Sagor, sägner och naturupplevelser i Degeberga

Transkript

1 Sagor, sägner och naturupplevelser i Degeberga Ett ITiS arbete hösten 2000 F-5A Degeberga Per Arvidsson Kerstin Olsson Kerstin Jansson Ingela Bengtsson Gullan Nilsson

2 Inledning I slutet av maj månad år 2000 fick vi reda på att vi hade kommit med i ett ITiSprojekt. Vi som arbetat med detta är ett F-5 arbetslag, som består av tre lärare, en förskollärare, en barnskötare, samt en elevgrupp på 60 barn. Vi jobbar på Degebergaskolan. Degeberga ligger ca 3 mil utanför Kristianstad. Vi har en underbar natur alldeles intill skolan, som vi ofta undersöker och jobbar med. Det finns många sagor och sägner knutna till Forsakar och Forsakarsravinen. Där finns ett övre och ett nedre fall, samt det mellanliggande karet. Detta ville vi gärna jobba mera med. Eftersom vi sedan flera år arbetat tematiskt och ämnesövergripande i hela F-5-spåret, var det naturligt att fortsätta arbeta på detta sätt. Vi ville även utveckla användandet av datorn både för eleverna och för oss vuxna. Vi har främst jobbat med projektet på fredagar, men även på andra arbetspass under veckan. Eleverna har varit indelade på olika sätt, beroende på vad jobbet gått ut på. Grupperna har varit åldersblandade. Projektidé och mål: Anledningen till att vi valde just detta område var: Att använda vår fina natur som utgångspunkt för arbetet. Att ta reda på varför naturen blivit som den är. Att undersöka hur människorna förr i tiden använt Forsakars-ravinen. Att eleverna får ta del av gamla sagor och sägner, som kommit till av naturens utseende. Att låta äldre människors berättartraditioner leva vidare genom bla intervjuer. Presentation: Vi tänker oss att arbetet ska resultera dels i en utställning, en hemsida och egenhändigt gjorda böcker 2

3 Genomförande: Vi inledde arbetet med ett idéflöde kring Forsakar, för att se vad eleverna hade för förkunskaper om sin hembygd. Vi diskuterade i de olika barngrupperna och det visade sig att de kände till ganska mycket. Vi berättade för dem att vi skulle jobba med detta under en tid framöver. Barnen hade många idéer på vad vi kunde jobba med och de ville gärna veta mer. Vi gjorde en mind-map och bestämde att dokumentera allt material efter varje arbetspass till en fin egen bok att vara stolt över. Vi gick på upptäcktsfärd till Forsakarsfallet en solig fredagsförmiddag. Med sig på vandringen hade barnen fått en fråga hur har ravinen bildats? Vi ville se om de själva kunde räkna ut varför det finns branta stup kring den ringlande Forsakarsbäcken. Många funderingar kom fram om karet, hur branta stupen var, fallets höjd, pysslingarna och diverse sagor de hört berättats om. På väg till nedre fallet läste barnen på skyltar om istidens betydelse för naturens bildande. Vi dokumenterade allt med digitalkameran. När vi kom ut ur ravinen satte vi oss och fikade i smågrupper och barnen diskuterade upplevelsen av dagen. Vi vandrade hemåt och i skolan skrev vi ner våra reflektioner. Som uppföljning av vandringen tänkte vi dekorera vår skolsal med vackra bilder från Forsakar. För att fånga stämningen på nytt satte vi på lite skön musik med panflöjt och piano. Barnen målade på stora A3 papper med vattenfärger. Vi gick runt och fångade upp elevernas tankar och skrev ner dem. Sen skrev barnen ut dem på datorn och satte upp texten vid sin bild. De fick sen visa upp sin bild och läsa upp sin tanke för sina kamrater. Nästa gemensamma arbete var att lyssna till sägnen om jättegrytan- Karet -som var ingången till jätteflickans håla. Den handlar om när istiden var slut och jättarna kom till Degeberga. De arbetade med att göra hela trakten naturskön. De skapade höjder och dalar och grävde bäckar och åar. Vi vuxna gjorde en egen mind-map och en inventering om hur arbetet skulle gå till rent praktiskt. Vi är nu framme vid att eleverna själva skulle få välja vad de vill arbeta med utifrån sina egna idéer och sina egna funderingar. Detta resulterade i att barnen grupperades i olika åldersblandade grupper. 3

