Dynamicus Utbildningsutskott

Transkript

1 DYNAMICUS Fokusgrupper Höstterminen 2014 Dynamicus Utbildningsutskott

2 Innehållsförteckning Syfte... 2 Bakgrund... 3 Genomfo rande... 3 Vad studenterna efterfrågar... 3 Kursadministration... 3 Kontakt med kursansvarig... 4 Föreläsningar... 4 Seminarier... 4 Grupparbeten... 5 Andra speciella kursmoment... 5 Examination... 5 Svårighetsgrad... 5 Kurslitteratur... 6 Utvärdering av programmet som helhet... 6 Utvärdering av kurserna... 7 Sociologi A... 7 Pedagogik A... 8 Psykologi A... 9 Arbetsrätt Redovisning och kalkylering Sociologi B Pedagogik B Psykologi B Sammanfattning

3 Syfte Syftet med projektet Fokusgrupper a r att ta fasta pa vad personalvetarstudenter på Uppsala Universitet tycker om sin utbildning. Vi vill underso ka vad de a r no jda med och vad som kan fo rba ttras. Vi valde att bjuda in studenter fo r att tillsammans med oss i Utbildningsutskottet diskutera Personalvetarprogrammet utifra n studenternas perspektiv. Detta a r andra ga ngen Dynamicus planerar och genomfo r fokusgrupper fo r utva rdera utbildningen och vi a r va ldigt glada att kunna genomföra detta igen. Vi hoppas på att kontinuerligt kunna utvärdera programmet som helhet och dess kurser. Vi a r mycket stolta o ver att kunna presentera de a sikter och fo rba ttringsfo rslag som plockats upp och tacksamma o ver att deltagarna genom sitt engagemang a r med och pa verkar utbildningen. Sa varsa goda la s och ta reda pa vad studenterna tycker! 2

4 Bakgrund Våren 2014 var första gången fokusgrupperna genomfördes. Tidigare har Utbildningsutskottet ga tt ut med en enka t till samtliga studenter pa Personalvetarprogrammet fo r att utva rdera utbildningen. Det som var problematiskt med enka terna var sva righeten att utforma fra gor för att täcka samtliga terminer samt få fram den typ av information som krävs för att kunna skapa förändring. Utöver det hade enkäterna även låg svarfrekvens. Da rfo r valde Utbildningsutskottet att prova ett nytt format fo r utva rdering och genomfo rde da rfo r fo rra vårterminen fokusgrupper för första gången. Fokusgrupperna erbjuder möjligheten att föra en dialog med studenterna då följdfrågor är möjligt att ställa. Resultatet från fokusgrupperna upplevde vi motsvarade den typ av information vi ville få fram för att kunna påverka. Därför valde vi att återigen genomföra fokusgrupper som utvärderar föregående termin, alltså höstterminen Denna gång har vi genomgående försökt ha fokus på generella problem och händelser som kan förbättras, istället för engångsföreteelser som skett på grund av tillfälliga omständigheter. Detta har gjorts för att olyckliga situationer alltid kan uppkomma och är av naturen svåra att förändra, därför är det irrelevant att lägga fokus på dessa händelser. Genomfo rande Vi gick ut med inbjudan via mail och Facebook till studenter på Personalvetarprogrammet. På så sätt fick vi tag i studenter från de olika terminerna och skapade fem fokusgrupper med 4-7 deltagare i varje grupp som diskuterade utbildningen under tva timmar. Deltagandet var frivilligt och belo nades med en biobiljett. Tyngdpunkten fo r diskussion la g pa att utva rdera fokusgruppernas fo rega ende termin men även programmet som helhet. Vi i projektgruppen delade upp oss i par och vid genomfo randet av varje fokusgrupp na rvarade ett par, en agerade som moderator och en som sekreterare. Vi hade pa fo rhand fo rberett ett fra geformula r som moderatorn utgick fra n, formula ret fo ljdes dock inte till punkt och pricka utan fra gorna fanns med som riktlinjer fo r att fokus skulle ligga på samma områden under samtliga fokusgrupper. Vad studenterna efterfrågar Nedan presenteras de åsikter som studenterna framförde under fokusgrupperna. Först kommer studenternas generella åsikter om vad som är viktigt om inom olika områden att behandlas, sedan kommer tankar om programmet som helhet att presenteras, därefter kommer kurs för kurs att utvärderas och rapporten avslutas med en sammanfattning av det som sagts under fokusgrupperna. Kursadministration Det studenterna tycker är viktigast gällande kursadministration är tydlighet, framför allt var man hittar information och tydlighet gällande kursens schema. En tydlig studiehandledning som gärna skickas ut innan kursstart efterfrågas också. Studenterna framhåller vikten av god kommunikation mellan berörda lärare inom kursen så att konsekvent information ges oavsett vem man frågar. Om förändringar sker bör detta meddelas i god tid och fortsatt kontinuerlig information uppskattas. Det är även viktigt att studenterna vet vem de ska kontakta i olika situationer och de uppskattar att skickas vidare om de kontaktar fel person. Gällande studentportalen är det viktigt att all information är lätt att hitta och att all information finns tillgänglig. De anvisningar som ges på föreläsningar ska även gå att hitta på studentportalen. Det är extra viktigt att läsanvisningar finns lättillgängliga för studenterna. 3

