Konflikthantering i skolans tidigare år

Transkript

1 Kalmar Växjö LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15 hp Konflikthantering i skolans tidigare år En kvalitativ studie utifrån ett lärar- och elevperspektiv Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare: Per-Eric Nilsson GO2963 HT 2012 Cecilia Jansson Frida Karlsson

2 Abstrakt Cecilia Jansson & Frida Karlsson Konflikthantering En kvalitativ studie utifrån ett lärar- och elev perspektiv Handling of conflicts A qualitative study seen from teachers and students perspective Antal sidor: 38 Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt. I resultatet kan man se att skolorna har olika arbetssätt gällande konflikthantering. En skola har ett fungerade arbetssätt där både lärare och elever överlag verkar vara nöjda med hur konflikter hanteras samt hur man arbetar förebyggande. En annan skola har ett minde fungerande arbetssätt där lärarna själva är medvetna om detta och själva även anser att deras arbetssätt behövs utvecklas. Det förebyggande arbetet är det som lägger grunden för ett fungerande arbetssätt i verksamheten. Nyckelord: konflikter, konflikthantering, kommunikation, konflikthanteringsmodeller

3 INNEHÅLL 1. BAKGRUND Syfte Frågeställning Begreppsförklaring LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING Konfliktbegreppet Kommunikation Konfliktstrategier Konfliktpyramiden ABC- modellen NVC- nonviolent communication Den isländska modellen Medling Att förebygga konflikter METOD Forskningsansats Urval Genomförande Bearbetning Trovärdighet och äkthet Etiska kriterier Metodkritik RESULTAT Konflikternas karaktär Skolans arbetssätt Konfliktlösning ur ett lärarperspektiv Konfliktlösning ur ett elevperspektiv Förebyggande arbete Utveckling ANALYS Hur ser lärare och elever på konflikthantering i skolan?... 28

4 5.2 Hur kan konflikthantering i skolan utvecklas? RESULTATSDISKUSSION Vidare forskning REFERENSER BILAGOR

5 1. BAKGRUND Att konflikter tar allt mer plats i skolan idag är något som visas i det ökade intresset för konflikthantering. Man menar att detta kan bero på att konflikter i större grad synliggörs i dagens samhälle (Friberg & Hakvoort, 2012). Vårt arbete kommer således att behandla området konflikthantering. Vi kommer att lägga fokus på elevernas och lärarnas uppfattning av hur konflikter hanteras i skolan, hur olika metoder för att hantera konflikterna används samt hur arbetet kan förbättras. Under tidigare VFU (verksamhetsförlagd utbildning) perioder har vi upplevt att konflikthantering är en stor del av läraryrket där läraren måste fungera som medlare för att lösa de situationer som uppstår. Vidare har vi upplevt att konflikthantering kan bedrivas på olika sätt. Under VFU perioder har vi upplevt både exempel på konflikthantering som fungerat och metoder som inte har fungerat. I senare fall har skolan inte haft en tydlig struktur för hur man hanterar de konflikter som uppstått vilket har lett till förvirring för både lärare och elever. Vi har upplevt att utbildningen inte har berört detta ämne så ingående vilket gör att vi vill fördjupa oss i detta. Vi anser därmed att vi inte har tillräcklig kunskap om ämnet och vi behöver utveckla vår förmåga att hantera konflikter utifrån det material vi får fram i vår undersökning. Vidare berör Friberg & Hakvoort (2012) det faktum att Skolverket (2011) inte tar upp direkt konflikthantering i Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Man berör istället vikten av att respektera och förstå andra människor vilket kommuniceras i följande citat från värdegrundsmålen: respekterar andra människors egenvärde (Skolverket, 2011:12) tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, (Skolverket, 2011:12) Vi ser detta som ett problem då konflikter är vardag i skolverksamheten och borde prioriteras i styrdokumentet. Detta kan även vara en bidragande orsak till förvirring i skolan när det kommer till att hantera konflikter, det finns inga klara riktlinjer för hur de ska hanteras. Ansvaret för hur man går tillväga läggs därför på skolan samt den enskilda läraren. Om lärare och elever har större kunskap om att hantera de konflikter som uppstår får de mer tid till det lärande som ska bedrivas i verksamheten vilket Friberg & Hakvoort (2012) understryker. Malm & Löfgren (2006) skriver att lärare har gått från att vara kunskapsförmedlare till att idag även lära elever det sociala spelet. De menar att läraren idag har ett större ansvar och område när de ska verka i skolmiljön. De påpekar även att läraren är en av de som har det största inflytandet på hur skolan fungerar vilket sätter läraren i en position där denne är en 5

6 nyckelperson i verksamheten. 1.1 Syfte Vårt syfte är att fördjupa vår förståelse för hur man som pedagog kan arbeta med och utveckla konflikthanteringen i skolan på ett produktivt sätt. Vi kommer att granska och kartlägga lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter gällande konflikthantering för att sedan analysera hur man kan gå vidare och utveckla dessa. 1.2 Frågeställning Hur ser lärare och elever på konflikthantering i skolan? Hur kan konflikthantering i skolan utvecklas? 1.3 Begreppsförklaring Ordet konflikt kommer från latinets confli ctus och betyder sammanstötning eller kollidera vilket innebär en motsättning som kräver en lösning (NE, 2000). Konflikt handlar om en motsättning mellan minst två parter där man har olika intressen som leder till en kamp eller strid (Friberg & Hakvoort, 2012). Ordet Kommunikation kommer från latinets communica tio och betyder ömsesidigt utbyte (NE, 2000). Kommunikation handlar om att sända och ta emot information i sociala processer för att möta sig själv och andra. Detta kan ske både genom tal och genom kroppsspråk (Friberg & Hakvoort, 2012). 6

