Valfrihet och kundvalssystem i kommunal verksamhet. underlag för lokala bedömningar

Transkript

1 Valfrihet och kundvalssystem i kommunal verksamhet underlag för lokala bedömningar

2 rapporten kan beställas från: trycksaksbeställningen tel: fax: beställningsnummer: pris: 80 kronor, frakt och moms tillkommer svenska kommunförbundet 1:a upplagan isbn grafisk form, produktion: gunnar ståhl legus projekt & media tryckeri: katarina tryck stockholm 2001 svenska kommunförbundet stockholm besöksadress: hornsgatan 20 tel: fax: e-post:

3 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Olika valfrihetsalternativ och kundvalssystem 9 I vilka kommuner finns kundval? 13 Röster från politiken 17 Kundval och lagstiftningen 31 Frågor att diskutera 35

4

5 Förord Svenska Kommunförbundet har tagit initiativ till en satsning på ett flerårigt projekt inriktat mot konkurrensfrågor, Kommunerna och konkurrensen. Bakgrunden till satsningen är att det under 1990-talet skett en utveckling mot att allt större andel verksamhet bedrivs i alternativ form. Satsningen skall också ses mot bakgrund av förbundets uttalade ambition att agera proaktivt med riktade insatser inom områden av särskilt stort intresse. Det som gör konkurrensfrågan till en fråga av särskilt intresse är att frågeställningen intar en central position i samhällsdebatten. Konkurrensfrågan måste också anses vara en central framtidsfråga i vilken förbundet av strategiska skäl måste hålla en hög profil. Området rymmer därtill strategiska frågor som berör hur samspelet framöver skall utformas mellan kommunen och marknadens aktörer, respektive kommunen och medborgarna. I föreliggande skrift riktas intresset mot den sk Kundvalsmodellen. Kundval är en relativt ny företeelse och de kommuner som infört kundval har i stor utsträckning fått bryta ny mark. Det finns ingen samlad beskrivning av vad som menas med kundval och vilka kommuner som har infört kundval eller som överväger att införa kundval i kommunal verksamhet. Syftet med föreliggande skrift är att fylla dessa behov och ge en bild av läget vid ingången av år Avsikten är också att lyfta fram viktiga frågor som kan ligga till grund för lokala bedömningar i kommuner som överväger att införa kundvalsmodeller. Skriften har utarbetats av Thomas Hallgren, KPMG, under medverkan av Bengt Johansson, Bengt Johansson Konsulting. Som brukligt är svarar författarna för de ståndpunkter som framförs i skriften. Vi vill också ta tillfället i akt och tacka alla Er i kommunerna som välvilligt ställt upp och delat med Er av era erfarenheter och på andra sätt möjliggjort rapportens tillkomst. 5

6 Frågor om skriften besvaras av Lena Svensson, projektledare för konkurrensprojektet, och verksam vid Svenska Kommunförbundet. För dig som vill hålla dig informerad om vad som händer i konkurrensprojektet rekommenderar vi vår hemsida kurrensen.htm Stockholm mars 2001 Lennart Hansson Sektionen för ekonomistyrning

7 Inledning Många kommuner är idag inne i en process där traditionella mönster för hur kommunala tjänster skall produceras alltmera ifrågasätts. Produktion i egen regi har i ökad utsträckning ersatts med alternativa driftformer. Kommunala och privata företag, kooperativ, föreningar och stiftelser uppträder som entreprenörer med kommunen som huvudman eller som självständiga huvudmän med kommunen som mer eller mindre dominerande finansiär. Denna utveckling har sina rötter i krav på att offentlig service måste bli av bättre kvalitet och kosta mindre. I kravet på bättre kvalitet ligger ofta att de som är föremål för kommunens och den kommunala personalens ansträngningar får ökade möjligheter att påverka tjänsternas kvalitet utifrån sina behov. Kommunmedborgarna har i ökad utsträckning även börjat identifiera sig som kunder med förväntningar om att deras önskemål och krav måste få genomslag i ökad valfrihet. För många kommuner är medborgarnas möjligheter att så fritt som möjligt välja mellan en mångfald av olika utförare ett viktigt kvalitetsmål. Begreppet kund kan vara svårtolkat och omdiskuterat i kommunal verksamhet. Det finns skilda uppfattningar om den enskilde bör ses som kund eller medborgare med vissa lagstadgade rättigheter. När begreppet används i kvalitetssammanhang avses den eller de enskilda individer som kommunalt finansierade tjänster är till för, dvs. den eller de som en kommunal eller privat utförare försöker skapa värde åt 1. Valfrihetssystem kan utformas på många olika sätt. I de kommuner där valfrihetsmodeller diskuteras är det främst kundvalssystem med check som åsyftas. I denna skrift utgår vi dock ifrån att valfrihet kan förekomma oavsett i vilken form produktionen sker. Kundvalssystem med check är en relativt ny företeelse. Den har till skillnad från driftentrepre- 1 Kvalitet från behov till användning, Bo Bergman, Bengt Klevsjö, Studentlitteratur,

8 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM nader och bidragsfinansierad enskild verksamhet inte reglerats i lagstiftningen. De kommuner som infört kundvalssystem har i stor utsträckning fått bryta ny oprövad mark. Det finns över huvudtaget ingen samlad beskrivning av vad som menas med kundval och vilka kommuner som har infört det eller som överväger att införa kundval i kommunal verksamhet. Detta beror inte minst på att definitionen av begreppet kundval är oklar. Det finns därför även en betydande osäkerhet om vilka regler i lagstiftningen som kan vara tillämpliga och vilka andra osäkerhetsfaktorer som kan föreligga. Syftet med föreliggande skrift är att ge en bild av dagsläget när det gäller valfrihet och kundvalssystem i kommunal verksamhet. Avsikten är att lyfta fram viktiga frågor som kan ligga till grund för lokala bedömningar. Några centrala frågor är hur kundens fria val skall kunna realiseras och hur ersättningssystemet skall utformas. En annan viktig fråga är hur lokalerna skall fördelas mellan olika utförare. Skriften avslutas med juridiska frågor och ett antal diskussionsfrågor. Den centrala juridiska frågan som debatterats är om kommunen som finansierar privata företags verksamhet inom ramen för ett kundvalsystem köper en tjänst av det privata företaget eller om det är den enskilde kunden som med sin check eller tillgodohavande köper en tjänst från företaget. Om det är kommunen som köper tjänsten skall köpet föregås av ett upphandlingsförfarande enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Om det är den enskilde individen som köper tjänsten finns ingen upphandlingsskyldighet enligt LOU. Det har också gjorts gällande att särskilda problem kan uppkomma i förhållande till speciell förvaltningsrätt, i socialtjänstlagen. Rent principiellt gäller att en kommun inte kan frånhända sig sitt ansvar i förhållande till den enskilde genom att hänvisa till att avtal träffats mellan den enskilde och utföraren. Det finns därmed i botten alltid ett rättsförhållande mellan den enskilde och kommunen. Till detta bör läggas att den kommunala nämnden alltid har ett verksamhetsansvar enligt 6 kap 7 kommunallagen. 8

