hamnlivets, åtminstone Japans, kan det skrivas många uppsatser om. (6) Jag känner att jag inte är färdig med resor men intresset är väckt. Jag har ju en lång adresslista nu, så jag kommer att fortsätta. Jag har dessutom fått tips på andra nyttiga sidor, som jag inte visste om, eftersom jag bara skummat förut, ex gula sidorna, vägverket och shellgeostar. Man blir ressugen, när man läser kurskamraternas förslag det är den enda nackdelen. I övrigt har det varit mycket intressant. (4) En sammanfattning av första avsnittet är, att de webb-adresser du hänvisat till har varit en fin meny och för mig öppnat många nya infallsvinklar på att söka information och för att planera resor och aktiviteter i samband med detta. Beträffande adresser tycker jag att ex: soka.nu/resor och gula sidorna varit bäst. (5) Kunskaper från kursavsnittet bild och konst Europeisk konst. (ett startinlägg). Nu tänkte jag gå igenom den sista webbadressen, som jag föreslagit i kursavsnitt 3 nämligen Obs! det bara att klicka på adressen, när den är blåfärgad. Gör det så slipper ni skriva in det långa namnet för hand. Sedan kan ni spara adressen i favoriter. Om ni har högtalaren på, kommer ni att få höra en melodi spelas upp, när ni startar denna sida. Sidans text är på engelska, men det har ni sagt att det är inget problem. Jag föreslår att ni besöker de olika länkarna, men börja med Artist Index. (.) Ni kan få guidade turer över t.ex. alla konstnärer i ett visst land över en viss tid. Gå till Guided Tours. Här finns mycket mer att se Jag skall återkomma med ytterligare några konstadresser. (S-B.) Nu skall Ni få stifta bekantskap med min lilla favoritfågel, som jag har i trädgården året runt. RÖDHAKEN tycker jag har en så underbar liten kompakt form och det roströda bröstet är så vackert. Vad skönt det var med S-B:s instruktioner. Livet blir ju så mycket enklare när man har bra handledning. (2) 16

22 Med min Bild (landskap) ville jag också få med namnet på Konstnären, Hur får jag det, vad söker jag då? (1) Du undrade var konstnären heter till din bild "Landskap" Jag gick in på Google och sökte efter landskap och fick upp din bild. Det finns alltid en information, varifrån bilden är hämtad. I detta fall var bilderna från Lotta Tjernström, som alltså var konstnären. Du kan klicka på adressen: hem.fyristorg.com/b_t/lotta/ art/pic-archive.html och du kommer till hennes samling. Pröva får Du se. (S-B.) Jag gick också på en guidad tur i dag på Jag valde tur 7 låglandskonst. Det var mycket intressant. Mycket holländsk konst, som jag sett på muséer där och i St Petersburg. Underligt bara att man sällan ser konst på väggarna i holländska hem. De tittar väl på de gamla mästarna på muséer i stället. Efter turen gick jag tillbaka och sökte Vincent van Gogh. Vad jag inte visste var att han finns på massor av muséer världen över. Jag har varit på ett underbart van Gogh muséum i Holland. Bifogar en bild som inte är så känd från honom men som är ett typiskt holländskt motiv.(4) Jag har inte haft tillgång till min dator på några dagar därför min tystnad. En av mina många favoriter när det gäller måleri är en av våra västkustmålare, nämligen Ragnar Sandberg som föddes 1902 och fick leva i 70 år. Det finns en del bilder av honom på Göteborgs Konstmuseum. Hans färger är som poesi tycker jag. Jag hittade bara en enda bild av honom på Då tog jag i stället och sökte helt enkelt på Ragnar Sandberg och fick då några bilder. Därefter gick jag in på Nationalencyklopedin för att se vad som stod om honom där. Som Ni vet så är det ju inga bilder att hämta därifrån utan i stort sett enbart text. Jag blev mycket förtjust när jag läste om honom för i artikeln framkom det att en som har haft stort inflytande på honom är Pierre Bonnard (fransman, ). Bonnard är en av mina absoluta favoriter. Jag såg en stort upplagd utställning på Louisiana utanför Helsingör för några år sedan med massor av fantastiskt fina oljemålningar av honom. Fina interiörer där hans hustru oftast stått modell. Men nu var det inte utländsk konst, som vi skulle ta fram. S-B, Din bild från Ann-Christins Galleri var fin men alldeles för söt för min smak. Det skulle vara roligt att höra vad Ni alla tycker om Ragnar Sandberg. (2) Jag såg också Bonnardutställningen på Louisiana häromåret. Den var vacker och, som jag minns den, var det ett stort antal verk. I samband med trettondehelgen var jag i Stockholm en vecka. På Liljevalchs stängdes just Ragnar Sandbergs utställning, så jag hann inte se den. Om jag inte fattade fel, så är det så att Sandbergutställningen skall flyttas till Göteborg. Jag hoppas att jag har rätt för jag vill gärna se den. Den bild Du tagit fram är vacker. Det är väl ett av hans självporträtt? Under senhösten hade TV ett program från Sandbergutställningen i Stockholm. Där medverkade också en dotter Sandberg. Hon hade gjort en sammanställning av hans efterlämnade skisser o s v. Jag tror, att detta hade kommit eller skulle komma i bokform. Du frågar vad vi tycker om Ragnar Sandberg. Jag tycker mycket bra om hans målningar. Dessa underbara färger! (3) 17

23 Jag har också sett en del av Ragnar Sandberg och han tillhör ju också de s.k. göteborgskoloristerna och anses också som den mest spirituelle och intellektuelle av dessa. En fin bild du skickade. (5) Jag gjorde som S-B föreslog, och gick in på Göteborgs Konstmuseum, där tittade jag på Ragnar Sandberg. Det skulle vara roligt att få en förklaring på vad det är som är så märkvärdigt med denna konst som han företräder "Sommarnatt" heter konstverket. Vi skulle ju framföra våra åsikter så det blev en diskussion om det. När man tittar på ett konstverk så är det ju skönheten i målningen man beundrar, men här vad ser man här, det kallas visst 40-talister? Roligt att höra åsikterna. (1) Jag gick in på Göteborgs konstmuseum - Ragnar Sandberg. Det är inte precis något jag skulle hänga hemma, men den ger mig mer att fantisera om än bara färg. Det startar en separatutställning av Ragnar Sandberg i dag på Göteborgs konstmuseum. (4) Jätteroligt att kunna sända vackra bilder och dela med sig av denna glädje. (.) Jag tycker fortfarande att det är svindlande med all info man kan få över nätet. I allra högsta grad har det varit berikande. Vad sedan människor tycker om konst är ganska kul men förutsägbart. Det blev ett ganska ytligt tyckande i största allmänhet, men det blev en livlig diskussion i alla fall och ett engagemang. (.) Summa summarum är att jag tycker det har varit en mycket givande omgång i kursen. (2) Rent allmänt kan jag säga att konst intresserar mig, men tyvärr är jag ej så kunnig på detta område, så därför har inläggen från min sida varit sparsamma. Däremot har jag från dels S-B och alla ni andra fått många tips om vad jag kan se om adresser på museer och olika konstnärer för att fördjupa kunskaperna. De virtuella vandringarna fascinerar mig och återväcker tidigare besök på Bl.a Louvren, Louisiana o Padro musèet. Sidorna som jag använt mest har varit: Google, Evreka, Svensk kultur och specifika för respektive ort och museum. Jag håller fast vid det jag tidigare skrev i förra analysen att världen som öppnar sig genom detta medium är fantastiskt och mycket lärorikt. (5) Kunskaper från kursavsnittet bilar och växter Nu skall ni få en uppgift, som handlar om bilar. Tänk Er att ni skall köpa en begagnad bil. Ni får själva välja storlek, ålder, märke, prisklass m.m. Leta på internetsidor efter bilhandlare eller privatpersoner, som säljer begagnade bilar. Ni kan titta bland länkarna i Catweb. Ni kan söka i Google. Det finns många fler länkguider t.ex. i Välj motor. När ni har funnit något lämpligt presenterar ni förslaget i denna konferens. Det är ju just i sådana här situationer, som Internet kan vara till stor hjälp. Jag hoppas på många svar. (S-B.) 18