5 Kontakt med kursansvarig Studenterna tycker att det är viktigt att veta på vilket sätt kursansvarig vill bli kontaktad och att hen svarar inom rimlig tid. Studenterna efterfrågar att kursansvarig skickar bekräftelse på att hen har mottagit och läst mailet om hen inte har möjlighet att svara direkt. Om en fråga kan tänkas beröra flera studenter kan svaret med fördel skickas ut till samtliga studenter. Studenterna återkommer till att tillgänglighet och att svara i god tid är mycket viktigt. Föreläsningar Studenterna efterfrågar en introduktion och presentation av föreläsningens innehåll samt en sammanfattning i slutet. Studenterna framhåller vikten av relevans, struktur på föreläsningen, anknytning till arbetslivet, att tekniken fungerar så att det inte tar tid ifrån föreläsningen samt att föreläsaren är engagerad och vill föreläsa. Föreläsningarna ska ses som ett komplement till kurslitteraturen, de ska ge en fördjupad kunskap och det ska kännas givande att gå på föreläsningarna. Förläsningarna ska hjälpa studenterna att förstå litteraturen och ett extra perspektiv ska tillföras. Föreläsaren kan ge exempel från arbetslivet för att ge en tydligare koppling till den valda inriktningen. Även introduktionsföreläsningarna bör vara intressanta, givande och ha anknytning till resten av kursen. Studenterna framhåller att föreläsaren ska vara kunnig inom det område föreläsningen berör, det märks om så inte är fallet och relevansen av föreläsningen ifrågasätts. Viktigt är också att föreläsaren inte läser innantill utan kan svara på frågor och prata fritt om ämnet. Studenterna uppskattar även om en dialog finns mellan studenter och föreläsare, då kan föreläsaren se till så att studenterna följer med i undervisningen. Rent praktiskt är det viktigt att Powerpoint-presentationer används på rätt sätt, de ska användas som ett hjälpmedel och föreläsningarna ska byggas runt dem. Även paus efter 45 minuter framhålls som viktigt för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig innehållet på föreläsningarna. Seminarier Studenterna efterfrågar seminarier som har fokus på diskussion, det ska inte vara en presentation där alla presenterar samma information. Däremot kan olika grupper presentera olika perspektiv och utifrån det förs en gemensam diskussion, detta upplägg gynnar inlärningen. Det är viktigt att grupperna inte är för stora, eftersom en diskussion då blir svår. De grupper man arbetar i inför seminariet bör inte vara större än fyra deltagare. Det är även viktigt att förväntningarna på studenternas insats klargörs så att de vet vad som krävs. Seminarieledaren kan även ställa direkta frågor till deltagarna då kraven och motivationen ökar. Det kan även vara bra att ha skrivit en text inför seminariet så att alla har samma förförståelse. Det ska vara studenterna som håller diskussionen men seminarieledaren kan ge nya infallsvinklar vid behov och fördela ordet. Både studenter och seminarieledare ska kunna svara på frågor, att inneha kunskap är viktigt för alla närvarande. Innehållet på seminariet ska spegla kurslitteraturen och ha förankring till arbetslivet, detta kan med fördel göras genom att ha case-baserade seminarium. Majoriteten av studenterna ser seminarium som ett givande moment. 4

6 Grupparbeten Generellt upplevs grupparbeten som ett uppskattat och lärorikt moment, då det är viktigt att kunna arbeta i grupp inom vår profession. Men under en kurs är det även viktigt att det även finns moment som examineras individuellt. Studenterna tycker att det är bra att gruppindelningen ibland sker genom att studenterna själva väljer grupper och ibland blir indelade. Generellt tycker studenterna att det är bättre att de blir indelade i grupper under A- kurser medan längre in i utbildningen kan studenterna själva välja, då har man lärt sig vilka man jobbar bra med och har liknande ambitionsnivå som. Det upplevs som problematiskt att ambitionsnivån inom grupper kan skilja sig mycket åt. Det studenterna efterfrågar är tydliga riktlinjer från ansvarig lärare för hur grupparbetet förväntas gå till samt ett aktivt stöd under arbetet för att motverka problem som kan uppstå på grund av skilda ambitionsnivåer. Andra speciella kursmoment Studenterna uppskattar att ha andra typer av kursmoment utöver föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Att arbeta med case värdesätts då det på ett tydligt sätt knyter an till arbetslivet, särskilt då praktik inte erbjuds inom programmet. Duggor upplevs som givande eftersom man kontinuerligt måste hålla sig uppdaterad, ger övningstillfällen och ger facit på hur man ligger till. Det är dock bra att duggorna inte är obligatoriska. Examination Salstenta ses som ett rimligt sätt att examinera grundläggande kunskap på, men studenterna efterfrågar mer varierande examinationsformer. Vid salstentor är det viktigt att frågorna inte är likadana från termin till termin, då upplever studenterna att motivationen sjunker och att de pluggar på och memorerar gamla tentor. Det finns en negativ inställning till kortsvarsfrågor och flersvarsalternativ då det ger ett kortsiktigt lärande. Studenterna ser gärna mer omfattande och djupare frågor som främjar ett långvarigt lärande samt utrymme för analys. Instuderingsfrågor ses som ett hjälpmedel inför både salstenta och främjar långsiktigt lärande. Hemtentamen ses som ett bra alternativ till salskrivningar, men det är viktigt med tydliga instruktioner då många upplever att det är svårt att veta vad som efterfrågas och krävs för olika betygsnivå. I de fall då det är flera examinatorer under rättningen av tentor är det viktigt med gemensamma kriterier för en rättvis rättning. Om examinatorn inte själv skrivit frågan bör tydliga instruktioner för rättning finnas. Svårighetsgrad Det är viktigt med en enhetlig svårighetsgrad inom en kurs, en för låg nivå gör att studenterna tappar motivationen. Detta gäller både för hela terminen och de olika delkurserna. Studenter ger förslag på att ha fler mindre inlämningsuppgifter under delkursens gång och inte endast en större avslutande examination. Studenterna vill att det ska löna sig att lägga ner tid på studierna, det ska inte räcka att bara öva på gamla tentor för att klara kursen. Studenterna upplever att svårighetsgraden ska vara anpassad efter tiden, det behövs inte större mängd kurslitteratur utan det som efterfrågas är snarare olika sätt att applicera och praktisera kunskapen på. 5