9 Olika valfrihetsalternativ och kundvalssystem Olika valfrihets- och kundvalssystem avser att stärka kommunmedborgarnas möjlighet att välja utförare inom t.ex. förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, utbildning, hemtjänst och äldreboende. Valet kan gälla mer än val av utförare. Det kan innebära ökade möjligheter att få individuella intressen av t.ex. en viss inriktning i förskolan tillgodosedda. De olika alternativen bygger på olika kombinationer av offentlig eller privat finansiering, offentlig eller privat produktion, offentligt tillstånd (koncession) eller inte, offentligt godkännande för rätt till offentlig finansiering (auktorisation) eller inte, offentligt uppdrag (avtal) eller enskild verksamhet. Gemensamt för olika valfrihetsalternativ är individens möjlighet till egna val. Det mest ursprungliga alternativet är när ett barn, en funktionshindrad eller en åldring tas om hand i den egna familjen utan offentlig finansiering och utan inblandning av professionella vård- eller omsorgsgivare. När barnet, den funktionshindrade eller åldringen tas om hand krävs inget tillstånd från det allmänna och det föreligger inget uppdrag från det allmänna. En annan variant är när ett antal privatpersoner eller företag startar en enskild verksamhet inom vården eller omsorgen utan offentlig finansiering och utan offentlig produktion men med egen anställd personal. Det allmänna utöver tillsyn och verksamheten kräver tillstånd (koncession). En tredje valfrihetsform är offentligt finansierad enskild verksamhet som kräver tillstånd (koncession) men som inte kräver kommunal auktorisation. Exempel på detta är fristående skolor och bidragsfinansierad enskild förskoleverksamhet. En fjärde variant är offentligt finansierad enskild verksamhet som kräver tillstånd (konces- 9

10 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM sion) och auktorisation med enskilda utförare. Här återfinns kundvalssystem inom vård, skola och omsorg. En femte variant är offentligt finansierad enskild verksamhet som kräver tillstånd (koncession) och auktorisation med enskilda och offentliga utförare. Ett sjätte alternativ är offentligt finansierad och producerad verksamhet där den enskilde får välja mellan olika offentliga alternativ. Möjligheter för enskilda individer att göra egna val varierar i olika praktiska tillämpningar eller modeller alltifrån val mellan enbart kommunala utförare inom den kommunala organisationen till möjligheter att välja mellan både kommunala och privata utförare. Inom kommunalt finansierad verksamhet förutsätts dock att det finns ett kommunalt beslut om att man är berättigad till den aktuella tjänsten som t.ex. ett biståndsbeslut om en viss omfattning av hemtjänst. Uppgiften att fastställa den enskildes behov och vilken producent som bäst kan tillfredsställa detta behov har traditionellt betraktats som en myndighetsuppgift som skall beslutas av kommunen. Den som har rätt till en plats i skola eller förskola vill normalt ha platsen så nära hemmet som möjligt. Den som bedöms ha ett biståndsbehov och rätt till hemtjänst eller en bostad i ett äldreboende vill normalt bo i ett område som är lätt att nå för anhöriga och vänner. Den enskildes önskemål vägs in i bedömningen. Det är dock inte säkert att kommunala tjänstemän alltid kan identifiera den enskildes verkliga behov. En svårighet är att det i många kommuner råder brist på platser och att den enskilde har att välja på att tacka ja till en plats eller att bli utan. Den enskildes valfrihet kan då vara kraftigt beskuren. Allt fler kommuner har infört olika former av valfrihetssystem. Gemensamt för dessa är att kommunen erbjuder kommunmedborgarna ett aktivt val när de står i begrepp att ta del av kommunens tjänster inom skolan, förskolan och äldreomsorgen. Valfrihet för enskilda elever, barn i förskolan och äldre kan åstadkommas inom ramen för den traditionella förvaltningsformen och inom ramen för alternativa driftformer. Valfrihetsdiskussionen har dock ofta kopplats samman med konkurrensutsättning och alternativa driftformer. I vissa kommuner är det interna resursfördelningssystemet utformat så att den enskilda skolan, förskolan eller äldreboendet inte får traditio- 10

11 OLIKA VALFRIHETSALTERNATIV OCH KUNDVALSSYSTEM nella anslag för sin verksamhet. Finansieringen av respektive resultatenhet sker i stället genom att resultatenheten får ersättning för de tjänster som den enskilde kunden har tagit i anspråk. Ersättningsnivån bestäms på förhand av kommunledningen. I vissa fall benämns det ekonomiska värdet av den enskildes rätt till viss utbildning eller omsorg för check, peng eller värdebevis. Om den enskilde vill välja en ny utförare följer checken, pengen eller värdebeviset med till den nye utföraren. När valfrihetsalternativ kopplas samman med konkurrensutsättning och alternativa driftformer brukar man tala om kundvalssystem med check. Detta kallas ibland också för check- eller pengsystem. Upphandlingskommittén använde också begreppet trygghetssystem med värdebevis 2. Oavsett benämning är det fråga om en bland flera alternativa driftformer för kommunal verksamhet. En alternativ driftform föreligger när en verksamhet som har drivits eller kan drivas i förvaltningsform drivs av någon annan än kommunen, i regel en privaträttslig organisation, och helt eller delvis finansieras av kommunen. Eftersom det är fråga om verksamheter som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla och finansiera eller när det gäller kultur fritid åtminstone förväntas att tillhandahålla och finansiera, innefattar kundvalssystem med check inte någon privatisering av kommunal verksamhet. Ett kundvalssystem med check innebär i regel att kommunen inbjuder privata utförare att konkurrera med kommunens egna utförare på samma villkor som dessa. De privata utförare som vill kunna erbjuda sina tjänster prövas av kommunen genom ett auktorisationsförfarande. Lämplighet m.m. prövas utifrån fastställda kriterier. De privata utförare som blir auktoriserade jämställs med kommunens egna utförare. De personer som är berättigade till en viss service, tjänst eller vård erhåller en check av kommunen med vilken denne själv fritt kan välja kommunal eller privat utförare bland de som auktoriserats. Checken innebär också att brukarna själva väljer om de vill byta leverantör eller ej. Byte kan endast ske till annan auktoriserad leverantör. Leverantören får betalt genom att lösa in brukarens check till det värde kommunen satt på checken. Den ekonomiska transaktionen i checksystemet sker alltså mellan leverantören och kommunen bortsett från eventuella avgifter som kom- 2 Mera värde för pengarna (SOU 2001:31). 11