24 Efter mycken möda har jag äntligen hittat en begagnad bil. Först försökte jag att hitta en begagnad Aston Martin i England, men det verkar inte som om det finns några. Man kan hitta hur mycket info som helst om Aston Martin och alla intresseföreningar i dess kölvatten, men en begagnad dito hittade jag inte. Hade velat ha en 1968 DB66 Volante. Det byggdes bara ca 200 av den så de är en raritet och förmodligen fruktansvärt dyra. Då gick jag i stället över till att leta efter Toyota Avensis på olika sökmotorer, men hittade ingen med de värden jag hade matat in. Man kan givetvis ändra prisbild och årsmodell osv. och till slut hitta en men jag gav upp det projektet och gick i stället in på gick sedan på motor och sökte på begagnade bilar hos privatpersoner. Sökte en Volvo V40 och hittade en dito med 2,0 liters motor turbo -99 års modell körd mil automatväxlad och med läderklädsel. Pris SEK. Den fanns hos en privatperson i Forsheda, som ligger 12,4 mil fågelvägen från där jag bor. Det fick man också upplysning om genom att mata in sitt postnummer. Vad tycker Ni om detta pris. Låter det inte ganska mycket? (2) Jag har funnit en intressant webb-plats som heter på denna plats kan man som privatperson gå in med en radannons och sälja allt mellan himmel och jord och naturligtvis göra många fynd. Den är uppbyggd i geografiska områden vilket underlättar när man söker något i närheten. Jag gick in och fann t.ex. en Peugeot 405 mi a skattad och besiktad c:a mil på mätaren och kan bytas mot fräsch 740 eller fin Golf eller Kadett. Gå gärna in och se vilka möjligheter som öppnas. (5) var verkligen bra, rek. av S-B, det finns många andra, Alta Vista bl. annat, om man söker bil eller grejer till den, nya eller beg. Jag har en V,W. Golf Syncro med V6 och 4Hjuldrift, rolig bil att köra, med mycket Lull-Lull, passande en 80 års gubbe med keps, väldigt noga med det när man ligger i vänster filen på motorvägen. Få se nu vad damerna säjer om detta ämne? Dom håller väl inte bara på med krukväxter. (1) Jag har läst Ditt inlägg om att Du är Volkswagenägare och -brukare och hur och var Du kör på vägen. Nu vet jag precis hur Du ser ut när Du kommer körande med kepsen på. Jag kör också Volkswagen, men har bara en liten Polo, knallröd. Jag har ingen keps. Vår uppgift från S-B var väl att tala om hur vi skulle göra om vi skulle köpa en begagnad bil. Eftersom jag alltid haft Volkswagen kan jag inte tänka mig något annat. Jag gick in på MSN Shopping och kunde där begränsa mitt letande. Först sökte jag alla Volkvagnar, men det blev för många. Jag tog sedan bara Wolkswagen Polo åren Detta gav cirka stycken alternativ. Priserna varierar. Jag hittade en röd Polo 1986, som gått km och kostade kronor. Det var den billigaste. Den dyraste var en Polo av 2001 års modell, hade gått km och kostade kronor. I ärlighetens namn måste jag nog säga, att jag skulle inte våga köpa bil på det sättet. Jag kan för lite om motorer och liknande. Vår uppgift var väl kanske inte heller att genomföra ett köp. Om jag skulle vilja byta min nuvarande Polo, så går jag nog en gång till till Din Bil. (3) 19

25 Jag har koncentrerat mig på att leta efter orkidéer, både i kruka och i vilt tillstånd. Min man och jag köper gärna en orkidé, när vi har pengar över. Men jag kan aldrig få dem att blomma om trots vänners goda råd. Nu har jag sökt både på odla.nu och googles och njutit av alla vackra orkidéer. En hemsida hade 700 foton av orkidéer indelade i olika klasser. Man kan få goda råd både genom att läsa på hemsidorna och att skicka in frågor. Jag har prövat båda delar. Mina finaste blomsterstunder har jag dock upplevt på Öland i maj flera år i rad. Man blir alldeles betagen när man sitter på en äng fylld av blommande orkidéer, ex Adam o Eva, Sankt Pers nycklar, Johannesnycklar och Krutbrännare. Vi hade tur som kände en orkidéfantast- ( ). Han har kuskat Sverige runt och fotograferat de 44 arter som finns i Sverige. Han var vår guide på Öland ett par gånger. Med hans hjälp hittade vi också guckuskon. En annan gång hittade vi nattvioler en kväll. Vilken doft! Jag har bilder och film hemma om Ölands orkidéer, men det var svårt att hitta en sån vacker äng på nätet. Man kan läsa om orkidéer på Öland på evreka.passagen.se men också på linnaeus.nrm.se. (4) Jag förstår att Du också tycker om orkidéer. Det låter kanske som skryt, men just nu har jag två stycken Phalaenopsis som blommar om. Jag har lyckats med att få någon att blomma om någon enstaka gång förut. I november förra året tyckte jag att dessa två såg ganska tråkiga ut och jag beslöt att slänga dem. Emellertid satte jag dem bakom gardinen. I samma fönster placerade jag sedan en adventsljusstake, som jag hade tänd dygnet runt. Ganska snart upptäckte jag blomstjälkar med små knoppar. Sedan cirka en vecka blommar de båda två Den ena har en stängel med två blommor. Den andra har två stänglar med vardera två blommor och ytterligare någon knopp. Jag är jätteglad att det lyckades så bra. Det är inte skicklighet utan bara tur. (3) Utvärderingen av kursavsnitt 3 blir ju återigen hur många fina tips om adresser och spännande inlägg från var och en jag får. Adresserna Odla.nu och Googles som du rekommenderat har varit helt suveräna och inspirerat mig. Att kursen varit värdefull och inspirerande är helt klart och jag har lärt mig massor under denna tid. (5) Kunskaper från inlägg i distanscafét Varje söndag när jag tänder ett ljus i advent tänker jag tillbaka på min barn - och ungdom. När ett ljus tändes läste vi i skolan en liten vers som löd: Vi tänder vårt första ljus i advent osv." /Jag kan inte mer av versen/. Söndagen därpå "vi tänder vårt andra ljus i advent osv." Nu undrar jag om någon i gruppen kan fortsättningen. Jag tror att det var i skolan vi läste den. (2) Jag har också glömt hur fortsättningen lyder på versen. Hoppas någon annan har bättre komihåg. Jag gick emellertid, som jag alltid brukar göra in på en sökmotor, för att försöka finna svaret. I Google i sökrutan skrev jag först "vi tänder vårt första ljus i advent". Det blev inget napp. Då skrev jag adventsverser. Då fick jag flera träffar Den första adressen var Elisabeths webbplats med adressen: Där fanns en dikt med fyra verser om advent. Längre ner på sidan finns mycket annat att välja på bl.a, julsånger. Jag har ingen aning om vem Elisabeth är, men ni skall finna att det är 20