7 2. LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING I följande kapitel kommer vi att gå igenom konfliktbegreppet och dess innebörd. Vi kommer att skriva om olika typer av modeller över hur konflikter kan hanteras samt vilken roll kommunikationen har både i det förebyggande arbetet mot konflikter samt när en konflikt ska hanteras. 2.1 Konfliktbegreppet Marklund (2007) skriver att en konflikt inte uppstår ur ingenting, det krävs människor som skapar konflikten. För att kunna arbeta med konflikter anser hon att det är väsentligt att vi vet vad en konflikt innebär. Friberg & Hakvoort (2012) menar att begreppet konflikt ofta används i samband med andra begrepp så som mobbning, våld och värdegrund. De menar dock att det är viktigt att sära på dessa begrepp för att förstå innebörden av dem. Begreppet konflikt är inte entydligt vilket gör det svårt att definiera. Definitioner som kan användas är: kamp eller strid, samt förhållande av motsättning, vilket kan innebära att motsättningarna leder till en kamp. Konflikter handlar alltså om intressekonflikter. Vidare menar Kolfjord (2009) att begreppet konflikt till stor del även handlar om känslor. En konflikt kan alltså skapas genom att man har känslomässiga intressen som skiljer sig från varandra då båda arbetar för sitt eget intresse. Friberg & Hakvoort (2012) poängterar att begreppet konflikt kan delas upp i fyra olika definitioner: 1. verklig eller skenbar oförenlighet mellan intressen eller ändamål 2. tron att parternas nuvarande anspråk inte kan tillgodoses samtidigt 3. en kamp om värderingar och anspråk på status, makt och resurser 4. ett övergångsstadium i en kamp som eskalerar och blir allt mer destruktiv (Friberg & Hakvoort, 2012:30) De fyra definitionerna ovan visar att intressen och känslor har en central roll i konflikter. En ytterligare definition är att minst två parter har olika intressen men kan inte genomföra dessa då parterna säger emot varandra. Båda parterna vill få sina intressen tillgodosedda men anser att den andra parten motarbetar detta. En konflikt innehåller alltså en motsättning som behöver lösas och första steget i denna lösning bör vara kvalitativ kommunikation (Friberg & Hakvoort, 2012 & Marklund, 2007). Vidare menar Marklund (2007) att konflikter oftast utgår från en sakfråga men det som utåt sett verkar vara orsaken till en konflikt kan ofta ha andra saker underliggande. Detta kan ofta göra situationen komplex då människor i konflikt inte 7

8 handlar rationellt. Longaretti & Wilson (2006) menar att konflikter är oundvikligt och en stor del av barns sociala utveckling. Det är därför viktigt att som pedagog i första hand låta elever försöka lösa konflikter själva. Det har visat sig att genom god konflikthantering kan elever utveckla ett ökat självförtroende, förmåga att ta beslut samt att kommunicera. 2.2 Kommunikation Kommunikation är grundläggande för vår existens då samhörigheten som man upplever genom kommunikation med andra människor bidrar till att vi förstår vår tillvaro. Att få kommunicera vad man tycker och tänker samt lyssna till vad andra vill kommunicera kan skapa en kvalitativ kommunikation (Åhs, 1998). Om kommunikationen inte fungerar kan det leda till konflikter. Det är därför väsentligt att lärare kan kommunicera för att kunna hantera konflikter som uppstår i verksamheten. Man talar om kommunikationskompetens som består av flera olika delar som man behöver ha för att ha kommunikationskompetens. Det kan vara att lyssna aktivt, förstå olikheter i kommunikationsstilar samt förstå hur kommunikation kan användas för att t.ex. manipulera är viktiga ur det perspektivet. Kommunikation sker även när vi inte pratar, vi kommunicerar med vårt kroppsspråk. Begreppet kommunikation kan ha olika innebörd men i detta sammanhang handlar det om sociala processer för att möta sig själv och andra (Friberg & Hakvoort, 2012). Vid kommunikation finns det två parter som verkar som sändare och mottagare, kommunikationen pendlar mellan vem som är sändare och mottagare vilket liknas vid en pingpong match. När man talar om kommunikation talar man även om störningar som kan uppstå. Man talar om inre och yttre störningar som påverkar vår kommunikation och hur vi uppfattar det som kommuniceras. Störningar kan bestå av ljud i omgivningen eller att man helt enkelt inte vill lyssna på det som sägs. Att ord och satser betyder olika i olika situationer, att kommunikationen är kontextbaserad är ytterligare en faktor att känna till när man talar om kommunikation. Vidare är lyssnandet en del av kommunikationen. Att lyssna aktivt är något som inte finns hos oss naturligt utan något som vi behöver öva på. Att man i en konflikt kan lyssna på vad den andra parten kommunicerar är väsentligt för att konflikten ska kunna lösas och för att båda parter ska få en förståelse för vad den andra vill förmedla (Friberg & Hakvoort, 2012). Raaschou (2006) talar även hon om kommunikationens vikt när det kommer till konflikter. Hon menar att desto större kommunikationskompetens man besitter desto mindre risk är det att konflikter eskalerar. 8

9 2.3 Konfliktstrategier Kolfjord (2001), Marklund (2007) skriver att konflikter kan utspela sig på olika sätt, det talas om konfliktnivåer, konfliktstilar och konfliktbeteenden. Genom att informera sig om dessa olika begrepp kan man underlätta konflikthanteringen när den väl uppstår. De förklarar att konflikter delas in i olika nivåer. Detta görs för att man bör veta vilken typ av konflikt det handlar om innan konflikthanteringen startar. Konflikten blir lättare att hantera om man vet vilken nivå konflikten befinner sig på. Konflikter kan delas upp i fyra nivåer. Nivån där konflikten sker inom en enskild individ kallas för intrapersonella konflikter. Det handlar oftast om individuella känslor så som ångest eller aggression. Nivån där konflikten sker mellan minst två individer kallas för interpersonella konflikter. Det är en konflikt som vanligen sker under raster i skolan då elever kommer i närkontakt med varandra genom exempelvis knuffar eller hårda ord. Nivån där konflikten sker mellan grupper benämns apersonella konflikter. Den sista nivån benämns intergruppskonflikt och är en kombination av tidigare nivåer och då sker konflikten i en grupp. Kolfjord (2001), Marklund (2007) samt Friberg & Hakvoort (2012) beskriver fem olika konfliktstilar som benämns: undvikande, tävlande, anpassande, kompromissande och kommunicerande. Friberg & Hakvoort (2012) har valt att illustrera begreppen med följande modell som stöd: (Friberg & Hakvoort, 2012) De menar att de olika djuren i modellen ska representera och likna de uppfattningar som finns om djuren när det gäller sagor och myter. Det ska därigenom underlätta att dels minnas men även skilja på de olika konfliktstilarna. Lejonet motsvarar en tävlande konfliktstil, den som 9

