Innehåll Inledning Huvudboken version 1 Huvudvärken då och nu Nya huvudboken Olika huvudvärksformer Migrän Huvudvärk av spänningstyp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll Inledning Huvudboken version 1 Huvudvärken då och nu Nya huvudboken Olika huvudvärksformer Migrän Huvudvärk av spänningstyp"

Transkript

1 Innehåll Inledning Huvudboken version 1 2 Huvudvärken då och nu 3 Nya huvudboken 3 Olika huvudvärksformer 4 Migrän 5 Huvudvärk av spänningstyp 6 Hortons huvudvärk 7 Faktorer som påverkar huvudvärken 8 Stress 8 Föda och sömn 9 Hormoner och andra faktorer 10 Omhändertagande av barn med migrän 11 Generellt vid anfall 11 Generellt mellan anfall 12 Att gå igenom huvudvärken 12 Huvudvärksdagboken 13 Diagnosen 14 Samtalet 17 Icke-farmakologisk behandling 18 Farmakologisk behandling 20 Resurser 20 Författare 21 Huvudvärksdagböcker 22 Referenser 24 1

2 Inledning Huvudboken version 1 Denna skrift tillkom 1998 som en del av ett stort projekt som Svenska Migränförbundet hade tillsammans med Allmänna Arvsfonden. Ursprungligen var det ett utbildningsprojekt, riktat mot primärvård och skolhälsovård. Boken har varit mycket populär och haft en strykande åtgång. Med tiden har forskningen gått starkt framåt och kunskapen om migrän och annan huvudvärk har ökat dramatiskt. Dessutom har de nya kunskaperna helt kullkastat de gamla teorierna om mekanismerna bakom migrän och annan svår huvudvärk. Behandlingsmöjligheterna har också ökat, så nu är tiden mogen för en ny upplaga. 2 2

3 Huvudvärken På och 60-talen gjordes stora undersökningar av huvudvärk hos barn och skolungdomar av Bo Bille i Uppsala 1. Resultaten från dessa undersökningar väckte uppmärksamhet i hela världen och har använts flitigt i andra undersökningar runt om vårt klot, fram till 2005, då Katarina Laurell, också hon i Uppsala, lade fram sin avhandling om huvudvärk, smärta och psykosociala faktorer hos barn och ungdomar 2. Laurell kunde visa att huvudvärk, liksom smärta, hos barn och ungdomar har ökat sedan talen. Dessutom är huvudvärk den vanligaste smärtan hos barn och ungdomar, följt av buk- och muskuloskelettal smärta 3, 4. Många av dem som idag är vuxna och har migrän kan vittna om hur deras sjukdom inte uppmärksammades medan de var barn. Man sa att det var en svår huvudvärk på sin höjd och trodde ofta att det inte var möjligt för barn att ha migrän. Idag vet vi bättre; även mycket små barn kan ha migrän. Det är viktigt att vi bemöter barn och ungdomar på ett riktigt sätt. Det finns alltså all anledning att försöka fästa uppmärksamheten på detta problem! Huvudboken version 2 Denna nya upplaga har delvis tillkommit genom ett projekt om barn och ungdomar med migrän och annan huvudvärk, som Svenska Migränförbundet driver tillsammans med Allmänna Arvsfonden. Huvudboken ingår som en del av detta projekt. Den vänder sig till dig som är skolsköterska, skolläkare eller arbetar med barn på andra sätt. Eftersom detta handlar om barn och ungdomar som i de allra flesta fall går i skolan, kommer vi ibland att kalla dem elever i boken. Tanken är att ge en handledning till att bemöta och ta hand om barn och ungdomar med huvudvärk, att ge tips och konkreta råd när det gäller huvudvärk av olika slag, att ta god tid på sig och att lyssna, vilket är det viktigaste i all behandling. 3

4 Olika huvudvärksformer International Headache Society (IHS), en organisation för alla som arbetar med huvudvärk 5, har gjort en klassifikation (som publicerats 1988 och ;ICHD (International Classification of Headache Disorders) respektive ICHD II), av olika slags huvudvärk (drygt etthundra varianter) i ett speciellt system för att underlätta forskning, diagnostik och farmakologisk behandling av huvudvärk. De vanligaste typerna av återkommande huvudvärk hos både vuxna och barn och tonåringar är huvudvärk av spänningstyp (HST) och migrän. Hortons huvudvärk och andra autonoma huvudvärksformer kan debutera redan i barndomen, men är väldigt sällsynta. Barn med täta huvudvärksbesvär, särskilt de med migrän, har ökad skolfrånvaro, högre förekomst av ångest och depressiva besvär, andra smärtor och kroppsliga symtom och rapporterar en lägre livskvalitet än barn utan huvudvärk 7, 8. En del av barnen och ungdomarna med huvudvärk kommer att fortsätta ha stora besvär av detta. De kommer att växa upp till vuxna med kronisk huvudvärk, ofta väldigt handikappade av sin huvudvärk och med en hög medicin- och sjukvårdsförbrukning 9. Kan man, genom ett adekvat omhändertagande av dessa barn, undvika denna utveckling har man vunnit mycket! 4 4

