Det mångspråkiga biblioteket utveckling av interkulturella mötesplatser

Transkript

1 1 Regionbibliotek Västra Götaland Kompetensförsörjning, Förprojektering Det mångspråkiga biblioteket utveckling av interkulturella mötesplatser Projekttid: Mål: ansökan till ESF om medel för kompetensutveckling. Organisation: Projektägare: Regionbibliotek Västra Götaland Projketledare: Lisbeth Stenberg i samverkan med Ingrid Atlestam Deltagare: Seniora medarbetare och yngre från biblioteken i Borås, Göteborg, Mölndal och Trollhättan. Styrgrupp bestående av cheferna i dessa kommuner. Sammanfattning: Folkbiblioteken är inne i en process av omställning. Biblioteken är en viktig resurs för integration då de erbjuder ett brett utbud av media för språkträning och samhällsorientering och t.ex. handböcker för att klara vardagslivet i nya miljöer. Samtidigt erbjuder biblioteken möjligheter att genom böcker, tidningar och IT hålla kontakt med de språk och de kulturer man geografiskt lämnat. Världens flyktingsituation och en ökad arbetskraftsinvandring gör att biblioteken hela tiden ställs inför nya krav. Hur biblioteken klarar detta varierar stort i regionens 49 kommuner. Samtidigt pågår en generationsväxling. Syftet med det projekt, som ska förberedas, är att ge personal vid folkbiblioteken i regionen möjlighet till en kompetensutveckling och omvärldsorientering som gör dem professionellt rustade att arbeta för en bättre biblioteksservice för medborgare med annat modersmål än svenska. För detta behövs nya kunskaper, ny teknik men också att man tar tillvara den erfarenhet och de insikter som annars försvinner med de närmaste årens stora pensionsavgångar. Under förprojekteringen sker en analys av tidigare projekt och befintlig låne- och befolkningsstatistik. En behovskartläggning görs, dels genom enkäter till biblioteksanställda och dels genom personliga besök hos intressenter och tänkbara nya samarbetsparter. Strategiska planer tas fram där de kunskapsbehov som skapas av bibliotekens alltmer interkulturella funktion definieras. Förprojekteringen resulterar i en plan för en kompetensoch metodutveckling i två steg, först för ett tjugotal biblioteksanställda som i processer av lärande ska få utveckla kunskaper avseende omvärldsorientering, pedagogik, IT, kultur, litteratur och informationskällor inom olika språkområden. Specialistkompetensen används sedan i kompetensutveckling för anställda vid samtliga bibliotek i regionen. Slutmålet är att alla anställda vid biblioteken ska få en grundläggande utbildning om vikten av mångkulturella inslag i biblioteksverksamheten. Projekt inom ESF område 2 Ökat arbetskraftsutbud kan senare komma ifråga.

2 2 Programkriterier Lärande miljöer Folkbibliotekens service och tjänster är tillgängliga för alla. Som lärande miljöer är de unika. Biblioteken är en infrastruktur för ett kvalitativt kunskapssökande som är tillgänglig i ett nätverk som sträcker sig ut till alla delar av regionens kommuner. En satsning på en utveckling av språklig mångfald i projektet avses successivt påverka samtliga bibliotek i nätverket. Innovativ verksamhet Metoder och goda erfarenheter av utvecklingsarbete för att åstadkomma integration och en språklig mångfald finns från flera projekt som genomförts regionalt och lokalt. Projekten visar att verksamheten svarar mot verkliga behov. Ett arbete för integration och för att motverka utanförskap som det som utförts i Kortedala, Gamlestaden borde vara en basverksamhet. Målet är att minska gapet i ett segregerat informationssamhälle. Alla måste få reella möjligheter att använda och hitta rätt på kunskapens nya och gamla vägar. Främja samverkan Det problemområde som projektet rör sig inom är stort och många aktörer, t.ex. ideella organisationer men även mindre egna företagare inom medie- och informationssektorn, kan tänkas vara intresserade. Under förprojekteringen kommer kontakter att tas brett. Under en process av inventering kommer strategiskt relevanta samarbetsparter att väljas för projektets genomförande. Strategiskt påverkansarbete Den inventering av samarbetsparter som sker under förprojekteringen är ett led i ett strategiskt påverkansarbete. Då relevanta fakta insamlas innebär det att institutioner, föreningar och ideella organisationer samtidigt påverkas och informeras om t.ex. vad mångspråkiga bibliotekstjänster kan innebära. Genom att kretsen av samarbetsparter breddas öppnas å andra sidan även strukturer där institutionerna själva, i detta fall biblioteken, ibland tenderat att verka isolerat. Breda partnerskap gör att ett nytänkande utvecklas i dialog med