7 Kurslitteratur Studenterna vill att böckerna ska komplettera varandra och inte ha för snarlikt innehåll, även artiklar kan användas som komplement till böcker för att ge aktuell kunskap. Det är även viktigt att veta i god tid vilka delar i en bok som är obligatoriska och relevanta för kursen. Utvärdering av programmet som helhet Det framkom att många av studenterna hade förväntningar på att studietakten och svårighetsgraden skulle vara högre på de två första A-kurserna, Sociologi A och Pedagogik A. Studenterna framförde att motivationen avtog allteftersom när de insåg nivån på kraven som ställdes. Eftersom de upplevde att tentorna var snarlika och det gav samma resultat och gå igenom gamla tentor som att läsa kurslitteraturen minskade motivationen till att studera under kursen. Studenterna ser fördelen med en övergripande introduktionskurs under Sociologi A för att fortsatta kurser under programmet kan vara mer inriktade mot personal och arbetsliv. Sociologi A och Pedagogik A sätter standard för vad som upplevs som normal studietakt och hur studierna bör läggas upp. Om dessa kurser har en alltför låg studietakt kan andra kurser upplevas som mycket krävande i förhållande till de förväntningar som skapats. Studenterna ifrågasätter hur hur olika kurser och delkurser kan ha så skild arbetsbörda och studietakt trots att allt ska vara heltidsstudier och ha samma krav och kvalité. Därför efterfrågar studenterna en mer övergripande planering av kurser och programmet som helhet. På grund av en delvis låg studietakt har majoriteten av studenterna valt att arbeta vid sidan om studierna, en del jobbar flera heldagar i veckan. Det framkommer även att det finns en press att arbeta under studietiden för att öka sina chanser för ett framtida jobb inom HR-branschen. Studenterna efterfrågar genomgående mer anknytning till arbetslivet i samtliga kurser, idag upplever studenterna att de inte förbereds inför sitt blivande yrke. Studenterna ger under fokusgrupperna förslag på moment som kan ge tydligare och starkare koppling till det framtida arbetslivet. Exempel som framkommer är praktik, gästföreläsare med förankring till arbetslivet, studiebesök och att arbeta med att lösa case med hjälp av kurslitteraturen. Studenterna efterfrågar moment där studenterna inom en rimlig tidsram ska ta kontakt med företag. Idag upplevs utbildningen som väldigt teoretisk och studenterna framhåller att det vore positivt om detta framhålls och utbildningen marknadsförs med detta som utgångspunkt ifall detta inte kommer att förändras. Anledningen till detta är att studenterna då skulle ha en mer realistisk bild av vad programmet innebär. Studenterna upplever att samarbetet och kommunikationen mellan institutionerna och ibland även inom samma institution idag är bristfällig. Det som efterfrågas är att föreläsarna har en viss inblick i vad studenterna har läst tidigare inom programmet, detta för att kunna dra paralleller och bygga vidare på den kunskapen. Ett exempel på detta som framförs är att metod lärs ut på liknande sätt termin efter termin. Studenterna ifrågasätter huruvida det är nödvändigt att läsa den mängd metod som idag ingår i programmet, förslag är att man kan läsa en gemensam metodkurs för Sociologi A, Pedagogik A och Psykologi A. Istället för tre metodkurser skulle man kunna ha en kortare praktik eller delkurser som är tydligt riktade mot HR och där studenterna kan applicera det som tidigare lärts ut. Vissa studenter efterfrågar mer skriftliga moment under A-kurserna så att de kan utveckla ett akademiskt skrivande och känna sig förberedda inför att skriva uppsats. Viktigt är också att det tidigt under utbildningen lärs ut hur man ska skriva en akademisk text och att detta sedan praktiseras genom hela utbildningen. 6