5 Migrän Mekanismerna vid migrän har varit omdebatterade länge, men under de sista tio åren har det rått en allt större enighet om att migrän är en hjärnsjukdom, som startar i hjärnan, och inte en sjukdom i blodkärlen på hjärnans yta som man trodde tidigare, även om blodkärlen är involverade dock sekundärt. I dag vet vi att migränanfallet med stor sannolikhet startar djupt inne i hjärnan, i hypothalamus 10. Det finns dessutom ytterligare en mekanism (se nedan under aurafasen). Anfallets början kan i vissa fall märkas i form av så kallade prodromalsymtom oftast påverkan på humöret eller ett kraftigt mat/godissug, eller trötthet, gäspningar och okoncentration. Dessa fenomen kan man också se hos barn. Inom ett dygn kommer sedan huvudvärken, som hos barnen alltså kan vara svår att skilja från HST. Den är sällan ensidig, sällan bultande, oftast kortare anfall som dessutom brukar går över med sömn. Ibland saknas symtom som ljus- och ljudkänslighet, medan buksmärtor och kräkningar kan vara framträdande. En sak som skiljer migrän från HST är att vid migrän vill barnet (oftast) inte fortsätta med aktiviteter, eftersom det förvärrar huvudvärken. Barnet vill oftast ligga ner, gärna i ett svalt och mörkt rum. I migränmekanismerna ingår, efter prodromalfasen, en inflammatorisk reaktion 11, både i hjärnstammen vid den kaudala trigeminuskärnan och kring blodkärlen på hjärnans yta. Dessa blodkärl innerveras sensoriskt av trigeminus första gren. I denna inflammatoriska reaktion läcker det ut en stor mängd retande, inflammatoriska, substanser Substans P, Neurokinin A och CGRP 12. Det har visat sig att ett annat ämne, NO (kväveoxid), som är en signalsubstans i kroppen, med största sannolikhet också har stor betydelse för uppkomsten av migrän 13. 5

6 Aurafasen Vid migrän med aura har auran en egen mekanism. Man trodde tidigare att det var en sammandragning av blodkärlen på hjärnans yta som gav en ischemi och därmed neurologiska symtom. Dock har det visat sig att den nedsättning av blodflödet man kan uppmäta är rent sekundär till en elektrisk mekanism som först beskrevs 1944 (!) 14 och denna mekanism, en långsam (2 6 mm/min) våg av urladdningar i hjärncellerna i hjärnbarken, ger alltså upphov till de symtom man kan få i aurafasen (synskotom, domningar, etc.) 15. Vågen sprider sig sakta framåt från de bakre delarna av hjärnan. Det finns allt starkare teorier om att denna spreading depression också kan starta migränkaskaden 16. Huvudvärk av spänningstyp (HST) HST är, precis som migrän, ganska vanligt. Hos barn är det ibland svårt (för barnet) att skilja mellan de två huvudvärkarna, de går dessutom i varandra väldigt mycket. Några detaljer som kan användas för att skilja ut de olika huvudvärkarna från varandra måste dock nämnas. Vid HST förekommer sällan illamående och kräkningar, och barnet blir inte lika påverkat som vid migrän utan kan fortsätta med sina aktiviteter. Huvudvärken känns nästan alltid som ett band i pannan, eller global, det vill säga i hela huvudet, och nästan alltid av lätt molande karaktär. Mekanismerna bakom HST är ofullständigt kända. Man är rörande överens om att muskulaturen i skuldror och nacke spelar en avgörande roll, liksom att ögonens muskler har stor betydelse 17, 18. Det finns bara ett fåtal adekvata studier på området, dessvärre. 6 6