26 många privatpersoner, som har lagt ut trevliga sidor på nätet. Gå in och pröva att söka i Google på t.ex. adventssånger, så får ni många länkar att välja bland Om ni vill höra ljud kan ni skriva advent ljudfiler i Googles sökruta. Då fick jag bl. a. upp CD skivor av Ralph Lundsten (Classics) som innehöll flera uppspelningsbara melodier. Om jag skriver jul ljudfiler får jag upp mycket intressant Pröva allesammans, så ser ni vad mycket Internet kan bjuda på. (S-B.) Vad roligt det här kan bli. Jag följde S-B:s förslag och kom fram till adventsverser. Där fanns ju många av julklassikerna. Därefter kom jag till Elisabets webbsida. (3) Gott Nytt År önskar jag er alla! Här skulle jag lägga till ett fyrverkeri eller annan trevlig bild. Men hur får man över en bild till detta meddelande? Det behöver jag lära mig. (4) Minnestest Tack för trevligt sällskap i går. Här kommer testprogrammet: (6) Tack för testprogrammet. Jag har nu lagt in det som "Favorit", så kan man ju testa sig då och då. Mitt första försök var förödande - men jag förstod efteråt att man måste vara koncentrerad och inte sitta och tänka på en massa annat man måste göra. (2) Kunskaper om chat Jag är ännu inte där. (1) Chattat har jag aldrig gjort förut och det är bra att veta hur det går till. Men jag blir nog aldrig någon ivrig chattare. (2) När det gäller att chatta har jag deltagit i sådant några gånger. Sista gången jag chattade lyckades jag fånga upp (2) och vi växlade några meningar. Plötsligt bröts förbindelsen och det var därefter min dator blev så jättekonstig. Av det skälet har jag avhållit mig från att chatta. (Det är möjligt att det bara är jag som inbillar mig.) (3) Jag har chattat förut via ICQ med mina barn.(.) Det har nyhetens behag, men i längden ger det mig inte så mycket - troligen pg a att jag skriver för sakta med mina pekfingrar. Den jag chattar med hinner ju till nästa fråga innan jag svarat på den första. Jag tycker också att SMS är för omständligt. Det är enklare att ringa.(4) Ja att våga gå ut mera och söka kunskaper på nätet från olika webbadresser och även "chatta" med någon. (5) 21

27 Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? Synpunkter på tid och rum Jag hade en fråga på min enkät som löd: Har Du i genomsnitt använt mer eller mindre tid till distanskursen mot vanliga datakurser med ungefär samma innehåll? Svaren blev: Det är nog samma tid, kanske mer. (1) Mycket mer tid. På den aktuella frågan kan jag säga att jag för min del har tyckt att det har varit roligt att leta fram upplysningar från nätet. När man sitter och söker ger det ena det andra - man vill hela tiden veta mer - och det har gjort att tiden har rusat iväg. Det är en av orsakerna till att jag har tyckt att det har varit givande. Sedan kan jag väl också säga att jag tycker att man har ett visst ansvar både gentemot lärare och kurskamrater att det kommer ut något bra av det hela. Det är ohållbart om en enda person - läraren - skall dra hela lasset. Det måste vara ett samarbete. Jag tycker att det framgick av prospektet till kursen att det gällde att engagera sig hemma via datorn, så alla måste ha varit medvetna om det. Ett visst tryck har alltså också bidragit till att jag har försökt att anstränga mig lite extra. Men det är ju bara bra. (2) Betydligt mera tid. Delvis beror detta kanske på kursens innehåll. Jag tänker på alla webbsidor som man skulle besöka och där man ofta fann många intressanta ämnen även utöver de man egentligen skulle ta fram. Detta gjorde letandet tidsödande. (3) Mycket mer tid. Det har berott på att det har varit så intressant, att man har velat lära sig så mycket som möjligt. (4) Mera tid. (5) Övriga synpunkter på tid och rum har varit följande: Naturligtvis är det en fördel att sitta hemma och göra det som skall göras i lugn och ro på tider som passar en bäst. (1) Inga tider att passa. Kan arbeta i egen takt. Kan vara med även om man är lite krasslig eller rörelsehindrad. (2) Man slipper att passa tider och behöver inte oroa sig för transportsvårigheter. Jag kan utföra arbetsuppgifterna hemma vid min egen dator, på tider som passar mig och kan göra det i kortare eller längre pass. (3) Man missar ingen kursgenomgång för att man är upptagen en viss dag. (4) Att slippa passa tider. (6) 22

28 För min del blev det "fel tid på året". Sedan kom jag helt snett. Detta beror emellertid på mig personligen och inte alls på planeringen av kursen. (3) Att cirkeln startade före jul var ej bra. (4) Brytningen över två terminer var inte bra. (5) Mycket bra att kunna studera hemma. Hade det varit en vanlig kurs hade jag inte kunnat vara med under min sjukdom. (6) Kostnader med distansstudier Ingen tid och inga kostnader för att förflytta mig till en kurslokal. (3) Jag undrar hur stor telefonräkningen blir. Jag har försökt att sätta mig på kvällarna men då är min nacke inte så pigg. (4) Men framför allt är det mest positiva att man har kommit underfund med att man ju faktiskt har obegränsat med jätteintressanta ämnen att ta till sig via datorn. Synd bara att man måste vara uppkopplad hela tiden. (2) Eftersom jag har bredband blev kostnaden aldrig avgörande. (3) Tankar om studierna Jag har fått upp ögonen för hur mycket man kan få reda på tack vare internet och fått tips på användbara webb-platser. (4) Man blir aktivare, har en press på sig och kommer att komma ihåg det man lärt sig bättre. (4) Kräver större disciplin. (5) Det är en nackdel att man inte har tillgång till lärarens kunskaper men man saknar en lärare att rådfråga, och umgänget med de andra eleverna. (1) Man går miste om stimulansen att komma ut och träffa andra människor. Ibland är det också en nackdel att sitta hemma, där ingen "pushar" på. (3) Jag kan tänka mig att deltaga i flera distanskurser. Denna kurs har bland annat lärt mig att det går att ha kontakt och utbyta åsikter via distans. Den dag jag inte längre kan ta mig till en kurslokal är detta säkert ett utmärkt alternativ till "vanliga kurser". (3) Det har varit roligt att kunna följa alla diskussioner, även om jag inte själv orkade skriva, när jag var sjuk. I en vanlig kurs hade jag inte haft denna möjlighet. (6) 23

29 Kan en distanskurs, så som vår var utformad ge sociala kontakter? Ja men med mer sociala kontakter, som vi har haft. Närkontakter är alltid bra. (1) Ja, om man träffas fysiskt som vi gjorde och om man är beredd att bjuda på sig själv via nätet. (2) Ja. Ofta hittar man gemensamma intressen. I vår kurs fanns t.ex två personer som plötsligt upptäckte att de kom från samma stad (vill jag minnas). (3) Om man träffas några gånger. (4) Om upplägget är som vårt, med avstämningsträffar emellan så att man lär känna varandra innan kursstarten vilket underlättar fortsättningen. (5) Seniorernas upplevelser om sina datorkunskaper. Jag ställde en fråga med givna svarsalternativ, för att få reda på hur seniorerna upplever sina datorkunskaper. Frågan och svarsalternativen var följande: Kan datakurser i allmänhet ge något mer än att hantera några dataprogram? Jag har gett åtta förslag. Skriv ja efter de meningar, som du instämmer i. a) Att få ökande möjligheter till kontakt med släkt och vänner genom e-post. b) Att känna att man hänger med i utvecklingen. c) Att få bekräftat att man inte är för gammal för datorer. d) Att inte behöva känna sig isolerad, när hela världens informationsflöde är tillgängligt genom Internet. e) Att få större självförtroende, när jag ser att jag kan hantera en dator. f) Att få större kontakt genom att delta i diskussionsgrupper, som finns lite varstans på Internet. g) Att våga chatta med någon programledare efter ett TV-program. h) Vi vet att lösa korsord är bra för att hålla i gång hjärnan. Tror du att dataanvändning kan ha en liknande effekt? Alla svarade ja på fråga a-e och h. Två var tveksamma till f och g. Övriga svarade ja även här. Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier Hur undervisningen har bedrivits Läraren utmärkt. Alla webbadresserna var bra Man har varit tvungen att sitta mer vid datorn än eljest. (2) 24