8 Valet av inriktning för B- och C-nivå baseras till stor del på hur studenterna upplevde A- kursen. Det innebär även att de som undervisar på A-kurserna påverkar valet väldigt mycket. Vad studenterna vill arbeta med i framtiden samt hur arbetsmarknaden ser ut spelar också in inför valet av inriktning. Studenterna påpekar även att ett masterprogram kopplat till vår utbildning skulle uppskattas. Under fokusgrupperna har det framkommit att den tröskel som finns mellan termin 4 och termin 5 kan upplevas som stressande. Det upplevs som särskilt stressande om en student har ett ej avklarat moment sedan tidigare. Just eftersom andra halvan av termin 4 generellt upplevs ha högst studietakt och svårighetsgrad ökar stressen inför tröskeln då det kan vara svårt att examinera något annat parallellt. Förslag från studenterna har framkommit att flytta tröskeln till en annan termin. Studenterna efterfrågar även mer arbetsrätt då detta upplevs som mycket relevant, givande och användbart. Arbetsrätt skulle även uppskattas som en möjlig inriktning på programmet. Ekonomins upplägg skulle med fördel kunna förändras och anpassas för personalvetare, om detta var fallet skulle även en del studenter vilja läsa mer ekonomi än vad som ingår i programmet i dagsläget. Vissa moment under utbildningen framhåller studenterna som extra uppskattade och givande. Det moment som studenterna framhåller som mest uppskattat och relevant under Psykologi A är samtalsmetodik. Under Pedagogik A är momenten att planera och genomföra en föreläsning, case-arbetet samt delkursen utvärdering extra uppskattade. Under Sociologi A var organisationsteori samt arbetssociologi mycket uppskattade moment. Enligt studenterna skulle drömmen vara att göra om själva upplägget på programmet så att man inte läser de tre A-kurserna inom sociologi, pedagogik och psykologi utan integrerar dessa tre på ett tydligare sätt för att kunna komplettera med exempelvis relevanta valbara kurser eller praktik. Utvärdering av kurserna Sociologi A Studenterna upplevde att grupparbeten fungerade bra under kursens gång och var ett uppskattat moment bland annat för att lära känna sina nya kurskamrater. Fler föreläsningar gällande vad HR-arbete innebär skulle uppskattas av studenterna då de tidigt vill få inblick i och klarhet över vad HR-arbete innebär. Under delkurs 1, Introduktionskurs, upplevde studenterna att kontakten med kursansvarig fungerade mycket bra samt att studenterna under kursens gång kände sig välinformerade om upplägg och vad som krävdes av dem. Både föreläsningar och seminarium var lärorika och givande. Studenterna uppskattade att applicera litteraturen till en artikel inför ett seminarium och det öppna samtalsklimat som rådde där frågor kunde ställas till en kunnig seminarieledare. Det var uppskattat med många förberedande uppgifter till seminarierna då detta ökade motivationen att lära. Studenterna ifrågasätter att kursen examineras på två tentor samt upplägget av dessa. Idag uppmanar upplägget till ytinlärande och studenterna efterfrågar fler djupare frågor som kräver mer omfattande svar. Att studenterna fick instuderingsfrågor inför examinationen uppskattades väldigt mycket. Litteraturen till delkursen ansågs som relevant och ge en bra grund. Det framhålls att boken skriven av Berger och Luckmann är svårbegriplig men inte bör framställas som omöjlig att tillgodogöra sig av föreläsarna. 7

9 Även under delkurs 2, Vetenskapliga metoder, fungerade kommunikationen med kursansvarig mycket bra. Både föreläsningarna och seminarierna var däremot av varierande nivå. Vissa föreläsare läste samma material innantill som studenterna sedan fick tillgång till och vissa seminarieledare upplevdes inte ha tillräcklig kunskap om det ämne som behandlades. Studenterna efterfrågar fler seminarier och uppföljning av alla uppgifter. Observationsuppgiften inför ett seminarium motiverade studenterna och gav ytterligare förståelse för relevansen av metod. En annan form av examination än salstenta hade varit mer lämplig till denna delkurs, exempelvis hemtenta, PM eller mer praktiskt i en egen undersökning. Den tenta som användes upplevdes ha en för låg nivå, men samtidigt svårtolkad då flera studenter hade svårt att förstå vad som efterfrågades i frågan. Kurslitteraturen upplevdes som tillfredställande, men ett kompendie med hur uträkningar av kvantitativ metod går till skulle kunna komplettera litteraturen. Föreläsningarna under delkurs 3, Arbetssociologi, upplevdes som lite röriga, många svåra ord användes och studenterna hade gärna sett att föreläsningsserien började på en lägre nivå. Föreläsarens genuina engagemang och intresse lyste igenom vilket uppskattades i de flesta situationer, men hen kunde ibland ta över studenterna presentation vid seminarier. Tentan upplevdes som utmanade och att sätta sig in i kurslitteraturen sågs som en nödvändighet. Däremot kan utformningen av tentan ses över då flersvarsalternativ och att fylla i luckor med ord som saknas inte upplevs som en rimlig examinationsform på universitetsnivå och kan ge en orättvis bild av studenternas kunskap. Istället efterfrågar studenterna fler analyserande frågor. Kurslitteraturen upplevdes som mycket bra. Seminarierna var givande då studenterna fick lyssna på andra gruppers presentation av olika ämnen och på så sätt lära sig med hjälp av sina kurskamrater. Studenterna upplevde kraven som ställdes under kursen som positiva då de förväntades vara förberedda och insatta i ämnet. Studenterna ifrågasätter varför endast epokerna fram till 1990-talet behandlades under kursen, de vill gärna även veta hur det ser ut idag. Föreläsningarna under delkurs 4, Organisationsteori, upplevdes som tillfredställande och fördjupande. Föreläsningarna var ett bra komplement till och tydligt kopplade till kurslitteraturen. Även seminarierna uppskattades då uppgifterna var intressanta, men på grund av höstterminen sträcker sig över jul och nyår uppstod problem med att hitta lämpliga intervjuobjekt. Salstentan speglade kursmaterialet och upplevdes relevant men alltför lik tidigare tentor. Hemtentan togs emot positivt och upplevdes lärorikt. Det var svårt att få tag i kursansvarige till delkurs 3 och 4, men när de väl fick svar eller träffade hen var svaren vänliga och hen tillmötesgående. Pedagogik A Under delkurs 1, Utbildning och kompetensutveckling i ett samhällsperspektiv, upplevdes föreläsningarna generellt som givande och relevanta men ibland saknades en sammanfattning mot slutet om vad som tagits upp under föreläsningen. Seminarieuppgiften att presentera det företag som olika grupper intervjuat var uppskattat, men diskussionsgrupperna ansågs för stora. Inför PM-skrivandet gav föreläsaren exempel på vanliga fel som görs vid PM-skrivande vilket studenterna uppskattade, däremot efterfrågas fiktiva exempel och inte tidigare studenters arbeten. Studenterna efterfrågar tydligare riktlinjer för vad PM:et ska innehåll samt utformning. Tentan upplevdes som en rättvis examinationsform och generellt upplevdes delkursen som en bra introduktion till pedagogikämnet. 8