7 Hortons huvudvärk Denna huvudvärk är sällsynt hos vuxna (ca 1 av befolkningen) och ännu mer sällsynt hos barn, vilket inte betyder att man inte kan träffa på den. Hortons huvudvärk karakteriseras av extremt smärtsamma anfall, där smärtan är lokaliserad runt ena ögat. Ögat är oftast rött, tårarna rinner, liksom näsan på den onda sidan. Det kan också finnas ptos ögonlocket hänger ner. Anfallen är oftast korta, mellan 15 minuter och 2 3 timmar, och under anfallet kan barnet oftast inte vara stilla (jämför migrän; där barnet vill vara stilla). Det kan komma flera anfall under en och samma dag. Mekanismerna bakom Hortons huvudvärk är inte klarlagda, men två teorier är starka. Dels vet man att vissa hormonnivåer/rytmer är rubbade (Melatonin och Cortisol) hos personer med Hortons huvudvärk 19, dels har nya data visat att även vid Hortons huvudvärk förekommer händelser i hypothalamus 20, som sannolikt kan starta en kaskad av händelser där en inflammatorisk komponent ingår. 7

8 Faktorer som påverkar huvudvärken Det finns mängder med olika saker som kan påverka huvudvärken, som sömnbrist, olika maträtter och godis. Den starkaste faktorn är dock stress. Det har i en undersökning visats att mängden upplevd stress i skola och hem är direkt korrelerad till mängden huvudvärk, liksom att det finns ett tydligt samband mellan graden av stress och påverkan på skol- och livssituation och humör 21. Att stress leder till huvudvärk är egentligen inte så märkligt. Är man stressad är muskulaturen spänd, axlarna lyfts och skulderoch nackmuskulaturen blir hård och ömmande. Äter dåligt Gråter och är ofta ledsen Svårt att sova Hjärtklappning Stress (hemma och i skolan) Huvudvärk Ont i magen Spända muskler Stress Med stress menas varje händelse där yttre och/eller inre krav belastar eller överstiger individens resurser eller resurserna hos ett socialt system 22 Stress är alltså en av de starkaste faktorerna som kan utlösa migrän. Stress leder i stort sett alltid till att muskulaturen blir spänd, att mag-tarmsystemet fungerar sämre (förstoppning, diarré, ont i magen), koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, etc. Reaktionerna på stress är dock individuella och kan dessutom variera under dagen. 8 8

9 Föda Det finns lång erfarenhet, men få vetenskapliga data, av att födan har stor betydelse. Man har länge diskuterat blodsockrets inverkan på migränsjukdomen och helt klart är att ett svängande blodsocker, så som det blir med intag av snabba kolhydrater och vid oregelbundet födointag, kan påverka migränsjukdomen och sannolikt utlösa anfall. Det kan dock vara så att det mer är de fria fettsyrorna i blodet som ger påverkan. Dessa fettsyror svänger nästan som blodsockret och följer födointaget. Det finns dock enstaka, små, undersökningar som visar att personer med migrän kan ha en förändrad insulinmetabolism 23, men exakt vad detta har för betydelse är inte känt. Tillsatser i födan, liksom olika beståndsdelar, har också diskuterats. Ett av de mest debatterade ämnena är tyramin. Detta kan, liksom ämnet fenyletylamin, ge en frisättning av noradrenalin och denna väg möjligen ge upphov till migrän. Fenyletylamin finns i choklad och anses vara det som ger choklad dess migränutlösande effekt. Dessvärre är det klent med vetenskapliga bevis för detta. Det har gjorts en stor genomgång i litteraturen 24, men man har inte kunnat visa att det finns något säkert samband mellan tyramin och fenyletylamin, och andra så kallade dietära aminer, och migrän. Sömn Sömn har också stor betydelse. Precis som när det gäller födan finns stor erfarenhet, men få vetenskapliga data kring detta ämne. Att ha en regelbunden sömncykel, utan stora variationer, förefaller vara väldigt viktigt. Man kan även koppla ihop sömn och föda, i form av oregelbundna måltider med snabba kolhydrater och oregelbunden dygnsrytm med för lite sömn, som starka faktorer som bidrar till migränanfall. 9