nya samarbetspartner och det bör innebära utveckling både för berörda institutioner och t.ex. ideella organisationer. Transnationalitet Detta projekt innehåller inget transnationellt inslag men det finns en koppling till Grundtvig Lifelong learning program, Learning Partnerships. Stadsdelsförvaltningarna i Nordost i Göteborg ingår i projektet Creative Approaches to Intercultural Competence. Kortedala bibliotek är projektdeltagare. Övriga deltagare är från Irland, Spanien, Turkiet, Belgien, Tjeckien, Litauen och Norge. Det finns alltså förutsättningar för utveckling och lärande på en EU-nivå. Goda resultat och lärdomar från projekt och innovativ verksamhet kommer att spridas till alla biblioteksanställda genom fortbildning och nya arbetsformer. Vad som bl.a. eftersträvas är attitydförändringar. Individer ur vad som uppfattas som marginaliserade grupper bemöts ofta vänligt men med en tycka-synd-om-mentalitet av biblioteksanställda. Detta ska förändras till ett professionellt kompetent bemötande som grundas i en rättighetsdiskurs och ökade kunskaper och insikter i gruppers och individers villkor, behov och önskemål.

3 3 UPPLÄGG AV FÖRSTUDIEN Analys Under september och oktober görs analyser av tidigare projekt och befintlig låne- och befolkningsstatistik av projektledaren Lisbeth Stenberg och Ingrid Atlestam med medverkan av andra seniora interna experter samt Internationella biblioteket i Stockholm. Att det föreligger ett behov av utveckling inom området är redan ett av många identifierat problem. Syftet med analyserna är att tydligare kunna visa detta och få en bredare acceptans för ett viktigt förändringsarbete. * Genomförda projekt i regionen inventeras och analyseras. Huruvida jämställdhetsaspekter beaktats belyses särskilt. * Erfarenheter av likartad verksamhet inom Norden inventeras. Kartläggning och kontakter En behovskartläggning sker dels genom enkäter till biblioteksanställda och dels genom personliga besök hos intressenter och tänkbara nya samarbetsparter. För enkäten ansvarar projektledaren. För inventeringen av aktörer inom området, själva fältarbetet, används även några yngre biblioteksanställda som sköter kontakter, intervjuer etc i samverkan med några äldre erfarna bibliotekarier som fungerar som mentorer/resurspersoner. Dessa yngre väljs så att deras nyvunna kunskaper finns kvar och förs över i projektet efter förprojekteringen, de står alltså för en del av generationsväxlingen. Avsikten med att flera dras in i förprojekteringen är att denna i sig utgör ett inslag i en lärandeprocess och en dialog mellan generationer. Det är nödvändigt för att åstadkomma bästa tänkbara underlag inför utarbetandet av själva projektet. Samtliga dessa inblandade samlas inledningsvis och avslutningsvis för gemensamma överläggningar. Resultat Förprojekteringen resulterar i strategiska planer där de kunskapsbehov som skapas av bibliotekens alltmer interkulturella funktion definieras. Dessa och en konkret plan för ett kompetensutvecklingsprojekt utarbetas av projektledaren tillsammans med Ingrid Atlestam. Resultaten av analyser, inventeringar och planen för kompetensutveckling presenteras för styrgruppen. Därefter skrivs en ansökan. Övriga kontakter Vid olika träffar i regionbibliotekets regi presenteras och diskuteras idéerna kring ESFansökan under hösten. Vi de fem bibliotek som är samarbetsparter hålls informations/diskussions träffar som ett led i förprojekteringen. Kontakter med representanter för mottagarna av projektresultat tas vid de intervjuer som sker under förstudien. Genom att lämpliga personer ur den målgruppen senare kan engageras som medverkande under genomförandet av kompetensutvecklingsprojektet sker en återkoppling. Tidtabell 18 sept. Styrgrupp, kl 15, Regionbibliotetekets lokaler 8-9 okt Sammandrag av medverkande 1, Hönö hotell v. 45 och 46 Sammandrag av medverkande 2 och 3 en dag i Göteborg / Borås v. 49 Styrgrupp v. 51 Ansökan klar