10 Studenterna upplevde att det fanns kommunikationsproblem under delkurs 2, Vuxnas lärande, då kursansvarig blev sjukskriven och den extrainsatta föreläsaren inte hade tillgång till allt studiematerial. Den extrainsatta föreläsaren var dock mycket kunnig och insatt i pedagogikämnet. Under omständigheterna tyckte studenterna att det fungerade bra och de ansvariga lyssnade på studenterna åsikter. Vissa kurmoment uppelevdes som irrelevanta och malplacerade då den inhoppade föreläsaren inte visste den ursprungliga tanken med momenten. Kursen avslutades med en relevant tenta kopplad till föreläsningarnas innehåll. Föreläsningarna under delkurs 3, Ledning, planerande och genomförande av kompetensutvecklingsprojekt, upplevde studenterna som givande och att föreläsaren uppmuntrade studenterna att ge feedback uppskattades. Case-uppgiften framhålls som mycket roligt, lärorik och tydligt förankrad till arbetslivet. Uppgiften att hålla en egen föreläsning upplever studenterna som ett bra moment, men oklarheter kring genomförande och vad som examineras finns. Under delkurs 4, Utvärdering, uppskattade studenterna föreläsningarna och framhöll vikten av sammanfattningsföreläsningen efter juluppehållet. Olika åsikter framkom gällande gruppindelning, vissa studenter hade sett fördelar med att behålla grupperna ifrån föregående delkurs för att inte börja om på noll. Studenterna uppskattade att de genom en välskriven rapport kunde få extrapoäng inför examinationen. Kurslitteratur och studietakt uttrycker studenterna var tillfredsställande under både delkurs 3 och delkurs 4. Kursansvarig under delkurserna 1, 3 och 4 var mycket uppskattad på grund av att hen var mycket lättillgänglig och upplevdes väldigt engagerad. Psykologi A Under delkurs 1, Introduktion till psykologi, uppskattade studenterna föreläsningarna och variationen på föreläsare, ibland efterfrågades dock tydligare koppling till kurslitteraturen. Seminarierna var uppskattade men ostrukturerade. Studenterna hade gärna sett vissa bestämda diskussionsfrågor som gemensam utgångspunkt för grupperna och att berörd föreläsare fanns på plats för att kunna svara på frågor. Studenterna ifrågasätter examinationsmetoden och rättningen, exakta ord krävdes för att få poäng vilket studenterna ser som orimligt. De studenter som ville överklaga tentaresultat upplevde stora svårigheter och bristande kommunikation med lärarna då det var svårt att få reda på vem de skulle vända sig till. Bortsett från dessa kommunikationsproblem upplevde studenterna kontakten med kursansvarig som god. Examinationen på metoddelen upplevdes som något av en repetition av tidigare metod som studenterna läst. Studenterna upplevde delkursens studietakt som högre och det var stor kontrast till tidigare terminer. Litteraturen ansåg studenterna var mycket omfattande men intressant. Bokens upplägg underlättade läsningen men vissa svåra begrepp hade kunnat förtydligas under föreläsningarna. Kurslitteraturen och föreläsningarna upplevde studenterna inte kompletterande varandra under delkurs 2, Personlighetspsykologi. Föreläsningarna var snarare en upprepning av bokens innehåll. Upplägget av seminarieuppgifterna ifrågasätter studenterna då grupperna var för stora och alla inte kunde vara delaktiga. Även seminarieledarnas bedömning skilde sig markant åt. Opponeringen sågs som lärorik, men tydligare instruktioner för hur en opponering går till efterfrågadas. Tentan var väldigt otydlig då studenterna inte förstod vad som efterfrågades i frågorna och rättningen upplevdes som godtycklig. 9