10 befinner sig här är inte särskilt samarbetsvillig och gör allt för att vinna konflikten. Målet är viktigast för lejonet som inte heller bekymrar sig över eventuella förstörda relationer på grund av vinsten. Däremot kan lejonet visa samarbetsvillighet när det gäller gruppsituationer, där kan det behövas ett lejon för att lättare få fram gruppens talan. När det kommer till viktiga avgöranden är det även här positivt att ha en tävlande konfliktstil. Kamelen motsvarar en anpassande konfliktstil och är därmed anpassningsbar och samarbetsvillig. För kamelen är inte målet lika viktigt som relationen till andra, alltså är kamelen villig att anpassa sig till andra för att inte förstöra en relation. Den här stilen kan vara bra för att hålla ihop en grupp och skapa god stämning. Däremot är det är ingen stil som håller i längden då det är viktigt att kunna stå upp för sig själv för att bli respekterad samt för att inte få ett svagt självförtroende. Sköldpaddan motsvarar en undvikande konfliktstil som helst undviker konflikter och agerar passivt. I vissa situationer kan det löna sig att agera som sköldpaddan genom att avvika från konflikten men sköldpaddan kan även ses som likgiltig, vilket kan leda till att relationer försvinner. Ugglan motsvarar en kommunicerande konfliktstil som strävar efter att alla ska vinna och är villig att samarbeta för att nå goda resultat. Det negativa är att ugglan gärna vill ha mycket information om bakomliggande orsaker för konflikten, det tenderar i sin tur ofta vara alldeles för tidskrävande. Räven motsvarar en kompromissande konfliktstil som därav helst kompromissar och gärna med så lite ansträngning som möjligt. Det negativa med att kompromissa i en konflikt kan vara att ingen av parterna blir nöjda och därav kan konflikten komma att återupptas (Friberg & Hakvoort, 2012). Marklund (2007) menar att modellen är ett bra redskap för att få en förståelse över hur olika människor kan agera i olika konfliktsituationer. Däremot fungerar det inte alltid i verkliga livet. Ofta utses konfliktstil utifrån det man kan och känner till sedan tidigare och inte den konfliktstil som enligt modellen är mest passande för den specifika situationen. Marklund (2007) skriver om konfliktbeteenden och att vi alla använder oss av olika försvarsmekanismer i olika situationer. Dessa olika försvarsmekanismer gör det svårare att hantera konflikter och gör att effektiviteten minskar. Marklund (2007) tar upp flera olika försvarsmekanismer till exempel beroende, bortträngning och identifikation. Beroende är en försvarsmekanism där man lämnar över sitt ansvar till någon annan, till exempel en förebild. Då förväntar man sig att den som tagit över ansvaret även ska se till att problemen försvinner. Bortträngning är en försvarsmekanism där man ignorerar problemen och förtränger dem. Problemen hålls även dolda för andra. Identifikation är försvarsmekanismen där man vill vara som alla andra. Man vill inte avvika från gruppen utan gör det som alla andra gör för att bli 10

11 accepterad. Hon kopplar identifikation till mobbning, där en elev kan bli den som mobbar bara för att eleven ska bli accepterad. Genom att alla försvarsmekanismer blir beskrivna under olika rubriker ökar det möjligheterna att känna igen försvarsmekanismerna när de uppstår och därmed snabbare vidta åtgärder. 2.4 Cohens Konfliktpyramiden Friberg & Hakvoort (2012) skriver att för att kunna arbeta med konflikter och hantera dessa med framgång behöver man se helheten av det arbete man utför i verksamheten. Det finns många olika program för att hantera konflikter och man söker ständigt ny kunskap för att utveckla arbetet med konflikthantering. De förespråkar Cohens konfliktpyramid som ett hjälpmedel i konflikthanteringsarbetet i skolan. I fyra nivåer beskrivs systemet för att arbeta med konflikter, här i förenklad version: (Friberg & Hakvoort, 2012) Friberg & Hakvoort (2012) understryker att pyramiden bör ses utifrån sin helhet. Man bör titta på relationen mellan de olika nivåerna samt förstå innebörden av varje enskild nivå för att kunna tillämpa dessa. På den förebyggande nivån förväntas man lägga ner mest arbete. Arbetet på den förebyggande nivån lägger stor vikt vid sociala relationer och social kompetens. Att ha en bra klassrumsdynamik är även något som Ekstrand & Lelinge (2007) understryker är väsentligt i den förebyggande processen. Friberg & Hakvoort (2012) samt Ekstrand & Lelinge (2007) menar att om elever känner sig trygga med förutsättning att läraren känner sig trygg, har man en bra grund för att klassrumsdynamiken ska vara fungerande. Detta medför alltså i sin tur att konflikter som uppkommer kan hanteras vilket leder oss upp på nästa nivå i pyramiden. På andra steget handlar det om hur man hanterar konflikter som uppkommit genom att samtala och förhandla. Friberg & Hakvoort (2012) 11

12 menar att konflikter är något normalt, vilket bör få en konstruktiv utgång för alla parters välbefinnande. Har man lagt ner arbete på den första nivån ska detta ha stor del i hur konflikterna tas omhand. Ytterligare ett steg längre upp i pyramiden finns nivån som kallas för hjälp. När konflikten inte går att lösa genom att kommunicera och förhandla kan man ta hjälp av någon utomstående. Högst upp i pyramiden, vilket även är den del som är minst, finns stopp. När konflikter inte kan lösas genom kommunikation och beteendet blir aggressivt och våldsamt måste man sätta stopp och skilja på de inblandade. De poängterar att man här stoppar beteendet och inte konflikten då beteendet kan förhindra att konflikten kan hanteras. 2.5 ABC- Modellen Friberg & Hakvoort (2012) och Kolfjord (2009) talar om ABC modellen, den visar hur konflikter i allmänhet ser ut. Marklund (2007) förklarar ABC modellen som en modell som gör det lättare för oss att urskilja konfliktens karaktär. Modellen togs fram av Johan Galtung och är välkänd när man talar om konflikter. Modellen ser ut på följande sätt: (Friberg & Hakvoort, 2012) Beroende på konfliktens karaktär väger de olika hörnen i modellen olika tungt men alla finns representerade i en konflikt. A-hörnet står för attityder, känslor och rädslor, om konflikten är baserad på det emotionella ligger tyngdpunkten i det här hörnet. Det handlar om relationskonflikter som uttrycks genom känslor och där sakfrågan nästintill blir obefintlig. B- 12

13 hörnet står för beteende, det handlar om hur man är mot varandra i ord och handling. När det emotionella eskalerar kan det övergå till handlande som kan vara mer eller mindre destruktivt. C-hörnet står för content vilket står för sakfrågan, när tyngdpunkten av konflikten ligger här handlar det om att man har meningsskiljaktigheter vilket leder till konflikter. Parterna har olika mening om sakfrågan vilket ofta kan lösas genom att samtala och komma överens om att man inte tycker samma sak (Friberg & Hakvoort, 2012 och Kolfjord, 2009). Modellen är tänkt att ge en inblick i hur konflikten i fråga ser ut samt vara till hjälp för att konflikten ska kunna lösas på ett smidigt och bra sätt. Ofta bildas en konflikt ur meningsskiljaktigheter runt sakfrågan men uppfattningen om att sakfrågan är det som väger tyngst i alla konflikter poängteras dock vara felaktigt. Att förstå och känna till grundläggande strukturer och modeller för konflikter är en stor fördel för att kunna lösa dem, eftersom arbetet med människor i alla åldrar innebär att konfronteras med konflikter (Friberg & Hakvoort, 2012). 2.6 NVC- Nonviolent communication En konflikt kan leda till att man brukar våld både fysiskt och psykiskt, utifrån den vetskapen finns en modell som kallas för NVC- nonviolent communication. I det svenska språket kallas metoden för giraffspråket vilket symboliserar möjligheten att sträcka på halsen och säga vad man tycker. Vidare måste man känna empati för att få till ett givande samtal (Friberg & Hakvoort, 2012 & Rosenberg, 2007). NVCs grund är byggd på demokratiska värderingar för att alla ska få sin röst hörd vilket ska leda till att man förebygger samt löser konflikter. NVC kan hjälpa människor att utveckla sitt sätt att tala samt att lyssna. För att NVC ska vara möjligt rekommenderas att man använder sig av fyra steg för att kommunikationen ska bli kvalitativ samt att man i samtalet uttrycker sig ärligt och lyssnar med empati (Rosenberg, 2007). Att kommunicera empatiskt är även något som bidrar till kvalitativ kommunikation. De fyra stegen benämns som observation, känsla, behov och önskan om handling. Behovet är enligt NVC det centrala för att man ska kunna kommunicera och förstå varandra. Oavsett vilken ålder man har drivs man av att tillfredsställa de behov som tar sig i uttryck i våra handlingar. Konflikter handlar ofta om missförstånd vilket beror på att man blandar tankar och känslor med tolkningar och bedömningar. Missförstånden kan man undvika genom att tydligt observera för att identifiera problemet och sedan samtala om det (Raaschou, 2006). Vidare understryker Friberg & Hakvoort (2012) att NVC med fördel kan användas för att hantera konflikter utifrån de värderingar läroplaner kommunicerar samt de värderingar som man själv har. Att konflikter är något som inte är bra kommuniceras ofta, dock är konflikter något naturligt eftersom vi människor tänker, känner och agerar olika. Med hjälp av NVC kan 13

14 man utvecklas och få en bättre förståelse för konflikternas existens, om man däremot väljer att se bort från konflikter istället för att lösa dem kan det leda till att konflikten eskalerar och blir svårare att lösa. De menar att lärare ofta hamnar i situationer som kräver att man hanterar konflikter. Men som lärare har man ett val inför vilka konflikter som man bör göra något åt och vilka konflikter som man kan prioritera bort. Att använda NVC som stöd i arbetet med konflikthantering i skolan kan öka lärandet samt bidra till en bättre arbetsplats för både elever och lärare där demokratiska värderingar prioriteras. Vidare understryker de vikten av att eleverna får arbeta med sin sociala och emotionella kompetens. De menar även att Skolverket (2011) skriver att detta arbete är viktigt, läraren ska utgå från elevernas behov och hjälpa dem att bli människor som tänker, känner och tycker. 2.7 Den isländska modellen Nemert (1997) skriver om den isländska modellen som från början framarbetades av isländska Sigrún Adalbjarnardóttir. Modellen utgår från fem olika steg. I det första steget är uppgiften att undersöka vad konflikten handlar om. Parterna i konflikten ska få tid till att fundera över vad som har hänt och om de uppfattar konflikten lika. Det är inte ovanligt att konflikter har uppstått på grund av missförstånd om vad konflikten egentligen handlar om. I det andra steget får de inblandade möjlighet att förklara hur de känner sig. Lind (2001) poängterar även hur viktigt det är att eleverna får uttrycka sina känslor för att de ska kunna gå vidare. Nemert (1997) menar att elever genom detta steg även tränar på sin empatiska utveckling. I det tredje steget är det meningen att eleverna ska föreslå olika metoder för att lösa konflikten. Syftet är här att eleverna lär sig att motivera sina val och förståelse över att det finns olika sätt att arbeta fram en lösning. I det fjärde steget menar hon att uppgiften är att demokratiskt bestämma ett arbetssätt för att lösa konflikten. I det femte steget ska deltagarna fundera över vad som kommer att ske när konflikten är löst, vilka konsekvenser som eventuellt kommer att uppstå. Nemert (1997) som har varit i en skola på Island och studerat den isländska modellen anser att modellen är användbar och upplevde att lärare och elever ansåg detsamma. Lärarens uppgift i denna modell är att vara diskussionsledare samt ansvarig över planeringen för diskussionen. Det krävs god självmedvetenhet samt träning då det kan vara svårt att leda en diskussion men samtidigt låta eleverna tala mest. Hon understryker även att det är viktigt att eleverna får tänka själva och inte låta sina egna åsikter påverka dem. För att uppnå ett positivt resultat är det väsentligt att inte utelämna någon av de fem stegen, då alla steg har betydelse för både 14

15 process och slutresultat. 2.8 Medling Lind (2001) menar att innebörden av ordet medling är att försöka skapa en överenskommelse mellan människor. Friberg och Hakvoort (2012) beskriver olika former av medling som är användbara i skolans värld. Elevmedling innebär att utsedda elever får en utbildning i hantering av medlingsprocessen. Eleven verkar sedan som medlare med störst ansvar när det uppstår konflikter mellan elev-elev eller elev-lärare. När det gäller skolmedling så berör det alla på skolan, både elever och personal arbetar med konflikthantering. Kamratmedling är ett annat alternativ där det är parterna i konflikten som har störst ansvar men tillsammans med en neutral kamratmedlare löser den uppstådda konflikten. Kolfjord (2009) menar att konflikter ofta uppstår på grund av en maktskillnad mellan olika parter till exempel genom kränkning. Hon använder sig av begreppet reparativ rättvisa som är den teori som medlingen utgår ifrån i Sverige. Reparativ rättvisa handlar i sin tur om förhållandet mellan de som har gjort fel samt de som fått utstå felet. Medling är därmed till för att skapa en jämställdhet mellan parterna genom att använda en öppen och rättvis konversation. I den reparativa rättvisan ingår bland annat att alla som deltagit i konflikten samt dess anhöriga ska ges möjlighet att delta i medlingsprocessen. Deltagarna ska våga erkänna sina fel samt tala sanning. Processen ska vara frivillig och inte resultera i någon form av bestraffning. Detta ska i sin tur förhoppningsvis leda till en reparation av det skadade förhållandet mellan parterna. Lind (2001) understryker att medling i skolans värld har visat sig förebygga mobbning. Hon menar att det är viktigt att få prata om vad som har hänt och hur de som har varit med i konflikten känner sig, alltså arbetas det både med fakta och med känslor i medling. Därmed får deltagarna en möjlighet att förklara hur de känner sig gällande konflikten. Detta är en viktig fråga som ofta försummas i konflikthantering. Det är även väsentligt att elever själva får ha stor makt att påverka hur konflikten ska lösas. Hon skriver: Grundtanken är att om vi inte får våra känslor bekräftade eller får vara med om att arbeta fram våra egna lösningar, så håller vi oss inte heller till de lösningar som någon annan föreslagit (Lind, 2001:11). Det är alltså mer troligt att konflikten upphör om eleverna själva får vara med och påverka genom medling där deras åsikter har betydelse, än att den vuxne ska lösa konflikten åt dem. Lind (2001) samt Friberg & Hakvoort (2012) understryker att genom medling ökar elevers förmåga att hantera konflikter på ett positivt och kreativt sätt och därmed utvecklas även deras konflikthanteringsförmåga inför framtiden. Det har även positiv effekt på elever 15

16 självkännedom samt självförtroende. Lind (2001) menar att det inte bara är resultatet som är viktigt utan processen dit är av stor betydelse när man arbetar med medling. Målet med medling är att alla deltagare ska bli nöjda med resultatet och inte känna att de har förlorat. Samtidigt som det finns många fördelar med medling finns det även en del teoretiker som anser att medling kan skapa en negativ effekt. Kolfjord (2009) poängterar att det läggs ett stort ansvar på den medlare som är opartisk. Det är den opartiska medlarens uppgift att stödja processen utan att leda den. Medling kan därmed medföra ett problem om inte alla deltagare ställer upp och agerar utifrån en reparativ rättvisa. 2.9 Att förebygga konflikter Heydenberk & Heydenberk (2007) menar att det finns många fördelar med att arbeta förebyggande med konflikter. Genom att arbeta tillsammans med elever angående konflikthantering ökar elevers förmåga till kritiskt tänkande samt elevers förmåga att lösa konflikter. Andra viktiga faktorer som också utvecklas under aktivt arbete med konflikter är empati, tolerans, förståelse till andra, samt förmågan att handla moraliskt och etiskt. På Hawaii arbetar man förebyggande genom att äldre elever undervisar och samtalar med de yngre eleverna. Arbetet bygger på att äldre elever som anses vara i riskzonen får frivilligt genomgå en utbildning för att arbeta med de yngre barnen. De flesta av eleverna som blir tillfrågade går med på att delta i programmet och utgången resulterar i att yngre och äldre elever lär sig av projektet. De äldre eleverna verkar som förebilder. De får välja en barnbok som tar upp ett problem, de läser boken för en klass sedan talar de gemensamt om vad boken handlade om och vilka problem de stötte på. De äldre eleverna blir alltså förebilder vilket ger dem en ansvarskänsla som visat sig vara bra för deras självkänsla. När eleverna känner sig viktiga och att de har ansvar för de yngre eleverna växer de i sig själva och får en djupare insikt i sina liv och vilken väg de vill ta i livet. Sammanfattningsvis ger arbetet de yngre eleverna en djupare kunskap om konflikter och konflikthantering än vad de hade fått om läraren hade föreläst om ämnet (Walker, 2006). 16

17 3. METOD I följande kapitel kommer vi att redogöra för den forskningstradition som undersökningen gjorts under. Vi kommer redogöra för hur vi gått tillväga när vi gjort vårt urval, hur vi genomfört undersökningen samt hur vi bearbetat vårt material. Sedan berör vi hur vår data är äkta och trovärdigt och hur vi tillämpat de etiska principerna. Kapitlet avslutas med metodkritik. 3.1 Forskningsansats När vi genomförde vår studie valde vi att intervjua både lärare och elever för att få en kvalitativ undersökning. Studien hör hemma under den hermeneutiska forskningstraditionen. Bryman (2002) menar att den hermeneutiska forskningstraditionen går ut på att förstå andra människor genom att göra tolkningar av det talade och skrivna språket. Helheten är det centrala i problemet och forskarrollen ses som öppen, personlig och hängiven. Vidare menar Patel & Davidson (2011) att den hermeneutiska traditionen står för den kvalitativa forskningen. Bryman (2002) skriver att den kvalitativa forskningen går ut på hur man uppfattar verkligheten samt hur människorna i den tolkar den. När vi undersökte konflikter och konflikthantering i skolan ville vi få reda på intervjupersonernas uppfattningar gällande detta. Vi valde att utgå från kvalitativa intervjuer vilket går ut på att ställa frågor som ger intervjupersonen möjlighet att svara med egna ord samt att intervjupersonens svar och uppfattningar är det viktigaste. Genom en kvalitativ intervju får man möjlighet att skapa en fördjupande förståelse för intervjupersonens syn på området. Det gör att intervjuerna kan skilja sig mycket beroende på vem som blir intervjuad vilket Bryman (2002) poängterar. De intervjuerna som vi valde att genomföra benämner han som semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi valde att använda en intervjuguide (se bilaga A) med frågor som berör vårt ämne. Detta gav oss möjlighet att ställa följdfrågor och spinna vidare på intervjupersonens svar. Eftersom vårt mål med denna studie var att få en större förståelse om hur man hanterar konflikter på skolor valde vi att ställa öppna frågor för att intervjupersonen skulle får en större frihet i svaren. Samtidigt ville vi ändå behålla strukturen genom att använda en intervjuguide vilket Bryman (2002) menar är karakteristiskt när man tillämpar en semistrukturerad intervju. 17

18 3.2 Urval När vi gjorde vårt urval av skola samt intervjupersoner så valde vi det som var lätt tillgängligt pga. det geografiska läget vilket Bryman (2002) beskriver som ett bekvämlighetsval. Vi valde att intervjua fyra lärare och 12 elever. Bryman menar att urvalets storlek är svår att precisera men att det ofta beror på tid, pengar mm. Bryman nämner att man ska räkna med bortfall i urvalet, vilket vi fick erfara då många vårdnadshavare inte gav sitt medgivande till undersökningen genom att inte lämna tillbaka enkäten. Vi fick tillbaka 12 enkäter och därför blev det de som vi intervjuade. Vi intervjuade åtta flickor, varav fyra av dem var åtta år och resterande var 11 år. Vi intervjuade fyra pojkar, varav två var åtta år och resterande var 11 år. Pedagog 1 är en kvinna på 65 år med lärarexamen. Pedagog 2 är en kvinna på 31 år med lärarexamen. Pedagog 3 är en kvinna på 55 år med lärarexamen. Pedagog 4 är en kvinna på 32 år med lärarexamen. 3.3 Genomförande När vi gjorde vår undersökning började vi med att skapa intervjufrågor utifrån det syfte samt frågeställningar som vår studie utgår ifrån. Vi utformade vår intervjuguide vilken bestod av frågeställningar vilket Bryman (2002) menar är karakteristiskt för en semistruktuerad intervju (se bilaga A). Vi tog kontakt via mail med två skolor och eftersom eleverna var minderåriga skickade vi ut ett missivbrev (se bilaga B) för att få vårdnadshavarnas medgivande. Vi bestämde datum och tid med skolorna för att göra intervjuerna. Bryman (2002) menar att kvalitativa intervjuer med fördel spelas in vilket vi valde att utgå ifrån då man både vill lägga fokus på vad som sägs och hur det sägs. Vidare kan man upprepa inspelningen för att studera tonläge samt hur personen har framställt sin tolkning. Intervjuerna gjordes enskilt med elever och lärare i separata rum för att kunna arbeta ostört. Intervjuerna tog min beroende på hur mycket intervjupersonerna hade att berätta. 3:4 Bearbetning När vi bearbetade våra intervjuer valde vi att transkribera dem då Bryman (2002) poängterar flera fördelar med detta. Dels gör transkriberingen att vårt minne förbättras och dels underlättar det arbetet med att analysera underlaget. När vi bearbetade materialet delade vi in frågorna i olika kategorier för att lättare kunna behandla underlaget samt strukturera rubriker för resultat kapitlet. Vissa frågor valde vi att inte redovisa i resultatet då de ej var av betydelse för vår studie då de verkade som uppvärmningsfrågor vilket Bryman (2002) menar att man 18

19 med fördel kan göra. Under vår bearbetning kom vi fram till att arbetet gällande konflikter och konflikthantering kan skilja sig mycket mellan olika skolor beroende på hur högt frågan prioriteras. 3.5 Trovärdighet och äkthet Bryman (2002) menar att det är viktigt att ha trovärdighet och äkthet i åtanke när man genomför en kvalitativ studie. När man talar om äkthet berör vår studie följande kriterier: undersökningen har gett en rättvis bild av de åsikter och uppfattningar som deltagarna yttrat. Deltagarna i undervisningen har fått komma till tals och att vi har redovisat deras åsikter på ett rättvist sätt. Undersökningen har bidragit till att de medverkande har fått möjlighet att reflektera över sin befintliga miljö vilket Bryman (2002) menar är ontologisk autenticitet. Vår studie redogör alla faser av forskningsprocessen vilket är ett kriterium för att den ska vara pålitlig. Eftersom studien utgår från skolans värld har vi koncentrerat oss på meningen av det som sägs vilket beskriver den verklighet som de uppfattar. 3.6 Etiska kriterier I vårt missivbrev har vi delgivit deltagarna de fyra etiska kriterierna som vetenskapsrådet (2002) menar ska användas när forskning genomförs. Deltagarna har fått information om den aktuella forskningen, därmed har informationskravet uppfyllts. Informationskravet går ut på att deltagarna ska få information om syftet med studien samt hur studien ska genomföras. Deltagarna ska få möjlighet att tacka ja eller nej till medverkan vilket samtyckeskravet talar om att de har rätt till. Vi informerar även om deras anonymitet och hur materialet kommer att behandlas enligt konfidentialitetskravet. Vidare poängteras vikten av anonymiteten vilket är av stor vikt när det gäller undersökning där enskilda personer är medverkande. Vi informerar även om nyttjandekravet, vilket innebär att materialet endast används i samband med vår undersökning, detta innebär även att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan fram tills att studien är tryckt. 3.7 Metodkritik Vår metod som utgick från den hermeneutiska forskningstraditionen där vi genomförde en kvalitativ undersökning var en bra metod med tanke på det syfte och de frågeställningar vår undersökning baserades på. Vi ville undersöka lärare och elevers uppfattningar samt hur professionella lärare arbetade med att utveckla sitt arbetssätt. Vårt val att undersöka två olika skolor med skillnader i storlek samt geografiskt läge kan ha påverkat vårt resultat. Vi fick stor 19

20 variation utifrån de två skolornas arbetssätt, dock ser vi inte detta som en nackdel då det belyser att dessa faktorer kan påverka lärares arbetssätt. Om vi hade valt undersökningsområden som var mer lika hade man möjligtvis kunnat gå djupare in på sakfrågor, men utifrån våra frågeställningar utgjorde detta alltså inget problem. I den kvalitativa intervjun kan man finna både svagheter och styrkor. Genom att vi använde oss av semistrukturerade intervjuguider gavs det frihet till att komma med följdfrågor vilket gjorde att de olika intervjuerna kunde skilja sig något åt. Bryman (2002) skriver att i en intervju väljer den personen som intervjuas vad den ska säga. Detta gör att man kanske inte kommer lika nära verkligheten som man skulle gjort om man istället gjort deltagande observationer (Bryman, 2002). Vårt urval som vi gjorde utifrån ett bekvämlighetsurval kan ha påverkat vår undersökning på två sätt. Antingen så upplevde de som blev intervjuade att det var lättare att prata med någon som de redan kände, eller så såg de detta som en nackdel och kanske tog förgivet att vi visste hur det gick till i den miljö de befann sig i vilket ledde till svar som inte utvecklades som vi hade önskat. Vi ser dock återigen att vi hade en fördel med vår semistrukturerade intervjuguide vilket gjorde att vi kunde ställa följdfrågor för att tydliggöra det som kunde ses som oklart. Vidare kunde våra tidigare kunskaper påverka resultatet men vi har varit objektiva i vår undersökning. 20

21 4. RESULTAT I följande kapitel kommer vi att redogöra för vårt resultat i undersökningen. Vi börjar med att skriva om hur konflikterna uppfattas samt hur skolorna arbetar. Vidare berör vi hur elever och lärare upplever konfliktlösning. Slutligen presenterar vi hur man arbetar förebyggande med konflikthantering samt hur man kan utveckla detta arbetssätt. 4.1 Konflikternas karaktär Eleverna som deltagit i undersökningen var överens om att större delen av de konflikter som skedde i skolan, utspelade sig på rasterna, antingen ute på skolgården eller inne i korridorerna. Konflikternas karaktär beror ofta på att eleverna utesluter varandra genom att springa iväg från den/de som utesluts. Verbal kränkning är en orsak till konflikter vilket flertalet av eleverna uttryckte vara vanligt förekommande. Den verbala kränkningen uttrycktes dock mest av de äldre eleverna i undersökningen, alltså de som var 11 år. Några elever beskrev den verbala kränkningen på följande vis: Att man säger fula ord till någon annans mamma, på ett annat språk då. dom mobbar en för hur man ser ut, alltså för den man är å så De äldre eleverna uttryckte även en rädsla för att bli fysiskt skadade genom slag och sparkar. De yngre eleverna uttryckte att konflikterna ofta handlar om oenigheter när man leker, lekens spelregler, vem som får vara med och inte får vara med i leken. Om man leker med bilarna så kan man bli oöverens. Om man inte får den saken man vill ha så kan man bli lite tjurig Rättvisa är en annan orsak till att det blir konflikter, eleverna håller koll på varandra och ser till att alla får lika mycket av det som det handlar om. Lärarna i undersökningen menar att konflikter sker både på det fysiska och psykiska planet och de kan vara stora som små vilket gör att man får bemöta och hantera dem på olika sätt. Vissa konflikter menade man att man skulle bortse från för att låta eleverna hantera själva. Medan kommunikation i form av kränkningar samt våld är väsentligt att hantera direkt. Den svåraste hanteringen menar en lärare är när ena parten inte ser att det är en konflikt medan den andra upplever att det faktiskt är en konflikt. 4.2 Skolans arbetssätt Skolorna som vi undersökt har något skilda arbetssätt att hantera konflikter på. På den ena skolan, vilket är en mindre skola, jobbar man mycket tillsammans med konflikter och konflikthantering. Man har en tydlig struktur för hur man tar hand om konflikter som även 21

22 kommuniceras till barnen så att de vet vad som förväntas av dem och när de kan be om hjälp om det skulle behövas. Skolan har i sin likabehandlingsplan olika steg som man följer i hanteringen av konflikten. Man menar här att eleverna först ska försöka att reda ut konflikten själva för att sedan gå vidare till en vuxen om man inte kommer längre. Personalen på skolan får möjlighet att lära känna varandra, man talar om sina olika styrkor vilket bidrar till att förståelsen för varandra blir större, en lärare beskriver det på följande vis: // //Vi är olika människor men det är det som är så bra för ofta kommer man igång med en diskussion Vidare beskriver man att rektorn är mån om att personalen ska tala med varandra så att alla vet vad som gäller, att ha pedagogiska samtal. Vid större incidenter har man en tydlig struktur för hur man går tillväga. Det påpekas dock att alla konflikter är olika och man kan inte hantera alla konflikter på ett sätt, att sätta sig in i situationen och lyssna till alla parter är väsentligt för att kunna agera och hantera. Den större skolan som varit med i vår undersökning uttrycker att de inte har någon samsyn när det kommer till konflikter och konflikthantering på skolan. Läraren menar här att kommunikationen inte räcker till vilket beskrivs följande: Vi har inte riktigt haft de forumen att prata sig samman och diskutera, detta gör att det ofta kommer upp på tavlan i personalrummet kanske Man anser att man inte har haft någon direkt diskussion runt ämnet vilket har gjort att man ser på konflikthantering på olika sätt. Vissa anser att alla konflikter ska hanteras med hjälp av en vuxen medan andra har synen att eleverna bör få prova att lösa konflikten själva då det är en del i deras personlighetsutveckling. De upplever att ledningen på skolan tar förgivet att alla vet vad konflikter och konflikthantering innebär vilket är en bidragande orsak till att man inte fått diskutera ämnet för att förstå varandra. En lärare uttrycker sig: // // Vi är ju vuxna med olika värderingar När konflikterna är av allvarligare karaktär vet man hur man ska göra men man uttrycker att arbetet fram till skarpt läge är något som man borde arbeta mer med. Arbetslaget på skolan har dock ett närmare samarbete vilket gör att man kommunicerar mycket inom just arbetslaget. 4.3 Konfliktlösning ur ett lärarperspektiv Samtliga lärare i vår undersökning är medvetna om att konflikter sker i skolans värld samt att de bör hanteras. Däremot finns det inget rätt svar på hur man löser en konflikt. Det är mycket 22

23 som är av betydelse, konflikter hanteras olika beroende på typ av konflikt, ålder på eleverna samt hur mycket tid som finns till att hantera konflikten. Det viktiga är att fokusera på lösningen och inte fastna i problemen. Samtidigt som lärare menar att man som vuxen ska ta tag i konflikten direkt kan det även vara bra att låta den vila i vissa fall. Det är alltså okej att vänta med vissa konfliktlösningar, man kommer ingen vart, man bara fördjupar konflikten om man är och gräver i den. Lärarna säger att när konflikten blir större och större är det bättre att fortsätta vid ett annat tillfälle för att de inblandade parterna ska få tid att tänka och fundera. I vissa fall räcker det inte med ett tillfälle för att en konflikt ska vara löst utan det krävs upprepade möten för att alla ska bli nöjda. När det gäller själva hanteringen av konflikter så menar alla lärare att konflikter som rör större delen av klassen kan hanteras i ett öppet forum med alla elever. Om det däremot endast rör några parter är det med fördel som hanteringen sker enskilt tillsammans med en lärare och beroende på konfliktens storlek, eventuellt en och en. Från större konflikter med diskussion till mindre konflikter där det räcker att läraren berättar för eleven att beteendet inte accepteras. De lärare som vi har talat med har olika efterenheter och känslor gällande konflikthantering. Några har positiva erfarenheter medan andra har mindre positiva erfarenheter. Det är något som man måste göra, det finns där. En faktor som kan påverka själva konflikthantering är hur läraren mår och vad som händer runt omkring läraren t.ex. stress eller otillräckligt stöd från kollegor. Beroende på elevernas ålder bör läraren styra mer eller mindre i konflikthanteringen. De äldre eleverna behöver lära sig att mer aktivt själva försöka lösa konflikterna. Det är även i denna ålder det kan uppstå en problematik då eleverna gärna vill styra och lyssnar mindre på den vuxne. En lärare menar att det finns en liten ledarroll, en jargong som de försöker ta över ibland. Det som någon lärare påpekar är dock att det ska kännas bra efteråt så att ingen ska behöva gå hem ledsen. Samtliga lärare menar att det egentligen inte finns någon tid till att lösa konflikter utan det är tid som man får ta sig. Det resulterar i att man tar tid från exempelvis lektioner och därmed de elever som inte är inblandade i konflikten. Några tar mer tid medan andra tar mindre tid, mycket beroende på kollegor samt högre ledning. Man får ta sig tid, det får man ingen. Det måste man bara hitta och hittar jag ingen tid så får jag be om hjälp. Någon menar att det är mycket utöver själva konflikten som också ska hanteras, t.ex. rapporter till ledning. En lärare säger att: 23

24 Jag märker alltså på vår ledning som vi har nu att nu ställer de krav på konflikter, att det ska rapporteras till kurator och till rektor och det kan jag väl ibland ställa mig lite frågande till. Det är bättre att vi lägger energi och hjälps åt och att ledningen litar på oss [ ] Det har blivit lite byråkratiskt. Överlag är det gemensamma målet att eleverna ska klara av att lösa så mycket som möjligt på egen hand då detta är en viktig del i deras utveckling. Detta gäller mindre konflikter och givetvis är lärarna där när eleverna behöver dem. Det kan gälla exempelvis konflikter vid regler i en lek. Alla är överens om att man bör bryta och styra upp när kränkande ord eller våld är inblandat som leder till att någon blir sårad. Sammanfattningsvis så anser de flesta att konflikter i sig är tråkigt men ett måste som hanteras på olika sätt beroende på konflikt och ålder. Det är ju inte roligt med konflikter men det hör ju till. Det kan ju störa vad man har tänkt göra, men det är så att jobba på skola. Det blir aldrig riktigt som man tänkt sig. 4.4 Konfliktlösning ur ett elevperspektiv Överlag så tar elever ofta hjälp av en lärare för att lösa konflikter. När elever försöker lösa konflikter utan en lärare så försöker de vara lugna och prata sig fram till en gemensam lösning, en flicka säger att hon: pratar lite lugnt, jag vill ju inte skrika på mina kompisar Samtidigt som många försöker lösa konflikter genom kommunikation så menar en del elever att man glömmer bort eller att det går över av sig självt. I dessa fall var konflikterna inte så allvarliga. Några elever tar upp ett faktum där det inte går att lösa vissa konflikter utan lärare och att klasskamraterna inte lyssnar. En pojke menar att: man blir inte vänner förrän nån fröken kommer och pratar med en. När eleverna inte kan lösa konflikterna själva så tar de kontakt med en vuxen som hjälper till med att lösa konflikterna. Några elever förklarar att läraren oftast försöker hjälpa till genom att låta eleverna berätta vad som har hänt och ge förslag på lösningar. Först och främst så lyssnar hon på vad som har hänt och sedan så säger hon det bästa man kommer på att man kan göra, om det inte funkar så får vi lösa det själva Medan några elever har andra erfarenheter av att läraren bara säger till att de ska sluta bråka utan någon djupare diskussion. Om det gäller en konflikt som uppstått på grund av att någon 24

25 part har gjort fel så förklarar några elever att läraren brukar säga till den eleven och förklara för den eleven att han/hon har gjort fel. Utifrån intervjuerna synliggörs det faktum att elever gärna vill och tar hjälp av en lärare för att lösa konflikter. En elev poängterar att jag tycker det är bra att hon är med, man lyssnar ju mer på en lärare än en kompis i så fall. Hon är lite vuxnare om man säger så. Elever anser att de oftast får tid till att lösa sina konflikter. Någon påpekar även att de vill lösa konflikterna så fort som möjligt för att ges möjlighet att komma vidare och förlåta. När konflikten är över säger de flesta elever förlåt och flera menar att det efteråt känns som det gjorde innan konflikten startade, att man är vänner igen. Någon poängterar dock att det finns en risk för att man ska bli ovänner igen. 4.5 Förebyggande arbete Eleverna i vår studie har lite svårt att förklara hur och när man arbetar förebyggande med konflikter och konflikthantering i skolan. De flesta elever berättar att man ska vara snäll och trevlig, inte bråka eller slåss. Man ska inte vara arg på rösten. Bara för en lite sak så behöver man inte bli så jättearg. Och att man ändå ska vara snäll. Om man inte har någon att leka med så kan man ju fråga om man för vara med och leka då är det inte schyst att säga nej om det är en som inte får leka med någon En elev tar upp att kuratorn någon gång har diskuterat ämnet tillsammans med eleverna men att det inte händer särskilt ofta. Det förebyggande arbetet kring konflikter och konflikthantering skiljer sig från de olika skolorna i vår studie. På den mindre skolan arbetar man mycket med värdegrunden och där fungerar konflikthantering bra. Här använder man sig av en värdegrund som är framarbetad av både lärare och elever. Lärarna menar att den gemensamma värdegrunden är bra att återkoppla till i omgångar. De brukar arbeta förebyggande med värdegrunden och periodvis används den mer. Vidare är den också bra att hänvisa till när till exempel en konflikt har uppstått. De har även arbetat med lions quest, vilket är ett material som bland annat handlar om konflikter och ger förslag på hur man kan arbeta kring det. Då arbetade hela lågstadiet tillsammans i olika gruppkonstellationer. Dessa kallades för nallegrupper vilka bygger på olika figurer som motsvarar olika känslor. Grupperna går ut på att eleverna får diskutera känslor och hur man löser konflikter, att man ska bry sig om varandra osv. 25