30 Sammanfattningsvis tycker jag att kursen har varit bra. Den överträffar mina förväntningar när det gäller kursledarens aktiva insatser i form av snabba och lättfattliga svar på frågor och fortlöpande uppmuntran att komma med inlägg. Jag tycker också att "gruppen fungerade". (3) Mycket över mina förväntningar Kursledarens engagemang, kursens innehåll samt att lära känna Folkbildningsnätets möjligheter. Bra upplagt på våra kurssidor (4) Kursen kanske skulle spridas ut på fler veckor, så man kunde gå in grundligare på nätet. Jag kände att jag inte hann gå in så mycket på webbsidorna eller leta upp egna förslag. För pressat tidsschema. (4) God och snabb support vid behov och nya sökmotorer och välformerade tips på olika ex. resmål, konstbesök etc. Lärt mig många nya saker. (5) Att förkunskaperna är tillräckliga När det gäller mej själv mer kunskaper i datorkännedom och datorhantering (1) Hantera dator ganska bra t.ex. kunna maila, söka på Internet och dessutom är lite engelska bra. (2) Kraven bör inte vara så höga att de blir avskräckande. Det är naturligtvis bra om man behärskar lite Word och Internet, men ofta är det intresset för kursen och ämnet som är avgörande, tror jag. (3) De måste känna till Word, Windows och Internet. Ska kunna skicka och lösa problem på egen hand efter skriftlig instruktion. Måste vara kopplad till Internet hemma. (4) Att ha goda förkunskaper för att hänga med. (5) Att ha baskunskaper. (6) Att dator, uppkoppling och FirstClass fungerar Min Dator pajade när jag höll på med First Class. Allt gick snett, inte nog med datorn som krångla, jag vågade inte gå in på First Class sedan, Skrivaren behagade att också sluta att fungera (1) Det var inga svårigheter att ladda ner First Class programmet. Däremot har jag bristande kunskaper när det gäller att förstå hur detta program fungerar tillsammans med Word och bildhantering. (3) Det gick ganska hyfsat att ladda ner FirstClass, men inte förstå hur det funkar. (6) 25

31 Blev utloggad i tid och otid. Hade också svårigheter i början att komma in på First Class - det påstods att jag inte hade rätt server, vilket jag hade. (2) Blev utloggad ganska ofta, (4) Jag har inte haft några problem som riktar sig mot First Class. Mina problem har varit mot operatören men ändå marginellt. (5) Betydelsen av deltagarnas engagemang och intresse Det är säkert bra att ledare och deltagare är överens om ämnen och kanske också att det finns lagom stränga krav att genomföra uppgifter inom bestämd tid. Sanningen är väl att hur väl man än planerar en kurs, så är det sammansättningen av gruppen som blir avgörande (3) Elev som är självständig i datorarbete och kan lägga ner mycket tid. (4) Kunskapstörst och engagemang. Det har inte varit ett 100%-igt engagemang från alla kursdeltagarna. (2) Är rädd för att göra bort mej, inte nog insatt. (1) Jag tycker att det är roligt att dela med mig av det jag tycker är intressant. (2) Jag gillar att skriva. (6) 26

32 Diskussion I detta avsnitt kommer jag först att jämföra mina resultat med tidigare forskning. Därefter diskuterar jag min metod. Sedan resonerar jag om viktiga upptäckter och konsekvenser från mina resultat och till slut ger jag ett förslag till fortsatt forskning inom området nätbaserade distansstudier för seniorer. Mina resultat i jämförelse med tidigare forskning Mitt syfte var att undersöka om distansstudier kunde vara en lämplig studieform för seniorer. Jag har satt upp fyra frågeområden, som jag har försökt att få svar på, nämligen: Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier? Jag väljer att i tur och ordning undersöka mina resultat och jämföra dem med tidigare forskning för att påvisa likheter eller olikheter, samt söka förklara avvikelserna. Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? Min undersökning visade att den främsta anledningen var, att deltagarna ville öka sina kunskaper i sitt datorarbete. Framför allt ville de lära sig mer om bra webbplatser, som de kunde hämta information ifrån. Det var väl ganska naturligt att detta önskemål kom fram, eftersom detta var ett av cirkelns mål. Ett annat motiv var nyfikenheten på vad en distanscirkel kunde erbjuda. Riomar och Rydbo (2001, ss 48-51) fann samma sak hos sina deltagare. De hade inte använt detta undervisningssätt tidigare och det var fallet med de flesta hos mig också. Riomar och Rydbo ansåg att fascinationen för tekniken hade svalnat under senare år. Jag har inte märkt detta hos seniorer. De flesta av dem har aldrig distansstuderat, så de vet mycket lite om denna teknik. Att inte behöva vara bunden till en bestämd dag för sina studier var också ett motiv. Detta hade också Riomar och Rydbo funnit vara angeläget hos sina studerande. Mina deltagare angav även sådana motiv, som att det sparar tid och pengar med uteblivna resor. Möjligheten att få arbeta självständigt och lära känna fler människor genom Internet var också lockande. Riomar och Rydbo hade med sådana motiv som uppmuntrad eller uppmanad av arbetsgivare. Eftersom alla i min grupp hade lämnat yrkeslivet, var inte denna fråga aktuell. Det som däremot kom fram under cirkelns gång var att ett motiv till att välja en distansutbildning kan vara, att den passar bra om man blir sjuk. Då behöver man inte missa så mycket, som man gör, när man inte kan ta sig till en studielokal. 27

33 Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? Vårt egentliga studiearbete bedrevs i våra diskussionskonferenser. Det som alla deltagarna sa, var att de hade fått upp ögonen för hur mycket information, som Internet kunde ge. Tipsen om webbadresserna uppskattades. Upptäckten av vad en sökmotor kunde ge om användbara länkar till intressanta webbplatser var fascinerande. I diskussionerna har jag valt att återge några inlägg nästan helt och hållet. Det har jag gjort för att läsaren skall få en uppfattning om hur diskussionerna gick till. I kursavsnittet resor skulle deltagarna skriva om egna reseminnen eller leta upp nya resmål och berätta för de andra om vad de tyckte var intressant. Det blev tillfällen att fråga övriga deltagare om råd och tips om en resa, som man ville veta mer om. På så sätt blev alla aktiverade. Det blev roligt att dela med sig av sina egna erfarenheter. I inläggen gavs det hela tiden förslag på nya trevliga webbadresser. I avsnittet bild och konst har jag citerat ett av mina startinlägg, för att visa hur jag inledde en diskussion. Redan tidigare hade jag uppmanat deltagarna att leta efter konstverk, som de var intresserade av. De skulle även leta upp bilder av olika slag, som de skulle visa och kommentera. Det framgår av inläggen att vi fick en ganska livlig diskussion om en konstnär. Alla har ju inte samma uppfattning om ett konstverk och här märkte jag att en distanscirkel av detta slag gav rika möjligheter till att ventilera åsikter, samtidigt som deltagarna lärde sig mycket om de aktuella konstnärerna. Detta ämne engagerade mina deltagare. Med den stora erfarenhet som seniorer har, fick vi alla ta del av en stor kunskap. Min undersökning visar på precis det som Waern (2002, s.39) säger, nämligen att genom diskussioner lär sig deltagarna av varandra och de blir intresserade av varandras inlägg. Bild och konst fick flest inlägg i sin diskussionskonferens. Det blev 81 st. efter ett tvåveckors studiepass. Även de övriga konferenserna fick många inlägg. I avsnittet bilar och växter lärde sig deltagarna att finna information på nätet bl.a. om begagnade bilar och dess priser. Även här gav diskussionerna kunskaper, som kanske inte hade uppnåtts utan diskussioner. Beträffande växter gavs det många goda råd om krukväxter bl.a. om orkidéer. Utan diskussionerna hade kunskaperna fått komma enbart från webbsidor, men nu fick alla ta del av personliga knep, för att få så vackra orkidéer som möjligt. I min kamratcirkel om webbsidor fann jag samma entusiasm för diskuterandet för att nå kunskap. Råberg (2001). Det har visat sig att många distansutbildningar fortfarande är mycket bok på burk Gärdenfors (2002, s.17). Jag är medveten om att diskussioner i den omfattningen, som jag har haft, inte passar in i vilken utbildning, som helst. Men när det gäller att studera olika ämnen utifrån webbsidor är det ett utmärkt sätt. I distanscaféet kunde deltagarna diskutera lite av varje. Minnestestet blev prövat. Det kanske inte är så konstigt i seniorkretsar. Man vill ju få bekräftat att minnet fortfarande är vitalt. H70- undersökningen som Bergkvist (1992, s. 39) refererade till, visade ju att äldres minne är betydligt bättre än sitt rykte. Chat var en ny upplevelse för de flesta. Min undersökning visar att chat inte upplevdes särskilt angeläget. Detta överensstämmer med resultatet från Männikkö-Barbutiu (2002, ss ). Från personlig kommunikation vid våra fysiska träffar meddelade dock deltagarna att det hade varit roligt att de fått pröva chat och att de säkert skulle bli ivrigare chattare med tiden. De flesta av dem skulle våga chatta med en programledare efter ett TV-programs slut. 28