11 Under delkurs 3, Hälsopsykologi, efterfrågar studenterna en tydligare koppling till arbetslivet och hur de som personalvetare kan agera i de situationer som behandlas. Under delkursens gång var det externa föreläsare och en del av dessa hade en annan åsikt om ämnet hen föreläste om än vad som stod i litteraturen. Detta ledde till en del oklarheter inför tentan om vilket perspektiv som skulle användas på tentan. Studenterna efterfrågar läsanvisningar till litteraturen då vissa delar ansågs irrelevanta. Extra uppskattat moment under delkursen var casen inför seminariet. Samtalsmetodiken under delkurs 4, Samtalsmetod och psykologiska testmetoder, var väldigt uppskattat av studenterna, de framhåller att momentet känns tydligt kopplat till arbetslivet och att det är bra att praktiskt öva sina intervjufärdigheter. Studenterna framhåller vikten av rimlig storlek på grupperna under övningarna. Under delkursen upplevde studenterna att det fanns oklarheter kring hur kursansvarige ville bli kontaktad, det hade inte framgått att hen ville få besök till sitt rum vid frågor så många studenter mailade istället. Det framkom funderingar kring fördelningen av högskolepoäng mellan de två momenten under denna delkurs, studenterna upplevde detta som oproportionerligt utifrån tidsmängden. Momentet som berörde testmetoder upplevdes som en bra grund för det framtida arbetslivet. Särskilt gästföreläsningen framhålls som givande och gav en tydligare bild av testanvändningens betydelse. Studenterna ifrågasätter valet av examinationsform då salstentamen framförallt bedömde detaljkunskap, de skulle gärna se ett PM eller case som examinationsform istället där vikten ligger på motivering av ett visst test. Studenterna ger förslag på att se över vilka test som lärs ut, idag innefattar delkursen test som framhålls som undermåliga. Studenterna uppskattade kompendiet med en översikt av testen som lärs ut. Studenterna påpekar att denna delkurs visar att när studietakten höjs ökar även deras engagemang och motivation. Arbetsrätt De externa föreläsarna som kom in under kursens gång var uppskattade och studenterna upplevde att de hade relevanta och givande exempel ifrån arbetslivet. Föreläsaren som höll i MBL-momentet upplevde studenterna pratade mycket fort och gick igenom väldigt många paragrafer på kort tid. Studenterna förespråkar att antingen lägga fokus på de mest relevanta paragraferna eller att föreläsaren får mer föreläsningstid. Den ordinarie föreläsaren var väldigt kunnig och hade svar på alla frågor som studenterna ställde men kunde ibland upplevas som förvirrande då hen hoppade mellan olika hjälpmedel såsom Powerpoint-presentation, handouts och tavla. Seminarierna var väldigt uppskattade och givande, framförallt eftersom studenterna upplevde att samtalsklimatet var väldigt öppet och alla frågor var välkomna. Kursansvarig var tydlig ifrån kursstart med att målet var att studenterna skulle få en övergripande bild av ämnet arbetsrätt och detta genomsyrade hela kursen och återspeglades även i tentan. Studenterna upplevde tentan som relevant, nära kopplad till föreläsningarna och olik tidigare tentor. Studenterna råder kursansvarig att inte påpeka att kursen är lätt att klara då det kan sänka motivationen. Särskilt eftersom studenterna upplever att det är en bra nivå och de har fått stor kunskap under kursen. Studenter ifrågasätter att lägga föreläsningar mellan klockan 12 och 15 då detta sammanfaller med lunch och koncentrationen sjunker. Studenterna upplevde att kommunikation fungerade bra och att information kom upp i god tid. Kursansvarig var väldigt engagerad och gav snabba och utförliga svar. Studenterna är väldigt tydliga med att de gärna vill läsa mer arbetsrätt. Redovisning och kalkylering Studenterna framhåller att kursadministrationen och kommunikationen hade brister under 10

12 redovisningsdelen. Vikten av tydliga, snabba och enhetliga svar oavsett vem man frågar framhålls, alla lärare bör kunna svara på studenternas frågor eller veta vem studenterna ska fråga. Eftersom det var svårt att få svar på mail ledde det till att många studenter ställde frågor under föreläsningarnas pauser, detta resulterade i att vissa studenter inte hann få svar på sina frågor. Lärarna bör innan kursstart komma överens om vilka formler som gäller, stor förvirring angående detta rådde under kursens gång. Studenterna upplevde föreläsningarna under den inledande veckan som mycket givande då man gick igenom grunderna, fick öva på uppgifter själv och sedan lugnt gå igenom uträkningarna tillsammans. Den föreläsare som höll i majoriteten av föreläsningarna upplevdes som stressad och oförberedd då hen hade fått en större arbetsbörda än förväntat. Detta resulterade i att det blev fel både under föreläsningarna och i duggor. Studenterna ser detta som väldigt olyckligt och har förståelse för att detta skulle kunna vara en engångsföreteelse, men hoppas på att institutionen i framtiden är tydligare gentemot föreläsaren vilka krav som ställs. Gällande övningsuppgifterna så varierade nivån på vem som höll i övningen. Studenterna ville gärna gå på övningsgenomgångarna då dessa var lärorika, men då variation av nivån på undervisningen var mycket stor blev trycket stort på vissa salar och alla studenter fick inte plats där. En lärare upplevdes genomgående oförberedd och förvirrad under föreläsningar, övningsgenomgångar, seminarier och i mailkontakt. Under seminarierna och föreläsningar rådde extra stor otydlighet och förvirring kring uträkningar. Grupparbetena under redovisningen upplevdes som givande och förberedande inför tentan då studenterna fick applicera kunskaperna på verkliga siffror och ta hjälp av varandra. Det framhålls dock att det var för stora grupper då alla fem inte kunde arbeta samtidigt, tre personer i en grupp hade varit ultimat. Frågorna på tentan var relevanta men studenterna framhåller att resurser bör finnas till att gå igenom uträkningar och inte bara rätta utifrån svarblanketten. Studenterna upplevde att studietakten var hög, men är medvetna om att det kan vara kopplat till att det är ett nytt studiesätt jämfört med vad de är vana vid. De framhåller också att det var bra med en lugnare introduktion i början av kursen. Kurslitteraturen var mycket uppskattad, eftersom den upplevdes som tydlig, pedagogisk och hade bra innehåll. Kursadministration och kontakt med kursansvarig under kalkyleringsdelen var tillfredställande. Studenterna fick snabba svar och att en föreläsare skickade ut svar till samtliga studenter uppskattades. Föreläsningarna upplevdes som bra, de var pedagogiska och tempo var anpassat till innehållet. En föreläsare skrev uträkningarna på tavlan men de fanns inte med på Powerpoint-presentationen så om studenterna inte hann med att anteckna eller missförstod något så var det svårt att i efterhand förstå hur uträkningarna skulle göras. Att tydliga instruktioner för uträkningarna finns tillgängliga på studentportalen framhålls som extra viktigt då studenterna upplevde att kurslitteraturen var under all kritik. Kurslitteraturen beskrev uträkningar i text vilket gjorde det svårt för studenterna att förstå de olika stegen, uträkningar i siffror hade underlättat betydligt. Att vissa kapitel var irrelevanta för kursens mål och svårighetsgraden på uträkningarna i boken var ofta lägre än den nivån som krävdes för att klara tentan gjorde att kurslitteraturen upplevdes som ännu sämre. Tentan speglade föreläsningar, de duggor och de övningsuppgifter som gåtts igenom under kursen. Vissa studenter ifrågasätter valet av att ha frågor som bygger på varandra, ifall studenten räknar fel på en fråga får hen fel svar på alla frågor. Studietakten upplevdes ligga på en bättre nivå än under redovisningsdelen. Studenterna framhåller dock att juluppehållet var mycket viktigt och gav tid för vila och återhämtning. Gällande seminarier och övningsgenomgångar så upplevde studenterna samma problematik som under redovisningen, nivån berodde på vem som höll i momenten. Det studenterna efterfrågar är att läraren som håller i momentet ska besitta den kunskap som krävs och ska kunna förklara hur en uträkning genomförs på ett lugnt och pedagogiskt sätt. Grupparbetena under kursen var uppskattade då studenterna fick applicera 11