12 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM munen fakturerar den enskilde oavsett kundvalssystem eller inte. Ett kundvalssystem bör vara konkurrensneutralt vilket innebär att kommunens insatser som gäller finansiering, infrastruktur, rutiner och service inte skall vara beroende av vem som är ansvarig för den operativa driften av verksamheten. De skall heller inte vara beroende av i vilken juridisk form eller i vilken kommundel verksamheten bedrivs om det inte finns sakliga skäl för det. Kundvalssystem med check är ett marknadsbaserat resursfördelningssystem med en permanent konkurrens mellan olika utförare. 12

13 I vilka kommuner finns kundvalssystem med check? Kundvalssystem med check har tillämpats i olika former och i olika omfattning inom både förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, utbildning och hemtjänst sedan flera år i kommunerna Danderyd, Nacka, Täby och Vaxholm. Redan 1993 uppgav dessa kommuner i en enkät till Socialstyrelsen att man tillämpade någon form av checksystem för hemtjänst till personer i ordinärt boende. I Vaxholm gjordes även försök att införa en s.k. vårdpeng för sjukhemsboende. Redan 1985 erbjöds invånarna i Nacka kommun att kunna välja utförare av fotvård infördes kundval inom hemtjänsten och grundskolan, 1994 infördes ett kundvalssystem med check för barnomsorg och under 1998 skapades möjligheter för handikappade att välja vem som ska avlasta dem och ledsaga dem i olika situationer. Från och med 2001 gäller kundvalssystem med check i särskilda boendeformer. Täby kommun har ett kundvalssystem sedan 1993 som omfattar barnomsorg, grundskola och hemtjänst i den egna bostaden. Elever i Täby och Nacka kommuner har möjlighet att välja gymnasieskola i annan kommun. Kundvalssystem förekommer framför allt inom barnomsorgen och den fristående skolan. Fristående grundskolor tar hand om (3,4 procent) av grundskolebarnen och (4,5 procent) av gymnasieeleverna (1999). Det bör noteras att det inte är möjligt för en kommun att lägga ut undervisning i grundskolan och kärnämnen i den kommunala gymnasieskolan på entreprenad. Svenska Kommunförbundet har föreslagit att denna begränsning i kommunernas möjligheter att välja alternativ till drift i egen regi borde utredas 3. Antalet barn inom barnomsorgen som berörs av kundvalssystem är svårare att beräkna. År 1999 fick barn eller 14,8 procent av alla förskolebarn sin omsorg av enskilda anordnare. Motsvarande siffror för familjedaghem och fritidshem var barn (5,0 procent) och (6,8 procent). Vår be- 3 Jfr. Konkurrens för fortsatt välfärd?, Svenska Kommunförbundet

14 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM dömning är att omkring 10 procent av dessa barn får sin barnomsorg utförd inom ramen för ett kundvalssystem. Våren 1999 kartlade Socialstyrelsen förekomsten av kundvalssystem inom äldreomsorgen. Då uppgav åtta förvaltningar (vilket innebar två procent av samtliga) att det förekom någon form av kundvalssystem via s.k. servicecheck inom äldreomsorgen. På kommunnivå innebar detta följande sex kommuner: Danderyd, Katrineholm, Nacka, Lund, Skövde och Täby. I Hallsberg, Sigtuna, Stockholm och Trosa fanns beslut att under 1999 införa möjligheter för enskilda att välja utförare. I januari 2001 sände Svenska Kommunförbundet ut en enkät till samtliga kommuner med bl.a. en fråga om kommunen infört eller beslutat införa någon form av äldreomsorgspeng, check, voucher, kundval eller annat liknande system som innebär att pensionären får bestämma vem som ska utföra tjänsten. 235 kommuner eller drygt 80 procent besvarade enkäten. Följande tio kommuner uppgav att de beslutat att införa ett system som innebär att pensionären själv får besluta vem som ska utföra tjänsten: Danderyd, Huddinge, Järfälla, Nacka, Sigtuna, Skövde, Solna, Stockholm, Strängnäs och Trosa. Vaxholm har avvecklat kundvalssystemet. I enkäten ställdes också, till de som svarat nej på frågan ovan, frågan om någon annan form för styrning av äldreomsorgen diskuterades med inriktning på att stärka brukarnas inflytande. Om ja, vad kallas systemet? 66 kommuner uppger att en sådan diskussion pågår. Av dessa diskuterar kommunerna Gotland, Lerum och Torsås system som de kallar check, servicecheck och kundval. Svenska Kommunförbundet har i mars mars 2001 ställt frågan till samtliga kommuner om de har eller kommer att införa kundval inom barnomsorg och skola. 248 kommuner eller 86 procent besvarade enkäten. Ca 30 kommuner har svarat att de har kundval inom barnomsorg och skola, två har beslutat om att införa kundval och i sju kommuner finns det diskussioner om att införa kundval. De kommuner som svarat att de har kundval inom barnomsorgen är: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Enköping, Hammarö, Huddinge, Håbo, Järfälla, Karlskrona, Lerum, Lidingö, Malmö, Nacka, Nykvarn, Sigtuna, Sollentuna, Staffanstorp, Stockholm, Timrå, Tomelilla, Trosa, Tyresö, Täby, Vallentuna, Varberg, Vaxholm, Vel- 14