34 Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? Alla tyckte att de hade använt mera tid till distansstudierna, än vad de brukade göra på vanliga kurser. De flesta svarade att de använt mycket mera tid. Anledningen var att det varit så intressant att studera webbsidorna och delta i diskussionerna. De upplevde också fördelarna med att arbeta i egen takt på tid och plats, som de själv bestämde. Kostnaderna för anslutningen till Internetleverantören funderade några av deltagarna på, speciellt de, som hade telefonuppkoppling med modem. Diskussion om kostnader tas sällan upp i litteraturen om Internetanvändning. Jag anser att det är viktigt att uppkopplingskostnaderna kraftigt bör reduceras, om nätbaserade distansstudier skall komma igång på allvar. Cirkeln hade ett långt uppehåll under julhelgen. Detta var olämpligt enligt några deltagare. Det hade varit bättre att vänta med kursstart till vårterminens början. En deltagare blev sjuk en längre tid. Erfarenheten från detta blev att det gick ganska bra att studera i hemmet. En vanlig kurs hade fått avbrytas. Här såg vi alla fördelen med distansstudier i jämförelse med enbart närundervisning. En annan deltagare påpekade att detta studiesätt säkert är utmärkt den dag, man kanske inte orkar ta sig till en studielokal. Sådana tankar är naturligtvis aktuella när man är gammal. Nilsson (2003, s. 23) har i sin handledning tagit upp som argument för distansstudier att funktionshindrade kan lättare delta. En nackdel med att sitta länge med datorarbete är ergonomiska problem. Nackont kan bli följden, som en deltagare påpekade. Ibland var det svårt för deltagarna att komma ihåg alla goda råd, som givits under studiernas gång. I en cirkel, där ingen lärobok används, utan all information finns i diskussionsinläggen och på webben, kan det vara besvärligt att hitta det man söker. Detta är något att tänka på för cirkelledaren. Förutom en studiehandledning bör alla anvisningar och förklaringar, som ges under kursens gång, läggas i en särskild mapp. Det är en slutsats, som jag dragit utifrån deltagarnas önskemål. En del kursanordnare har enbart undervisning på distans. En slutsats jag dragit från min undersökning är att seniorer tycker att det är mycket viktigt att man även har närundervisning några gånger i sin studielokal. Anledningen till detta är att det är bra att lära känna varandra för det underlättar diskuterandet. Det är också viktigt att få en genomgång av konferenssystemet i början av studierna. Under arbetets gång uppstår alltid problem som bäst löses på plats. Av den anledningen är det bra att ha någon träff i mitten av cirkelarbetet. En träff i slutet, för att summera cirkeln och utvärdera den är också viktigt. Det kanske t.o.m. kan vara befogat att ha ytterligare någon träff, eftersom några deltagare ibland saknade tillgången till närundervisning. Fåhraeus och Jonsson (2002, s. 69) undrar över vilka kvaliteter som går förlorade, om det inte blir lika nödvändigt att träffas fysiskt på grund av den förbättrade kommunikationstekniken. Jag ställde en fråga om datastudier kan ge något mer än att hantera några dataprogram. Jag har ofta frågat deltagarna i mina traditionella datacirklar om detta. Jag får alltid samma svar. De anser att dessa studier ger ökande möjligheter till kontakt med släkt och vänner genom e- post. De känner att de hänger med i utvecklingen. De får bekräftat att de inte är för gamla för datorer. De behöver inte känna sig isolerade, när hela världens informationsflöde är tillgängligt genom Internet. De får större självförtroende, när de ser att de kan hantera en dator. Dessa svar visar att datorkunskaper betyder mycket för våra seniorer. Detta överensstämmer med vad Männikkö-Barbutio (2002, s. 185) skrev att de äldre vill hänga med i samhället och hoppas kunna hålla åldrandet borta med hjälp av datorn. Lands- 29

35 dale ansåg att e-post och Internet kan fungera som rena föryngringskuren, artikel i The New York Times (1999, 23 nov, s. 6). Min verksamhet på ett äldreboende visade att deltagarna kände en glädje i att ha fått en inblick i Internets möjligheter, Råberg (2000). Min B-uppsats om Vilka effekter datakurser har på våra seniorer handlar om hur datastudier kan ge något mer än bara datakunskaper. Här kom alla dessa effekter fram mycket tydligt, Råberg (2002). Att få bekräftat att man inte är för gammal för datorer har samband med den uppfattningen som många personer har om seniorer. Jag tänker återigen på uttrycket Det går inte att lära gamla hundar att sitta. Flera forskare har dementerat detta, bl.a. Sol Seim. Hon fann att intelligensen håller om bara hälsan håller Hansen (1999). Mårtensson (1973, s. 24) sa Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker. Sydow(1991, s. 58) som visade att personer i historien var över 80 år, när de gjorde några av sina berömda arbeten Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier? Deltagarna ansåg att det var positivt att cirkelledaren var aktiv och gav snabb respons på de skrivna inläggen. De uppskattade också att ledaren uppmuntrade och försökte hjälpa till, när problem uppstod. Detta överensstämmer med Svensson (2001, ss ), att den gode distanspedagogen måste vara närvarande och ge snabb respons och Bååth (1998, s.16), som skriver att de distansstuderande måste få uppleva mänsklig kontakt och förståelse i studiesituationen. Deltagarna ansåg att förkunskaperna måste vara tillräckliga. Det krävdes framför allt grundkunskaper i Windows, Internet och ett ordbehandlingsprogram. Lika viktigt var att man kunde lita på tekniken kring datorn. Några av mina deltagare råkade ut för att datorn inte alltid fungerade. Vid distansstudier via Internet blev detta mycket märkbart. Även problem med FirstClass kunde noteras, speciellt att några blev utloggade i tid och otid. Det är alltid svårt att veta om problemen beror på programmen eller på det egna handhavandet av datorn. Hur som helst var det påfrestande att vara så beroende av tekniken. En snabb uppkoppling till Internet är också en viktig faktor. En modemuppkoppling kan orsaka att diskuterandet inte blir så livligt, som det skulle ha kunnat bli, om deltagarna inte ständigt behövde tänka på uppkopplingskostnaderna. Fördelen med bredband är att det går snabbare och tiden för uppkoppling spelar ingen roll. Det kostar lika mycket i alla fall, men den fasta uppkopplingen måste bli billigare, om seniorer i allmänhet skall satsa på denna utgift. Här kan jag göra en jämförelse med e-learning på arbetsplatser. Axelsson och Wallentinson (2000, s. 26) påtalade hur viktigt det var att datorer, program och teknisk support fungerade, samt att uppkopplingen var snabb. Vid problem i vår cirkel försökte alla hjälpa till. Ibland gick det bra men ibland fick expertis kontaktas från annat håll t.ex. från någon datafirma. Detta blev extra kostnader för deltagarna. Över huvudtaget är seniorerna ofta utlämnade till att själva klara sin datorhantering, både när det gäller anskaffning av datorutrustning, utbilda sig och få support när problem uppstår. Det är därför jag ser med spänning på vad IT-kommissionens rapport (2/2002, s.10) kan innebära för de äldre i samhället. Slutsatsen, som kommissionen gör, är att om staten önskar främja användningen av IT bland äldre måste flera insatser göras för att underlätta datorhanteringen för denna åldersgrupp. Samma slutsats har Reimegård (2003) kommit fram till. 30