10 Hormoner Hormoner verkar kunna spela en viss roll hos mer än 50 procent av kvinnor med migrän. Man skiljer på om det är en strikt hormonberoende migrän (mer sällsynt) eller en hormonrelaterad migrän. Vid den strikt hormonberoende migränen börjar migränen när mensen börjar (menarche) och man har sedan migrän vid varje mens, alltid på samma dag i menscykeln (oftast dag 0 eller 1). Vid den hormonrelaterade migränen har man oftast migrän vid mens, men den kan komma vid lite olika tillfällen i menscykeln och man kan ha mens utan migrän. Man tror att östrogen är en orsak till detta och nyligen har man kunnat visa att en genetisk defekt i genen för östrogenreceptorn, som inte påverkar hormonbalansen i övrigt, är överrepresenterad hos personer med migrän 25. Andra faktorer Omgivningsfaktorer kan också påverka migrän, till exempel värme, kyla, ljus, ljud, förändringar luftens joniseringsgrad, att gå från en fuktig utomhusluft till en övertorr, eller överfuktig inomhusluft kan vara utlösande. Även väderomslag som ger förändringar i lufttrycket kan utlösa migränanfall. Smärta anses också kunna utlösa migränanfall. Då avses i första hand smärta i nacken, något som ju är vanligt vid huvudvärk av spänningstyp. Fysisk ansträngning kan, i vissa fall, utlösa migränanfall. Personer som har problem med detta brukar anpassa sin aktivitet, men med barn kan det vara värre. De vill inte sitta stilla utan vill göra allt som kamraterna gör. Man kan dock exempelvis behöva minska idrotten, och i dessa fall är det oerhört viktigt med information till lärare och klasskamrater om varför barnet inte deltar i samma utsträckning som sina klasskamrater

11 Omhändertagande av barn som får migrän. Generellt, vid anfall Av stor vikt är naturligtvis att det finns en dialog mellan barnets föräldrar och skolan om barnets huvudvärk, så att det är (väl- )känt av alla inblandade från början. Ett barn som får migrän blir nästan alltid kraftigt påverkad. Tanken blir trög, man hänger inte med i vad som sker och man drar sig undan och vill vara stilla. Ofta blir barnet blekt, kanske till och med kallsvettigt. Ett barn som vanligen är aktivt och roat av skolarbetet kanske slutar svara på frågor, sitter exempelvis tyst och blundar Som vuxen är det viktigt att vara observant på alla dessa detaljer. Det är inte alltid eleven berättar att huvudvärken har börjat. Om man som vuxen ser tecknen är det viktigt att förhöra sig noga och inte acceptera ett kort svar om att det inte är så farligt, eller liknande. Eftersom migränanfall hos barn oftast är betydligt kortare än hos vuxna och ungdomar, är det inte ovanligt att anfallet kan gå över om barnet får vila, kanske sova, en stund. Att ha tillgång till ett vilrum är därför mycket viktigt. I det Arvsfondsprojekt om barn och ungdomar med migrän som gjorts , har det framkommit i intervjuer med ungdomar att just möjligheten att få använda ett vilrum på skolan om man har migrän är högt prioriterat. Ofta återkommande huvudvärk i veckorna bör man också vara uppmärksam på. Det kan vara ett tecken på att eleven inte mår bra. Man bör då be eleven att komma tillbaka för ett längre samtal där man går igenom huvudvärken och eleven får berätta hur det är. Föräldrarna bör informeras och tillsammans vidtar man åtgärder. Rekommendationen är att skolläkaren tittar på eleven och bedömer om det bör göras några ytterligare åtgärder. 11

12 Generellt, mellan anfall Det är viktigt att föräldrar och eleven och skolpersonal! får kunskap om att det går att förebygga huvudvärk på olika sätt. Det är de mest basala sakerna som gäller: Äta ordentligt på fasta tider. Dock är det viktigt med mellanmål eftersom blodsockret har påverkan på huvudvärken. Dricka vätska under dagen. Har man svårt att sova kan man be om hjälp av skolsköterska eller ta reda på om sjukgymnast eller avspänningspedagog kan hjälpa till. Att ha återhämtning under dagen. Att inte dagen är fullt planerad från morgon till kväll utan pauser. Att gå igenom huvudvärken En elev som kommer till skolsköterskan med ett svårt huvudvärksanfall, så pass svårt att barnet söker hjälp, bör naturligtvis ges möjlighet till behandling enligt nedan. Under den värsta delen av huvudvärken är det inte särskilt meningsfullt att försöka gå igenom barnets huvudvärk, utan man bör komma överens om att träffas igen. I samtalet bör man inrikta sig på flera saker. En av dem är den sannolika diagnosen. Redan första gången bör man informera om huvudvärksdagboken. Detta instrument är nästan alltid oumbärligt, både vad gäller att se hur huvudvärken yttrar sig över tid och att få barnet/ungdomen att se och förstå sin huvudvärkssituation. Ofta har man också stor hjälp av huvudvärksdagboken i diagnostiken och dessutom är den en hjälp i planeringen av behandlingen