4 4 UTFÖRLIGARE ANSÖKAN: Förändringar innebär nya behov och möjligheter Folkbiblioteken är inne i en process av omställning. Det pågår även en generationsväxling. Både Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen står i begrepp att ta fram planer för hur biblioteksverksamheten i framtiden ska utformas. Visioner finns om ännu mer flexibla och levande bibliotek med utökade digitala tjänster. Bibliotek 2.0 används som beteckning för det nya och då främst för möjligheten till en större interaktivitet. Allt mer av vad biblioteken kan erbjuda blir tillgängligt på webben. Samtidigt är biblioteken viktiga mötesplatser i en djupare bemärkelse. De är unika genom medieresurser som kan överbrygga skillnader i tid och rum. Allt fler andra verksamheter integreras i biblioteken såsom medborgarkontor, hälsotek, lärcentra och sedan länge är utställningar och kulturprogram självklara aktiviteter i de flesta bibliotek. Invandringen till Sverige har förändrats genom åren och bibliotekens arbete med medieförsörjning inom området litteratur på andra språk än svenska har genomgått flera faser och måste ständigt anpassas efter nya behov och nya språkgrupper. Nu när arbetskraftsinvandringen ökar, bl.a. på grund av att EU öppnat för en friare rörlighet, och alla världens oroshärdar fortsatt tvingar människor på flykt, ställs det ständigt nya krav på biblioteken. Alla bibliotek måste vara beredda att erbjuda tjänster som underlättar integration och individers eget kunskapssökande på så många språk som möjligt. Kraven på bibliotekspersonalens omvärldsorientering och förmåga att ompröva metoder och arbetssätt är stora även med tanke på alla nya tekniska möjligheter och mediebranschens snabba förändring. Ett unikt nätverk behöver utvecklas Folkbiblioteken utgör ett unikt nätverk som finns i hela regionen och är en del av ett nationellt nätverk. Insatser från Regionbiblioteket i Västra Götaland utjämnar i vissa avseenden skillnader som finns mellan stora och mindre kommuner. Målet är att ge en likvärdig service inom alla områden men kvalitén och omfattningen på vad biblioteken kan prestera varierar. Regionbiblioteket har ett ansvar för att erbjuda fortbildning och mediestöd och önskar nu kunna satsa på den kompetensutveckling som krävs för att vidareutveckla och förändra bibliotekens arbetsformer vad gäller att tillgängliggöra information, upplevelse och kunskap på andra språk än svenska och vägen in i det svenska språket och samhället. Goda erfarenheter finns lokalt av biblioteksarbete för båda dessa viktiga biblioteksuppdrag. De metoderna behöver utvecklas och spridas till alla regionens bibliotek. Både organisatoriskt och praktiskt är samordning nödvändig för att kostnadseffektivt möta nya behov och kunna ge bästa möjliga biblioteksservice till så många som möjligt. Det kan ske både genom att ny teknik används i större utsträckning och genom att inköpen av media i traditionella former; böcker, tidningar och tidskrifter, bygger på breddad kunskap om utbud och behov. Folkbiblioteken har en unik och strategisk position i varje kommun där de är en resurs inte bara direkt för den enskilde medborgaren utan även för förmedlare, som lärare och kommunal personal, men även för företag och föreningsliv. Ett svårt område Biblioteksservice på andra språk än svenska är särskilt resurs- och kompetenskrävande. Det är en uppgift som har stor betydelse för demokratin i samhället. Ingen annan institution kan fylla alla de funktioner som folkbiblioteken gör just vad gäller integration, livslångt lärande och demokrati. Men för utveckling av området behövs en ökad kompetens som kan ge en mer

5 5 strukturerad och effektiv verksamhet. Litteratur på över 50 språk finns idag vid Stadsbiblioteket i Göteborg och är tillgänglig för bibliotek i regionen. Nationellt finns Internationella biblioteket i Stockholm som kompletterar det regionala beståndet, samt den digitala tjänsten Fråga bibliotekets internationella del vid lånecentralen i Malmö. Den service som kan erbjudas regionalt och centralt behöver marknadsföras och dessutom utvecklas i takt med övriga bibliotekstjänster. Nya kontakter och kompetenser behövs för att folkbiblioteken lokalt ska kunna lämna likvärdig service. Tekniken har öppnat möjligheter på ett sätt som gör att befintliga arbetsformer kan utvecklas. I ett samspel med bl.a. flerspråkiga innevånare i regionen vill nu Regionbiblioteket genom anslag från Europeiska socialfonden främja kompetensutvecklingen hos en yrkesgrupp inom ett område som har stor betydelse för att motverka utanförskap i samhället. En kvalitetshöjning av biblioteksverksamheten innebär ett stöd både till individers flerspråkighet och integration i samhället. För individer kan det samtidigt utgöra ett stöd för en kunskapsdriven näringslivsutveckling. Goda erfarenheter behöver spridas Många projekt har under senare år genomförts både regionalt och lokalt med medel från olika håll. Nu behövs en helhetssyn och en analys av strategier, det vill säga en strukturell verksamhetsplanering. Det är viktigt för att i hela regionen säkra en god och kostnadseffektiv verksamhet. Regionbiblioteket startade i december 2006 projektet Biblioteksvärdar. Där anställdes 12 högutbildade personer med olika modersmål