4 En grupp valde att ta reda på fakta kring djur och natur. En annan grupp ville skriva egna sagor och en tredje grupp önskade att bygga en modell av Forsakar. Under arbetets gång har även andra moment kommit till. Vi har många gånger fått tänka om och ändra. Vår egen planering ska fungera bra tillsammans med elevernas tankar, som är viktiga att ta vara på. Vi har velat att eleverna ska jobba mycket med det egna skrivandet. Detta är de sedan tidigare vana vid. Som uppföljning till alla uppgifter under arbetets gång har eleverna fått berätta om sina upplevelser i ord och bild. Sagor En grupp bestående av tvåor, treor och fyror, valde att skriva egna sagor. De hade blivit inspirerade av våra vandringar till Forsakar och av att lyssna på sägner, som vi berättat för dem. Arbetet inleddes med att tänka efter hur en saga är uppbyggd. Vi gjorde en mind-map om vad man kan ha med. Vi samtalade om: Det var en gång Tretal Mystik Spänning Kungafamiljer Goda varelser-onda varelser Slott-stuga Lyckligt slut Eleverna visste redan en hel del om detta, eftersom vi under årens lopp jobbat mycket med sagoskrivande. Nu var det dags att sätta igång med egen fantasi och berättande. De fick skriva enskilt eller tillsammans med en kompis. Vi önskade att något av ovanstående skulle finnas med i deras sagor. När de kommit igång med skrivandet ville de inte ens gå ut på rast. De var mycket skrivsugna och hade knappt tid att gå hem på fredagseftermiddagen. Det första de frågade om på måndagsmorgonen var, när de skulle få fortsätta att skriva sagorna. Vi skrev på sagorna vid några tillfällen. De var så inne i sina sagovärldar att det tom var svårt att få berättandet att mynna ut i en avslutning. En del av barnen valde sedan att skriva in sina sagor på datorn och lägga in dem på vår Forsakarsida på hemsidan. Andra sagor scannade vi in tillsammans med de fina bilder de ritat till. Gruppen har läst upp och redovisat sagorna. 4

5 Sägner I början av vårt arbete berättade vi en sägen om Jätteflickan och pojken. Detta blev egentligen utgångspunkten till mycket av arbetet. Efterhand har vi också berättat andra sägner från Forsakar. Vi har också jobbat med sägnen om Pysslingaberget och Pysslingakyrkan. Utifrån dessa fick vi reda på hur pysslingarna såg ut och var de bodde. Då fick vi bland annat också reda på att pysslingar kom långväga ifrån för att fira familjefester, t ex jul och midsommar. Från Maglastenen i Trolle-Ljungby kom de allra förnämsta. Vi vet att det finns en ITiS- grupp där, som också arbetar med sagor. Ett par av våra flickor tyckte detta var så kul, att de passade på att skicka ett mail till dem och berätta vad de fått reda på. En annan sägen vi har berättat om är Skosnuan. Hon bodde i Skosnuehuset alldeles nära Pysslingaberget. Hon lockade folk långt in i skogen med sina lockrop och lurade dem att gå vilse. Hon kallas ibland även för huldran eller vittran. Vi gick åter till Forsakar, får att studera närmre hur Pysslingaberget ser ut. Denna gång fick vi uppleva Forsakar i höstskrud. När vi äntligen spårat digitalkameran denna dagen, var den inställd på filmning. Därför har vi även fått med rörliga bilder!!! Vi ville också lära eleverna vad som skiljer en sägen från en saga. Sägnen är mera bunden till en viss plats och sägs vara sann. I vår Forsakarsravin sågs Pysslingarna senast år Berättelserna var inte bara underhållning, utan också ett sätt att förklara sådant som man inte förstod eller var rädd för. En sägen har också en fostrande funktion. Man varnade barn från att klättra i berg, för att de kunde bli bergtagna, när det egentligen var för att man var rädd för att de skulle ramla ner. Vi ville ha med eget skapande till sagor och sägner. Efter allt prat om pysslingar och alla promenader till Forsakarsravinen, tyckte vi att det var tid att alla elever fick visa hur de föreställde sig en pyssling. Eleverna fick i god tid reda på arbetsuppgiften, så att de hemma kunde fundera, samt skaffa fram material. Många hade redan en klar bild av hur deras pyssling skulle se ut. Kreativiteten var stor, idéerna var många. På så sätt fick de också visa sina kunskaper om dem. Resultaten blev fantastiska, inte minst alla tillbehör som smycken, handväskor och husdjur. Pysslingarnas hår var också verkligen fantasifulla. För att åskådliggöra hur Pysslingaberget ser ut, har vi byggt upp det i kartong, en stor låda, klädd med wellpapp. Vilken tur att Ingela har köpt ny TV. Olika barn har turats om att bygga. Det ska visa olika våningar huller om buller, bakom varandra med små balkonger här och var på klipphyllorna. Nu kan alla dessa små figurer flytta in i Pysslingaberget. 5