13 Huvudvärksdagbok Det finns många varianter av huvudvärksdagböcker. En del är framtagna i samarbete med läkemedelsföretag, en del av specialistmottagningar. Gemensamt för nästan alla är att de innehåller frågor om huvudvärken. De är ibland krångliga och i de flesta fall framtagna för vuxna. Ett fåtal finns för barn, de flesta från våra nordiska grannländer. I slutet av denna skrift (sid 23 24) finns två exempel som kan kopieras och användas fritt: en för mindre barn, en för ungdomar. Ungdomar brukar klara att skriva huvudvärksdagbok utan större problem, men under års ålder bör en vuxen hjälpa till. Huvudvärksdagboken bör fyllas i regelbundet under ett par veckor, helst ännu längre. Den information som efterfrågas i huvudvärksdagboken är dels datum (för att se hur ofta huvudvärken kommer), dels karaktären på huvudvärken och hur stark den är. Det bästa är att använda en enkel skala där 0 är ingen huvudvärk och 3 är den värsta. Detta kan vara till hjälp i diagnostiken. Kan man även fylla i om medicineringen är ytterligare vinster gjorda. Då är det lätt att se om det finns en risk för medicinöverförbrukning, vilket kan ge läkemedelsutlöst huvudvärk. 13

14 Diagnosen Att ställa en korrekt diagnos är, naturligtvis, läkarens uppgift, men för skolsköterskan är det till nytta om man kan få fram en trolig diagnos. Då blir det lättare att bestämma sig för vad man ska göra i det specifika fallet. En viktig röd flagga är upplysningen att barnet har ont i bakhuvudet, mot nacken. Huvudvärk av detta slag är sällsynt hos barn och man bör kontakta skolläkaren för undersökning och samtal, eventuellt tillsammans med föräldrarna. Sådan huvudvärk kan bero på mer allvarliga fel, som till exempel en tumör i huvudet/bakre skallgropen. I diagnosen är det också viktigt att ta reda på om det finns mer än ett slags huvudvärk. En bra fråga: Är det samma huvudvärk varje gång?. Finns attacker med huvudvärk hos mamma eller pappa kan detta indikera att det rör sig om migrän. Huvudvärk av spänningstyp (HST) är vanligt och kan ibland (miss)tolkas som migrän. Dessa två slag av huvudvärk skiljer sig dock åt på flera punkter. Tabell 1 kan ge ledtrådar: 14 14

15 Tabell 1 Symtom Svår, pulserande, huvudvärk Ensidig huvudvärk Migrän hos vuxna Migrän hos barn Huvudvärk av spänningstyp (HST) Oftast Kan förekomma Nej Oftast Ganska vanligt Sällan Inaktivitet I stort sett alltid I stort sett alltid Nej Illamående och (ev.) kräkning Oftast Oftast Nej Ljus- och ljudkänslighet I stort sett alltid Kan förekomma Nej 15

16 Samtalet Man måste räkna med att samtalet tar tid och man bör avsätta minst 30 minuter, gärna upp mot 60 minuter. Alternativet kan vara att träffa eleven flera gånger under kort tid. I samtalet med eleven är målsättningen att hitta en trolig diagnos, men framför allt att försöka identifiera vilka faktorer som ligger bakom huvudvärken. Viktiga frågor att ta upp: Huvudvärken Hur länge har den funnits? En nytillkommen huvudvärk ska alltid bedömas av läkare! Beskriv hur det känns i huvudet när huvudvärken kommer! Här får man leta efter de symtom som ska finnas, enligt IHS ensidighet, karaktär (bultande/pulserande, etc.) Hur känns det i kroppen? Vid migrän mår man ofta generellt dåligt, är till exempel trött i kroppen. När kommer huvudvärken? (morgon, förmiddag, eftermiddag, kväll, skoltid, lov)?! Morgonhuvudvärk är en varningssignal och! läkare bör göra en undersökning. En huvudvärk som kommer fram på dagen/eftermiddagen, indikerar oftast att det kan vara fråga om HST. Finns huvudvärk i släkten? Ärftlighet är ofta tydlig vid migrän, men saknas vid HST