36 Deltagarnas engagemang och intresse är avgörande för hur lyckade distansstudierna skall bli. Det är viktigt att ha tillräckligt med tid till studierna och att kunna arbeta självständigt. När mycket av studiearbetet består av att skriva inlägg i diskussionskonferenser är det en förutsättning att skrivandet upplevs som roligt. Man får inte vara rädd för att göra fel ibland. Här kan jag jämföra med synpunkter från Larsson (2002, s. 18), då hon skriver att distansstudier kan utesluta personer, som inte tycker att de kan uttrycka sig bra i skrift. Då är det viktigt att ledaren uppmuntrar och förklarar att innehållet i texten är viktigare än stilistisk fulländning. Eftersom diskussionerna är beroende av att alla deltar med liv och lust är det betydelsefullt att ingen drar sig ur diskuterandet. Det blir tråkigt för de andra i gruppen, om bara några få diskuterar. En av fördelarna med denna studieform är att kunna delta på tid, som man själv bestämmer, så visst kan någon hoppa över en vecka med inlägg, men då återkomma en annan vecka. Det dröjde några veckor innan vi fick igång diskuterandet ordentligt. Jag tror att närheten till julhelgen spelade in. Alla hade så mycket annat att göra än att studera. Det blev mycket bättre fart efter jul. Metoddiskussion Det hade varit önskvärt, om jag hade haft några fler deltagare i cirkeln. För seniorer är detta en relativt ny form av undervisning. Många vet inte vad det innebär att studera på distans med hjälp av dator. Detta gör att det finns en viss reservation för att anmäla sig till en distanscirkel. Man vill inte köpa grisen i säcken. Till slut anmälde sig åtta personer. I beskrivningen till cirkeln redogjorde jag så tydligt som möjligt över hur studierna skulle bedrivas. En deltagare slutade ganska snart på grund av tidsbrist. Jag förstår att jag nog inte tillräckligt hade betonat hur viktigt det är att ha tillräckligt med tid till sina studier, ifall utbytet skall bli tillfredsställande. En deltagare slutade också ganska omgående på grund av en resa. Mina kvarvarande sex deltagare deltog hela studietiden, men det blev några avbrott på grund av sjukdom. En fördel i våra studier var, att deltagarna representerade båda könen och olika åldrar. Det bidrog till att många olika synpunkter kom fram i diskussionerna. Jag hade valt att bedriva denna cirkel inom folkbildningsnätet, som är ett FirstClass nät. Jag anser att detta konferensnät uppfyller de krav, som man kan ställa på en bra plattform. Visserligen uppstod det problem ibland, men inte större än att vi kunde genomföra våra studier. Uppläggningen av cirkeln fungerade bra. Jag har valt fallstudien, som min forskningsmetod, eftersom jag ansåg att min undersökning uppfyllde de krav, som man kan ställa på en sådan studie. Jag har tidigare beskrivet kraven i avsnittet Val av forskningsmetod. Vid min insamling av information valde jag dels svaren från mina enkäter och dels inläggen i konferenserna samt e-post, chat och samtal under närundervisningen. Jag fick utförliga svar i enkäterna, så jag kunde enligt min mening dra tillförlitliga slutsatser om deltagarnas synpunkter på studierna. På grund av sjukdom blev en enkät inte besvarad av en person, men i detta fall kompletterade jag med personlig kommunikation efter cirkelns slut. Jag fick ett mycket stort material från konferenserna i FirstClass. Jag valde ut några inlägg, som jag tyckte var representativa för cirkelns arbete. Jag fick kompletterande upplysningar genom e-post, chat och samtal under de fysiska träffarna. Sammanfattningsvis kan jag säga att hela min information var mycket rikhaltig. Min analysmetod med meningskategorisering och 31

37 deskriptiva redogörelser fungerade bra med mitt stora material. Som jag tidigare beskrivit måste reliabiliteten anses osäker. Validiteten kan däremot betraktas som något säkrare. Generalisering är inte möjlig, eftersom min lilla grupp inte är representativ för hela seniorgruppen. Viktiga upptäckter och konsekvenser Mitt syfte var att undersöka om nätbaserade distansstudier kunde vara en lämplig studieform för seniorer. Jag ville speciellt undersöka hur deltagarna upplevde sina studier och om distansformen kunde tillföra något nytt, som den traditionella närundervisningen inte kunde ge. Genom min undersökning har jag blivit helt övertygad om att denna studieform kan vara lämplig för seniorer under vissa förutsättningar. Detta kan jag säga utifrån mitt resultat, som ger svar på mina frågeområden. Det är inget, som man kan starta med som nybörjare utan man måste ha vissa förkunskaper i datorhantering. En fungerande dator, som är Internetuppkopplad är också en förutsättning. Dessutom måste man vara intresserad av att skaffa sig nya kunskaper och tycka om att uttrycka sig i skrift samt kunna avsätta tillräckligt med tid till studierna. Seniorer har en mycket stor livserfarenhet och de tycker om att berätta sina minnen. I en distanscirkel, som bygger på diskussioner blir det rika möjligheter till att delge övriga deltagare sina egna erfarenheter. Seniorerna upplevde att distansstudierna gav nya möjligheter, som inte närundervisning kan ge. Jag jämför detta med Strandvall (2000), när han i sin sammanfattning säger att IKT kan dock tillföra utbildning någonting som aldrig tidigare varit möjligt: Den kan stöda en global interaktiv virtuell inlärningsmiljö för konstruktion av kunskap. Som jag tidigare har nämnt kan seniorer ha olika skäl till att tycka att det är bra att studera hemma. Det är dock mycket viktigt att en distanscirkel för seniorer även innehåller närundervisning. Den sociala samvaron i en studielokal får inte försummas. En viktig sak för de äldre är att få träffa andra människor under fysiska sammankomster. Förslag till fortsatt forskning Det finns en grupp seniorer som på grund av något handikapp inte kan delta i traditionella cirklar. Jag tror att en distanscirkel kan vara en bra studieform för dem. Det finns utbildningar, som riktar sig till yngre handikappade. Dessa har så vitt jag vet slagit väl ut. Jag tror inte att det finns så mycket forskning på, hur handikappade seniorer skulle kunna uppleva distansstudier, så därför är detta en angelägen forskningsuppgift. De pigga seniorerna, som inte har några problem med att förflytta sig, ägnar sig ofta åt resor. De som har en sommarstuga kanske tillbringar stora delar av året i den. Då blir det svårt att delta i en cirkel med fasta tider. Då kan en distanscirkel bli ett lämpligt alternativ. Förutsättningen är givetvis att seniorerna har tillgång till Internetuppkoppling under studierna. Hur denna målgrupp skulle uppleva distansstudier är också intressant att undersöka. 32