6 Natur Strömstaren En grupp skulle leta fakta och skriva om strömstaren, som lever i Forsakar, där vattnet bildar forsar och svarvas till virvlar och strömdrag mellan mossiga stenblock. Den här fågeln är så perfekt anpassad till sin miljö för benstommen är tyngre än andra fåglars. Barnen lärde sig en ramsa, som vi hittade i en kalender av Jan Danielsson. Tung nog att dyka, lätt nog att flyga. Detta fick bli dagens lösenord, innan eleverna gick hem. Dagen efter ritade och klippte barnen ut strömstarar i papper och gjorde benen av piprensare som vi sen placerade i vårt bygge av Forsakarsravinen. Bokskogslöparen Vi började med att leta fakta om bokskogslöparen, men hittade inget i böcker. Vi använde oss istället av internet, där vi fann bra och lättförstålig text. Vi gick sedan igenom texten i små grupper med barnen. För att vi skulle se bokskogslöparen tydligt på bild, tog vi fram bilden ur datorn genom en omvandlare. Då visades bilden på en TV-skärm istället för på den lilla dataskärmen. På så sätt såg alla bilden bra. Därefter fick barnen rita och färglägga bokskogslöparen. För att förtydliga de blåskimrande vingarna använde vi glitter. På detta sätt fastnade dess färg i alla barnens huvud. De skrev sedan fakta om skalbaggen till sin bild. De skrev olika mycket, allt efter sin förmåga. Bok På vandringen i Forsakar var glädjen stor då barnen fick fylla sina fickor med trekantiga bokollonfrö och frukter från bokträdet. Vi samlade även löv, som sedan pressades. När vi kom hem tog vi fram fakta från en trädbok. Där stod det att ordet bok är ett gammalt ord för träd. Barnen tog också reda på att stammen är slät och ljusgrå. Bladen är ovala med vågad kant. 6

7 Vi bestämde oss för att göra ett bokträd. Vi hämtade en tom mattrulle, som barnen hjälptes åt att såga till lagom höjd. Ingen snickarbänk i klassrummet, men vi la rullen på två stolar. Barnen provade fogsvans och bågfil. För att få trädet att stå stabilt, blandade vi gips och slog i en stor blomkruka, där vi placerade stammen. Fram med förkläde och pensel, så var måleriet igång. De övre grenarna klädde vi med tidningspapper. När limmet hade torkat liknade vårt träd mest en palm. Barnen sprang då ut i skogen och hämtade riktiga grenar. Sedan borrade vi hål i stammen och stack in dem i hålen. Därefter gjorde varje barn några bokblad. De upptäckte att det inte var så lätt att rita ett blad som var vågigt i kanten. Vi klistrade våra blad på trädet. Allt de lärt sig om bokträdet, har de sedan ritat och skrivit om till sin bok om Forsakar. Ravinen En grupp valde att göra en modell av Forsakar. En elev hade med sig en dikt om Forsakar, som hennes mormor har skrivit. Detta blev vår inledning till arbetet. Barnen gjorde en skiss om hur det skulle se ut. Efter lite diskuterande bestämde de sig för att göra Nedre fallet, eftersom vi tidigare besökt den platsen. Sedan pratade vi om vilket material vi skulle använda. Bygget skulle stå på en masonitskiva och stommen skulle byggas upp av pappkartong, hönsnät, tidningspapper och tapetklister. Nu satte bygget igång. Några barn klippte till hönsnät med tång, som vi sedan formade till berg. Någon blandade klister och andra rev tidningspapper. Därefter satt vi på golvet och tog klister på tidningspappret. En del tyckte det var mycket kletigt, andra njöt. Under arbetets gång kom ett barn på att gångstigen kom under markytan, så vi fick höja marknivån lite. Sedan klädde vi allt med silkespapper i olika nyanser. Det blev många fina samtal med barnen under arbetets gång. Till sist gjorde vi träden, som bildar ett grönt tak. Detta gör att man får en rumskänsla, som om man går in i ravinen. Denna dag gick alla hem gröna om fingrarna, för silkespappret färgade väldigt mycket. Barnen var nöjda med sitt arbete. 7