17 Vardagslivet När och vad äter eleven? (frukost, mellanmål, skolmat, hemma)? En bristande eller dålig mathållning, med långt mellan måltiderna och exempelvis mycket godis, leder lätt till en ökad huvudvärksfrekvens. När går eleven och lägger sig? Sömnbrist och dålig sömnhygien är en starkt huvudvärksframkallande faktor. Sömnkvaliteten, hur är den? (svårt att somna, vaknar på natten?) Hur ser fritiden ut? (aktiviteter?) Generellt är naturligtvis en hög aktivitet bra, men vissa sporter kan till exempel ge huvudvärk. Mycket tid framför datorn? (OBS! nacke och axlar) De flesta barn och ungdomar som sitter mycket framför datorn får lätt problem med axlar och nacke, vilket kan ge besvärlig huvudvärk. Är huvudvärken kopplad till någon speciell aktivitet? Hur är det i skolan? (trivsel, kamrater, OBS! mobbning!) Behandling Tar eleven några mediciner? (specifikt mot huvudvärk och/eller andra) Tänk på interaktioner om du vill ge eleven något läkemedel! Finns någon annan behandling? (sjukgymnast, avslappning, samtal) 17

18 Icke-farmakologisk behandling Anfallsbehandling Vila! I ett tyst rum, helst svalt och mörkt, helst med sällskap eller åtminstone tät tillsyn av skolsköterskan eller annan vuxen eller en kamrat! En kylpåse eller annat kallt föremål på pannan kan dämpa smärtan Behandling mellan anfall Det går inte att plocka ut enskilda faktorer som ska behandlas för sig, utan en helhetssyn på eleven och de faktorer som kommer fram i samtalet är absolut nödvändigt. Trots det blir det enklare att ta olika delar var för sig, för att sedan koppla ihop de olika delarna så att helhetssynen finns. Huvudvärken Ett viktigt första steg mot att kunna hjälpa en elev med huvudvärk är att få ett grepp om vad det är för slags huvudvärk. Är det känt att eleven har en migrän är det förhållandevis enkelt och bra, men om det är något nytt eller en ökning och blandning av huvudvärksbesvär måste man bena ut vad som är vad. En huvudvärksdagbok är ett mycket bra hjälpmedel. Är det små barn måste föräldrarna kopplas in, naturligtvis, men från års ålder bör eleven kunna skriva huvudvärksdagbok själv. Boka in flera besök med eleven, visa mekanismerna bakom migrän. Det är till stor hjälp om eleven kan förstå vad det är som händer när man får huvudvärk. Ett sämre självförtroende är inte ovanligt bland dem som har mycket huvudvärk. Behovet av att stärka självförtroendet är stort och det är viktigt att hjälpa till i den processen. Att eleven vågar berätta för kamrater och lärare om sin huvudvärk är viktigt. Kamrater och lärare måste få information. På samma sätt som eleven måste lära sig om sin huvudvärk måste även de som finns runt eleven lära sig vad som händer

19 Stressen Om stress är en faktor som påverkar elevens huvudvärk måste man naturligtvis sträva efter att sänka stressnivån. Orsakerna till stressen kan vara många, till exempel miljön, både hemma och i skolan, och arbetssättet. Ett första steg är att försöka hitta de delar av dagen som är mest stressiga och se om det går att strukturera om dagen genom förändring av aktiviteterna. Ibland krävs till och med anpassad studiegång. Samtidigt måste man lära sig tekniken för avslappning. Till att börja med är avspänning med hjälp av en CD-skiva ett bra sätt. Detta kan också göras i grupp, men inte som första alternativ. Föreslå för eleven att ni ska göra upp en plan för att komma tillrätta med huvudvärksproblemen. Hållningen Sjukgymnasten bör göra en bedömning av eleven. Ofta hittar man hållningsfel som kan skapa spänningar i muskulaturen, särskilt i skuldror, axlar och nacke. Detta kan lätt leda till att en huvudvärk av spänningstyp utvecklas. Basal kroppskännedom är en utmärkt metod att komma tillrätta med hållningsproblem. Muskulaturen Finns spänd och ömmande muskulatur är massage en mycket bra behandling. Om det finns möjlighet att ge taktil massage på skolan är detta sannolikt en av de bättre behandlingarna mot spänd och ömmande muskulatur. Den icke-farmakologiska behandlingen kan alltså sägas bestå av många olika delar, där basal kroppskännedom, avslappningsövningar och taktil massage är metoder man kan komma långt med. 19