13 och repetera kunskaperna de fått under föreläsningarna. Däremot framhåller studenterna att specifika gruppuppgifter för personalvetare borde kunna utformas för en tydligare koppling till arbetslivet både under redovisnings- och kalkyleringsmomentet. Sociologi B Under delkurs 1, Personal och ledning, upplevde studenterna att kursadministration och kontakt med kursansvarig fungerade mycket bra. Studenterna visste på vilket sätt de skulle kontakta kursansvarige och all information var tydlig och kom ut i god tid till alla studenter. Föreläsningarna hade en tydlig struktur och koppling till litteraturen samtidigt som de var kompletterande. Studenterna uppskattade att föreläsaren kontinuerligt berättade vad som skulle tas upp och varför. Studenterna uppskattade även att de själva fick välja grupper då de på B-nivå vet vilka de arbetar bra med och ligger på samma nivå som. Både den muntliga och skriftliga feedbacken som gavs på grupparbetena togs emot mycket positivt. Seminarierna var lärorika då de dels fick liknande uppgift i flera veckor och kunde lära sig av sina misstag och dels att de fick lära sig av de andra grupperna. Åsikter framfördes däremot om att dessa presentationer i slutet av kursen sågs som upprepande och större utrymme kunde läggas på diskussion. Gällande examinationsmomentet hade studenterna vissa funderingar kring att man kunde få VG på två moment under kursen men endast ett av dessa vägdes in i det slutgiltiga betyget. Uppskattade element var handledningstillfället som erbjöds inför det individuella PM:et och uppsamlingsseminariumet i slutet av kursen. Upplägget, de tydliga kraven och strukturen gjorde att den höga studietakten upplevdes som motiverande och god. Studenterna värdesatte särskilt det jämna tempot och att de visste vad som förväntades. Att man använde samma böcker i flera moment och att samtliga böcker var inriktade mot HR uppskattade studenterna enormt. Studenterna upplevde att det var bristande struktur och kommunikation under hela delkurs 2, Metod och analys II samt fördjupningsarbete. Den studiehandledning som kursen skulle utgå ifrån upplevdes som mycket oklar och de uppgifter som skulle utföras motsvarade inte de som beskrevs i studiehandledningen. Föreläsarna upplevdes som engagerade, men föreläsningarna låg på en ojämn nivå och ibland kunde dess relevans falla bort. Gruppuppgifternas genomförande och utformning skiljde sig åt från gång till gång trots att instruktionerna i studiehandledningen till de olika momenten var de samma. Instruktioner gällande hur opponeringsseminarierna skulle gå tillväga saknades i studiehandledningen, detta gjorde att gruppens planering av opponeringen blev svår då riktlinjer saknades. Beroende på vilken metod som studenten valde som fördjupning så skiljde sig uppgifterna åt och studenterna ifrågasätter hurvida rättningen var rättvis eller ej då flera examinatorer var delaktiga. Pedagogik B Under delkurs 1, Teorier om inlärning och lärande, klassiska grunder, blev kursansvarig och huvudföreläsare sjukskriven, detta resulterade i att en annan lärare fick hoppa in och ta över kursen. Den extrainsatta läraren var inte insatt i kursens upplägg och innehåll och kunde därför inte kunde svara på frågor. På grund av omständigheterna blev tentan identisk med en tenta ifrån en tidigare termin, detta verkar vara ett återkommande problem framhåller studenterna. Kurslitteraturen upplevdes som relevant, däremot var kursen till stor del en repetition av Pedagogik A. Föreläsningarna under delkurs 2, Organisation, lärande och ledarskap, upplevdes som bra och relevanta, däremot kunde gärna fler föreläsningar schemalagts. Examinationen skedde i form av en hemtenta där omfattningen var rimlig i förhållande till tid men frågorna kunde med fördel vara bredare. Studenterna framhåller att betygskriterier och feedback på hemtentan 12

14 skulle underlätta för studenterna. Delkursen upplevdes som lätt och föreläsningarna hade med enkelhet kunna fördubblas utan att studietakten hade blivit orimlig. Kursadministrationen och samarbetet mellan föreläsarna under delkurs 3, Grupprocesser, fungerade mycket bra. Föreläsningarna var givande och varierande; det var en blandning av diskussion, filmvisning och traditionell föreläsning. Dramalektionen som erbjöds sågs som ett roligt komplement till den ordinarie undervisningen. Kurslitteraturen var relevant och hade en tydlig koppling till de seminarier som hölls under delkursen. I grupparbetet var grupperna för stora och otydliga instruktioner gjorde det svårt för studenterna att veta vad som krävdes. Att grupparbetet skulle genomföras parallellt med den examinerade hemtentan gjorde att studenterna upplevde att arbetet blev svårare än det behövt vara. Att studenterna fick feedback på hemtentan och att studietakten var högre än de tidigare delkurserna uppskattades. Delkurs 4, Projektarbete, upplevdes generellt som bra och tydlig information gavs från början. Det var en tydlig struktur och bra upplägg av delkursen. Handledningen och stöd i valet av litteratur inför B-uppsatsen var väldigt uppskattat. Svårighetsgraden upplevde studenterna som något högre än de tidigare delkurserna vilket upplevdes som sporrande och motiverande. Även opponeringen på de andra studenternas uppsatser framhölls som extra givande. Psykologi B Studenterna framhöll det som mycket positivt att de flera veckor innan kursstart av delkurs 1, Forskningsmetod I, fick mail med information om kursen. Kommunikationen med kursansvarig var god och hen var tydlig med i vilken omfattning svar på mail kunde förväntas. Föreläsarna var engagerade och föreläsningarna upplevdes som bra, motiverande och en fortsättning på A-kursen. Studenterna uppskattade att ökade krav ställdes under delkursens gång, det var tydligt att de nu studerade på B-nivå. Instruktionerna till seminarierna under delkursen var tydliga och då seminarierna var examinerande kom alla deltagare väl förberedda. Tentan speglade kursens innehåll bra och var inte för lik gamla tentor. De två delarna under delkurs 2, Kognitions- och inlärningspsykologi, upplevdes ojämna av studenterna. Föreläsningarna under kognitionspsykologin var bra och studenterna uppskattade att grupparbetet synliggjorde den psykologiska inriktningen. Den tentan var mycket uppskattad då studenterna fick visa att de besatt den kunskap som krävdes då tentan efterfrågade utförliga svar, reflekterande och kritiskt tänkande. Även kurslitteraturen var mycket uppskattad av studenterna. Gällande inlärningspsykologi upplevde studenterna att föreläsaren inte hade tillräcklig kunskap om ämnet och därmed inte kunde svara på frågor. Tentan på denna del var alltför lätt och till och med läraren sa att det räckte att läsa in gamla tentor för att klara den. Kontakt med kursansvarig under delkurs 3, Perception, fungerade bra och studenterna visste vem de skulle höra av sig till. Föreläsarna under delkursen var engagerade och gjorde ämnet intressant, särskilt föreläsningen om neuroner framhölls som givande. Studenterna upplevde att tentan motsvarade delkursens innehåll på ett bra sätt och svårighetsgraden var utmanade men överkomlig. Kurslitteraturen ansågs som svårläst, men studenterna uttryckte förståelse för att detta kan bero på ämnet. Under delkurs 4, Socialpsykologi, upplevde studenterna att kontakten med kursansvarig fungerade bra och uttryckte att det var smidigt att använda studentportalens chattfunktion där 13

15 studenterna fick möjlighet att ställa frågor efter föreläsningarna. Studenterna efterfrågar mer diskussion på föreläsningarna och engagemang från föreläsaren. Delkursen innehöll ett samtalsmetodiks-moment som krävde att studenterna skulle hitta sina egna deltagare. Detta upplevdes som problematiskt då momentet sammanföll med julledigheten. Studenterna framhåller också att momentet var som en upprepning från A-kursen och ifrågasätter hur välplanerat detta moment var. Det upplevdes mest som något institutionen var tvungna att erbjuda personalvetarstudenter då B-nivån ska vara inriktad för personalvetare. Studenterna ifrågasätter att informationen angående tentans upplägg var mycket missvisande, studenterna hade fått information om att den skulle bestå av essä-frågor men visade sig till stor del innehålla flervalsfrågor. Angående kurslitteraturen så önskar studenterna tydligare instruktioner om vad som ska läsas. Under hela kursens gång kände sig studenterna bortglömda, de framhåller att de kontinuerligt fick påminna om att de läste personalvetarprogrammet och inte till psykologer. Sammanfattning Sammanfattningsvis tycker studenterna att det är roligt att studera personalvetarprogrammet i Uppsala. De tre ledorden som studenterna efterfrågar och som återkommer i fokusgrupperna är relevans, struktur och tydlighet. Praktik, mindre metod-kurser och mer arbetsrätt är huvudsakliga punkter som studenterna efterfrågar. 14

16 Tack till: Samtliga studenter som var med och delade med sig utav sina åsikter och tankar Samhällsvetenskapliga Sektionen Sociologiska institutionen Alla de som höll i och genomförde projektet 15