som plusjobbare. De placerades på sex bibliotek. Glimtar från verksamheten finns i Värd i biblioteksvärlden rapport från ett integrationsprojekt, Göteborg 2007 (Framsteget 18). Projektet är ännu inte avslutat och utvärderat men noteras kan ändå att utfallet skiljer sig beroende på attityder och kunskaper hos de anställda vid olika bibliotek. Huvudsakligen är dock resultatet positivt för anställd personal, projektdeltagare och brukare. Studiebibliotekarieprojektet,VIDARE / ViL, Vuxna i Lärande är ett projekt som under olika namn pågått sedan 2003 inom folkbibliotekssystemet i Göteborg finansierat av Vuxenutbildningsförvaltningen. Syftet är att bygga upp biblioteksservice för vuxenstuderande och då i första hand GrundVux och SFI. Projektägare är Kortedala bibliotek. Kortedala och Gamlestadens bibliotek har sedan 1997 framgångsrikt drivit flera projekt med ungefär samma syfte, att ge alla möjlighet att få en grundläggande IT-kompetens oberoende av modersmål och ge stöd i det svenska språket. Ett finansierades av KK-stiftelsen Det ledde till att nya nätverk skapades på såväl det digitala som det personella planet. Ord som länkar ett lokalglobalt IT-projekt följde och där kombinerades en utveckling av bibliotekens webbplatser med gratis korta kurser för datorovana. I marknadsföringen samarbetade man bl.a. med bostadsbolagen i området. Mellan 1999 och 2001 fick över 800 personer en första introduktion och lärde sig använda verktyg viktiga för deras individuella utveckling och för att orientera sig i det svenska samhället. Därefter var Kortedala bibliotek med i projektet Ordbron där man initierade den flerspråkiga delen av Fråga biblioteket. Fjorton fokusgrupper, totalt 154 personer, samlades åren och gav sin syn på biblioteksverksamheten i Göteborg. Resultatet finns redovisat i Mer nytta än nöje en undersökning av invandrade göteborgares syn på biblioteksverksamhet

6 c1256cbf004f1fe0/$FILE/rapport.pdf Undersökningen visar två mönster. De som har en fastare förankring i Sverige önskar främst skönlitteratur från hemlandet och de betecknas som orienterade bakåt. De som saknar förankring i Sverige och ska etablera sig är främst orienterade framåt. Man vill lära sig svenska och har behov av vardagslivets handböcker och studielitteratur. Tidningar och tidskrifter från hemlandet är viktiga för båda grupperna. De synpunkter som kom fram i undersökningen har sedan dess påverkat bokinköpen inom folkbiblioteken i Göteborg. Erfarenheter och kunskap från ovan nämnda projekt och rapporter kommer att ligga till grund för den analys av kompetensbehov och strukturförändringar som kommer att göras inom förprojekteringen. Jämställdhetsintegrering Kunskap och attityder hos biblioteksanställda Biblioteken i regionen är kvinnodominerade arbetsplatser. De anställda har låga löner jämfört med personer med samma utbildningsbakgrund generellt. Bland personalen finns en stor utvecklingspotential. För bibliotekens status och utvecklingsarbetet inom biblioteken har kvinnodominansen troligtvis inneburit stora nackdelar på flera nivåer. Liksom inom andra kvinnodominerade yrken finns dessutom en kultur av trevlighet av jantelagstyp som kan ha verkat tillbakahållande. En reflexion kring de erfarenheter många anställda har av den ojämna maktfördelningen i samhället och den könssegregerade arbetsmarknaden inleds under förprojekteringen och redan existerande dokumentation analyseras. Syftet är att det ska leda till moment i kompetensutvecklingen som problematiserar värderingar som i mycket är osynliga i organisationerna. Kunskap om mottagare av projektresultat De kunskaper, som tidigare projekt och undersökningar givit om hur olika grupper utnyttjar bibliotekens tjänster, kommer att vara ett av underlagen för förprojekteringens analys av utbildningsbehovet bland personalen. Det finns flera undersökningar där kön och etnicitet berörs. Det finns även en erfarenhet hos biblioteksanställda av att det är yngre män som främst ställer krav på de tjänster som biblioteket kan erbjuda. Det har satt sin prägel på verksamheten. I fokusgruppsundersökningen, Mer nytta än nöje, framkom t.ex. att det saknades den typ av litteratur på andra språk som kvinnor efterfrågade. Metoder från lyckade projekt riktade till kvinnor inventeras, bl.a. Folkhögskolecentrum i Bergsjön/ Kvinnofolkhögskolan. En målsättning är att den kompetensutveckling som ska ske inom projektet ska leda till att särskilt målgrupperna kvinnor, barn och äldre får kunskap om vad biblioteken kan erbjuda. Dessa grupper ska även inbjudas att aktivt påverka bibliotekens mediebestånd.

7 7 IDÉER OM SJÄLVA KOMPETENSUTVECKLINGEN Syfte Syftet är att åstadkomma en förbättrad mångspråkig biblioteksverksamhet. Genom en kompetenshöjning ska bibliotekens arbetsmetoder och utbud utvecklas i takt med ett mångspråkigt samhälle med nya tekniska möjligheter och en mediebransch i snabb förändring. Kompetensutveckling för specialister och spridning till en hel bransch Målgruppen är biblioteksanställda inom Västra Götalandsregionens samtliga 49 kommuner, totalt ca personer. Hela yrkesgruppen med en rad olika arbetsgivare kommer att beröras. En utvald nyckelgrupp, ca 20 personer, får en utbildning till specialister avseende kunskaper om omvärldsanalys, pedagogik, IT, kultur, litteratur och informationskällor inom olika språkområden. Specialistkompetensen används sedan i kompetensutveckling för anställda vid samtliga bibliotek i regionen. Slutmålet är att alla anställda vid regionens bibliotek ska få en grundläggande utbildning om vikten av att biblioteken blir mer mångspråkiga och interkulturella. Även detta planläggs under förprojekteringen Mottagare av projektresultaten En ökad kompetens hos bibliotekspersonalen som leder till en bättre mångspråkig biblioteksservice kan motverka utanförskap i det svenska samhället. Biblioteken är en viktig resurs för integration då de erbjuder ett brett utbud av media för språkträning, samhällsorientering och t.ex. handböcker för att klara vardagslivet i nya miljöer, samtidigt som det ger möjligheter att genom böcker, tidningar och IT hålla kontakt med de språk och de kulturer man geografiskt lämnat. Viktiga möjligheter kan så öppnas för individer att skaffa sig kunskap och kontakter för att utveckla de unika möjligheter som en verklig flerspråkighet kan innebära. Det är en ofta underskattad fördel att kunna flera språk. Det är vanligt att språkkunskaperna inte blir tillräckliga på vare sig det ena eller det andra språket. Man klarar det dagliga livet och samtalen, men har svårt att ta till sig skriftlig information och märker, när det är dags att börja studera eller vidareutbilda sig, att språket inte räcker till, varken för läsförståelse eller för att kunna formulera sig skriftligt. Detta beror på att skriftspråket är rikare, mer komplicerat, mer teoretiskt än vardagsspråket. Det gäller att läsa, läsa, läsa, samtala och lyssna, och då inte bara på det allra enklaste, utan på det som ger såväl bredd som djup, såväl skönlitteratur som fackspråk. Vad som behövs är språklig stimulans och utveckling av både modersmålet, och svenskan och eventuellt andra språk som man exempelvis studerat på i hemland. Språk utvecklas och förändras ständigt, det gäller att hålla sina kunskaper aktuella och hela tiden använda språket. Möjlighet till nytt projekt inom ESF område 2 Ökat arbetskraftsutbud En ökad medvetenhet om vikten av mångspråkig biblioteksservice bör leda till ett behov av att anställa personer som behärskar olika språk. Projekt inom ESF område 2 Ökat arbetskraftsutbud kan då komma ifråga. Riskhantering Den största risken med själva projektet är att biblioteken lokalt inte har eller får de ekonomiska resurser som behövs för verksamheten. Trots att man fått kompetens kan då den förändring och förbättring som behövs utebli. En förankring av kompetensutvecklingen hos ansvariga politiker och chefer i samtliga kommuner är avgörande för ett positivt resultat och detta kommer att ske såväl under förprojekteringen som under projekttiden.