20 Farmakologisk behandling Generellt kan man säga att barn ofta är mer lättbehandlade än vuxna. Det allra lättaste är naturligtvis om barnet klarar sig utan farmakologisk behandling, eftersom anfallet kan gå över helt med hjälp av bara en timmes sömn. Men ibland behövs läkemedel. Ju yngre barnet är, desto lättare är det att få effekt med enkla analgetika som paracetamol och acetylsalicylsyra. Nästa steg blir NSAID (Naproxen är ett av flera preparat som kan användas), men man måste ta i beaktande riskerna med allergier, till exempel astma utlöst av acetylsalicylsyra eller NSAID. Triptanerna, de specifika migränmedicinerna, har ofta mycket god effekt, men bara Imigran nässpray 10 mg/dos är registrerat för barn mellan 12 och 18 års ålder. Resurser På Svenska Migränförbundet finns litteratur och filmer om migrän, som kan köpas via kansliet. Därifrån kan man också rekvirera en del broschyrer som är gratis. För att kontakta förbundet, se gärna Det går också att ringa, vardagar Skicka e-post till eller som vanlig post till Svenska Migränförbundet Banérgatan Stockholm. Det finns guidelines, riktlinjer, som kan vara till hjälp framför allt i primärvården vid behandling av huvudvärkspatienter. Dessa ingår i ett stort globalt projekt, Lifting the burden of headache 26. WHO, WHA (World Headache Alliance), IHS (International Headache Society) och EHF (European Headache Federation) står bakom detta. Har man intresse för problemen med migrän och annan huvudvärk kan man sannolikt ha nytta av dem, även om man inte arbetar inom primärvården. Hela publikationen kan hämtas på: ache.pdf 20 20

21 Författare Ulf Frejvall är leg.läkare, specialist i neurologi. Han har sedan början av 1990-talet engagerat sig i kliniska prövningar av nya migränläkemedel och har sedan 2003, vid sidan av ett arbete inom sjukvården, en privat huvudvärksmottagning, förutom sitt engagemang i Migränskolan (www.migranskolan.org). Han är också ofta anlitad som föreläsare, särskilt inom huvudvärksområdet. 21

22 Huvudvärksdagbok för namn Huvudvärksdagbok för barn under år Datum Svårighetsgrad 0 3 Medicin Effekt 0 = 1 = 2 = 3 = Fyll i svårighetsgraden av huvudvärken, låt gärna barnet rita gubben själv! Ange vilken medicin som tagits och vilken effekt den har haft 22

23 Huvudvärksdagbok för namn Huvudvärksdagbok för barn över år Fyll i svårighetsgraden av huvudvärken, låt gärna barnet rita gubben själv! Ange vilken medicin som tagits och vilken effekt den har haft Datum Svårighetsgrad 0 3 Andra symtom Medicin Effekt 23

24 Referenser 1 Bille, B. Migraine in schoolchildren. Acta Paediatrica Scandinavica 1962;51, suppl Laurell, K Headache in Schoolchildren: Epidemiology, Pain Comorbidity and Psychosocial Factors. Acta Universitatis Upsaliensis 3 Brattberg G. The incidence of backpain and headache among Swedish school children. Qual Life Res 1994;3 Suppl 1:S Kristjansdottir G. Prevalence of pain combinations and overall pain: a study of headache, stomach pain and back pain among school children. Scand J Soc Med 1997;25: International Headache Society (IHS) is the world s membership organisation for all whose professional commitment, whatever their discipline, is to helping people whose lives are affected by headache disorders. 6 The International Classification of Headache Disorders, 2nd Edition. Cephalagia 2004, Volume 24, Supplement 1: Martin-Herz S, Smith M, McMahon R. Psychosocial factors associated with headache in junior high school students. J. Pediatr. Psychol. 1999;24: Langevald JH, Koot HM, Loonen MC, Hazebroek- Kampschreur AA, Passchier J. A quality of life instrument for adolescents with chronic headache. Cephalalgia 1996;16: Gladstone J, Eross E, Dodick D. Chronic daily headache: a rational approach to a challenging problem. Semin Neurol 2003;23:

25 10 Goadsby PJ. Migraine pathophysiology. Headache 2005;45(suppl. 1):S Waeber C, Moskowitz MA. Migraine as an inflammatory disorder. Neurology 2005;64(10, suppl. 2):S Hargreaves RJ, Shepard SL. Can J Neurol Sci. 1999;26 Suppl. 3: Olesen J, Jansen-Olesen I. Nitric oxide mechanisms in migraine. Pathol Biol 2000;48(7): Leao AA. Spreading depression och activity in cerebral cortex. J Neurophysiol. 1944;7:359 90: 15 Olesen J, Larsen B, Lauritzen M. Focal hyperemia followed by spreading oligemia and impaired activation of rcbf in classic migraine. Ann Neurol. 1981;9: Dalkara T, Zervas NT, Moskowitz MA. From spreading depression to the trigeminovascular system. Neurol Sci. 2006;27: Jensen R et al. Muscular factors are of importance in tensiontype headache. Headache 1998;38: Bendtsen L. Central sensitization in tension-type headache possible pathophysiological mechanisms. Thesis. Cephalalgia 2000;20: Waldenlind E, Gustafsson SA, Ekbom K, Wetterberg L. Circadian secretion of cortisol and melatonin in cluster headache during active cluster periods and remission. J Neurol Neurosurg Psychiatry Feb;50(2): Leroux E, Ducros A. Cluster Headache. Orphanet J Rare Dis Jul 23; 3:20 25