15 I VILKA KOMMUNER FINNS KUNDVAL? linge, Västerås, Åstorp och Ängelholm. Inom skolans område har följande kommuner svarat att de har kundval utöver det som är reglerat i skollagen: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Enköping, Hammarö, Huddinge, Järfälla, Karlskrona, Landskrona, Lerum, Lidingö, Lund, Malmö, Nacka, Nykvarn, Sigtuna, Sollentuna, Staffanstorp, Stockholm, Timrå, Tomelilla, Trosa, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vaxholm, Vellinge, Åstorp och Ängelholm. Intresset för att förbättra kommuninvånarnas möjligheter att göra egna val när det gäller kommunala tjänster har ökat och sprider sig till fler kommuner i landet. Utvecklingen innebär också att erbjudandet av egna val utökas till att omfatta fler verksamheter eller delar av verksamheter än tidigare. Framför allt gäller det erbjudande om att kunna välja äldreboende. I de kommuner som Svenska Kommunförbundet intervjuat, erbjuder Nacka kommun fr.o.m. i år möjligheter för äldre att kunna välja sitt äldreboende. Järfälla planerar för att sådana möjligheter ska kunna bli aktuella fr.o.m. år I Stockholms stad beräknas kundvalssystem inom äldreboenden starta under år I Täby kommun och Danderyd finns möjligheten till val av äldreboende fr.o.m. i år. I Järfälla kommun har kommunfullmäktige med borgerlig majoritet beslutat att införa ett kundvalssystem som gäller hemtjänst med start den 1 januari Målet är att kommunen fr.o.m. år 2002 även ska kunna erbjuda äldre möjligheter att välja sitt äldreboende. Socialdemokraterna röstade också för förslaget att införa ett kundvalssystem medan Vänsterpartiet röstade emot. En konsekvens av fullmäktiges beslut är att anbudsupphandling försvinner liksom att driftentreprenaderna försvinner successivt vartefter avtalen löper ut. Nacka kommun har sedan många år haft kundval inom fotvård, hemtjänst, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolan. Fr.o.m. år 2001 startade Nacka som första kommunen i landet kundval även för särskilt boende för äldre. Kommunfullmäktige i Stockholms stad har i stort sett enhälligt fattat beslut om att utreda införandet av äldreomsorgscheck i staden efter förslag från den borgerliga majoriteten. Start för checksystem inom hemtjänsten är beräknad till årsskiftet 2001/2002. Under hösten 2001 införs systemet på prov inom hemtjänsten i stadsdelarna Katarina-Sofia, Lilje- 15

16 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM holmen, Älvsjö och Östermalm. När det gäller särskilt boende beräknades starten tidigare till den 1 januari 2002, men beräknas nu ske den 1 januari Checksystemet bygger på att kommunen auktoriserar olika aktörer. Hur systemet ska utformas utreds för närvarande och man räknar med att under våren 2001 kunna redovisa förslagen. I Stockholms stad har socialdemokraterna ännu så länge (januari 2001) inga direkta ställningstaganden varken för eller emot kundval. Kundvalsfrågan är däremot föremål för intensiv diskussion inom det socialdemokratiska partiet med anledning av att staden planerar för start. I Västerås stad är kundvalsfrågan ännu inte föremål för någon direkt diskussion i fullmäktige trots en motion från Folkpartiet om att införa kundval inom hemtjänsten i Västerås. Frånvaron av en sådan diskussion kan kanske bero på att en stor andel av den kommunala verksamheten sedan flera år tillbaka är konkurrensutsatt genom anbudsupphandling? I vissa fall är ca 50 procent av den kommunala verksamheten konkurrensutsatt. 16

17 Röster från politiken Inledning I detta avsnitt återges huvudragen i den diskussion som pågår om valfrihetsalternativ och kundval. Vi redovisar hur politiker resonerar i Järfälla, Nacka, Stockholm och Västerås. Även ordföranden i Friskolornas Riksförbund samt cheferna för de privata vårdföretagen MediHem och ISS Care Partner har fått komma till tals. Det finns olika uppfattningar mellan olika politiska partier och kanske också mellan politiker inom ett och samma parti. Valfrihet och kundvalssystem innebär inga färdiga modeller att ta ställning till för eller emot utan står mer för olika sätt att tillmötesgå nya krav på individualisering av tjänster och fria val av dessa. Intervjuerna gör inte anspråk på att vara heltäckande eller på att fullständigt spegla olika partiers syn på dessa frågor. Varför införa kundval? Huvudsyftet med att införa kundval i en kommun är att förbättra människors möjligheter att själva kunna välja t.ex. sin vårdgivare och därmed även innehåll och inriktning av den vård och omsorg man är i behov av. Huvudmotivet för att införa kundval är den enskildes valfrihet vilket ger ökad makt åt de äldre säger Birgitta Rydell, äldreomsorgsborgarråd (fp), Stockholm stad. Motivet för kundval är att det ger konsumenten mer makt. Det är en trygghet att få möjlighet att välja liksom att kunna byta leverantör om och när det känns angeläget. Människors möjligheter att välja kommer med all sannolikhet att stimulera leverantörer till både profilering och utveckling som anpassas till enskilda individer. Ett system med dessa utgångspunkter förväntas bli kvalitetsdrivande, säger Lennart Nilsson, ordförande i socialnämnden (kd) i Järfälla kommun. Kundvalssystem förväntas, av de politiker som beslutat om sådana skapa en ny miljö för både kommuninvånarna, kommunen och för pri- 17

18 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM vata företag och organisationer, i vilken kreativitet och förbättringar får ett större utrymme än vad som hittills varit möjligt. Förhoppningarna är dessutom stora i den borgerliga majoriteten i Stockholms stad att ett kundvalssystem ska stimulera till att fler aktörer erbjuder sina tjänster. Det har t.ex. varit svårt att få företag att erbjuda hemtjänst, säger Birgitta Rydell, äldreomsorgsborgarråd (fp), Stockholms stad. Ett annat problem är enligt både Järfälla kommun och Stockholms stad att allt färre men allt större företag lägger anbud vilket resulterar i en oligopolliknande situation. Kundval skapar en bättre konkurrensmiljö än den som upphandling av driftentreprenader kan ge eftersom varje leverantör dagligen sätts på prov i kundvalssystemet. Kunden kan ju när som helst byta leverantör. Vid upphandling av driftentreprenader råder en konkurrenssituation endast vid själva upphandlingstillfället. Dessa kommuner hoppas att de kundvalssystem som de nu planerar för ska stimulera även små företag att bli aktiva samt att det uppstår en kontinuerlig konkurrenssituation. Lennart Nilsson (kd) i Järfälla kommun säger att kundvalssystem handlar också om att förbättra små företags möjligheter att etablera verksamhet i kommunen. Ett viktigt motiv för kundval är enligt Nacka kommun att det inte är politiker som ska avgöra var människor ska få t.ex. sin vård eller av vem den ska ges. Det ska kommuninvånarna själva besluta. En sådan ambition går inte att uppnå med ett upphandlingsförfarande som innebär att kommunen avgör vem/vilka som ska få uppdragen. Politiken ska handla om målen, inriktningen, kvalitetskraven, uppföljningen och finansieringen av olika verksamheter men inte om vem/vilka som ska utföra dem. Ett annat syfte med kundval är att skapa marknadsliknande förhållanden där olika aktörer, såväl kommunala som privata, i en kontinuerlig konkurrens själva kan ta initiativ, investera och ta risker. Eftersom check- eller kundvalssystem bygger på att kommunen fastställer bl.a. priser för olika åtaganden innebär systemen dock inte marknadsbaserade lösningar fullt ut säger Mats Gerdau, kommunalråd (m) i Nacka kommun. En bakgrund till att frågan om kundval och checksystem utreds i både Järfälla kommun och Stockholms stad är att erfarenheterna av anbudsupphandling och driftentreprenader inte fullt ut tillgodoser den, av den 18