38 Litteraturförteckning. Axelsson, L., & Wallentinson, J. (2000). E-learning : överdriven tro på den nya tekniken eller revolutionerande möjligheter för vuxenlärandet? Lindesberg: Apel. Axelsson, L., Bodin, K., Norberg, R., Persson, T., & Svensson, I. (2001). folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Stockholm: Folkbildningsrådet & Distum. Bergqvist, S. (1992). Att minnas och att glömma. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan. Borg, C. (Red.) (2002). Vetenskaparnas visioner. Elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan. (Rapport 4:2002). Distansutbildningsmyndigheten. Bååth, J. A. (1998). Handbok för distansutbildare. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan Dahlén, S. (1997). Att skriva studiehandledning - manual för författare i distansutbildning. Uppsala: Kunskapsföretaget. and the Internet Brighten Nursing Homes. (1999, 23 nov.). The New York Times, s. 6. Fåhraeus, E., & Jonsson, L. (2002). Distansundervisning mode eller möjlighet för ungdomsgymnasiet? En forskningsöversikt. Skolverket Gärdenfors, P. (2002) Bra IT är bättre än böcker, intervju av T. Regnell, ingår i C. Borg. (Red.), Vetenskaparnas visioner. Elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan (ss ). (Rapport 4:2002). Distansutbildningsmyndigheten Hansen, G. (1999). Intelligensen holder - hvis helsa holder. Ingår i: Magasinet for alle som jobbar med rehabilitering, [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Höjersten, J. (2000). Sol Seim og hennes forskning. Ingår i: GeroNord nr3-2000, [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] IT-kommissionen. (2002). IT och äldre (nr 2). [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Johansson, B. (1999). Att åldras med minnet i behåll realitet eller förhoppning? Vård, nr 2, s.56 Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, M. (2002). Lärkraft om forskning kring datorstött lärande. KK-stiftelsens skriftserie 2002:17. Stockholm: KK-stiftelsens informationavdelning. 33

39 Learning Resources. Senior Citizens surf the Web for Health of Mind And body (2000, jan.).cnn San Francisco. [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Mårtensson, E. (1973). Att lära på äldre dar. Stockholm: Esselte Studium. Männikkö-Barbutiu, S. (2002). Senior Cyborgs About Appropriation of Personal Computers Among Some Swedish Elderly People. Avhandling för doktorsexamen, inst. för dataoch systemvetenskap, Stockholms universitet NBV [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Nilsson, T. (2003). Flexibelt lärande på nätet - handledning för cirkelledare. (Rapport 1:2003). Nationellt centrum för flexibelt lärande. Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur. Reimegård, A. (2003). Datorer åt våra pensionärer! [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Riomar, S., & Rydbo, M. (2002). Folkbildning på distans varför? (IPD-rapporter, nr 2002:02). Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Råberg, S. (2000). Behöver vi datorer för äldre? [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Råberg, S. (2001). Webbsidor med naturorienterat innehåll. [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Råberg, S. (2002). Vilka effekter har datakurser på våra seniorer?. (B-uppsats) Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet SeniorNet Göteborg [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] SeniorNet Sweden. [Online]. Tillgänglig URL: [2003, maj] Strandvall, T. (2000). Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. Avhandling för pedagogie magisterexamen, pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Svensson, I. (2001). Att skapa det goda mötet, ingår i L. Axelsson, K. Bodin, R. Norberg, T. Persson, & I. Svensson, (Red.), folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet (ss ). Stockholm: Folkbildningsrådet & Distum Sydow, T. V. (1991). Vilja Växa Vidare, Inför den tredje åldern. Stockholm: Natur och Kultur. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. 34

40 Waern, Y. (2002) Vuxna vill också vara kreativa, intervju av L. Schmidt, ingår i C. Borg. (Red.), Vetenskaparnas visioner. Elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan (ss ). (Rapport 4:2002). Distansutbildningsmyndigheten 35

41 Sig-Britt Råberg Bilaga 1. Studiehandledning Till distanskursen Internet, källa till kommunikation och kunskap". Inledning Våra kunskaper behöver ständigt förnyas. Jag har funnit att Internet kan användas som en stor kunskapskälla. Jag vill med den här kursen visa på webbplatser, som handlar om olika ämnen. Jag vänder mig dels till seniorer (55+) och dels till funktionshindrade personer i alla åldrar. Jag tror att detta kan vara en bra studieform för båda grupperna. I gruppen funktionshindrade, planerar jag att ha olika kurser för yngre och äldre. Vi kommer att träffas i vår studielokal några gånger. För övrigt sker all undervisning genom datorkommunikation med hjälp av Folkbildningsnätet, som använder konferenssystemet FirstClass. Detta ger möjlighet att få studera var och när man själv bestämmer. Kursöversikt Tidsplan Kursen kommer att pågå i 8 veckor Vi skall träffas i början, i mitten och i slutet av kursen med tre studietimmar vid vardera tillfället. Vid den första träffen kommer vi att bekanta oss med varandra och studera First Class. Vid den andra träffen gör vi en uppföljning av arbetet. Den sista träffen blir en avslutning med framför allt social samvaro och utvärdering av kursen. Om behov finns för att klara den tekniska utrustningen, kommer ytterligare möjligheter till träffar att ges. Lärare och kursanordnare Lärare för kursen blir Sig-Britt Råberg tel: e-post: Kontakt och kommunikation bör dock i första hand ske via First Class Utbildningsarrangör är NBV i Göteborg. De har sina lokaler på Fjärde Långgatan 41 Göteborg tel: e-post: 1

42 Kursens mål Utbildningen skall framför allt öka kunskaperna i olika ämnesområden. Detta skall vi åstadkomma genom att utforska webbsidor på Internet. Våra nya kunskaper skall ge vidgade vyer och kunna användas i det dagliga livet. Kursen skall ge deltagarna möjligheter till kontakter via e-post, chat och diskussionsgrupper. Att studera på distans. Vad innebär det att studera på distans. En distanskurs skiljer sig från en vanlig kurs på en rad områden. Vi träffas huvudsakligen i vårt konferenssystem (FirstClass). Där gör vi våra inlägg i diskussioner. Vi skickar e-post och deltar i chat. Redovisningar lämnas också in i FirstClass För att studierna skall bli framgångsrika krävs att deltagarna själva tar ansvar för sina studier i större omfattning än vad som behövs i en vanlig kurs. Jag kommer att göra upp en tidsplan över när olika ämnen skall diskuteras. Det är viktigt att alla försöker hålla dessa tider, så att diskussionerna blir livaktiga. Vårt arbetssätt. Jag kommer att hänvisa till olika webbsidor, där vi kan hämta information. Sedan är det Er uppgift att söka efter den. Jag kommer att fungera som en handledare, som ni kan vända Er till när ni vill ha hjälp och råd i Era studier. Hjälpmedel: litteratur och medier. Kursdeltagarna måste ha tillgång till en fungerande persondator, som är uppkopplad till Internet, eftersom kursen bygger på datorkommunikation mellan deltagarna och kursledaren. Kommunikationen sker i första hand via Folkbildningsnätet, som är ett av de största First Class-näten i Sverige. Förutom att vi kan använda denna plattform till våra diskussioner i kursen, har vi tillgång till Folkbildningsnätets databas "Pedagogiska resurser". Här finns länkar till nyheter inom folkbildningen och till konferenser, som ni kan delta i. Även olika ämnesområden är representerade med länkar. Folkbildningsnätet har idag en grupplicens hos Nationalencyklopedin och PressText för alla användare på Folkbildningsnätet. Här finns en oerhört omfattande hjälpsida, från vilken man kan hämta hjälp om det mesta, som kan röra handhavandet av Folkbildningsnätet. Det är inte bara manualer, stora och små om FirstClass, utan hjälp om diverse små detaljer. Alla projekt, som är igång inom folkbildningen är beskrivna här. Folkbildningsnätet är åtkomlig både via webben och det särskilda programmet FC-klient, som vi kan ladda ner från Folkbildningsnätet. 2