8 Fakta om Forsakar En tredjedel av eleverna jobbade med att ta reda på fakta om området. De valde att forska om; Ett gammalt mejeri Ett gammalt sågverk Pysslingarna Ravinen Natur och djur Sägner från Degeberga Resultatet av arbetet ville eleverna lägga som fakta texter på datorn. Nu växte intresset för att skapa en egen hemsida som visade allas våra arbeten. Eleverna sökte information från biblioteket, läste artiklar från Degeberga Byalags egen tidning, Byabladet, sökte på internet samt intervjuade äldre människor som de trodde visste mycket om Forsakarsområdet. En grupp ade också till Ulf Gärdenfors, den tidigare sågverksägarens son och fick mycket snabbt ett positivt svar. En grupp av de äldre eleverna fick också lite mer ansvar över arbetet. De kallades för datahjälpredor och skulle hjälpa de yngre med datorn. Samtidigt underlättade de också för oss lärare för de avlastade oss när alla kom och frågade om hjälp. Datahjälpredorna fick också till uppgift att bokföra varje vecka vad vi hade gjort. Detta samlades i en elektronisk dagbok som också kommer att tillhöra hemsidan. Sagorulle De yngre barnen har gjort en saga tillsammans. Vi satt på golvet i en ring och pratade om hur sagor kan skrivas och berättas. Vi började vår saga med Det var en gång, därefter fick varje barn säga en fortsättning där det förra slutade. Ett barn tyckte det kändes svårt att komma på en mening, men kände sig sen stolt att till slut kunna avsluta berättelsen. Sedan ritade varje barn en bild som passade till sin mening, skrev sedan texten på datorn och klistrade upp den under sin bild. Vi bestämde oss för att sätta samman bilderna till en filmrulle. Barnen klistrade upp sina bilder på ett långt papper som räckte över hela rummet. Under hela dagen låg filmrullen på golvet, så barnen satte sig gärna ner och läste sina kamraters texter och studerade bilderna. Något barn räknade antalet bilder i vår rulle. Ett annat barn kom på, att i sista filmrullerutan skulle det stå vilka som gjort filmen. Vi tog fram en röd penna och alla skrev sitt namn. Dagen efter tillverkade vi en TV-apparat av en pappkartong. Nu var det dags att visa filmen.. Filmen började rulla, då gick strömmen. Vi fick hämta en ficklampa och barnen fick lysa på sin bild när de kom fram och skulle berätta sin del av filmen. En lyckad föreställning i nästan mörker. 8

9 Intervju: Många av barnen har äldre släktingar som bott i Degeberga i många år. Därför tyckte vi att det kunde vara bra att träna sig på att intervjua, för att få reda på vilka sägner som finns hos äldre människor som lever nära barnen idag. Vi tränade i skolan på hur man gör när man pratar med någon för att få ett bra svar. De fick lite tips på vad man bör tänka på. T.ex. att vara artig, och vi tränade också på att intervjua varandra. Resultaten blev väldigt olika. En del barn hade träffat personer som visste väldigt mycket om Forsakar. Det var spännande att höra om hur många olika sägner som fanns och barnen blev också förundrade över att människor utanför skolan visste något om det som vi arbetade med. Ordlista När vi arbetat ett tag med projektet kom vi på att vi använt en del ord som kanske inte alla kände till. Vi bestämde därför att vi skulle göra en ordlista där en del ord var förklarade. Ett par elever satte sig därför och skrev ner ord som kanske behövde förklaras. För att hitta ord läste de sina egna och kamraternas arbeten. Trollfest De yngre eleverna avslutade sitt arbete om Forsakar med en trollfest. Festen utformade de tillsammans och den blev mycket lyckad. Alla barn flätade sin egen svans av garn och de gjorde örhängen av piprensare. Under veckan bakade eleverna gröna muffins och chokladbollar med röd cocos på. Till detta serverades sedan giftgrön trolldryck med fladdermöss i. Vi dekorerade klassrummet med utklippta fladdermöss, spindlar och ormar. På festdagen kom barnen utklädda till troll och pysslingar. Vi lekte, dansade och fikade tillsammans. De äldre eleverna hade också en fest, som de själv planerade. En del bakade i skolan och andra bakade hemma. Klassrummet pyntades och det blev ett häftigt party med mycket fika. Anstränger man sig får man något bra tillbaka, sa eleverna och tyckte att de gjort sig förtjänta av den trevliga festen. 9

10 Reflektioner Det var jobbigt att starta upp projektet alldeles i början av höstterminen. Vi hade dels nya förskolebarn samt flera nyinflyttade i gruppen. Allt är så nytt i augusti månad. Vi funderade mycket på hur alla elever skulle känna sig delaktiga i jobbet. Det kändes som om man kom in i ett nytt projekt lite oförberedd. Det var mycket och rörigt på en gång, litteratur som skulle läsas, ny information på en intensiv dag i Vä den första skolveckan, samt allt det tekniska hemma i skolsalen. På sommaren är alla datorer inlåsta och innan allt är på plats och inkopplat har det förflutet en bra tid in på terminen. Samtidigt var vi mycket entusiastiska inför uppgiften som väntade oss. Det är alltid spännande med nya utmaningar. När vi sedan finslipat vår projektbeskrivning så den var klar, blev strukturen mer given. Vi började få ordning på hur vi skulle arbeta rent praktiskt, t ex gruppindelningar, val av arbete, hur vi vuxna skulle räcka till osv. Under arbetets gång har vi fått tänka om i vår planering ofta. Elevernas tid att få jobba klart och tid för reflektion är väl så viktig. Samarbetet mellan barnen har fungerat jättebra. Eleverna har själva kunnat tänka till, dels om vad de skulle jobba med och dels vem de velat arbeta med. Tyvärr har vi inte varit så duktiga på att skriva in våra reflektioner tillräckligt mycket i loggboken. Under arbetets gång har vi inte hunnit med att göra detta varje dag. Det hade varit lättare att minnas allt bättre om vi hade gjort det. Vi har kommit framåt mycket i användandet av olika medier, datorer, kamera och scanner. Vi har insett att det är överkomligt att lära sig och praktiskt tillämpa det med eleverna. Det var dock först i mitten av oktober som allt äntligen var klart med programmet vi skulle använda och att vi kunde skicka jobben mellan de olika datorerna. Det har tagit mycket energi och massor av funderingar att få till allt det tekniska. Men det är väl också en del av utvecklingen. På vår skola har vi endast haft en kamera på tre spår med 180 barn. Detta gör att den ofta varit upptagen. Vi har inte kunnat dokumentera allt som hänt just i rätt ögonblick. Detta har lett till att vi ska köpa in flera kameror. 10

11 Elevernas utvärderingar Eleverna har bekräftat att arbetssätten varit mycket varierade. De har skrivit väldigt mycket, både för hand och på datorn. Vi har varit mycket ute i naturen och de har använt en hel del tekniska hjälpmedel. De har skapat mycket i olika material. Detta har gjort att alla elever har haft möjlighet att arbeta med åtminstone något som de tycker om. Eftersom gruppernas sammansättningar varit olika, beroende på vad vi jobbat med, har alla fått arbeta med olika kamrater. De har oftast själv fått välja sina medarbetare och har tyckt att samarbetet fungerat bra. Många tycker att de har lärt sig mycket nytt, t ex att ta kort med digitalkamera, jobba med hemsidan i FrontPage, använda ordbehandlingsprogram, skicka mail, att skriva snyggt och att använda sin fantasi. Inför framtiden Vi kommer att fortsätta att arbeta tematiskt med vår hembygd och i åldersintegrerade grupper. Vi tycker inte att vi är färdiga med allt som finns kring vår hembygd. Man kan t ex lära mer om vårt kulturarv genom att jobba med stugorna i Hembygdsparken och våra sägner kring källsprången i vår trakt. Litteraturförteckning Bo Svensson Internet Mörkavad och Forsakar Hemsida/Etnologiska föreningen Kalender från Kristianstads Vattenrike.Text: Jan Danielsson Bild: Annika Blom Ingemor Gärdenfors Litet häfte om Sägner från Degeberga 11

12 Utvärdering Tema Forsakar F-5A Degebergaskolan läsåret 00/01 1. Vad tycker du har varit roligast att jobba med? 2. På vilket sätt har du jobbat? 3. Har du tyckt att något varit svårt? 4. Nämn något speciellt som du har lärt dig? 5. Hur fungerar arbetet med dina kamrater? 6. Har du lärt dig något nytt sätt att arbeta på? I så fall vilket? 7. Hur vill du redovisa ditt arbete? 12