SAMMANSTÄLLNING AV BRUKAR-/ OCH INTRESSENTDIALOG VAD ÄR EN BRA MÅLTID I GISLAVEDS KOMMUN? Maria Ström och Sara Landerholm

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV BRUKAR-/ OCH INTRESSENTDIALOG VAD ÄR EN BRA MÅLTID I GISLAVEDS KOMMUN? Maria Ström och Sara Landerholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING GENOMFÖRANDE AV DIALOGER RAPPORTENS UPPLÄGG URVAL OCH DELTAGARE FOKUSGRUPPER BIKUPOR INTERVJUER/ENKÄTER FÖRTROENDEVALDA RESULTAT FOKUSGRUPPER Fokusgruppsmetoden Sammanställning av fokusgruppernas kvalitetskartor BIKUPOR Bikupsmetoden Sammanställning av bikupornas kännetecken INTERVJUER/ENKÄTER SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER BILAGOR... 21

3 1. INLEDNING Kommunstyrelsen beslutade i april 2015 att en ny mat- och måltidspolicy ska tas fram för kommunen. Enligt kommunstyrelsens beslut ska policyn tydligt ange inriktningen för måltiderna inom skola, vård och omsorg och dess restauranger. Policyn ska ge samsyn, kvalitetssäkra och se måltiden som en del av helheten i kommunens verksamheter. Enligt kommunstyrelsens viljeriktning ingår brukar- /intressentdialog som en del i att ta fram underlag till policyn. Bilden nedan beskriver processen för medborgardialog (i det här fallet brukar-/och intressentdialog) där cirkeltiden handlar om inhämta information och beslutstiden är det andra steget där politikerna fattar beslut utifrån bestämmelser (lagstiftning, föreskrifter, ekonomi och dialoger etc.) och prioriteringar. Livsmedelsverkets måltidsmodell, se bilden nedan, har använts som redskap vid genomförandet av brukar-/och intressentdialogerna och blir på så vis en viktig grund för den slutliga policyn. Måltidsmodellen är användbar för alla offentliga måltider inom vård, skola och omsorg och innefattar kvalitetsfaktorerna god, trivsam, näringsriktig, säker, hållbar och integrerad. Att måltiden är god och trivsam är viktigt för att maten ska hamna i magen och komma matgästen till godo. En bra måltid ska också vara näringsriktig och säker att äta. Dessutom ska måltiden vara miljömässigt och socialt hållbar. Med integrerad menas att måltiden tas tillvara som en resurs i verksamheten, exempelvis i den pedagogiska verksamheten eller i omvårdnaden. Kvalitetsfaktorerna säker och näringsriktig är lagstyrda och inte möjliga att påverka, därav ingick inte dessa i dialogerna. 3 [22]

4 1.1 GENOMFÖRANDE AV DIALOGER Den 8 december 2015 genomfördes brukar-/intressentdialoger i kommunhuset i Gislaved. Syftet med brukar-/och intressentdialogerna var att samla in material inför framtagandet av policyn. På förmiddagen genomfördes fokusgrupper med brukare och personalgrupper inom berörda verksamheter det vill sig elever, omvårdnadspersonal/medicinskt ansvarig sjuksköterska, pedagoger/skolsköterskor och kockar/livsmedelsinspektörer. Inför fokusgrupperna hölls en inspirationsföreläsning av Annika Wesslén fil lic. i kostvetenskap och legitimerad dietist. På kvällen den 8 december samlades inbjudna föräldrar, representanter från föreningar som ingår i Kommunala rådet för funktionshinder och Kommunala pensionärsrådet och ytterligare några föreningar som representerar motsvarande målgrupper men som inte ingår i de kommunala råden, samt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Kvällen inleddes med motsvarande inspirationsföreläsning som hölls tidigare på dagen. Därefter följde diskussioner i bikupor. För att få ytterligare bredd i dialogen genomfördes fokusgrupper för gäster och boende på Mariagården och boende på Vitsippan inom vård och omsorg. Dialogerna genomfördes på respektive boende den 30 november (Mariagården) och den 3 december (Vitsippan). Intervjuer/enkäter har genomförts med brukare inom funktionshinder och stöd, barn i förskola och brukare i ordinära boenden med matdistribution. 2. RAPPORTENS UPPLÄGG Kap. 3 beskriver urvalet till dialogerna samt antalet deltagare. Därefter beskriver kap. 4 respektive fokusgrupps kvalitetskarta, en sammanställning av samtliga kvalitetskartor, respektive bikupas kvalitetskartor och en sammanställning av dessa. Slutligen beskrivs resultatet av intervjuerna/enkäterna. Rapporten avslutas med kap 5. Sammanfattning och slutsatser. 3. URVAL OCH DELTAGARE 3.1 FOKUSGRUPPER Sammanlagt sju fokusgrupper har anordnats: 12 gäster och boenden på Mariagården och 12 boenden på Vitsippan har medverkat. Nio omvårdnadspersonal från kommunens olika boenden och medicinskt ansvarig sjuksköterska utgjorde en fokusgrupp. Två fokusgrupper bestod av elever, en grupp med 12 st. mellanstadieelever från Åttersåsskolan, Gullviveskolan och Gyllenforsskolan och en grupp med fyra gymnasieelever och åtta högstadieelever från Ölmestadskolan och Lundåkerskolan. En annan grupp bestod av åtta kockar, en restauranglärare och en livsmedelsinspektör. Slutligen utgjorde åtta pedagoger och tre skolledare en fokusgrupp. 4 [22]

5 3.2 BIKUPOR Inbjudan skickades till rektorer och förskolerektorer som sedan förmedlade vidare till samtliga föräldrar. Enligt projektplanen skulle ca 30 föräldrar delta men endast fem personer deltog. Sex representanter från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) deltog. En representant från respektive förening som ingår i Kommunala rådet för funktionshinder och Kommunala pensionärsrådet, samt ytterligare några föreningar som representerar motsvarande målgrupper men som inte ingår i de kommunala råden, bjöds in. Nio representanter från pensionärsföreningar och fyra personer från föreningar kopplade till grupper med funktionhinder deltog. 3.3 INTERVJUER/ENKÄTER 30 stycken enkäter skickades till förskolor där personalen fick uppdraget att avgöra vilka barn som skulle besvara dessa. På samma sätt gjordes med brukare med matdistribution och brukare inom funktionshinder och stöd. Sammanlagt besvarade 11 förskolebarn, 22 brukare i ordinärt boende med matdistribution samt 13 brukare inom funktionshinder och stöd enkäten. 3.4 FÖRTROENDEVALDA Samtliga förtroendevalda i kommunens nämnder och kommunfullmäktige bjöds in till föreläsningen på dagen eller kvällen den 8 december. Sammanlagt kom nio politiker till föreläsningen. 5 [22]

6 4. RESULTAT 4.1 FOKUSGRUPPER FOKUSGRUPPSMETODEN Fokusgrupperna pågick mellan 2-4 timmar och leddes av en ledare och en assistent. I fokusgrupperna behandlades kvalitetsfaktorer i Livsmedelsverkets måltidsmodell. Dessa var god, trivsam, integrerad och hållbar. Huvudfrågan var: Vad är en bra måltid i Gislaveds kommun? En kvalitetsfaktor behandlades åt gången. Deltagarna fick individuellt fundera på vad som kännetecknar en god, trivsam, integrerad respektive hållbar måltid. Respektive deltagare skrev tre kännetecken på post-it lappar, därefter fick var och en presentera dessa. När samtliga presenterat sina ord fick gruppen komma överens om vilka fem kännetecken (helst max fem) som var viktigast och på så vis skulle skrivas upp på whiteboardtavlan. När motsvarande process gjorts för de fyra kvalitetsfaktorerna var deltagarnas uppgift att individuellt rangordna de viktigaste kännetecknen för en bra måltid. Det allra viktigaste kännetecknet fick 5 poäng och det minst viktiga av dessa fick 1 poäng. Slutligen räknades poängen ihop och på så sätt har vi fått ett resultat på vilka kännetecken som gruppen tycker är de fem viktigaste kännetecknen för en bra måltid i kommunens verksamheter. Dagen avslutades med en återsamling där varje grupp fick redovisa resultatet med sina viktigaste kännetecken i en mening som svarade på frågan Vad är en bra måltid i Gislaveds kommun? Mellanstadieeleverna var färdiga innan lunch och fick återgå till ordinarie skolarbete efter lunchen. 6 [22]

7 4.1.2 SAMMANSTÄLLNING AV FOKUSGRUPPERNAS KVALITETSKARTOR Nedan finns gruppernas kvalitetskartor. Under rubriken Rankning visas de kännetecken som fått mest poäng. Det kännetecken där det står 1 har på så vis fått mest poäng och 2 näst mest osv. Därför har exempelvis en grupp flera kännetecken på fjärde plats och ingen på femte plats. Låg och mellanstadieelever på Gullviveskolan, Gyllenforskolan och Åtteråsskolan I den här gruppen deltog 12 elever. Samtalsledare var Helena Johansson (barn- och utbildningsförvaltningens stab) och assistent var Margareta Carlsson (barn- och utbildningsförvaltningens stab). FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE POÄNG RANKNING GOD Smakrik Lukt/doft Utseende Tillagning Mild Stark TRIVSAM Tyst och lugnt INTEGRERAD Sitta med kompisar Musik Ljust 2 2 Mörkt och mysigt/tända 3 3 ljus Stora bord Färre vid borden Möblering Laga mat ute 2 Olika uppgifter för olika 1 ämnen Modersmålsgrupper Sopsortering Ekologisk HÅLLBAR Vegetarisk Minskat matsvinn [22]

8 Gymnasieelever från Gislaveds gymnasium och högstadieelever från Lundåkerskolan och Ölmestadskolan I den här gruppen deltog 12 elever. Samtalsledare var Agneta Åhsberg (barn- och utbildningsförvaltningens stab) och assistent var Per Stavås (rektor, barn- och utbildningsförvaltningen). FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE BETYG RANKNING GOD TRIVSAM INTEGRERAD Kryddad/smakrik Utbud Bra tillagad Varierad Kända rätter/inte blanda Nyttig Tilltalande/fräscht Grönsaker 3 3 Proteinrik Varm Konsistens Ordning (rent och undanplockat) Ljud Lugn Glädje Skalad potatis Gemenskap 4 4 Flöde Lukt/doft Temperatur i lokalen Presentation av maten 2 2 Miljö, kan prata, socialt 1 1 Bra uppförande Maten räcker Lyhördhet/synpunkter från elever Matråd under klassråd Förläggning av lunchtid 3 3 Hemkunskap, baka och 2 2 äta sedan Laga och prata tyska Temadagar runt skollunchen Presenterar maten Hemkunskap, information om maten Miljö, ljus, drama Diskutera klimatsmart 3 3 mat i klassrummet 8 [22]

9 HÅLLBAR Matsalens personal 2 2 kommer Använda måltiden på mattelektionen Anpassa inköp efter efterfrågan Närodlad/ Svensk mat 1 1 Ekologisk mat Inte kasta Kunskap om miljöpåverkan och mat Vegetarisk mat oftare Mindre kött/mer 3 3 grönsaker Belöning om mindre mat kastas Begränsning av mat, vad 1 1 man får ta Omvårdnadspersonal och medicinskt ansvarig sjuksköterska I den här gruppen deltog 10 personer. Samtalsledare var Linda Lundström (upphandlingsenheten, kommunstyrelseförvaltningen) och assistent var Emma Gonzalez (barn- och utbildningsförvaltningens stab). FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE BETYG RANKNING GOD Måltidsmiljö Uppläggning/utseende Hemlagad från grunden Smakrik Konsistens för alla/individanpassat TRIVSAM Servering/dukning/doft Gemenskap/stressfritt Trivsam 2 2 Miljö (ljud, ljus, ta del av utemiljö inomhus) Tillgänglighet 2 2 INTEGRERAD Säsongsanpassad 1 1 Tema 1 1 Dofter Delaktighet 4 4 Önskemål/valmöjliget/ påverka HÅLLBAR Ekologisk/Närodlad Mindre svinn 1 Mat som lagas från grunden Miljö/transport Bevara våra kök 1 9 [22]

10 Skolledare och pedagoger I den här gruppen deltog 11 personer. Samtalsledare var Pia Adolfsson (barn- och utbildningsförvaltningens stab) och assistent var Karin Hedin (socialförvaltningens stab). FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE BETYG RANKNING GOD Vällagad Bra råvaror Smak/doft Inbjudande Variation 3+1 Näringsrik Konsistens Tydlig Inte blanda 4 4 TRIVSAM Ljud/ljus Behaglig stämning Miljö Köfritt Inbjudande 3 3 Bemötande Placering 3 3 INTEGRERAD Tid Pedagogiskt verktyg Presentation Inflytande och delaktighet Vuxennärvaro Social kompetens HÅLLBAR Säsongsanpassad Närproducerad Transport 3 3 Ekologisk 2 2 Säker Kompostering/ sopsortering Medvetenhet 2 2 Från grunden på stället [22]

11 Kockar, lärare på livsmedelsprogrammet och livsmedelsinspektör I den här gruppen deltog 10 personer. Samtalsledare var Sara Landerholm (socialförvaltningens stab) och Riitta Hynynen (områdeschef, socialförvaltningen). FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE BETYG RANKNING GOD Smakrik Utseende Doft Vällagad Varierad 2 2 TRIVSAM Interiör Matro Bemötande Rätt tidpunkt och längd på måltiden Gemenskap INTEGRERAD Pedagogiskt verktyg (Hej skolmat) Delaktighet Kommunikation/kunskap Schemalagd lunch 3 3 Matsalen är till för alla HÅLLBAR Etisk djurhållning Ekologisk Närproducerad Vegetarisk/säsongsanpassad 3 Minskat svinn [22]

12 Gäster och boende på Mariagårdens vård- och omsorgsboende I den här gruppen deltog 12 personer. Samtalsledare var Maria Ström (utvecklingsledare kost) och Riitta Hynynen. FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE BETYG RANKNING GOD Smakrik Valmöjlighet Presentation Lagad nära gästen Varm TRIVSAM Interiör Bemötande Ljud/akustik Gemenskap God belysning 5 5 INTEGRERAD Bakning/aktivering 1 1 Verktyg genom möten 1 1 Temadagar t.ex. Nobelmiddag Matråd HÅLLBAR Minskat matsvinn Säsongsanpassad Transport, minska 2 2 Ekologisk, bra djurhållning Boende på Vitsippans vård- och omsorgsboende I den här gruppen deltog 12 personer. Samtalsledare var Maria Ström och Riitta Hynynen. FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE BETYG RANKNING GOD God stor köttbit Varm Smakrik Varierad 5 5 Självservering Vällagad TRIVSAM Valmöjlighet God stämning Gemenskap INTEGRERAD Dekoration 1 1 Ljudnivå Aktivitet (mat, bakning) 4 Matråd Temadagar HÅLLBAR Svinn Kök nära gästen Ekologiskt Kortare transporter [22]

13 TOTAL SAMMANSTÄLLNING AV FOKUSGRUPPERNA I tabellen nedan har fokusgruppernas rankning sammanställts. Det innebär exempelvis att en grupp utsett smakrik som det viktigaste kännetecknet för en bra måltid och en annan grupp har utsett den kvalitetsfaktorn till den tredje viktigaste. De allra viktigaste kännetecknen enligt grupperna, d.v.s. de som har hamnat på första plats hos en grupp, har fetmarkerats. Dessa är smakrik, hemlagad från grunden, vällagad, bemötande, tillräckligt av maträtterna som enligt matsedeln ska finnas och gemenskap. I sammanställningen har några kännetecken slagits ihop till ett då de kan bedömas avse samma sak. FAKTORER KÄNNETECKEN RANKNING GOD Smakrik 1, 3, 3 Utbud 4 Tilltalande/fräscht 5, 5 Hemlagad från grunden 1 Vällagad 1, 1, 1, 2 Näringsrik 4 Valmöjlighet 4 Stor köttbit 4 Varm 3 Trivsam Miljö 3, 2 Flöde 5 Servering/dukning 4 Tyst och lugnt 3 Bemötande 1 Tillräckligt av maträtterna som enligt matsedelns ska finnas 1 Gemenskap 4, 1, 5, 2 Rätt tidpunkt och längd 5 13 [22]

14 Integrerad Pedagogiskt verktyg 5 Kommunikation/kunskap 2 Hållbar Etisk djurhållning 3 Minskat svinn 3, 2, 2 Ekologiskt 4, 2 Årstidsanpassat 4 Närproducerat 4, BIKUPOR BIKUPSMETODEN Diskussioner i bikupor pågick i ca en och en halv timme. Bikuporna hölls ihop av en samtalsledare. I bikuporna fokuserades på samma kvalitetsfaktorer som i fokusgrupperna det vill säga god, trivsam, integrerad och hållbar. Huvudfrågan var även för bikuporna: Vad är en bra måltid i Gislaveds kommun? Grupperna fick gemensamt komma fram till fem kännetecken per faktor. Därefter sammanställdes resultatet och redovisades gruppvis SAMMANSTÄLLNING AV BIKUPORNAS KÄNNETECKEN Representanter från pensionärsföreningar 1. Vad är en god måltid i Gislaveds kommun? Tillagad nära gästen Varm Smakrik Sås/ tillbehör Synintryck Lättuggad 2. Vad är en trivsam måltid i Gislaveds kommun? Lugn, dämpad akustik atmosfär Vackert dukat Individanpassat eller kompisplacerat Valfrihet Bemötande 3. På vilket sätt kan man integrera måltiden i aktiviteter/utbildning i Gislaveds kommun? Delta i förberedelser vid måltider Särskilda högtider/temadagar Matråd Baka till fika Minnesträning runt matupplevelser och högtider 14 [22]

15 4. Vad är en hållbar måltid inom Gislaveds kommun? Mindre rött kött Ekologiskt Närodlat Vegetariskt Mindre avfall Representanter från föreningar för funktionshindrade 1. Vad är en god måltid i Gislaveds kommun? Näringsrik Vällagad Varm Smakrik Presentation 2. Vad är en trivsam måltid i Gislaveds kommun? Inredning anpassad för olika grupper Akustiskt bra miljö Belysning Interiörer Serviceinriktad personal 3. På vilket sätt kan man integrera måltiden i aktiviteter/utbildning i Gislaveds kommun? Delaktighet Påverkansmöjlighet Kunskap bland brukargrupper Matlära (kunskap om rätter och livsmedel) Blandade åldersgrupper i restaurangerna 4. Vad är en hållbar måltid inom Gislaveds kommun? Ekologisk Klimatsmart (lite koldioxidutsläpp) Lite matsvinn Anpassade portioner Tilldelade portioner 15 [22]

16 Föräldrarepresentanter 1. Vad är en god måltid i Gislaveds kommun? Säker Integrerad Trivsam Hållbar Näringsriktig 2. Vad är en trivsam måltid i Gislaveds kommun? Tid Plats (matsal/klassrum) Miljö Trygghet Ljudnivå 3. På vilket sätt kan man integrera måltiden i aktiviteter/utbildning i Gislaveds kommun? SO- ursprung Biologi- kroppen Hemkunskap- laga/baka Matte- ekonomi och mått 4. Vad är en hållbar måltid inom Gislaveds kommun? Svenskt (djurskydd, antibiotikaanvändning, transporter) Säsongsanpassad Kvalitet (mat från grunden, ej halvfabrikat) 16 [22]

17 Representanter från LRF 1. Vad är en god måltid i Gislaveds kommun? Producerad enligt svenska lagar/förordningar Säsongsanpassad Variationsrik Målgruppssanpassad Uppäten 2. Vad är en trivsam måltid i Gislaveds kommun? Kännedom om ursprung Variationsrik Säsongsanpassad Varm mat/välserverad/vällagad Målgruppsanpassad 3. På vilket sätt kan man integrera måltiden i aktiviteter/utbildning i Gislaveds kommun? Se hur maten produceras Vara med och laga maten Utbildning/höja kunskapsnivån gällande produktionsregler (svenska) Utbildning för högstadiet/gymnasiet 4. Vad är en hållbar måltid inom Gislaveds kommun? Svensk mat generar arbetstillfällen i Sverige Klimatsmart ger öppet landskap Biologisk mångfald Svenska livsmedel minskar antibiotikaresistens Ändra kommunens konkretiserade mål om ekologisk/rättvisemärkt/närproducerad mat till mål om hållbarhet 17 [22]

18 TOTAL SAMMANSTÄLLNING AV BIKUPORNAS KÄNNETECKEN Nedan sammanställs de kännetecken som förekommer mest i gruppernas svar. I sammanställningen har några kännetecken slagits ihop till ett då de kan bedömas avse samma sak. FAKTORER God KÄNNETECKEN Varm Smakrik Utseende Trivsam Miljö Ljud Integrerad Delaktighet Måltiden som ett pedagogiskt verktyg Hållbar Ekologisk Svensk mat Minskat matsvinn 18 [22]

19 4.3 INTERVJUER/ENKÄTER Enkätfrågorna utgick från kvalitetsfaktorerna god och trivsam. Enkätfrågorna har besvarats av utsedda brukare, vid behov tillsammans med personal. Förutom bakgrundsfrågorna kön och verksamhet ställdes frågor om vad som är en bra måltid i Gislaveds kommun och vad som är viktigt för att en måltid ska vara trivsam i Gislaveds kommun. Fyra kännetecken per fråga skulle bedömas utifrån omdömena Helt oviktigt, Ganska oviktigt, Ganska viktigt och Mycket viktigt. Enkäten finns som bilaga (se bilaga 1). I redovisningen har de olika brukargruppernas svar lagts ihop d.v.s. förskolebarn, brukare i ordinärt boende med matdistribution samt brukare inom funktionshinder och stöd. Diagrammet nedan (diagram 1) visar att de kännetecken där flest har svarat mycket viktigt gällande god måltid är smak och varierad. Diagram 1 19 [22]

20 Diagrammet nedan (diagram 2) visar att de kännetecken där flest har svarat mycket viktigt gällande trivsam måltid är bemötande och gemenskap. Diagram 2 20 [22]

21 5. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Måltidsverksamheten engagerar och är en viktig del i kommunens verksamheter. Det bekräftas av de diskussioner och samtal som genomfördes i samband med brukar-/ och intressentdialogerna. Genom att se på resultatet av de olika dialogerna kan det konstateras att följande kännetecken är genomgående: God smakrik, tilltalande och varierad Trivsam bra måltidsmiljö anpassad för alla målgrupper bl.a. behaglig ljudnivå, gemenskap och bemötande Integrerad delaktighet och ett pedagogiskt verktyg Hållbar minskat matsvinn, ekologisk och närproducerad Resultatet av de olika dialogerna visar att trivsamhet är väldigt viktigt för helhetsupplevensen av måltiden. Viktiga kännetecken för detta är behaglig ljudnivå, gemenskap och bemötande. Vad gäller kategorin integrerad kan det konstateras att det inte finns någon tradition av att se måltiden som den resurs som den faktiskt är, både i utbildningssammanhang och i aktivering på särskilda boenden. Hållbarhetsfrågorna var en punkt som det var mycket diskussioner om i både fokusgrupper och bikupor. Närproducerat är ett komplicerat begrepp då det inte finns en tydlig definition och inte heller är ett giltigt krav att ställa i samband med upphandlingar. Sammanblandning görs ofta med både ekologiskt och svenskt. Utifrån diskussionerna kan det konstateras att etisk djurhållning, minskad antibiotikaanvändning och ekologiskt är kännetecken som många anser är viktigt att prioritera. Anmärkningsvärt i resultatet, då valfrihet alltmer präglar övriga delar i samhället och samhället blir alltmer mångkulturellt, är att valfrihet vad gäller alternativa rätter inte har rankats särskilt högt, Resultatet av dialogerna är en viktig del av underlaget i framtagandet av policyn. Rapporten kommer att finnas tillgänglig på kommunens hemsida och samtliga deltagare kommer att få del av den för att på så vis få återkoppling. Sammanställningen tillsammans med övrigt underlag är ett viktigt material att använda i övrigt utvecklingsarbete med måltiderna inom kommunens verksamheter. 6. BILAGOR Bilaga 1, Enkät 21 [22]

22 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV BRUKAR- OCH INTRESSENTTDIALOG Vid frågor, kontakta: Maria Ström, utvecklingsledare kost E-post: Telefon: [22]