43 För att kunna delta i den här kursen krävs grundkunskaper i Windowshantering, Internet och något ordbehandlingsprogram. Dessa kunskaper kan hämtas i följande litteratur: "De första stegen i att använda datorn" av Ingrid Fredgren, utg. av Flitiga Fingrar Datautbildningar. "Kom igång med Windows" av Tommy Lundahl utg. av Studentlitteratur. I vårt kunskapssökande använder vi information från olika webbplatser. Som stöd i det arbetet kan ni använda någon bok om Internet t.ex. "Kom igång med Internet Explorer författare beroende på versionen, utg. av Studentlitteratur. Studieanvisningar med uppgifter. Första och sista kursavsnittet omfattar en vecka. De övriga kursavsnitten beräknas ta två veckor. Under denna tid ger jag förslag på lämpliga webbplatser, där ni kan finna information om respektive ämne. När ni har funnit något intressant skriver ni ett inlägg i våra diskussionskonferenser, där ni redogör för era synpunkter på informationen. Skriv gärna flera inlägg, men minst ett. Svara även på andras inlägg. Utnyttja också e-post, ifall ni vill skriva något personligt till någon i gruppen. Via e-post kan ni också kommunicera med personer utanför vår kurs. Om ni är inloggade samtidigt som någon annan i kursen, kan ni använda chat för Er kommunikation. I slutet av varje period ska ni lämna in en kortfattad redogörelse över vad ni har funnit mest intressant av webbplatserna och diskussionerna i det givna ämnet. Detta lägger ni in i uppgiftskonferensen. Jag ger sedan ett svar på Era redogörelser. Kursavsnitt 1 Under vår första träff kommer vi att gå igenom hur First Class fungerar. Under detta kursavsnitt skall vi bekanta oss med vårt konferenssystem Vi tränar på att skriva små inlägg i de mappar, som jag kommer att skapa. Vi skall också träna på att sända e-post i detta system och att kommunicera genom att chatta. Så snart som möjligt skall alla göra en liten presentation av sig själva i vårt distanscafé, som kommer att finnas vid sidan om övriga konferensmappar. Här kan vi i fortsättningen föra småprat om diverse ämnen, som inte hör till själva kursen. Det får ersätta det fikasnack, som förekommer på arbetsplatser och skolor. Kursavsnitt 2 Nu börjar vårt egentliga kunskapssökande. Vi startar med resor till när och fjärran. I mitt startinlägg ger jag Er information om lämpliga länkar, som behandlar detta ämne. Jag önskar att ni också föreslår gruppen bra webbplatser, när ni hittar sådana i Ert sökande. Kursavsnitt 3 Vi fortsätter med bild och konst, och arbetar på samma sätt, som under föregående avsnitt. 3

44 Kursavsnitt 4 Vi avslutar med att studera bilar och växter. Kursavsnitt 5 Under den sista veckan skall vi sammanfatta våra studier. Vi skall också träffas i vår kurslokal. Då får ni bl.a. tillfälle att utvärdera vår kurs Vår kurslitteratur blir webbplatser på Internet. Folkbildningsnätets webbplats: Kursavsnitt 2 Resor (Innehåller många reselänkar) (Välj Packat & Klart) (Alla länders flaggor) (Vägverket) (Kartor hos Gula Sidorna) Kursavsnitt 3 Bild och konst (Googles bildsökning) (Gratis foton) (Sveriges kulturnät) (Europeisk konst, digitala reproduktioner) (Konstkalendern) Kursavsnitt 4 Bilar och växter Välj motor och trafik Välj motor under kategorier (Ett länkparadis) (Länkar om bilar) (Din trädgård på nätet) (Den virtuella floran) (Svampbok) Sig-Britt Råberg 4

45 Skärmutskrifter från FirstClass Bilaga 2. När deltagarna loggade in på Folkbildningsnätets server möttes de av följande utseende. Obs! Flaggan vid F-näts-info. Den anger att det finns olästa meddelande i denna mapp. Se figur 1. Figur 1 Skrivbord Vår cirkel fick namnet NBV-Gbg Internetcirkel. Figur 2 visar de olika konferenserna i denna cirkel. Figur 2 NBV-Gbg Internetcirkel 1

46 Kursinfo hade två underkonferenser, nämligen litteratur och utvärdering. I kursinfo hade endast jag skrivrättigheter. Här lämnade jag information under cirkelns gång. Se figur 3. Figur 3. NBV-Gbg Internet kursinfo Diskussionsmappen hade också några underkonferenser. Det var framför allt i dessa, som vi placerade våra inlägg i diskussionerna. Se figur 4. Figur 4. NBV-Gbg Internet Diskussioner 2

Internet, källa till kommunikation och kunskap - En möjlighet för funktionshindrade personer och seniorer (55+)

Internet, källa till kommunikation och kunskap - En möjlighet för funktionshindrade personer och seniorer (55+) NBV i Göteborg Projekt Distansutbildning Juni 2003 Internet, källa till kommunikation och kunskap - En möjlighet för funktionshindrade personer och seniorer (55+) (Distanscirkel med några fysiska träffar)

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger Handledning för pedagoger Vad erbjuder webbsidan? Digitala spåret är ett projekt som ska underlätta flexibla studier i svenska. Produkten består av en webbsida, innehållande länkar till studieobjekt och

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje.

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje. Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Slutrapport/utvärdering Projekt Alla har rätt till Internet Syfte Målgrupp Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser) Flexibel utbildning på distans ur organisations- och studerandeperspektiv Sidan 1 av 12 Instruktioner Alla studerande som ingår i undersökningen är anonyma, d v s du ska inte skriva ditt namn. Enkäten

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad.

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad. Datorn i skolan, 4 p Mål och innehåll Kursen avser att ge kunskaper om hur datorn kan användas som ett personligt hjälpmedel och som stöd vid pedagogiskt arbete. Moment: 1. Datorn som ett personligt inlärningshjälpmedel.

Läs mer

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Rapport november Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Viktiga händelser under den gångna månaden Styrgruppen samlades för ett första möte den 23 november. Kerstin Olsson, Anne Hederén,

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6 En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Hur det ser ut i FC (repetition) 2. Hur man skickar och läser mail i FC (repetition) 3. Att skicka och ta emot en bilaga

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER

Hermundstad Östlund Ansell. Grundläggande IT för SENIORER Hermundstad Östlund Ansell Grundläggande IT för SENIORER Windows Vista och Office 2007 INTRODUKTION 1. ABC OM INTERNET...5 2. TJÄNSTER PÅ INTERNET...6 A. Webbsidor och webbplatser... 6 B. Mejl (e-post)...

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland)

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Visningarna i Boxholm gjordes först för en testgrupp på 9 personer, som gick steg 1 och steg 2. Själva introduktionen genomfördes

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011 SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 1.Ett stort tack till.se! Ett stort tack till.se som gett oss medel för tredje gången att utbilda 60 vuxna

Läs mer

Bahati. En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor

Bahati. En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor En simulering att använda i undervisningen om internationella frågor Sida 2 Inledning Bahati är en simulering där deltagarna får pröva på att leva i två olika kulturer; Fabel och Abel. Människorna i Fabel

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Uppdatering och underhåll av nätkurser. Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank

Uppdatering och underhåll av nätkurser. Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank Uppdatering och underhåll av nätkurser Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank Johanna Quiroz-Schauman, FC/ÅA VII Minikonferens, ÅA 4.5.2007 Uppdatering av nätkurser 1/3 Arkivkopia

Läs mer

Välkommen tillbaka till den sista träffen!

Välkommen tillbaka till den sista träffen! DEL 3 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Internetgalleriet. En liten handbok för cirkelledare. Bo Lind, NBV Dalarna

Internetgalleriet. En liten handbok för cirkelledare. Bo Lind, NBV Dalarna Internetgalleriet En liten handbok för cirkelledare Bo Lind, NBV Dalarna 2 Förord Handbok för studiecierkelledare hos NBV i Dalarna. Den hjälper Dig att utnyttja den nya ITtekniken 1 i Din cirkel. Här

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer