Östergötlands möjligheter

Transkript

1 Östergötlands möjligheter 7 december 2018 Kartläggning av kommunala översiktsplaner, riktlinjer för bostadsförsörjning och jämställdhet Magnus de Vries och Hanna Ljungqvist, WSP

2 Uppdaterad och utökad sammanställning av underlag till Regional utvecklingsstrategi (RUS) - För Region Östergötland WSP Sverige

3 Bakgrund WSP har fått i uppdrag av Region Östergötland att ta fram uppdaterad och utökad sammanställning av underlag till kommande arbete med den regionala utvecklingsstrategin (RUS). 2 Uppdraget har varit uppdelad i tre delar enligt följande: En uppdaterad bild av kommunal översiktsplanering (ÖP och relevanta FÖP) enligt tidigare utvecklad modell (GIS-format) En övergripande sammanställd kartläggning av kommunala riktlinjer för bostadsplanering En övergripande sammanställd kartläggning av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna

4 Syfte del 1, 2 och 3 Syftet med del 1 är att sammanställa kommunernas översiktsplaner avseende bostäder och verksamheter på ett enhetligt sätt. 3 Syftet med del 2 är att kartlägga kommunala bostadsförsörjningsprogram med fokus på mål, verktyg och strategier samt hur kommunerna integrerar jämställdhet i sina BFP. Syftet med del 3 är att kartlägga hur kommunerna arbetar med jämställdhetsintegrering i den översiktliga planeringen samt att kartlägga behovet av att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor i de olika kommunerna.

5 Uppdaterad bild av kommunal översiktsplanering (GIS) WSP Sverige

6 Syfte Syftet med del 1 är att sammanställa kommunernas översiktsplaner avseende bostäder och verksamheter på ett enhetligt sätt i en databas (GIS). Resultatet visar en samlad bild av Östergötlands bebyggelseutveckling i rum och tid med information om antal bostäder. 5 Syftet med del 2 är att kartlägga kommunala bostadsförsörjningsprogram med fokus på mål, verktyg och strategier samt hur kommunerna integrerar jämställdhet i sina BFP. Syftet med del 3 är att kartlägga hur kommunerna arbetar med jämställdhetsintegrering i den översiktliga planeringen samt att kartlägga behovet av att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor i de olika kommunerna.

7 6

8 Samla in data kategorisera bedöma & beräkna analysera visualisera Nya industriområden Mindre störande verksamhet område Förädlingsområde Utbyggnadsområde Omvandlings- Nya utredningsområden vars gränser är osäkra Blandade Bostäder och verksamheter Bostadsutveckling Utredningsområde 7 Förtätning bostäder Enhetlig tolkning och bedömning av kommunernas bebyggelseutveckling Ett jämförbart material samlat i GIS Gemensam bild av Östergötlands bebyggelseutveckling (tid och rum)

9 GIS-skiktet Kommun Ort Källa och aktualitet (ÖP/FÖP) Metod (datafångst) 8 Bebyggelse Utveckling Täthet Genomförandetid Ytfaktor Bostäder per hektar Antal bostäder

10 Kärnan i arbetet Bebyggelse (5 typer) vad planeras Bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Störande verksamheter O-kategoriserad bebyggelse 9 Utveckling (4 alternativ) Var sker utvecklingen inom kommunen? Var/hur utvecklas området i förhållande till ort/stad? Förtätning/omvandling Tätortsnära expansion Övrig utveckling Lis områden

11 Kärnan i arbetet Täthet ( 5 klasser bostadsomr. / 2 klasser verksamhetsomr.) bedömning av genomsnittlig bebyggelsetäthet (typologi) 10 bost/ha Tät stadsbebyggelse >125 Tät bebyggelse Medeltät bebyggelse Gles bebyggelse 5-15 Glesbygd <5 Genomförandetid (3 scenario) när bedöms byggnation påbörjas Ytfaktor (4 alternativ) hur stor andel av området bedöms exploateras Bostäder per hektar (kopplat till ett spann inom kategori täthet) bedömning av antalet bostäder per hektar

12 Bedömning och beräkning av antalet bostäder inom ett område Täthet bostäder Tät stadsbebyggelse > 125 bost/ha Tät bebyggelse Medeltät bebyggelse Gles bebyggelse 5-15 Glesbygd < 5 Bedömning - genomsnittlig bebyggelsetäthet Områdets yta (ha) 11 Bedömning av bost./hektar (inom spannet för kategori täthet) Faktor - andel av område som bedöms rimlig att exploatera Antal bostäder (Omr. yta*faktor)*bost/ha) I de fall uppgifter om antalet bostäder saknas i ÖP/FÖP

13 Exempel FÖP Kisa 12 Bebyggelse Bostäder Utveckling Kisa har ca 3800 invånare och är därmed en större tätort Område B1 är ett exempel på Tätortsnära expansion Genomförandetid Byggnation inom området bedöms påbörjad inom 15 år, Lite längre sikt.

14 Bedömning av täthet och antal bostäder per ha Exempel FÖP Kisa 13

15 Beräkning av antal bostäder Exempel FÖP Kisa 14

16 Reflektioner och exempel på analyser och användningsområden för GIS-databas

17 Ca 60% av marken planeras för bostäder/blandad bebyggelse Bebyggelsetyp Bostäder Bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Störande verksamheter 31% 46% Blandad bebyggelse O-kategoriserad 16 O-kategoriserad bebyggelse 7% Störande verksamheter 3% 13% Verksamheter Utsnitt Linköping. Typ av bebyggelsetyp.

18 Förtätning/omvandling sker på knappt 1/5 av den totala markytan som planeras för bostäder men innehåller drygt hälften av regionens totala bostadsutveckling 23% 19% Förtätning/omvandling LiS 14% Tätortsnära expansion 17 Övrig utveckling 6% 44% Fördelning av mark inom resp. utvecklingskategori 38% 53% Förtätning/omvandling LiS Tätortsnära expansion Övrig utveckling 3% Fördelning av bostäder inom resp. utvecklingskategori

19 Utnyttja marken bygg tätare - Cirka 20% av markytan och 60% av bostäderna 18% 2% 11% 36% Glesbygd Gles bebyggelse Medeltät bebyggelse Tät bebyggelse Tät stadsbebyggelse 11% 7% 18 33% Fördelning av mark inom resp. täthetsklass Täthet lgh/ha Tät stadsbebyggelse >125 Tät bebyggelse Medeltät bebyggelse Gles bebyggelse 5-15 Glesbygd <5 21% Glesbygd Gles bebyggelse Medeltät bebyggelse Tät bebyggelse Tät stadsbebyggelse 12% 49% Fördelning av bostäder inom resp. täthetsklass

20 80% av regionens bostadsutveckling fram till 2030 bedöms ske i Norrköping och Linköping Ödeshög Åtvidaberg Ydre Valdemarsvik Vadstena Söderköping 1380 Norrköping Motala Mjölby Linköping Kinda 1028 Finspång Boxholm

21 Bra planberedskap i de flesta kommuner Ödeshög Åtvidaberg Ydre Valdemarsvik Vadstena 25% 49% 65% 39% 68% Uppskattat byggbehov t o m 2030 Bedömd byggstart innan 2030 (ÖP) Byggbehov per år och kommun (antal bostäder) Kommuner 10 Ödeshög 10 Ydre 30 Kinda 20 Boxholm 30 Åtvidaberg 70 Finspång 20 Valdemarsvik 20 Söderköping Norrköping Motala 61% 201% 67% 750 Linköping 750 Norrköping 60 Söderköping 150 Motala 20 Vadstena Mjölby Linköping Kinda Finspång Boxholm 41% 127% 108% 269% % 100 Mjölby 2000 Länet Tabellen ovan beskriver den uppskattade hushållsökningen per år för respektive kommun, avrundat till närmsta 10-tal för värden under 100 och närmsta 50-tal för värden över 100. Resultaten som presenteras i tabellen innefattar en bostadsreserv om 1 procent av det beräknade antalet hushåll 2030 men har inte tagit rivningar eller planerad byggnation i beaktning och bör därför ses som en grov uppskattning. I procent anges andelen av det bedömda antalet bostäder enligt ÖP som krävs för att uppnå den uppskattade byggbehovet. Beräkningarna använder två statistikprodukter från SCB som underlag. Hushållskvoter (2016) samt befolkningsprognos för Östergötland (2017).

22 Procentuell ökning av dagens bostadsbestånd Ödeshög Åtvidaberg Ydre Bost ÖP 2050 Ökning bost. % Valdemarsvik Vadstena Söderköping Norrköping 21 Motala Mjölby Linköping Kinda Finspång Boxholm Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköpin Söderköpi Vadstena Valdemars g ng vik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Bost ÖP Ökning bost. % 15% 10% 31% 33% 17% 8% 50% 33% 14% 22% 42% 21% 44%

23 22 Genomförandetid på kort sikt ~2023 (påbörjade inom 5 år) bostäder

24 23 Genomförandetid på lite längre sikt ~2033 (påbörjade inom 15 år) bostäder

25 24 Genomförandetid på lång sikt ~2050 (påbörjade efter 15 år) bostäder

26 25 Bostäder totalt bostäder

27 26 Antal nya bostäder inom 5 km

28 Planerade verksamhetsområden per kommun Hektar 27 Ödeshög Åtvidaberg Ydre Valdemarsvik Vadstena Söderköping Norrköping Motala Mjölby Linköping Kinda Finspång Boxholm Planerade verksamhetsområden (hektar) i länet fördelade per kommun

29 28 Verksamheter ~9 250 ha

30 Medskick inför framtida diskussioner

31 Materialet visar en regional bild av vad/var/hur kommunerna planerar. Hur stämmer bilden med gällande RUP? Följer kommunernas planering de strategier kring som anges i RUP? Kan materialet användas för att se hur/om RUP ger avtryck på hur kommunerna planerar/planerade?

32 Hur kan andra orter dra nytta av exempelvis den framtida Ostlänken? Kan bostadsbyggandet i kommuner utanför Norrköping/Linköping bidra till en stärkt region? 31 Givet att ÖP realiseras vilka är effekterna för: Bilresandet Kollektivtrafikförsörjning Tillgång till privat- och kommunal service Hur kan ni på kommunerna använda GIS-databasen?

33 Kommunala riktlinjer i Bostadsförsörjningsprogram WSP Sverige

34 Syfte Syftet med del 1 är att sammanställa kommunernas översiktsplaner avseende bostäder och verksamheter på ett enhetligt sätt. 33 Syftet med del 2 är att kartlägga kommunala bostadsförsörjningsprogram med fokus på mål, verktyg och strategier samt hur kommunerna integrerar jämställdhet i sina BFP. Syftet med del 3 är att kartlägga hur kommunerna arbetar med jämställdhetsintegrering i den översiktliga planeringen samt att kartlägga behovet av att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor i de olika kommunerna.

35 Kapitel 1. Introduktion Boverkets riktlinjer 34 Riktlinjerna ska enligt bostadsförsörjningslagen innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och för utveckling av bostadsbeståndet. I riktlinjerna klargörs kommunens bostadspolitiska mål, medel och ambitioner. Här tar kommunen ställning till på vilket sätt man ska verka för att nå uppsatta bostadspolitiska mål och hur kommunen vill använda de verktyg man förfogar över. Källa: Boverket.se (2018) Illustration över Boverkets rekommenderade process vid framtagandet av bostadsförsörjningsprogram (Källa: Boverket.se)

36 Kartläggning av Bostadsförsörjningsprogram i Östergötland Metod

37 Kapitel 3. Metod Frågeställning På en mer detaljerad nivå har följande frågeställningar används för kartläggningen av bostadsförsörjningsprogrammen. Frågeställningarna har arbetats fram tillsammans med Region Östergötland Vilka är de kommunala målen och strategierna? Vilka är de övergripande inriktningarna i de kommunala målen? Är jämställdhetsperspektivet tydligt inkluderat i planens övergripande vision och mål? 2. a) Vilka kommunala verktyg/strategier/ insatser/åtgärder används för att nå målen? b) Vilka kommunala verktyg/strategier/ insatser/åtgärder används för att nå målen? 3. Vilka regionala mål, kopplat till bostadsförsörjning, anses relevanta av kommunen? 4. Hur förhåller sig de kommunala redovisade siffermålen till den regionala översiktliga beräkningen? ( nya bostäder till 2020) 5. Finns ett jämställdhetsperspektiv med i de kommunala riktlinjerna? 6. Hur inkluderas jämställdhetsperspektivet i de kommunala riktlinjerna? 7. Vilka slutsatser dras i de kommunala underlagsanalyserna?

38 Kapitel 2. Förklaring av begrepp Frågeställning kopplat till jämställdhet 5. Finns ett jämställdhetsperspektiv med i de kommunala riktlinjerna? Hur inkluderas jämställdhetsperspektivet i programmen? De fem jämställdhetsfaktorerna i översiktlig planering som ingår i kartläggningen

39 Kapitel 2. Förklaring av begrepp 38 Jämställdhet i Bostadsförsörjningsprogram Sociala parametrar som i denna kartläggning ingår i faktorn Bostäder: Social hållbarhet Bostäder för olika grupper Olika typer av upplåtelseform Olika typer av storlek Olika typer av bostadsform Bostäder för särskilda grupper Äldre Unga Nyanlända, ensamkommande barn och ungdomar Personer med funktionsvariation Trygghetsboende Hushåll som inte blir godkända på ordinarie bostadsmarknaden Gruppboenden M.fl. Segregation BOSTÄDER

40 Sammanfattande resultat av kartläggningen

41 Kapitel 4. Resultat Resultat På följande sidor redovisas en sammanställning av kartläggningen, frågeställningar och kartläggningen i sin helhet finns att tillgå i ett separat dokument. 40

42 Kapitel 4. Resultat 1. Sammanvägda inriktningar av kommunala Mål 41 Bygga mer Generella fokusområden Många större kommuner fokuserar främst på att bygga fler bostäder samt därefter att underlätta för nybyggnation Mellanstora kommuner fokuserar främst på att underlätta för nybyggnation samt därefter på att bygga fler bostäder Små kommuner fokuserar främst på att stimulera en ökad inflyttning Underlätta nybyggnation Ökad inflyttning

43 Kapitel 4. Resultat 2. Sammanvägda inriktningar av kommunala Verktyg, Strategier, Åtgärder Generella fokusområden Ökad mark- & planberedskap - Stora som små kommuner vill effektivisera planprocessen och underlätta nybyggnation - Små kommuner främst i syfte att locka nya boende till kommunen - Stora kommuner främst i syfte att lösa bostadsbristen 42 - Ökat kommunalt markinnehav är strategi som är återkommande i stora som små kommuner för ökad effektivitet i planprocessen. - Kommunala hyresbolaget ses som en tillgång för att kunna tillskapa och förmedla fler hyresrätter. Markförvärv Allmännyttiga bostadsbolaget

44 3. Vilka regionala mål, kopplat till bostadsförsörjning, anses relevanta av kommunen? Kapitel 4. Resultat Övrig riktlinje/mål; 3 Mål 1; 2 Figuren visar hur många gånger vardera strategi eller mål har lyfts av en kommun. - Vissa kommuner lyfter fler strategier/mål - Strategi 4 och 5 är de strategier som lyfts av flest kommuner följt av strategi 3 och därefter strategi 7 Strategi 8; 4 Strategi 3; 5 43 RUP Strategier Strategi 1: Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland Strategi 2: Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang Strategi 3: Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion Strategi 4: Arbeta för Utveckling av Östergötlands alla delar Strategi 5: Främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling Strategi 6: Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland Strategi 7: Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region Strategi 8: Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Strategi 7; 4 Strategi 6; 1 RUP 2030 Mål Mål 1: Goda livsvillkor för regionens invånare Mål 2: Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Mål 3: Hållbart nyttjande av naturens resurser Strategi 5; 7 Strategi 4; 7

45 På vad fokuserar kommunens siffermål? HUR KOMMUNER PRESENTERAT SIFFERMÅL 11 av 13 kommuner har siffermål kring ny bostadsbebyggelse i kommunen. Övriga kommuner har mål kring befolkningsökning. 44 Målen kring bostadsbebyggelse varierar mellan bland annat målsättning kring antal lägenheter per år, antal nybygge till ett visst år eller påbörjan av byggnation innan ett visst år. A NTAL INV Å NA RE BOSTÄDER FRAM TILL Å R BOSTÄDER NÄ RMSTA Å REN BOSTÄDER PER Å R FRAM TILL Å R Antal kommuner med uttalat mål inom

46 7. Dras strategiska slutsatser i de kommunala underlagsanalyserna? Kommunerna drar flertalet slutsatser kring förväntat framtida bostadsbehov, efterfrågan och befolkningsutveckling. 45 Nästintill alla kommuner drar slutsatsen att fler billiga hyresrätter kommer att behövas i framtiden och antalet äldre förväntas öka i kommunen.

47 Kapitel 5. Slutsatser och goda exempel 46 Variation på bostadsmarknaden Många kommuner upplever att de saknar en variation i bostadsutbudet. I mindre kommuner handlar det främst om ett underskott av hyresrätter. I större kommuner om att uppnå ett större blandning i områden. Det behöver byggas så att andelen hyresrätter ökar. Kommunen tappar befolkning på grund av att alternativa boenden saknas. Främsta orsaken till underskottet är den allmänna bristen på hyresrätter, vilket är den upplåtelseform som mest efterfrågas. Att komplettera områden som har en stor andel hyresrätter med bostadsrätter och äganderätter möjliggör att jämförelsevis resursstarka hushåll väljer att stanna kvar i området. Kommunen behöver erbjuda en större variation på bostadsmarknaden och antalet hyreslägenheter måste öka.

48 Kapitel 5. Slutsatser och goda exempel Fokus flyttkedjor Många kommuner drar slutsatsen att flyttkedjor och en större rörlighet på bostadsmarknaden kan komma till stånd om kommunens bostadsbestånd kompletteras med fler typer av bostäder. Speciellt små kommuner drar slutsatsen att bostäder för äldre skulle medföra flyttkedjor och en ökad rörlighet på bostadsmarknaden Det är viktigt att det finns en fungerande boendemarknad där en rörlighet i bostadsbeståndet gör det möjligt för dem (ekonomiskt mer begränsade grupper) att hitta lämpliga bostäder. 47 Ett ökat utbud av hyresrätter, bostadsrätter och fler attraktiva bostadstyper skulle kunna underlätta en flyttkedja som kan frigöra äldre och billigare lägenheter i befintligt bostadsbestånd och möjliggöra att fler som idag står utanför bostadsmarknaden kan få egen bostad. Generellt efterfrågar 40- talistgruppen bostäder med hög standard, belägna i mer centrala, gärna natursköna lägen. Att kunna erbjuda denna grupp efterfrågad boendeform frigör bostäder som är attraktiva för andra kategorier av invånare och flyttkedjor startas. Som exempel efterfrågas villorna ofta av yngre familjer.

49 Kapitel 5. Slutsatser och goda exempel 48 Bostadsbrist och en åldrande befolkning Många större kommuner upplever att de har bostadsbrist vilket de tror kommer att öka med en ökad åldrande befolkning. Vissa mellanstora kommuner nämner att en större planberedskap, kommunägd mark och planer med större flexibilitet skulle underlätta byggprocessen och bidra till ökat bostadsbyggande. I vissa små kommuner finns en problematik med investering av nybyggnation, dels för privatpersoner och dels med att locka byggherrar att investera. Vissa små kommuner har svårt att få privata byggherrar att investera i byggandet av bostäder/hyresrätter i kommunen Marknaden styr och man bygger där det är ekonomiskt mest intressant. I kommuner med en svag marknad vågar inga privata byggherrar bygga. Särskilt svårt är det att hantera snabba svängningar i efterfrågan. Idag präglas bostadsmarknaden i Linköping av en påtaglig bostadsbrist, vilket på sikt kan skada kommunens utvecklingsmöjligheter Behovet av bostadsanpassni ngsåtgärder ökar. Flera större kommuner upplever att de har en bostadsbrist Flera kommuner drar slutsatsen att de kommer att ha en ökad andel äldre i framtiden.

50 Slutord

51 Kapitel 6. Slutord Slutord Mål och Verktyg 50 I flertalet BFP behövs en tydligare presentation och konkretisering kring kommunens mål och verktyg/ strategier för bostadsförsörjning. Exempelvis kan mål och verktyg/riktlinjer lyftas fram och presenteras tydligt i en informationsruta eller dylikt. Mål - Vad? Verktyg / Strategi - Hur?

52 Kapitel 6. Slutord Slutord Jämställdhet 51 Jämställdhet är integrerat i de flesta av kommunernas BFP. Detta främst genom fokusering på bostadsförsörjning för särskilda grupper. Vissa kommuner tar ett helhetsgrepp och inkorporerar frågor som segregation, gentrifiering eller social hållbarhet i stort i programmen. Utvecklingsområden: - Inkludera jämställdhetsfrågorna tydligare i målen - Låt jämställdhetsfrågorna genomsyra hela programmet - Inkludera fler dimensioner av social hållbarhet än bostäder för särskilda grupper

53 Jämställdhet i kommunala översiktsplaner WSP Sverige

54 Syfte Syftet med del 1 är att sammanställa kommunernas översiktsplaner avseende bostäder och verksamheter på ett enhetligt sätt. 53 Syftet med del 2 är att kartlägga kommunala bostadsförsörjningsprogram med fokus på mål, verktyg och strategier samt hur kommunerna integrerar jämställdhet i sina BFP. Syftet med del 3 är att kartlägga hur kommunerna arbetar med jämställdhetsintegrering i den översiktliga planeringen samt att kartlägga behovet av att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor i de olika kommunerna.

55 Faktorer kopplade till jämställdhet i en översiktsplan 54 En kartläggning av jämställdhet översiktsplaner bör utgå från intersektionell jämställdhet med fem överlappande faktorer som på olika sätt kan bidra till att förstärka jämställdhetsperspektivet i översiktsplaner. Dessa faktorer är: Fysisk struktur Inflytande och makt Bostäder Socioekonomi Kommunikationer

56 55 Undersökta faktorer i del 3 Parametrar som ingår i Fysisk struktur: Funktionsvariation Stadsutbredning Tillgänglighet Närhet till samhällsfunktioner Vardagslivsperspektivet Stråk och noder Trygghet Offentliga platser Barnperspektivet Parametrar som ingår i Inflytande och makt Medborgardeltagande Deltagande aktörer i processen Representation Exkluderande språkbruk Norm Förståelse (av text och kartor) Parametrar som ingår i Kommunikationer: Tillgänglighet Prioritering av transportslag Resmönster Gång- och cykelvägar Kollektivtrafik Bilvägar Parametrar som ingår i Socioekonomi: Hälsa Inkomst/köpkraft Förvärvsarbetande/arbetslöshet Utbildning Trångboddhet Brottsstatistik Segregationsmönster

57 Nationella Mål 56 Nationellt mål för jämställdhetspolitiken Det övergripande nationella målet för jämställdhetpolitiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Målet konkretiseras i sex delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Boverket, 2018

58 Nationella Mål - Hur kan de kopplas till samhällsplanering? 57 Nationella delmål för jämställdhetspolitiken En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Medborgardialog, förståelse för policydokument (Inflytande och makt) Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Tillgänglighet och vardagslivsperspektivet (kommunikationer, bostäder, fysisk struktur) Jämställd utbildning Tillgänglighet (kommunikationer, fysisk struktur) En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Vardagslivperspektivet (fysisk struktur) Jämställd hälsa Sociala mönster (socioekonomi, fysisk struktur) Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Trygghetsstärkande åtgärder i den fysiska miljön (fysisk struktur, bostäder) Boverket, 2018

59 Kartläggning av jämställdhetsintegrering i översiktsplanerna Metod

60 Riktade frågeställningar Är jämställdhetsperspektivet tydligt inkluderat i översiktsplanen? 2. Är jämställdhetsperspektivet tydligt inkluderat i planens övergripande vision och mål? 3. Finns det kommunala mål som är tydligt kopplade till jämställdhet? 4. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhetsmålen? (Strategier, verktyg m.m) 5. Finns det mål kopplade till intersektionell jämställdhet? 6. Hur arbetar kommunen med att nå målen kopplade till intersektionell jämställdhet? 7. Hur främjar kommunens kommunikationsoch transportplanering till ökad jämställdhet? 8. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhet inom kommunikation och transportplanering?

61 Övergripande frågeställningar Främjar översiktsplanens genomförande ökad jämställdhet? Hur ser behovet av stöd i jämställdhetsfrågor ut bland de kartlagda kommunerna i Region 60 Östergötland? Svaret på de övergripande frågeställningarna är resultatet av en sammanvägd bedömning av kartläggningen.

62 Sammanfattande resultat av kartläggningen

63 Kommunikations- och transportplanering 62 Alla kartlagda kommuner har ett bra tankesätt kring jämställdhet kopplat till trafikplanering vad gäller framför allt prioriteringar. De flesta kommuner prioriterar på följande sätt: 1. Gång och cykelvägar 2. Kollektivtrafik 3. Bilvägar Däremot vore det önskvärt med en redovisning av exempelvis olika sociala gruppers resemönster inom kommunen. Det vill säga mer planeringsunderlag kopplat till geografiska sociala mönster.

64 Kommuner som arbetar med jämställdhetsintegrering i översiktsplanerna 63 Här har vi främst tittat på om kommunen lyfter fram jämställdhet i översiktsplanen, exempelvis genom att ha ett eget kapitel eller avsnitt om jämställdhet och kopplar det till vad det betyder i den fysiska miljön.

65 Kommuner som har kommunala mål som är tydligt kopplade till jämställdhet 64 Fyra kommuner har kommunala mål där jämställdhet eller jämlikhet finns med i målbeskrivningen.

66 Kommuner som har kommunala mål tydligt kopplade till intersektionell jämställdhet 65 Fler kommuner har mål kopplade till exempelvis tillgänglighet, folkhälsa och barnperspektivet än mål kopplade explicit till jämställdhet.

67 Kommuner där översiktsplanens genomförande främjar jämställdhet 66 Majoriteten av kommunerna strävar efter att planera utifrån ett jämställdhetsperspektiv, dock lyfts det inte alltid tydligt i översiktsplanen.

68 Kommuner utan tydlig jämställdhetsintegrering i översiktsplanen 67 Kartläggningen visar att alla kommuner behöver utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i översiktsplanerna för att nå det nationella målet för jämställdhetspolitiken.

69 Slutord

70 Jämställdhetsintegrering 69 Resultatet är baserad på en översiktlig kartläggning vilket inte behöver illustrera hur det egentligen ser ut inom kommunerna. En del kommuner redovisar exempelvis planeringsunderlag i referenslistan men lyfter inte fram dessa i text. En kartläggning/jämställdhetsanalys av planeringsunderlagen skulle också behövas för att se om jämställdhetsperspektivet är inkluderat i dessa. Jämställdhetsintegrering måste genomsyras i alla delar och led i Samhällsplaneringen.

71 Måluppfyllelse MÅL Vad vill vi? STRATEGI Hur ska vi nå målet? UPPFÖLJNING Hur blev det förväntade resultatet? 70

72 Planeringsunderlag för ökad social hållbarhet 71 Förslag på planeringsunderlag för ökad jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv på en översiktlig nivå: - Sociotopkartor - Kartläggning av socioekonomiska faktorer - Kartläggning av olika sociala gruppers resmönster - Trygghetsplan - Social konsekvensbeskrivning (SKB)

73 SKB som en självklar del i översiktsplanen 72 Miljökonsekvensbeskrivning Social konsekvensbeskrivning Hållbarhetsbedömning

74 Tack! wsp.com