19 RÖSTER FRÅN POLITIKEN borgerliga majoriteten, önskade utvecklingen. Ett argument för att införa kundval eller checksystem är kritik mot anbudsupphandling och dess konsekvenser. Stockholms stad och även Järfälla kommun avser därför att ersätta anbudsupphandling med checksystem för vård och omsorg om äldre. Upphandling av driftentreprenader har varit en nödvändig och i stort sett positiv utvecklingsfas för att lösa upp den tidigare kommunala monopolsituationen. Dessutom har kostnaderna åtminstone i ett tidigare skede minskat. Kvaliteten i vården och omsorgen har på flera sätt kunnat påverkas positivt och i vart fall inte blivit sämre. Men kostnaderna för äldrevården minskar inte längre i Stockholm, säger Birgitta Rydell, äldreomsorgsborgarråd (fp) i Stockholms stad. Det håller Erik Nilsson (s) på socialdemokraternas kansli i Stockholms stadshus med om och säger att det finns en del tecken på kostnadsökningar främst inom äldreomsorgen. Det antas främst bero på att nämnderna blivit bättre på att formulera kvalitetskriterier samt att lönekostnaderna för t.ex. sjuksköterskor har ökat rejält under senare år. Vidare har marknadssituationen i Stockholm utvecklats till i stort sett ett oligopol med ett fåtal stora vårdföretag som är aktiva. Erik Nilsson säger också att socialdemokraterna är ännu inte beredda till något ställningstagande kring de frågor som gäller kundvalssystem eller förändring från det nuvarande upphandlingssystemet till ett nytt kundvalssystem. Sådana frågor diskuteras däremot intensivt inom det socialdemokratiska partiet för närvarande och vi har ställt oss bakom den utredning om kundval som staden satt igång. Socialdemokraterna i Järfälla kommun har dock ställt sig bakom kommunfullmäktiges beslut om att införa kundvalssystem i kommunen. Anbudsupphandling erfarenheter och kritik Eftersom erfarenheter från och kritik mot anbudsupphandling i konkurrens är skäl för flera kommuner till att förnya den kommunala verksamheten genom kundval, finns det anledning att kortfattat redovisa den kritiken. Det är en ganska samstämmig kritik mot anbudsupphandling som framförs i de kommuner som intervjuats. Erik Nilsson (s) i Stockholms stad framhåller att Socialdemokraterna i Stockholms stad anser att upphandling inom vården har fått en alltför stor omfattning i alltför hög 19

20 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM takt och har därför sedan mars år 2000 beslutat om ett moratorium tills vidare för konkurrensupphandling inom äldreomsorgen. Därmed drar socialdemokraterna dock inte slutsatsen att ersätta systemet med kundval. Man är positiv till konkurrens men just inom äldreomsorgen har den alltså fått för stora proportioner. En vanlig kritik mot anbudsupphandling sammanfattas av Birgitta Rydell (fp), Stockholms stad på följande sätt: Ett väsentligt problem är att äldre inte får möjlighet att välja. Ett annat är att det inte längre är möjligt att sänka kostnaderna för att kunna klara åtaganden (i vissa fall kanske kostnaderna till och med är för låga för att klara uppdraget på ett bra sätt) Allt färre aktörer finns på marknaden. Några få stora företag återstår. Små företag har svårt att komma in på marknaden av flera skäl. Några orsaker är att det är svårt för småföretag att få lån och därmed uppstår en mycket svår ekonomi särskilt i ett initialskede, de har bristande erfarenheter av anbudsförfarandet samt att förfrågningsunderlagen ofta omfattar alltför stora uppdrag för små företag. Det är också svårt att få entreprenörer som engagerar sig i hemtjänst. Konkurrensen håller på att urholkas och är dessutom begränsad till få tillfällen vid själva upphandlingen. För korta avtalsperioder för företagen med följden att de inte kan och inte vågar investera långsiktigt. Byte av entreprenör förknippas ofta med svårigheter för de boende. Osäkerhet, ryckighet och bristande kontinuitet kan lätt uppstå. Ny entreprenör kan innebära nya ideer om vård och omsorg, nya chefer och delvis ny personal vilket skapar osäkerhet och otrygghet. Lennart Nilsson, ordförande i socialnämnden (kd) i Järfälla kommun, framhåller att anbudsupphandling och driftentreprenader har varit starkt fixerat vid prisfrågor. Så mycket att innehåll och kvalitet i verksamheter kan ha blivit eftersatt. Det nuvarande systemet med konkurrensupphandling stimulerar inte längre utveckling av innehåll och kvalitet i önskvärd omfattning. Konkurrensupphandling fyller inte längre den funktion den en gång hade. Förutsättningar för kundval Nödvändiga förutsättningar för att införa kundvalssystem är, enligt Erik Langby, kommunalråd (m) Nacka kommun, att kommunen måste Skil- 20

21 RÖSTER FRÅN POLITIKEN ja på finansiering och produktion. Biståndsbedömarna får t.ex. inte ha några anställda utförare i sin organisation. Införa fullständig internprissättning för produktion av tjänster. Det är en förutsättning för att uppnå konkurrensneutralitet. Både politikerna och tjänstemännen måste se sig som medborgarnas förlängda arm, inte som ansvariga för en kommunal driftsorganisation. I ett fungerande kundvalssystem är det betydelsefullt att precisera rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och kommuninvånare. Vilka är de politiska frågorna och vad omfattar de inte? Nacka kommun är mycket tydlig på denna punkt. Nacka exemplifierar de kommuner som har en tydlig och klar definition av kommunens roller och hur medborgarnas möjligheter ska tas tillvara i ett samspel med varandra. Kundvalssystem fokuserar på kommuninvånaren som inom ett visst utbud av auktoriserade leverantörer fritt väljer mellan dessa till skillnad från förhållandet i den mer vanliga beställar- och utförarmodellen. I en sådan modell upphandlar kommunens särskilda beställarorganisation leverantörer och står därmed samtidigt för valet av dessa. Nacka kommun har lämnat förfarandet med konkurrensupphandling och entreprenader eftersom det systemet fortfarande innebär att det är kommunen som väljer utförare och inte kommuninvånaren. Kundval en fråga om makt över vem som förfogar över besluten? Diskussionen om införande av kundval speglar bl.a. frågan om vem eller vilka som bör ha ett avgörande inflytande över den kommunala verksamheten, om rollfördelningen mellan politiker och kommuninvånare. Kundval innebär bl.a. att vissa beslut flyttas från politiker till medborgare. Var och en ska genom kundvalsformen ha rätt att själv välja sin vårdgivare eller sitt daghem. Individen ska ges större inflytande och makt. En förutsättning för detta är att man skiljer ut vad som är politikernas ansvar och uppgifter från vilka beslut som kan flyttas till individen. I balansen mellan att som politiker företräda dels kommunen dels medborgarna fokuserar kommuner med kundval mycket på medborgar- och konsumentperspektiven. Kommuninvånarna ska kunna påverka vad de köper, av vem de vill köpa och i vilken omfattning säger Mats Gerdau, 21

22 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM kommunalråd (m) i Nacka kommun. I Järfälla uttrycks motivet för kundvalsmöjligheter tydligt att det ger konsumenten mer makt. Det är en trygghet att få möjlighet att välja liksom att kunna byta leverantör om och när det känns angeläget, säger Lennart Nilsson (kd) i Järfälla kommun. När det gäller kundval i kommunal verksamhet är det några frågor som socialdemokraterna i Stockholms stad särskilt vill lyfta fram och som är under intensiv diskussion inom den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen. Erik Nilsson (s) i Stockholms stad uttrycker det så här: Dessa frågor eller de värden vi slåss för gäller demokrati och ekonomi: den demokratiska kontrollen över offentlig verksamhet, kvalitetsuppföljningen, resursfördelningen, beslutsfattandet som inte får fragmentiseras, det måste finnas ett kitt som håller ihop samhället. Ett kundvalssystem med check sätter dessa värden på prov. Den demokratiska kontrollen får inte upphöra. Den kräver bl.a. att man definierar inriktningsmässiga ramar. Beställarens kvalitetskontroll är viktig liksom hur resursfördelningen går till. Resursfördelningen är en politisk fråga. Ska man ge alla människor lika chanser kräver det olika resurser. Hur ska man ordna detta? Kan man inom skolan t.ex. fördela procent av resurserna lika till alla skolor och resten efter en socioekonomisk fördelning? Vidare förutsätter människors fria val att det finns överkapacitet för en viss verksamhet vilket kostar pengar, säger Erik Nilsson vidare. Kritik eller tveksamhet mot kundval som företeelse kan bland socialdemokrater också bottna i att man som politiker kan uppleva ett utanförskap som i sig skapar motstånd mot den här typen av förändringar. Beslut om friskolor t.ex. kan skapa ett sådant utanförskap eftersom staten auktoriserar friskolor och inte kommunen, säger Widar Andersson, ordförande i Friskolornas Riksförbund. Är kundval en politisk-ideologisk fråga? Ja, säger socialdemokrater och vänsterpartister eftersom kundval handlar om grundläggande frågor som ekonomi i form av kostnader och resursfördelning. Kundval är en politisk fråga eftersom den är en resursfråga. Kundval kan innebära en i flera sammanhang orationell och dyr hantering av pengar. Fritt val av äldreboende innebär behov av viss över- 22

23 RÖSTER FRÅN POLITIKEN kapacitet enligt Mats Eriksson, kommunalråd (v) i Västerås stad. Kundval handlar dessutom om demokratifrågor. Den demokratiska kontrollen över kommunal verksamhet påverkas liksom den demokratiska insynen. Diskussioner inom det socialdemokratiska partiet kring dessa frågor handlar mycket om vad som är demokratins kärna och om synen på medborgaren och politikern i välfärdssamhället. Demokratifrågorna handlar bl.a. om representativ demokrati och direktdemokrati. Är det dessutom möjligt att utveckla en demokratimodell som syftar till att förstärka enskilda människors möjligheter att påverka innehållet och själva möjligheterna i det dagliga livet? Är inte alla dessa val väsentligare än möjligheten att t.ex. välja vårdgivare? säger Erik Nilsson (s) i Stockholms stad. Han berättar vidare om ökade möjligheter att bilda lokala beslutsorgan inom olika verksamheter. Exempel nämns med elever och föräldrar i lokala styrelser i skolor i Rinkeby och Katarina i Stockholm. Det är exempel på förnyelse som också syftar till individualisering och flexibilitet. Ja, säger moderater, folkpartister och kristdemokrater utifrån en annan analys. Politikernas roll är bl.a. att formulera mål och inriktning för offentlig verksamhet, kvalitetskrav och förväntade resultat för olika tjänster samt hur man ska finansiera och följa upp verksamheter. Att lägga sig i själva produktionen d.v.s. vem eller vilka som producerar och levererar tjänsterna är däremot ingen politisk fråga med ett undantag. Kommunen måste godkänna (auktorisera) de utförare som kommuninvånarna fritt ska kunna välja mellan, säger Mats Gerdau, kommunalråd (m) i Nacka kommun. Medborgar- och producentperspektiv Vänsterpartiet i Järfälla röstade emot förslaget att införa kundval och ifrågasätter bl.a. hur kommunen i ett nytt kundvalssystem ska kunna planera sin verksamhet. Deras utgångspunkt är i det fallet kommunen och dess verksamhet. Oppositionen har ett producentperspektiv på den kommunala verksamheten. Ett nytt kundvalssystem förväntas i stället fokusera på resultat från verksamheter och på medborgarna, säger Lennart Nilsson, kommunalråd (kd) i Järfälla kommun. I Järfälla framhåller kristdemokraterna att man försöker neutralisera en alltför ensidig 23

24 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM produktionsinriktad fixering på vem som är producent men framhåller också betydelsen av att det finns en kommunal kompetens som får möjlighet till utveckling. Att kunna påverka tjänsteutbud och att kunna välja individuella tjänster I de kommuner som planerar för att starta kundval eller redan har gjort det i någon form, är förhoppningarna om att kundvalssystem ska leda till att människors möjligheter att påverka tjänsteutbuden ska öka samt att kundval ska betyda ökade möjligheter till individuella tjänster. Socialdemokraterna i Stockholm diskuterar hur människors vardagsmöjligheter att påverka den dagliga livssituationen skulle kunna öka d.v.s. individualisering i andra former. Det kanske är viktigare att kunna påverka innehållet i t.ex. den dagliga vården och omsorgen på sjukhemmet än vem som är utförare av den. På ett liknande sätt förs diskussioner hur elever och föräldrar ska kunna ha en mer aktiv påverkande roll i det dagliga skolarbetet. Försök pågår på flera håll i Stockholm med lokala brukardominerade beslutsorgan för skolor, säger Erik Nilsson (s) i Stockholms stadshus. Borgerliga politiker antar att kundvalssystem bl.a. kan stimulera till att nya former av äldreboende utvecklas genom specialisering och profilering av vård och omsorg. I Järfälla betonas särskilt behovet av nya kvaliteter i äldrebostäder med t.ex. större flexibilitet i hur de kan utnyttjas för människor med olika behov. Generella lösningar motsvarar sällan enskilda människors faktiska behov, säger Ingemar Jansson, kommunfullmäktige (kd) i Järfälla kommun. Omvänt berättar Mats Eriksson, kommunalråd (v) i Västerås stad, att en anledning till att kundval inte diskuterats i någon större utsträckning i kommunen dels kan ha att göra med att vi redan har en mångfald av utförare dels att t.ex. skolor och barnomsorg redan har profilerat sig på olika sätt. Just behov av profilering av verksamheter brukar vara ett argument för kundval som antas stimulera till detta. Skolor i Västerås har profilerat sig inom idrott och matematik utan kundvalssystem. Det har väckt stort intresse och fungerat bra eftersom det har funnits ett visst överskott av utbildningsplatser. Möjligheter för elever att välja skola innebär att de kommer från helt olika delar 24

25 RÖSTER FRÅN POLITIKEN av kommunen. Nu när elevantalet ökar i kommunen sätter det dock press på skolorna att kunna ta emot de som bor i samma område som skolan ligger i. Profileringen kan möjligen hotas av elevtillströmningen. Profilering och människors val förutsätter återigen överkapacitet, anser Mats Eriksson. Frågan om kundvalssystem är så överdriven säger han. Elever kan välja skola och föräldrar och barn kan välja förskola utan att Västerås har ett kundvalssystem. Äldre har redan idag möjligheter att ha synpunkter på och kan också välja vilket äldreboende de vill bo på. Eftersom utbyggnaden av äldreboende är behovsstyrd innebär det förstås risk att man kan få köa för ett visst äldreboende. Det finns ju i princip inga tomma platser. Varför är det egna valet så viktigt? Några av motiven för att införa kundval, säger några av Järfällas politiker, är att leverantörer arbetar på kommunmedborgarnas uppdrag och därmed i en kontinuerlig konkurrensmiljö. Ett system med dessa utgångspunkter förväntas bli kvalitetsdrivande vilket är angeläget inte minst inom vård och omsorg enligt kristdemokraterna i Järfälla. Människors möjligheter att kunna välja kommer med all sannolikhet att stimulera leverantörer till både profilering och utveckling som anpassas till enskilda individer. Mer flexibla äldreboenden efterlyses. Generella lösningar motsvarar sällan enskilda människors faktiska behov. Kundval ställer krav på information om olika möjligheter, om olika utförare och deras verksamheter. Utan neutral och vederhäftig sådan information blir kundvalet åtminstone betydligt svårare och för många troligen omöjligt. Birgitta Rydell, äldreomsorgsborgarråd (fp) i Stockholms stad, anser också att man måste utveckla förmågan att verkligen lyssna till de äldre. Vi kanske ibland alltför lätt avfärdar eller underskattar många äldres förmågor, säger hon. Kundval och kostnader Fria val för medborgarna kräver överkapacitet vilket ökar kostnaderna. Alla partier tycks enade om detta. Ökade kostnader är en orsak till att socialdemokrater och vänsterpartister uttrycker viss tveksamhet eller röstar nej till kundvalsmodeller. Hur ska ökade kostnader finansieras? Vän- 25

26 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM sterpartiet i Västerås anser att kundval i flera sammanhang innebär en orationell och dyr hantering av pengar. Fritt val av äldreboende innebär behov av en viss överkapacitet i fråga om antal platser på olika äldreboenden. Likaså kan fritt val inom hemtjänsten innebära ökade kostnader eftersom det i ett sådant system riskerar att gå åt betydligt mer tid för personalens förflyttningar mellan olika hem. Kundvalssystem kan försvåra en bra och effektiv planering av arbetsdagen vilket kostar pengar enligt Mats Eriksson, kommunalråd (v) i Västerås stad. Han exemplifierar sådana risker med det familjeläkarsystem som finns i Västmanland sedan flera år tillbaka. Familjeläkarsystemet innebär att varje person fritt väljer sin läkare. Inom äldreboende innebär detta att flera olika läkare besöker de gamla inom samma äldreboende i stället för att det finns en läkare tillgänglig på plats för alla. Fria val av olika slag innebär med andra ord ett klart behov av överkapacitet för olika verksamheter. Borgerliga politiker uttrycker förhoppningar om att även andra aktörer än kommunen genom kundvalssystemet själva tar initiativ till att erbjuda t.ex. äldreboende. Förändringarna genom ett checksystem kommer inte över en natt utan är att betrakta som en utvecklingsprocess i vilken förhoppningsvis både dagens och även fler aktörer är beredda att investera och ta risker för att vi ska komma ifrån t.ex. brist på platser inom särskilt boende. Privata aktörer med klara spelregler kan börja nyetablering och därmed bidra med tillskott av platser. Därmed kan det också bli mer realistiskt att få sitt val av vård och omsorg tillgodosett, enligt Birgitta Rydell, äldreomsorgsborgarråd (fp) i Stockholms stad. Resursfördelning är en politisk fråga vilket alla är överens om. Socialdemokraterna i Stockholms stad framhåller betydelsen av hur resursfördelningen hanteras. Ska man ge alla människor lika möjligheter kräver det olika resurser, säger Erik Nilsson (s) i Stockholms stad. Hur ska man ordna detta i kundvalssystem? Kan man inom skolans område t.ex. fördela procent av resurserna lika till alla skolor och resten efter en socioekonomisk fördelning? En viktig grundläggande fråga i ett kundvalssystem gäller prissättningen för olika tjänster. Erik Langby, kommunalråd (m) i Nacka kommun, säger att en av förutsättningarna är att man inför fullständig internprissättning för produktion av tjänster. Det är en förutsättning för att 26

27 RÖSTER FRÅN POLITIKEN uppnå konkurrensneutralitet. Inom vård och omsorg för äldre gäller det dels hemtjänsten dels de särskilda boendeformerna. För närvarande gör Stockholms stad en vårdtyngdsmätning på personer med avsikt att pröva en modell för att mäta beroende och bedöma vårdbehov samt för att sätta pris på åtgärderna för att tillgodose behoven. Ett annat exempel på sådant som i dagsläget är oklart och som måste vägas in inför prissättning gäller fastighetsfrågor som i sig innehåller en rad komplicerade frågeställningar och som är föremål för utredning i Stockholms stad. Oftast är de särskilda boendeformerna lokaliserade i kommunens egna fastigheter. Vårdpengen antas då omfatta endast innehållet i verksamheten. Men i de fall nya aktörer uppträder på marknaden med egna fastigheter, hur ska då deras kostnader för fastigheten betraktas? Kommer det att uppstå behov av flera olika prislistor för pengen? Ett annat problem som tagits upp av Mats Eriksson (v) i Västerås gäller prissättningen i kommuner med både central tätort och glesbygd med stora avstånd. Skulle man i sådana kommuner behöva ha flera prislistor för hemtjänst med olika checkar beroende på var i kommunen man bor? Att skapa etableringsfrihet, att stimulera till nyföretagande Övergången från konkurrensupphandling till kundval bedöms kunna innebära att fler aktörer kan komma att etablera sig i kommunen. Nacka kommun syftar med sitt kundvalssystem till att skapa etableringsfrihet och tilltro till olika leverantörer såväl kommunala som privata. Det är viktigt att skapa en miljö som stimulerar till kreativitet och nytänkande hos olika leverantörer av tjänster säger Mats Gerdau, kommunalråd (m) i Nacka kommun. Han betonar också leverantörens roll och ansvar gentemot både enskilda kunder och kommunen. I Järfälla är ett motiv för kundvalssystem, enligt Kristdemokraterna, att man vill förbättra möjligheterna för små företag att kunna etablera verksamhet i kommunen. Utvecklingen när det gäller driftentreprenader har i kommunen inneburit att allt färre och stora företag lägger anbud vilket har lett till en oligopolsituation med minskad konkurrens. Både folkpartiet och socialdemokraterna i Stockholms stad lyfter fram samma problem. 27

28 VALFRIHET OCH KUNDVALSSYSTEM En strävan efter ökad långsiktighet Ett väsentligt syfte med kundvalssystem är att stimulera till ökad långsiktighet. Konkurrensupphandling av vård och omsorg innebär stor osäkerhet för både enskilda personer och för vårdgivaren eftersom det är osäkert om vårdgivaren får ett förnyat avtal med kommunen efter ny upphandling. De ofta förekommande bytena mellan olika leverantörer leder bl.a. till kortsiktighet och osäkerhet för både vårdtagaren, vårdgivaren och kommunen, enligt bl.a. Birgitta Rydell (fp) i Stockholms stad. Kundval splittrar och försvårar samarbete? Ytterligare en aspekt på kundvalssystem är risken att samarbete försvåras mellan olika personer på olika arbetsplatser (t.ex. mellan ett gruppboende och hemtjänsten i samma bostadsområde) mellan vilka det är angeläget att upprätthålla och utveckla nära samarbete. Mats Eriksson (v) i Västerås uttrycker det så här: Ett nära samarbete är viktigt för att kunna variera arbetet, för att öka kunskaper mellan olika yrkesgrupper och arbetsplatser samt för att få en bra kontinuitet i arbetet. Kundvalssystem riskerar att försvåra samarbete eller att splittra olika verksamheter från varandra trots att de har behov av närhet till varandra. Behoven av att både ha ett patient- eller brukarperspektiv i kommunal verksamhet och behovet av att se till samband mellan verksamheter och ett rationellt utnyttjande av offentligt finansierade tjänster är bägge tydliga. Frågan kvarstår om kundvalssystem kan underlätta och stödja bägge behoven. Privata vårdföretags syn på kundval Lars Hjalmarsson, VD för MediHem AB, anser att konkurrensupphandling är ett statiskt köpa säljförfarande som inte ger utrymme för utveckling av tjänster!. Hans huvudmotiv för att införa kundval är mängden dimensioner som ligger i valet av mjuka tjänster. Han säger: Politiker har inte möjlighet att göra alla valen åt människor. De kan t.ex. aldrig välja ett företag med en viss image. Det kan bara kunden själv göra. Dagens system med upphandling och de lagar som hör till ger inte utrymme för utveckling av tjänsterna och kvaliteten. Skälet till detta är att upphandlingen i sig ofta tar lång tid, kravspecifi- 28

29 RÖSTER FRÅN POLITIKEN kationen är detaljerad och att avtalet sedan binder utföraren att bedriva verksamheten på ett givet sätt under många år. Det betyder att företaget inte kan anamma nya idéer under avtalets löptid. Entreprenadsystemet gör det också näst intill omöjligt för företag att erbjuda kommunen och kunderna specialkoncept. För att kommunen ska kunna köpa en sådan tjänst måste den först få hela konceptet av företaget för att kunna upphandla just en sådan tjänst. Det betyder att det som företaget utvecklat fritt måste tillhandahållas konkurrenterna eftersom alla ska ha samma möjligheter att lämna anbud på de tjänster kommunen upphandlar. Anders Lindblad, VD för ISS Care Partner anser att utvecklingen mot kundvalssystem är positiv eftersom det ger möjligheter till en solid finansiering och ger kommunen god kontroll genom auktorisationen. Han talar om kundvalssystem från olika perspektiv. Det samhällsekonomiska perspektivet: kundval kan förväntas bli kostnadsdrivande eftersom priser fastställs utan konkurrens samt att kundval bygger på en viss överkapacitet. Normalt försöker kommunen finna en balans mellan behov (efterfrågan) och tillgång. Ofta föreligger brist på t.ex. vårdplatser. Om fria val ska kunna förverkligas ställer det krav på god tillgång på vårdplatser och helst överkapacitet. Individperspektivet: Vad är det som avgör om det är bra kvalitet eller inte på service, tjänster eller på vård och omsorg? Det handlar om människors förväntningar och upplevelser av service, tjänster och vård. Om jag är missnöjd ska jag kunna byta person eller leverantör. Företagsperspektivet: Sett ur företagets synvinkel finns det ett intresse att driva på utvecklingen till kundval. Att profilera sig är viktigt, att bli känd för att man är bra på vissa saker. Kundval innebär för de anställda att man som medarbetare måste visa att man är bra vilket också ökar självkänslan. Kundval stimulerar till utveckling och profilering i organisationen och blir därmed kvalitetsdrivande. Är kundval en kritisk fråga för företagen? Frågan om kundval eller inte, är inte någon överlevnadsfråga eller kritisk fråga för företagen enligt Anders Lindblad. Han tror att vissa kommuner varken kommer att införa kundval eller kommer att upphandla i konkurrens, andra kommuner tror på konkurrensens betydelse och fortsät- 29