26 21 Höber I, Guterstam A. Gymnasieflickor med huvudvärk. En 3- årig uppföljningsstudie. Forskning och folkhälsa, Rapport 1/06. Landstinget i Värmland. 22 Setterlind S. Avslappning i skolan : forskningsöversikt och empiriska studier. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Cavestro C, Rosatello A, Micca G, Ravotto M, Marino MP, Asteggiano G, Beghi E. Insulin metabolism is altered in migraineurs: a new pathogenic mechanism for migraine? Headache Nov-Dec;47(10): Jansen SC, van Dusseldorp M, Bottema KC, Dubois AE. Intolerance to dietary biogenic amines: a review. Ann Allergy Asthma Immunol Sep;91(3):233-40; quiz 241-2, Oterino A, et al. Multilocus analyses reveal involvement of the ESR1, ESR2, and FSHR genes in migraine. Headache Nov-Dec;48(10): Steiner, T.J., Martelletti, P. Aids for management of common headache disorders in primary care. WHO in collaboration with EHF. J Headache Pain (2007) 8:S

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Har du huvudvärk? Det har vi!

Har du huvudvärk? Det har vi! Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän AstraZeneca AB 2009 Denna skrift är framtagen av AstraZeneca AB i samarbete med Mattias Linde, verksamhetschef vid Cephalea Huvudvärkscentrum i Göteborg. Tryck:

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Smärta i olika åldrar, MS

Smärta i olika åldrar, MS Smärta i olika åldrar, MS Introduktion Smärta är väldigt vanligt i den äldre befolkningen och långvarig smärta hos äldre är ett stort hälsoproblem i samhället. I Sverige har 25-40 % av personer över 70

Läs mer

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och

Läs mer

Migränanfallets initialskede. Presymptom. Aura. Värk med sidoeffekter

Migränanfallets initialskede. Presymptom. Aura. Värk med sidoeffekter MIGRÄN Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att 6 8 % män och 15 18 % kvinnor i Europa och Amerika drabbas av diagnostiserad migrän årligen. Att förekomsten av migrän är större bland kvinnor beror

Läs mer

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge Migrän hos barn Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge 3 16 september 2015 Hur påverkas livet av migrän? Barn Ökad frånvaro från förskola och skola Missade fritidsaktiviteter Nedsatt

Läs mer

Som alternativ kan ett NSAID-preparat användas, exempelvis naproxen eller diklofenak. I andra hand används en triptan eller ett ergotaminpreparat.

Som alternativ kan ett NSAID-preparat användas, exempelvis naproxen eller diklofenak. I andra hand används en triptan eller ett ergotaminpreparat. Behandling av migrän Sammanfattning Migrän karakteriseras av en kraftig ensidig huvudvärk som kommer anfallsvis. Värken åtföljs ofta av illamående och kräkningar, och föregås ibland av en samling varningssymtom

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Visceralt fett - det onda fettet

Visceralt fett - det onda fettet Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Behandling av migrän Det finns två typer av läkemedel mot migrän: anfallskuperande behandling som stoppar/lindrar anfallen

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. 2010-06-29 1 (5) Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT TLV beslutar

Läs mer

Migrän. Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org

Migrän. Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org Migrän Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org Leta efter en förklaring till din huvudvärk Ett viktigt första steg för att du ska ha kontroll

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN 1 T4019, ruotsi Svara genom att ringa in siffran framför lämpligt alternativ. Ni kan ringa in även flera alternativ. Om inget alternativ

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdom

Långvarig smärta hos barn och ungdom Långvarig smärta hos barn och ungdom Beskrivning av nuläge, resurser och organisatoriska behov Officiellt dokument för Arbetsgruppen för Återkommande Smärta hos Barn inom Svensk Barnsmärtförening (våren

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 Gråt och tandagnisslan Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn SPÄNNINGSHUVUDVÄRK 18.00 Inledning. Allmänt om huvudvärk. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn 18.50 "Muskelskurkar" Fysioterapeut Birgitta Lundin, Cityläkarna,

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

känslan av att vakna utvilad

känslan av att vakna utvilad känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer