niversitetsläraren Mindre lärosäten missgynnas Lönebilaga sid Rapportförfattare eniga: sid 4 14/2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "niversitetsläraren Mindre lärosäten missgynnas Lönebilaga sid 13 16 Rapportförfattare eniga: sid 4 14/2010"

Transkript

1 niversitetsläraren 14/2010 Rapportförfattare eniga: Mindre lärosäten missgynnas sid 4 SULF och SUHF Utbildning ska vara forskningsanknuten sid 6 Närmaste åren Rekordmånga börjar studera sid 17 Lönebilaga sid 13 16

2 niversitetsläraren LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Staten och kvaliteten När detta läses är valresultatet sannolikt klart och arbetet för den nya regeringen att förbereda regeringsförklaringen och den politiska inriktningen för denna mandatperiod väntar. För Sverige vore det en välgärning om regeringen trots att det finns många andra angelägna frågor att ta ställning till och driva, också kunde vara tydlig när det gäller förutsättningarna för högskolesektorn. Högre utbildning och forskning förtjänar långsiktiga och tydliga spelregler. Samhället genom skatte betalarna investerar stora pengar i den svenska högskolan och den enskilde studenten satsar pengar, engagemang och en stor del av sitt liv i att utbilda sig för att bidra till samhället. Då måste också den statliga styrningen ge de bästa förutsättningarna för en högre utbildning och forskning med bästa möjliga kvalitet. Tydliga förutsättningar för lärosäten att utforma sin verksamhet och för individer att inhämta informa tion för sin bildning och karriär planering tjänar alla på. Rättssäkerheten måste garanteras för både studenter och anställda så att de kan planera sin framtid. Möjligheten för lärosäten att skapa egna lärarkategorier, som den ändrade Högskoleförordningen ger, kan leda till att det blir svårt att välja väg för dem som är intresserade av att forska och undervisa i högskolan. Mobiliteten bland universitetslärarna kan också komma att hämmas, vilket måste anses sänka kvaliteten. På SULF:s önskelista står: Nationell reglering som föreskriver kollegiala organ vid varje lärosäte eftersom de som bäst kan området måste fatta de avgörande besluten om innehåll och organisation av forskning och utbildning. Tydlig regle ring som garanterar studenternas rättssäkerhet och inflytande i beslutsprocesser oavsett lärosäte. Nationellt regelverk för sakkunnigförfarande som garanti för att den skickligaste sökanden anställs och möjlighet att överklaga beslut om anställning. Ett utvärderingssystem som är anpassat till verksamheten och som värderar adekvata kvalitetskriterier. Systemet måste naturligtvis utformas så att det fungerar kvalitetsdrivande istället för att gynna ytlig taktik. Det arbete som läggs ner på rapportering av data om den egna utbildningens kvalitet ska vara till nytta också för utförarna, inte endast för kontrollanten. Då får man en utveckling av kvaliteten i den högre utbildningen. Statsmaken ska styra genom att sätta ramar och formulera politiska mål för högskolan, anvisa rimliga ekonomiska resurser till utbildning och forskning, följa upp verksamhetens kvalitet och garantera jämförbara spelregler över hela landet. Det som inte ska regleras är forskningens inriktning och utbildningens innehåll och organisation. Uttryckt på ett annat sätt kan man säga att SULF önskar en styrning som präglas av en politisk övertygelse om vilken funktion forskning och akademisk utbildning ska ha i Sverige, och styrmedel som främjar den utvecklingen istället för att regeringen försöker detaljstyra vilken sorts forskning och utbildning som bör bedrivas. Barbro Biström 3:e vice ordförande 2 Universitetsläraren 14/2010

3 INNEHÅLL 14: Ledare: Staten och kvaliteten 4 Politikerna missgynnar de mindre lärosätena 6 Både SULF och SUHF betonar forskningsanknuten utbildning 8 Elva föregångare berättar om olika vägar till professur 10 Universitetsbiblioteken har tappat kontakt med forskarna 12 Privata lärarhögskolor skulle kunna etableras? 13 LöneBILAGA 17 Rekordantal studenter väntas också kommande år 18 Fler människor i arbete akademikernas viktigaste valfråga DEBATT: 20 Några synpunkter 21 Replik till Socialstyrelsen 28 Gästkrönika Sid 13 7saco lönesök lönestatistik mars 2010 saco lönesök är ett webbaserat statistikprogram där du kan ta fram statistik för sulf:s medlemmar eller för samtliga medlemmar i något sacoanslutet förbund. Olika databaser med uppgifter från arbetsgivare och enkätdata finns att arbeta med. För dig som är medlem i sulf och statligt anställd hittar du mest relevant statistik under fliken arbetsgivare. Det är också de data som är förvalda när du som medlem loggar in. På bilagans sista sida finns ett exempel som du kan följa om du vill lära dig mer. löne bilaga nr lönebilagan är sammanställd av agronomie Dr tommy bergström, statistikansvarig ombudsman lönestatistiken på följande sidor redovisar löneläget i mars Då ca 85% är klara med lönerna fram till kan tabellen ses som ett preliminärt slutresultat för rals-perioden statistiken är könsuppdelad och ämnesindelad. tabellerna anger löne lägen för doktorand med doktorandtjänst, forskarassistent, adjunkt, lektor och professor samt för postdok. statistiken omfattar medlemmar med hel- eller deltids anställning. Deltidslön är omräknad till heltidslön. i tabellerna redovisas den fasta lönen per månad. Den fasta lönen består av grundlön och fasta lönetillägg. Prefekttillägg och arvoden för studierektor är exempel på sådana fasta lönetillägg. Kvinnornas medianlön och medellön anges i procent av motsvarande löner för män. Den relativa löne spridningen redovisas som skillnaden mellan 90:e och 10:e percentilen i procent av median lönen. alla percentiler, kvartiler och medianer är avrundade till närmast 100-tal kronor. så här läser du tabellerna 10:e percentilen procent har lägre lön undre kvartilen procent har lägre lön medianlön procent har lägre lön Övre kvartilen procent har högre lön 90:e percentilen procent har högre lön medellön... snittlön i form av aritmetiskt värde kvot-medianlön... Kvinnornas medianlön i procent av medianlönen för män kvot-medellön... Kvinnornas medellön i procent av medellönen för män relativ lönespridning... skillnaden mellan 90:e och 10:e percentilen i procent av medianlönen Du vet väl att du som medlem kan ta fram mer detaljerad statistik via vår hemsida. Under löner och villkor hittar du saco lönesök anpassat för sulf:s medlemmar. Sid 4 Sid 10 niversitetsläraren 14/2010 Rapportförfattare eniga: Mindre lärosäten missgynnas SULF och SUHF Utbildning ska vara forskningsanknuten sid 6 Närmaste åren Rekordmånga börjar studera sid 17 sid 4 Lönebilaga sid Omslaget: Bakom rapporten Universitetsoch högskolepolitiken avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena står Mats Benner, professor och föreståndare vid Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet, Ingrid Unemar Öst, universitetslektor vid Örebro universitet, och Bjørn Stensaker, NIFU STEP (Norsk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning). Foto: Torbjörn Zadig PÅ GÅNG: 25 SULF kalendariet 25 SULF informerar Universitetsläraren nr 16/2010 har manus- och annonsstopp 1 oktober. Universitetsläraren 14/2010 3

4 Politikerna missgynnar Vi vet att det är Uppsala universitet som är framgångsmåttet. Vi går hem varje fredag och vet att hur vi än har ansträngt oss, ännu en vecka, så kommer vi ändå aldrig att kunna mäta oss med Uppsala. text: MarieLouise Samuelsson FOTO: torbjörn zadig Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet, var en av de företrädare för de mindre universitetet och högskolor som nyligen medverkade i ett seminarium med anledning av en forskningsrapport som tillkommit på initiativ av Karlstad universitet: Universitets- och högskolepolitiken avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena. Bakom rapporten står Mats Benner, professor och föreståndare vid Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet, Bjørn Stensaker, NIFU STEP (Norsk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning) och Ingrid Unemar Öst, universitetslektor vid Örebro universitet. Mats Benner introducerade rapporten som en växelsång på skandinaviska dialekter samt sig själv och de andra rapportförfattarna som kontrollerat subjektiva. Rapporten är kritisk mot dagens högskolepolitik, som exklusivt inriktad på villkoren för de äldre universiteten, i syftet att ge några av dem internationell stjärnstatus. Det är betänkligt att staten under senare tid främst satsat på att skapa en handfull elitinstitutioner utan att ha några särskilda planer eller föreställningar om utvecklingsvägar för övriga lärosäten. Forskningsrapporten beskriver alltså de nya lärosätena som missgynnade, bland annat beroende på en politik som enligt Mats Benner präglas av en slarvig, fragmenterad inställning till vad lärosätena ska spela för roll och om en politik som medvetet eller omedvetet försöker trycka tillbaka högskole expansionen i flaskan. I rapporten heter det bland annat att: Detta är inte en långsiktig hållbar modell för att möta framtidens kunskapsbehov och inte heller ett svar på frågan om hur man skapar kvalitet i både utbildning och forskning. Det utarmar ett av de viktigaste instrumenten för näringspolitisk utveckling i landet som helhet, de nya lärosätena. Han beskrev det som att utbildningspolitisk nonchalans i förhållande till de nya högskolorna och universiteten innebär att man glömmer Sveriges historiska arv : Sverige har haft en industrialiserad landsbygd, som har givit ekonomisk styrka också utanför de stora orterna. I rapporten skriver man vidare att de nya lärosätena tvingas navigera i ett landskap av motsägelsefulla förväntningar och oklara och motstridiga styrsignaler från staten, till förfång för mångfalden och förnyelsen i högskolesystemet och den sociala och ekonomiska utvecklingen i landet som helhet. De nya lärosätenas roll som dynamisk, regional kraft blir ofullbordad, beskeden från regeringen duggvisa, man talar om att de bästa ska ha mer, men vad är egentligen bra? Det är en politik som innebär att autonomin i praktiken blir kluven, å ena sidan resurser till äldre lärosäten och å andra sidan kommunalisering av de nya, menade Mats Benner. Kerstin Norén, rektor vid Karlstad universitet, som alltså står bakom rapporten, påpekade apropå detta vikten av nationellt intresse för de lärosätena, annars finns risk för alltför stort beroende av regionala intressen. Bakgrunden till rapporten är att Karlstad universitet 2007 lämnade en strategi för forskning och utbildning till regeringen. När universitetsledningen ansåg det vara dags för översyn ville man ha hjälp av externa forskare inför förnyat strategiarbete. Lärosätenas strategiarbete relateras 4 Universitetsläraren 14/2010

5 de mindre lärosätena Till höger: Mats Benner, professor och föreståndare vid Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet, Ingrid Unemar Öst, universitetslektor vid Örebro universitet och Bjørn Stensaker, NIFU STEP (Norsk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning). Till vänster: Kerstin Norén, rektor Karlstad universitet. foto: Sandra Pettersson foto: ulf lundin Ingegerd Palmér, rektor Mälardalens högskola. Jens Schollin, rektor Örebro Universitet. Anders Söderholm, rektor Mittuniversitetet. Ulf Hall, kommunikations chef KK-stiftelsen. Git Claesson Pipping, förbundsdirektör SULF. Seminariet om rapporten Uni versi tets- och högskolepolitiken avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena var välbesökt. numera till den av politiker omhuldade och i debatter omtalade kunskapstriangeln (forskning, utbildning och innovation) som av flera beskrevs som en läpparnas bekännelse. Bjørn Stensaker talade också om nämnda kunskapstriangeln som ett mantra, en helig treenighet som ska leda till välfärdstaternas paradisiska evighet, som trots de tre sidorna har inneburit en forskningsfixering. Också Ingrid Unemar Öst ifrågasatte vad som egentligen menas med kunskapstriangeln och talade vidare om behovet av en politik för hela kunskapssektorn samt om tillåtelse för framväxten av en ny universitetsart. Nya lärosäten står för 39 procent av all utbildning, men får bara 12 procent av de statliga anslagen till forskning. Jens Schollin, rektor för Örebro, var en av flera lärosätesföreträdare som ansåg att rapporten ger en bra beskrivning av läget. En stor problematik är bristen på politiskt engagemang och konstruktiv dialog mellan politiker och lärosäten, som rektor måste man få lite respons. Anders Söderholm påpekade att staten inte har abdikerat när det gäller styrning, men däremot när det gäller intresse för universitet och högskolor. Efter forskningsproppen blev det i princip tyst om högre utbildning. Ulf Hall, kommunikationschef vid KK-stiftelsen som har bidragit till finansiering av rapporten från Karlstad universitet, undrade apropå efterlysningarna om dialog över de nya högskolornas egna ansträngningar: Vem är det som har ansvar för dialogen? Vad kommuniceras egentligen från högskolorna, finns inte en tendens att man vill profilera sig med skojig, lite udda forskning? Ingegerd Palmér, rektor vid Mälardalens högskola, tog också upp frågan vad vi själva har gjort? och gav dessutom ett möjligt svar: Vi har varit fullt upptagna av att förstå den nya politiken, för aldrig tidigare har det varit så svårt att ta ut en strategisk riktning. Hon menade vidare att högskolorna själva mer borde betona sin betydelse. Som att nya universitet och högskolor utbildar 60 procent av sjuksköterskorna, så vad händer om vi förlorar examensrätten? Diskussionen på seminariet kan sägas i hög grad bekräfta rapportens slutsatser och farhågor om missgynnade mindre lärosäten. Innebär då de olika graderna av missnöje, frustration och uppgivenhet ännu mer distans mellan de små och nya å ena sidan och de stora och äldre lärosätena å den andra? Kerstin Norén, rektor för Karlstad universitet som initierat både rapport och seminarium tror inte det. Snarare är diskussionen till gagn för hela sektorn och för det svenska lärosäteslandskapet i stort. SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping menar att det var en uppfriskande debatt: Vi har också läst rapporten med stort intresse och kan konstatera att den tar upp flera frågor som SULF redan har lyft, som behovet av en sammanhållen politik för högre utbildning och resurser för forskningsanknuten grundutbildning. Gällande dessa frågor finns alltså en samsyn mellan SULF och lärosätenas ledningar, säger Git Claesson Pipping.l Universitetsläraren 14/2010 5

6 Både SULF och SUHF betonar forskningsanknuten utbildning rkarriären SULF anser att följande åtgärder behövs för att skapa en sådan karriär: u Alla doktorander och postdoktorer ska erbjudas anställning för att få social trygghet u Nationell reglering av lärarbefattningarna och tillsättningen av dessa som möjliggör nationell och internationell mobilitet och gör karriären rättssäker för den enskilda läraren u Åtgärder som förhindrar missbruk av tidsbegränsade anställningar Utan nationell reglering av läraranställningar och tillsättningen av dessa hotas möjligheten för lärare att byta ar lärosäte, då villkoren inte går att a jämföra. Mobiliteten är central för att kunskapsutvecklingen i Sverige. rbund (SULF) tillvaratar och fackliga intressen. Framtidens forskningsoch utbildnings- politik Sveriges universitetslärarförbund (SULF) är ett Sacoförbund som tillvaratar medlemmars professionella och fackliga intressen. Våra visioner grundas på övertygelsen att forskning och högre utbildning av god kvalitet är av avgörande betydelse för utvecklingen av ny kunskap och spridningen av aktuell kunskap till samhället i övrigt. Kunskap främjar den ekonomiska tillväxten men också samhällsutvecklingen i ett längre och bredare perspektiv. Universitet och högskolor som aktörer i samhällsutvecklingen Både SULF och Sveriges Universitets- och högskoleförbund, SUHF, har denna sommar formulerat sina viktigaste frågor i nya skrifter. SULF kallar sin sammanställning för visionsdokument, medan SUHF talar om sitt manifest. Gemensamt är att bägge skrifterna utgör en markering av nödvändigheten av forskningsanknuten högre utbildning, av att bra forskning förutsätter bra utbildning. text: MarieLouise Samuelsson Att både forskning och högre utbildning finns med i samma dokument har ett viktigt symbolvärde, det blir ett budskap i sig. Det säger SULF:s chefsutredare Ann Fritzell om visionsdokumentet, som fått titeln Framtidens forsknings- och utbildningspolitik och som SULF presenterade under politikerveckan i Almedalen. Det är, enligt henne, första gången SULF skriver samman ett sådant dokument. I avsnittet med rubriken En sammanhållen utbildnings- och forskningspolitik har SULF formulerat de förutsättningar förbundet menar måste ges för att få forskningsanknuten högre utbildning och för att forskningen ska kunna bidra till en långsiktig utveckling av samhället. Enligt SULF behövs förändringar av principerna för statens resurstilldelning, som att lärosätena åläggs att koppla all utbildning till forskning, det vill säga högskolelagens krav på ett nära samband ska förverkligas. Ett annat avsnitt har rubriken Statsmakternas styrning av kvaliteten. Det tar upp lärosätenas förutsättningar för att upprätthålla långsiktig kvalitet i verksamheten, samtidigt som rättssäkerheten garanteras för studenterna. Här specificerar SULF ett antal punkter, högst upp på listan kommer behov av: Nationell reglering som kräver FOTO: sulf kollegiala organ vid varje lärosäte med ansvar för forskning och utbildning. Under rubriken Den attraktiva universitetslärarkarriären summerar SULF ett antal förutsättningar för lärosätena Det är viktigt att betona att forskningsanknytning ska gälla all utbildning, även lärarutbildningen och vårdutbildningen. att vara attraktiva arbetsgivare för att kunna rekrytera de bästa doktoranderna, unga forskarna och universitetslärarna och för en gemensam, tydlig karriärväg. Enligt SULF:s visionsdokument gäller att Alla doktorander och postdoktorer ska erbjudas anställning för att få social trygghet. Förbundet vill också se en nationell reglering av lärarbefattningarna och tillsättningen av dessa som möjliggör nationell och internationell mobilitet och gör karriären rättssäker för den enskilda läraren och efterlyser åtgärder som förhindrar missbruk av tidsbegränsade anställningar. Behovet av nationell reglering av läraranställningar motiverar SULF bland annat med att det gynnar mobiliteten, möjligheten att byta lärosäte genom att kunna jämföra villkor, en mobilitet som SULF anser vara central för kunskapsutvecklingen i Sverige. Inte så mycket i vårt dokument är helt nytt, utan det här dokumentet har tillkommit också för att vi ansåg det viktigt att sammanfatta SULF:s åsikter, säger Ann Fritzell. Hon säger vidare att visionsdokumentet inte ska läsas som någon önskelista, snarare som realistiska påpekanden. Enligt vår uppfattning är förutsättningarna för lärare att också vara aktiva forskare inte rimliga. Det är viktigt att betona att forskningsanknytning ska gälla all utbildning, även lärarutbildningen och vårdutbildningen. Behovet av rimligare villkor och förutsättningar knyts också till studenterna. Att alla universitetslärare forskar och undervisar är nyckeln till framgångsrika studenter. Det är bra för Sverige!, avslutar SULF sitt visionsdokument. Ann Fritzell, chefsutredare SULF Också i SUHF:s skrift Universitet och högskolor som aktörer i samhällsut- 6 Universitetsläraren 14/2010

7 vecklingen framhåller man studenterna. En viktig markering är att vi vill skydda studenternas inflytande, säger Johannes Johansson, rektor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och ledamot i SUHF:s styrelse. Han tycker vidare att det är viktigt att komma bort ifrån den länge flitiga användningen av begreppet anställningsbarhet. Enligt en av Musikhögskolans alumnienkäter är 85 procent verksamma med musik, men bara sjutton procent har en arbetsgivare, alltså skulle bara sjutton procent räknas som anställningsbara, säger Johannes Johanssson som menar att anställningsbarhetstänkandet hör hemma i industrialismen. Det tänkandet förvandlar studenten till objekt. vi vänder oss emot synen på studenten som enbart konsument och kund, istället är det viktigt att se studenterna som en del av akademin. Johannes Johansson, rektor Musikhögskolan, ledamot SUHF:s styrelse oppositionen. Alla beskrev de högre utbildning i första hand som en rättighet för individen och därefter som en grund till innovation. Vilket naturligtvis stämmer, men ingen av politikerna nämnde betydelsen den högre utbildningen har för samhället som helhet och för demokratin, säger Johannes Johansson och citerar ur manifestet: Odlandet av det kritiska tänkande som är akademiens speciella kännetecken är nödvändigt för en god samhällsutveckling och därför en gemensam angelägenhet. Det är inte första gången SUHF samlar sig till ett manifest årets utgåva är en vidareutveckling av det man sammanställde Precis som i SULF:s visionsdokument betonar FOTO: suhf Bonnier 90x240 Nytt läromedel i säljledning! Försäljning handlar inte om ett brett leende och förmåga att övertala! Med en stabil organisation där försäljningsresultaten säkras över tid når företaget större framgång. Säljledning att skapa framgångsrik försäljning lyfter blicken från den individuella säljaren till försäljningsavdelningens organisation. Genom tydliga exempel, intervjuer och praktiskt användbara modeller ges exempel på hur man skapar bättre förutsättningar för framgångsrik försäljning. Boken presenterar modeller inom analysarbete, säljprocessen och förbättringsområden. Inom dessa block beskrivs redskap som bör användas på en försäljningsavdelning, bl a prospektering, lönsamhetskontroll och benchmarking. Boken är avsedd för kurser inom området och lämpar sig även som praktiskt verktyg för alla som arbetar med försäljning. Läs mer och beställ ditt exemplar på Vi vänder oss emot synen på studenten som enbart konsument och kund, istället är det viktigt att se studenterna som en del av akademin. Han talar om förhoppningar om en mindre businessmässig syn och om att istället lyfta fram ett medborgarperspektiv på akademins betydelse för demokratin. Vi hade nyligen en hearing på Konstfack med företrädare för både regeringsalliansen och alltså SUHF sambandet mellan forskning och högre utbildning. Forskningen är fullständigt beroende av utbildningsperspektivet, utan bra utbildning, ingen bra forskning. Enigheten mellan SUHF och SULF framstår gällande detta som stor? Vi har våra olika roller, men jag uppfattar det som att SUHF och SULF här har en stor samsyn, säger Johannes Johansson. l Telefon NYFIKEN PÅ VÅRA ANDRA LÄROMEDEL? Förhandling Extern redovisning Företags ekonomi för ickeekonomer Styrelsearbete i ägarledda företag OBM Ledarskapets psykologi IFRS-i teori och praktik Universitetsläraren 14/2010 7

8 Elva föregångare berättar om olika vägar till professur Boken Föregångarna där elva kvinnliga genusprofessorer skriver om sin karriär kartlägger ett nytt kunskapsområdes framväxt, kvinno- eller genusforskningen. Ibland har vi skämtat om att det kunde bli en lathund om hur man blir professor, men där gick vi bet; historierna om vägen till professuren är väldigt olika, säger Christina Florin, en av bokens redaktörer. text: Per-Olof Eliasson Boken har sin upprinnelse i ett seminarium i Uppsala där föreningen Sveriges Kvinno- och Genushistoriker (SKOGH) bjudit in sex kvinnliga professorer att berätta om sina liv och karriärer. Det föll så väl ut att man beslöt att dokumentera berättelserna och Christina Florin och Kirsti Niskanen tog på sig att vara redaktörer och beslöt att utöka antalet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet och Kirsti Niskanen är från och med i höst professor i historia vid Stockholms universitet, tidigare var hon ekonomhistoriker vid NIKK, Nordisk institut för kunskap om kön, Oslo universitet. Efter att många blivit till frågade var det till slut elva professorer som skrev var sitt kapitel. FOTO: Allan Seppa/SNS Christina Florin och Kirsti Niskanen, redaktörer för boken Föregångarna. Första tanken var att komma åt livsberättelser som historisk metod men sedan blev det också en kartläggning av hur en ny vetenskaplig inriktning växer fram, kvinnovetenskap, säger Christina Florin. Man valde ut professorer som var ungefär lika gamla, de var pensionerade eller på väg att pensioneras. De här elva professorerna tillhör den generation som var den första att bredare utforska kvinnors historia, organisering, arbete, livsvillkor, hälsa, kroppar, yrkesliv och så vidare. De gick i skola på 50- och 60-talen, studerade på 70-talet, forskade på 80- talet och fick tjänster på 90-talet. Nästan alla har ett förflutet i kvinnorörelsen. Det var en poäng att alla var i samma åldersgrupp. Då kan man dra slutsatser om vilka samhällsstrukturer som har varit verksamma och påverkat dem. Genom professorernas berättelser kan man följa hur det går till att bygga upp ett nytt kunskapsområde, hur det växer, ett nytt perspektiv etableras och får genom slag. Det här var första gången fler än enstaka kvinnor fick högre tjänster, blev professorer och kom in ordentligt i akademin och fick makt, professorer kan ju bland annat bidra till att forma vetenskapen. Boken riktar sig till flera olika målgrupper. Eftersom den är biografisk med berättelser om liv och bakgrund hoppas jag den når ut till många historieintresserade. Och också de som var med i 70-talets politiska våg borde vara intresserade. Dessutom riktar den sig till en yngre generation akademiker. Unga kvinnovetare som tror att allting viktigt händer nu kan här se att det finns pionjärer som röjt väg för dem. Från början var det ett stort motstånd inom akademin mot genusvetenskap och kvinnoforskning. Motståndet i början har att göra med att kvinnorna utmanade och ifrågasatte den traditionella mainstreamforskningen och föreställningen om den objektiva forskningen. Kvinnoforskarna menade att det alltid finns ett subjekt och att vetenskapen färgas av kontexten. Det var helt enkelt jobbigt med de unga och radikala kvinnorna. De ställde också krav på att kvinnor skulle bli synliga i vetenskapen och få plats inom universiteten. Men de hade stöd utifrån. De svenska forskarna hade dels hjälp av en internationell vetenskaplig strömning och dels var de nära knutna till kvinnorörelsen och fick mycket stöd utanför vetenskapen. De var del av en social rörelse, en allmän rörelse i samhället. De stöttades också av välfärdssamhället och fick mycket hjälp från staten. Kvinnoforskningen fick stöd av statligt uppbyggda strukturer, som statliga bidrag till kvinnovetenskapliga centra och riktade forskningsmedel. Under arbetet med boken fick redaktörerna nya insikter. Men mest överraskande var att 8 Universitetsläraren 14/2010

9 nästan hälften, fem av elva, av de här professorerna kommer från arbetarklassen. Att arbetarklassens barn fick högre utbildning och tog sig fram säger en del om Sveriges 1900-talshistoria. Oväntat var också att vägarna till och i karriären var så olika. Det är anmärkningsvärt hur olika vägar de gått innan de kommit till topptjänster. Man kan undra: Är de födda i samma land? Har de gått i samma skolsystem? Även klassresenärerna hade gått sinsemellan mycket olika vägar. Så går Anita Nyberg (professor i könsperspektiv på arbete och ekonomi vid Stockholms universitet) i sitt kapitel Mest överraskande var att nästan hälften, fem av elva, av de här professorerna kommer från arbetarklassen. Att arbetarklassens barn fick högre utbildning och tog sig fram säger en del om Sveriges 1900-talshistoria. Christina Florin, professor i historia vid Stockholms universitet, redaktör Föregångarna emot de gängse uppfattningarna om klassresenärer. De stämmer inte alls med hennes berättelse. Hon känner inte igen sig i den problematiska bild som brukar ges av svenska klassresenärer, utan tycker att hennes klassresa varit relativt problemfri. Anmärkningsvärt var också i hur stor utsträckning demokratiseringen av utbildningssystemet bidrog till en stor förändring för kvinnorna. Vi var väldigt intresserade av vad den tidiga skolgången betydde. Stödet från enstaka lärare i skolan som gjorde eleven synlig hade oväntat stor betydelse, liksom uppmuntrande föräldrar. Några har fått stöd från utländska forskare som trott på dem. Ett annat gemensamt drag för de här kvinnorna var en tidig kärlek till böcker, de hade en boklig begåvning. Boken Föregångarna säger mycket om kulturen i akademin. Att bli professor är inte enkelt, över hälften av skribenterna har stött på motstånd. Svårigheterna de mött på vägen framträder också tydligt i många berättelser. Vid ett seminarium i våras där boken presenterades var de som läst boken förfärade över hur tufft många av professorerna haft det. Också småelakheterna och nålsticken, den dolda diskrimineringen som Christina Florin kallar det, gör ont som när biblioteket för kvinnoforskning kallas menstruationsrummet. Men också här är upplevelserna olika. Ett par professorer ser inte ut att ha haft några större svårigheter utan klarat sig bra hela vägen. Christina Florin tror också det är bra att ha en förmåga att glömma oförrätter och gå vidare. Man väljer att inte vara gnällig och väljer att inte se att man blivit utsatt för ett maktsystem. Det verkar vara en fördel i karriären att ha en förmåga att bortse från sådant. En professor tackade nej till att skriva i antologin med motiveringen att hon inte ville minnas alla svårigheter, hon föredrog att må bra. Akademin är en hård värld, det är konkurrens om allt, tjänster, forskningsmedel, vem som ska få föra ordet, vem som ska få åka på konferens, vem som citeras. Man är ständigt utsatt, det är jobbigt. Men det är jätteroligt när det går bra. Akademin som sådan är en miljö full av härligheter och djävligheter. Även om de kvinnliga professorerna som berättar i boken tillhör en generation som bidragit till att öppna universiteten för kvinnors karriär och för ett genusperspektiv menar Christina Florin att detta inte är ett jordskred som förändrat hela akademin. Akademin är inget man ändrar på i första taget. Det går väldigt långsamt, strukturerna sitter i väggarna. Historien påverkar människorna. Männen har ju 800 års försprång vid universiteten. Glastaket finns kvar även om det är tunnare nu, säger Christina Florin. Att bara 18 procent av professorerna i Sverige är kvinnor kan sägas vara ett statistisk mått som visar att glastaket fortfarande existerar. l Ansvar för beslut När detta skrivs har turbulensen runt HQbank precis avslutats. I samband med diskussionerna om ansvaret för bankens ledning över vad som hänt i banken, ställdes också frågan om vilket ansvar en styrelse eller enskild ledamot i en ideell förening har, som till exempel i Saco-Sföreningen. Först kan man konstatera att det till skillnad från vad som gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar inte finns någon motsvarande lagstiftning vad gäller ideella föreningar. För att en förening skall anses vara ideell krävs att det finns stadgar och styrelse för föreningen. Om det är en förening med stor ekonomisk omsättning finns det också regler för bokföring och redovisning. En ideell förening omfattas också av en likabehandlingsregel som innebär att alla medlemmar skall behandlas lika och att alla medlemmar vid en omröstning har en röst. Styrelsen är gemensamt ansvarig för besluten, om inte någon har reserverat sig mot detsamma. Det räcker inte att man har röstat emot majoritetsförslaget utan man måste också reservera sig (till protokollet) för att inte bli personligen ansvarig för beslutet. Om en styrelse har gjort några oegentligheter kan detta leda till en polisanmälan. En förutsättning för ansvar är dock att styrelsen inte har beviljats ansvarsfrihet för sin verksamhet av årsmötet/motsvarande. Även om ansvarsfrihet har beviljats kan man dock under vissa förutsättningar ändå gå vidare till anmälan, men i så fall torde det vara fråga om att det fanns omständigheter som inte var kända vid årsmötet. I alla händelser gäller en ettårig preskriptionstid räknat från årsmötet, såvida det ej är fråga om ett Brottsbalksbrott, i så fall gäller lagens regler om preskription. Till detta kan nämnas att det är de enskilda ledamöterna i styrelsen som är ansvariga och kan dömas av domstol. Lyckligtvis är det ytterst ovanligt att en styrelse beter sig på det sättet som tydligen varit fallet med HQbanks styrelse. I varje fall när det gäller ideella föreningar förekommer det nästan aldrig att styrelsen inte har beviljats ansvarsfrihet på grund av ekonomiska oegentligheter. Däremot kan det förekomma meningsskiljaktig heter vad gäller verksamheten, men det får man kanske se som positivt och som att demokratin inom föreningen fungerar. Carl Falck förbundsjurist Universitetsläraren 14/2010 9

10 Universitetsbiblioteken har tappat kontakt med forskarna Universitetsbiblioteken har till stor del förlorat kontakten med forskarna. Om inte något görs riskerar universitetsbiblioteken att bli marginaliserade. Det säger Ingemar Gunnarsson, bibliotekarie och forskningsstrateg vid Linnéuniversitetet. text: Per-Olof Eliasson foto: istockphoto Forskarna söker sig inte alls i samma utsträckning till universitetsbiblioteken som för ett par decennier sedan. Ett universitetsbibliotek, som det i Växjö, lägger procent av personalresurserna på studenter inom grundutbildningen. Man har tappat bort forskarna, säger Ingemar Gunnarsson. Vid dåvarande Växjö universitetsbibliotek såg man i början på 2000-talet oroande tecken på sämre kontakt med forskarna och ville därför bygga upp bättre relationer med denna användargrupp. Vi ville nå ut med vad vi kan erbjuda. Inte minst när det gäller vetenskaplig publicering och kommunikation, säger han. Ingemar Gunnarsson anställdes 2007 som forskningsstrateg vid universitetsbiblioteket i Växjö. Han startade då ett projekt med syfte både att öka kontakten med forskare, marknadsföra universitets biblioteket och ta reda på vad forskare vill ha från biblioteket i ett strategiskt perspektiv. I projektet träffade han i princip alla forskningsföreträdare vid universitetet och diskuterade framtidsfrågor. Det visade sig att de flesta forskarna var positivt inställda till universitetsbiblioteket. Det ses som symbol för universitetet, akademin och för bildningen. Däremot var många forskare inte insatta i vad ett universitetsbibliotek kan erbjuda och projektet bekräftade resultatet från flera undersökningar, både nationella och internationella, att forskare nu har andra vägar att söka information och anser att de klarar sig bättre utan bibliotekstjänster. Biblioteken ersätts av sociala medier, kollegiala nätverk och en rad tekniker som lärplattformar och peer-to-peer- FOTO: linnéuniversitetet teknik där forsk arna kan ladda ner varandras arbeten. När forsk arna inte anser att de behöver universitetsbiblioteken är det två faktorer som de inte känner till eller bortser från, säger Ingemar Gunnarsson: Ingemar Gunnarsson, bibliotekarie och forskningsstrateg Linnéuniversitet 1. Det är universitetsbiblioteken som betalar för och säkrar tillgången till de vetenskapliga databaser som man har tillgång till på campus. 2. Googla är en sak, effektiv informationssökning är en annan sak och där har universitetsbibliotek större kompetens än de flesta forskare. Vi har varit mycket dåliga på att tala om vad vi kan. Det är till stora delar okänt att vi ligger långt framme i digital informationshantering, informationssök ning och elektronisk publicering som exempelvis parallellpublicering, open access och bibliometriska analyser. Bibliometri är från början en biblio teksvetenskap. Men kanske är det symptomatiskt att det inte är bibliotekarier som blivit kända företrädare för bibliometri i Sverige utan helt andra yrkesgrupper som exempelvis statistiker och statsvetare. Enligt Ingemar Gunnarssons undersökning är forskarna positiva till ett närmande mellan universitetsbibliotek och forskarvärlden. En möjlighet är att bilda så kallade projektallianser, en idé från universitetsbiblioteket i Växjö. Tanken är att bibliotekarier från början ska ingå i forskningsprojekt för att säkra tillgången på korrekt information. Att få sådana projektallianser att fungera i praktiken är däremot inte helt lätt. Den stora knäckfrågan är naturligtvis finansieringen. Forskarna vill helst att alla medel går direkt till forskningsprojektet men då ser de inte att ett sådant här samarbete skulle kunna höja kvaliteten. Bibliotekens kompetens är viktig för att få bra kvalitet i forskningen genom att säkerställa bra informationsförsörjning. Dessutom kan universitetsbiblioteken bistå med strategier för hur man får bäst resultat av publiceringar. Universitetsbibliotek kan vara ett strategiskt stöd för forskarna, hur de ska planera för att bli synliggjorda och citerade. Vi måste framöver tydliggöra att vi har den största kompetensen inom området. Också inom open access har det byggts upp kompetens vid flera svenska universitetsbibliotek, som Lund, Uppsala och även Linnéuniversitetet. Ingemar Gunnarsson anser att universitetsbibliotekens samlade utbud av tjänster i framtiden kan bli direkt 10 Universitetsläraren 14/2010

11 Universitetsbibliotek kan vara ett strategiskt stöd för forskarna, hur de ska planera för att bli synliggjorda och citerade, menar Ingemar Gunnarsson. avgörande för forskningens överlevnad när den i allt högre utsträckning bedöms utifrån publicerade rön och deras citeringsfrekvens. Han har också en annan idé som skulle kunna närma universitetsbibliotek och forskare till varandra, kallat Det infrastrukturella värdskapet, vilket också registrerats som varumärke. Det innebär att universitetsbiblioteken rent fysiskt skulle kunna erbjuda forskare arbetsrum, seminarielokaler och allmänt kunna vara värdar för olika forskningsprojekt. Ett konkret exempel på ett närmande mellan universitetsbibliotek och forskning är att en professor anställts vid universitetsbiblioteket i Växjö som projektledare för TUFS, Tvärvetenskaplig Utbildning Forskning Samverkan, ett projekt där universitetet ska arbeta för kunskapsbildning i samverkan med omvärlden. I bibliotekariens traditionella roll ligger inte att ha en egen agenda utan ställa upp och vara ett stödorgan, en service inrättning. Traditionellt har bibliotekarier velat lösa problem ad hoc allt eftersom de kommer. Därför blir det ett långt steg att få gehör för vår informationskompetens och det är ett långt steg att använda den resursen fullt ut. Det handlar också om vår självbild, vi måste ha självförtroende att vara offensiva. I framtiden kommer allt mer information att finnas online, till exempel digitaliseras många arkiv. Tillgången till information ökar snabbt men det blir en utmaning att hitta i den. Där kommer biblioteken att kunna spela en stor roll, både vid digitaliseringen och med att systematisera informationen och göra den sökbar. Ingemar Gunnarsson gör reflektionen att digitaliseringen av kulturarvet kommer att innebära stora möjligheter och utmaningar för humanforskningen. Den kommer att få tillgång till stora databaser med material och kan börja arbeta på helt andra sätt. Humanister har ofta sett källmaterialet som sitt. Nu kommer det att spridas till andra grupper och det kommer att tvinga fram smärtsamma förändringar i forskningstraditionerna. De möjliga arbetsområdena är alltså många för ett framtida universitetsbibliotek. Men om inte universitetsbiblioteken lyckas börja jobba strategiskt och flytta fram sina positioner finns risk att vi förlorar kontakten med forskarna och reduceras till serviceinrättningar för grundutbildningens studenter, säger Ingemar Gunnarsson. l Universitetsläraren 14/

12 Privata lärarhögskolor skulle kunna etableras? FOTO: Atelje Uggla Bör friskoletanken kunna tillämpas också på lärarutbildningsnivå i form av privata lärarhögskolor? text: MarieLouise Samuelsson Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, som driver tre högstadieskolor och en gymnasieskola i Stockholm, lämnade förra året in en ansökan till regeringen om att få starta egen lärarutbildning. Stiftelsens egna skolor skulle fungera som övningsskolor för VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och man tänkte sig samarbete med Åbo Akademi i Finland, där lärarstudenterna skulle kunna avlägga mastersexamen. Den vägen är dock mindre framkomlig eftersom Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor inte kan räkna med examensrätt. Därför har man nu ändrat strategi och söker istället samarbete med andra aktörer, ännu så länge inte offentligt vilka, men sannolikt rör det sig om svenska lärosäten. Vad skulle då poängen vara Pär Wohlin, lärare Viktor Rydberg Gymnasium med en ny, ickestatlig lärarutbildning? Pär Wohlin, lärare vid Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan i Stockholm, som har fungerat som utbildningsvetenskaplig rådgivare och bollplank i samband med Stiftelsens ansökan, tror att det skulle kunna vara ett sätt att höja kvaliteten i lärarutbildningen. Vid sidan av tjänsten som gymnasielärare arbetar Pär Wohlin sedan flera år med fortbildning av lärare, inte bara i Sverige. I år blev det sjätte sommaren som han arbetade vid Harvard University med lärarfortbildning. Det var när jag kom till Harvard som jag insåg att det faktiskt går att leva som man lär, walk-the-talk, att man kan koppla ihop praktiken med teorin, det vill säga evidensbaserad pedagogikforskning. På Harvard kom han i kontakt med TFU (Teaching for understanding), som han beskriver som ett ramverk för att få elever att i högre grad utveckla förtrogenhet. Det är baserat på ett gigantiskt forskningsprojekt, men det nämndes inte när jag gick Lärarhögskolan. Pär Wohlins engagemang för lärarutbildningen grundar sig i hög grad i personliga erfarenheter. Nej, jag är inte så himla nöjd med min egen lärarutbildning, den var ganska kravlös, den som inte ville behövde inte ägna sig åt studier på heltid. Det var få lärarledda lektioner, mycket grupparbeten och mer mys-pys än pedagogik. Han blev färdig lärare 1998, efter att ha tagit civilingenjörsexamen och studerat medicin. Han tror inte att lärarutbildningen har blivit så mycket bättre sedan dess, snarare tvärtom. Jag vill inte generalisera, det fanns och finns förstås guldkorn och mycket bra lärare vid alla utbildningar, men det fanns och finns svårigheter att leva som man lär. Det Pär Wohlin beskriver är vad man kan kalla en meta-problematik, när pedagogik förmedlas på ett icke-pedagogiskt vis. Han vill inte ha rollen som utbildningspolitisk debattör eller ideolog, han vill inte heller hävda att det skulle vara något specifikt fel på just det svenska systemet för lärarutbildning. Han har exempelvis kunnat konstatera samma bristfälliga pedagogik vid lärarutbildningen vid Stanford. Jag var Fulbright-stipendiat vid Stanford och då är det nog inte så vanligt att man hoppar av, men jag gjorde det, eftersom jag upplevde att undervisningen inte fungerade, det var bara korvstoppning. I debatten om lärarutbildning har ofta märkts en konflikt mellan pedagogik och fack, vilket han beklagar. Det är synd att man delar upp det så, det är viktigt med ämneskunskap, men också med pedagogiken, med att förstå eleverna, deras bagage och tankar. Man kan inte ha extremt detaljerade styrdokument, men de två världarna, fack och pedagogik måste mötas. Han ser inte att en privat lärarutbildning skulle innebära någon dramatisk förändring för de etablerade lärarhögskolorna, inte om man jämför med friskolorna. Konkurrensen från de riktigt bra friskolorna innebar att många kommunala skolor ryckte upp sig, men samtidigt har man inte lyckats med kontrollen av friskolorna. Jag är övertygad om att spannet mellan bästa och sämsta friskolan är betydligt större än det mellan den bästa och sämsta kommunala skolan. Han säger flera gånger att han har ett fantastiskt roligt jobb, det finns inget bättre än att jobba som lärare. Och även om Pär Wohlin självfallet gärna skulle arbeta med en privat lärarutbildning så kan han inte tänka sig att sluta arbeta som gymnasielärare: Så tänker jag redan nu, den dag jag slutar som gymnasielärare slutar jag med fortbildning av lärare. Jag behöver den kontakten med yrket och jag har aldrig varit intresserad av att göra karriär. Pär Wohlin tror att skolsverige just nu är lite för upptaget av den nya gymnasiereformen och kommande nya betygssystem för att hinna intressera sig för lärarutbildningsfrågan. Också högskolevärlden kan sägas ha fullt upp med att implementera vårens propositioner, som Bäst i klassen en ny lärarutbildning (Prop. 2009/10:89). Den varken framhåller eller stänger dörren för alternativa lärarutbildningar. Det är fritt fram att ansöka, därefter är det Högskoleverket som avgör vem som får anordna lärarutbildning. l Universitetsläraren 14/2010

13 Rekordantal studenter väntas också kommande år Antalet studenter har aldrig varit högre och lärosätena spår fortsatt goda tider de kommande läsåren. Lärosätena tror att varken färre studenter från tredje land, mindre årskullar eller förbättrad arbetsmarknad kommer att påverka studentillströmningen mer än marginellt. Därför vill många högskolor och universitet behålla de extra utbildningsplatser som de fått på grund av lågkonjunkturen. text: Per-Olof Eliasson Lärosätena räknar med att antalet helårstudenter detta läsår ökar med närmare från toppåret 2009, till nästan De omedelbara orsakerna till den stora tillströmningen av studenter är välkända; efterdyningarna av finanskrisen med svårigheter på arbetsmarknaden för unga, stora ungdomskullar och dessutom en rejäl tillströmning av studenter från tredje land som vill hinna med studier i Sverige innan avgifter införs nästa läsår. Vid över hälften av universiteten och högskolorna ökar antalet helårstudenter i år med fem procent eller mer. Störst ökning har Mittuniversitetet och Södertörns högskola, med en ökning av antalet helårsstudenter med 20 respektive 17 procent. Mittuniversitet har därmed på bara två år ökat med 40 procent eller helårsstudenter. För samtliga lärosäten är enligt prognosen den genomsnittliga ökningen 15 procent mellan 2008 och Den kraftiga ökningen av antalet studenter gör att de flesta universitet och Takbeloppet Takbeloppet är den ersättning ett lärosäte maximalt kan få för det totala antalet studenter på grundnivå och avancerad nivå. Ett lärosäte kan utjämna effekterna av förändringar i studentantalet, med max 10 procent av takbeloppet, på två sätt: 1. Spara delar av takbeloppet om lärosätet utbildar färre studenter än som ryms i årets takbelopp. 2. Spara prestationer om lärosätet utbildar för många studenter i förhållande till årets takbelopp. Det samlade takbeloppet för år 2009 var 19,3 miljarder kronor. högskolor nu har antagit fler studenter än vad som ryms inom den ersättning de maximalt kan få för det totala antalet studenter, det så kallade takbeloppet. Perioden har regeringen tilldelat 25 lärosäten 70 miljoner kronor för ett utökat antal studenter, vilket enligt regeringen ska motsvara högskoleplatser. För många högskolor är det här en ökning av antalet studieplatser med över tio procent. Majoriteten av dem som fått utökning av antalet studieplatser räknar med att använda hela takbeloppet det här läsåret. Lärosätena förväntar sig också att de goda tiderna fortsätter de kommande läsåren. Marie Kahlroth, utredare Högskoleverket 2011 har antalet studenter sjunkit en aning men det kommer enligt prognoserna ändå att vara en högre volym än Om prognoserna stämmer kommer alltså rekordet från i fjol att överträffas och antalet helårsstudenter blir cirka helårsstudenter 2011, säger Marie Kahlroth, utredare vid Högskoleverket som analyserat lärosätenas prognoser. Verket för högskoleservice gör bland annat också prognoser för studenttillströmningen. Uppgifter till VHS visar att lärosätena inte tror att antalet studenter från länder utanför EES området kommer att minska och de tror inte att det kommer att ha någon större inverkan på det totala antalet studenter. Nästa år kommer, enligt prognoserna, avgifterna för utländska studenter FOTO: Torbjörn Bergkvist utanför EES området att leda till en halvering av ansökningarna från dem som VHS hanterar från till , säger Tuula Kuosmanen, chef för VHS enhet för Antagningsproduktion. Universiteten och högskolorna kalkylerar med att de minskande årskullarna av svenska ungdomar inte kommer att få genomslag i ansökningarna. Lärosätena tror inte det kommer att påverka söktrycket så mycket de närmaste åren. Många ungdomar skjuter ju fram ansökan till högskolan något år efter studentexamen så de stora årskullarna fortsätter att Tuula Kuosmanen, chef VHS enhet för Antagningsproduktion påverka flera år framåt. När det gäller förstagångssökande svenska studenter läsåret 2011 räknar inte VHS med stora skillnader, utan att de sökande blir ungefär lika många som årets cirka nya sökande. Det kan bli sökande fler eller färre, men inga stora skillnader. Däremot förväntar sig VHS att det kan bli en avmattning i antalet studenter Det beror också på hur konjunkturen utvecklas. Vad som dessutom påverkar är hur lärosätena kommer att agera när det införs avgifter för utländska studenter och hur det kommer att påverka utbudet av masterskurser, säger Tuula Kuosmanen. Enligt de prognoser från högskolor och universitet som Högskoleverket analyserat kalkylerar flera lärosäten med att minsk Universitetsläraren 14/

14 Fler människor i arbete akadem Fler människor i arbete. Det är den viktigaste valfrågan för 94 procent av Sveriges akademiker. På andra plats kommer ökad kvalitet i utbildningssystemet där 86 procent svarar mycket eller ganska viktig. Varannan akademiker tycker att sänkt skatt på arbete är viktigt. Men bara var tredje prioriterar höjda skatter för mer resurser till offentlig sektor. text: Göran Sten Detta och mycket annat finns att läsa i den valundersökning bland Sveriges akademiker, som Saco genomfört tillsammans med Novus Opinion inför den 19 september. En klar majoritet av de tillfrågade tror att Alliansregeringen är bäst på att genomföra de viktiga frågorna om fler människor i arbete och ökad kvalitet i utbildningssystemet. När det gäller fortsatt sänkta skatter på arbete är förtroendet överväldigande, här litar 9 av 10 akademiker mest på Alliansen. För de rödgröna är akademikernas förtroende störst (90 procent) när det gäller förmågan att höja skatter för att tillföra resurser till offentliga sektorn. De förväntas också vara bäst på att minska löneskillnader mellan kvinnor och män (66 procent), att få ner ohälsotalen i arbetslivet (57 procent) och bättre integration av invandrare på svensk arbetsmarknad. Högskolan, barnomsorgen och sjukvården är de samhällsområden som idag fungerar bäst. I särklass sämst bara 2 procent svarar bra är vi, enligt akademikerna, på integration. Två av tre i undersökningen är också positiva till en fortsatt utbyggnad av högskolan. Saco kommenterar: Utbyggnaden av högskolan har varit nödvändig och bra. Men ytterligare utbyggnad är bara önskvärd om en hög kvalitet i undervisningen kan garanteras. Tre av fyra anser att de ekonomiska villkoren för studenterna bör förbättras. Lika stor andel vill också satsa mer offentliga medel på att stärka forskningen. Majoriteten tror på en bättre ekonomisk utveckling i Sverige det kommande året. Även arbetsmarknaden förbättras och nästan 7 av 10 tror på möjligheten till personlig utveckling i arbetslivet. Fortsättning från föregående sida ningen av antalet studenter på engelskspråkiga utbildningar kan ersättas av ökad rekrytering till svenskspråkiga program. Sammantaget räknar lärosätena optimistiskt med att antalet studenter de kommande läsåren, 2011 och 2012, kommer att ligga på nästan samma nivå som 2010, alltså en bra bit över vad som täcks av de sammanlagda takbeloppen. Prognosen kompliceras av att enligt budgetproposition för 2010 bör takbeloppen tillfälligt minskas med 111 miljoner kronor läsåret 2011 på grund av att studenter från så kallat tredje land ska betala för studierna. (Budgetpropositionen för 2010, Utbildning och Universitetsforskning, sid ) Men det är oklart hur stor minskningen av takbeloppen blir åren efter 2011, det återstår att se, säger Marie Kahlroth. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är den tillfälliga ökningen av takbeloppen som regeringen införde för 2010 och Eftersom högskolor och universitet, enligt prognoserna, planerar att utbilda nästan lika många studenter också läsåret 2012 verkar de kalkylera med att de utökade takbeloppen ska finnas kvar. I prognoserna har också lärosätena framfört många önskemål om att utökningen av antalet högskoleplatser ska permanentas. Den stora ökningen i antalet högskoleplatser kommer att bli svår att dra ned snabbt, särskilt om utökningen har skett på fleråriga utbildningsprogram. Om lärosätena inte får behålla de utökade basbeloppen håller det inte att utbilda så många, det kommer att bli alldeles för kostsamt för dem, säger Marie Kahlroth. l Dags att köpa nytt? Med vårt medlemslån kan det bli verklighet. Medlemslånet är framtaget för dig som är medlem i ett SACO förbund. Lånet har färdigförhandlade villkor vilket innebär en förmånlig ränta * och borttagna avgifter. I lånet ingår dessutom ett av marknadens bästa liv- och betalskydd, utan extra kostnad. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * Effektiv ränta 4,59 % (augusti 2010) 18 Universitetsläraren 14/2010

15 ikernas viktigaste valfråga Hälften av akademikerna tycker att ersättningen från a-kassan bör höjas. Akademikerna har lågt förtroende för Arbetsförmedlingen. 88 procent tror att egna nätverk och kontakter är viktigaste vägen till nytt jobb. Hälften skulle lita till bemannings- och rekryteringsföretag. Men bara en av fem tror på viktig hjälp från Arbetsförmedlingen. 6 av 10 akademiker anser att de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan människor i Sverige ökar. Samtidigt instämmer 2 av 3 i att löneskillnaderna för jobb med olika kvalifikationsnivåer bör öka. 9 av 10 menar också att högskolestudier bör löna sig bättre. Saco kommenterar: Lönespridningen i dagens Sverige är alltför liten. Den som väljer att ta ansvar, förkovra sig och bidra till produktivitet bör också kunna höja lönen trefalt under sitt arbetsliv. Minskade löneskillnader mellan kvinnor och män är det enskilt viktigaste för jämställdheten, menar akademikerna. För att nå dit är det viktigast med fackligt arbete, fler kvinnliga chefer och informationsinsatser riktade till studenter. Minst viktigt är kvotering av kvinnor till börsbolagens styrelser och individuell föräldraförsäkring. Saco kommenterar: Löneskillnaderna mellan akademikermän och akademikerkvinnor minskar alldeles för långsamt. Akademikers kunskaper ska komma till nytta, utbildning, ansvar, erfarenhet och prestationer ska löna sig oavsett kön. l Rädda liv i Pakistan Läkarmissionens partner på plats har redan delat ut mat, kokkärl, hygienartiklar och presenningar till tusentals drabbade familjer. Men behoven är ofattbart stora. Din insats behövs. Sätt in din gåva på Skriv Pakistan på talongen. FLOD Du kan också köpa hygienpaket eller kökspaket till de drabbade på Webaidshop.se. Miljontals människor har förlorat allt. Du kan hjälpa några av dem. Tack. Eller SMS:a FLOD till 72930, så skänker du 50 kronor till vår katastrofinsats i Pakistan. Universitetsläraren 14/

16 INSÄNT Några synpunkter Fd rektorn vid Försvarshögskolan, Mats Ericson, för svarar i ett inlägg (Universitetsläraren nr 12/2010) sitt beslut att skilja mig från min befattning som institutionschef, vilket, enligt honom själv, bidrog till att han blev av med rektorsjobbet. Han påstår att jag är en person som på ett dokumenterat sätt upprepade gånger har trakasserat och kränkt andra anställda. I samband med ett löne samtal den 9 oktober 2009, gavs jag det överraskande beskedet om rektors beslutsavsikt att jag snarast skulle skiljas från min chefsbefattning. Vid detta möte fanns inget dokumenterat underlag som stöd för rektors ställningstagande. Inte heller vid följande sammanträden mellan rektor och de fackliga företrädarna vid FHS presenterades någon dokumentation av mitt påstådda beteende. Min personal blev mycket upprörd över de besked om mitt påstådda agerande och min framtid som rektor kommunicerade på intranätet den 15 oktober. Genom mitt fackliga ombuds försorg, förbundsjurist Carl Falck, blev all dokumentation i ärendet allmän handling den 7 december. Rektor motsatte sig i det längsta att så skulle ske, men detta var ett absolut krav från arbetstagarens sida. Den så kallade dokumentationen, som påstods ha utgjort ett underlag för rektors besked av den 9 oktober, var en efterhandskonstruktion och är daterad den 6 november I skriften anklagades jag för mitt handlande vid två tillfällen första halvåret 2008, 415 s, trådbundet hårdband För första gången. Åtta klassiska mästerverk om krigskonst i en volym. Denna bok är oumbärlig för alla som har någon form av ledarroll. Texterna bör läsas flera gånger då varje läsning ökar förståelsen och ger större uppskattning av djupet i de ofta förrädiskt enkla formuleringarna. 319: (rek. pris 437: ) Beställ denna bok och andra från Santérus Förlag på: Skriftserien Kairos publicerar klassiska översatta texter som ger en fördjupning inom estetiska ämnen. Serien omfattar nu tretton volymer som används som kurslitteratur vid högskolor och universitet. Kairos nr 1: Konsten och konstbegreppet innehåller klassiska texter av fundamental betydelse för dagens förståelse av konstbegreppet och dess historia. Hft, 184 s, femte tryckningen. Finns i bokhandeln. Se även (fliken Konst). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel Språkgranskning Jag heter Maria Hedman och språkgranskar ar klar, avhandlingar, presenta oner och konferenspapper på engelska. Jag har juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet, utbildning från Harvard University, en bachelor-examen i engelska från Louisiana State University, 15 års erfarenhet och engelska som modersmål. Priser: 499 kr/ m. språkgranskning. 2 kr/ord översä ning. Moms 25% llkommer. Har F-ska ebevis. Maria Hedman Översä ning och Språkgranskning Storgatan 66B, Ulricehamn, , SWENGLISH? Öka dina chanser att uppmärksammas internationellt! Artiklar, avhandlingar, konferenspapper m.m. förbättras avsevärt av professionell och erfaren språkgranskare med engelska som modersmål. Goda referenser från LU, Mah, UU, KI och andra svenska universitet. 650 kr/tim. Provsida korrigeras kostnadsfritt. Vi erbjuder också tematiska work-shops för internationell publicering. Teddy Primack, PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / Attorney with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: 375 kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) 20 Universitetsläraren 14/2010

17 vilka berörde en styrelseledamot samt en överste och institutionschefskollega, samt vid samtal med FHS prorektor på hennes tjänsterum i september En person, av de tre som utpekades som offer för mina trakasserier, var inte medveten om sin roll i ärendet. När väl akten blev offentlig, ifrågasattes dess innehåll starkt av denna person, som kände sig gravt utnyttjad av rektor. Tvärt emot rektors offentliga påståenden om mitt sätt att behandla mina medarbetare har en opartisk utredning av BETANIA fastslagit att genom rektors handlande har en tidigare väl fungerande arbetsmiljö av drygt 60 anställda slagits i spillror. En begäran om arbetsmiljöåtgärd inlämnades av skyddsombudet i efterföljd av ett hetsigt möte mellan rektor och institutionens personal den 28 oktober. Både civila och militära lärare har slutit upp och visat sitt starka stöd för mig i denna förfärliga situation. Rektor saknade saklig grund i ärendet mot mig när hans beslutsavsikt delgavs mig, mitt fackliga ombud och min personal. Han undanhöll i det längsta denna brist på dokumentation om mina påstådda handlingar för sin styrelse, för skolans anställda samt nu senast för läsare av denna tidskrift. I stället efterkonstruerades en anklagelseakt mot mig, där han även drog in andra människor utan deras vetskap. Om någon har utfört kränkande handlingar i detta ärende så är det Mats Ericson. Bengt Sundelius professor i statskunskap vid Uppsala universitet Avslutas Ord står mot ord när det gäller händelseförloppet på Försvarshögskolan. Båda parter har fått komma till tals. diskussionen avslutas i Universitetsläraren och får nu fortsätta i något annat forum. Redaktionen Replik till Socialstyrelsen I ett debattinlägg (Universitetsläraren nr 10 11/2010) ville vi sex professorer i socialt arbete, Lunds universitet rikta uppmärksamheten på att representanter för Socialstyrelsen använde myndighetston i sina synpunkter på vad vi som akademiska forskare borde forska om och med vilka metoder. Sundell m fl replikerar (Universitetsläraren nr 12/2010) under föregiven anledning att vårt debattinlägg innehåller sakfel. Vi finner dock inga påpekanden av sådana. Bara den som anser sig sitta inne med det enda rätta vad gäller forskningsmetoder och annat kan komma på att kalla den andres synpunkter för sakfel när det så uppenbart handlar om olika vetenskapsideal och idéer om vad forskning kan och bör vara bra för. Jo, vi finner en punkt där vi tycks ha haft fel i sak. Vi tyckte det var lite kul att en Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-post: av dem vi debatterade med (Tegnell) hade titeln chef för avdelningen för kunskap (det stod så i brevet vi reagerade på). I repliken på vårt debattinlägg är titeln nu: chef för avdelningen för kunskapsstyrning. Det förefaller mer adekvat. I svaret till oss ges två exempel på övergrepp mot människor, ett som heter nedläggning där någon dog och ett annat som liknar vad som väl nästan är förbjudet i lag: fostran genom att skrämma vettet ur folk. Vi anser visst att vi och våra doktorander har all anledning att granska sådana behandlingsmetoder och hur det kan komma sig FoU-LEDARE med forskarutbildning Universitetslektorer i medieteknik Läs mer om anställningen på Lnu.se DEBATT att de används. Men vi anser inte att de blir mer etiska eller acceptabla i den mån de eventuellt skulle visa sig effektiva i syfte att skapa välanpassade med borgare. Kan inte Socialstyrelsen fördöma metoder av det slaget p g a dess bristande anständighet och respekt för människor, utan att förlita sig på kontrollerade experiment? ROSMARI ELIASSON-LAPPALAINEN PER GUNNAR EDEBALK ANNA MEEUWISSE SUNE SUNESSON KERSTIN SVENSSON HANS SWÄRD PROFESSORER I SOCIALT ARBETE, LUNDS UNIVERSITET Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Universitetsläraren 14/

18 Universitetslektor i psykologi Till Institutionen för beteendevetenskap och lärande söker vi en universitetslektor i psykologi. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 6 oktober 2010 Vi söker en: Lektor med inriktning mot arbetslivsfrågor LiU För mer information se: Lediga anställningar på vår hemsida fotograftina.se 5 universitetslektorer i företagsekonomi Avdelningen för företagsekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) söker fem universitetslektorer: Externredovisning dnr LiU Finansiering dnr LiU Marknadsföring dnr LiU Ekonomistyrning (2 st) dnr LiU samt Mer information finns på Sista ansökningsdag är 15 oktober Mittuniversitetet söker till Institutionen för samhällsvetenskap och Institutionen för teknik och hållbar utveckling 5 licentiander Tre licentiander i Företagsekonomi, ref.nr MIUN 2010/1298 En licentiat i Sociologi, ref.nr MIUN 2010/1299 En licentiat i Kvalitetsteknik, ref.nr MIUN 2010/1300 Upplysningar: Företagsekonomi Docent Yvonne von Friedrichs, , Sociologi Professor Lars-Erik Wolvén, , Kvalitetsteknik Doktor Ingela Bäckström, , Prefekten vid Samhällsvetenskapliga institutionen Susanna Öhman, Övrigt om anställningarna se Ansökan: Till registrator ställd ansökan, märkt med Ref nr., jämte styrkt meritförteckning, kopior av betyg och examensbevis samt de handlingar sökanden önskar åberopa skall senast ha inkommit under adress: Mittuniversitetet, Registrator, Sundsvall. Mittuniversitetet har drygt studenter och campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Vi erbjuder 50 program, 30 magister-/masterprogram och 750 kurser inom ett brett utbildningsfält, och är också en stor aktör inom distans- och nätutbildning. Mittuniversitetet omsätter 845 Mkr per år och har närmare anställda, varav 70 professorer och cirka 200 forskarstuderande. Forskningen är profilerad mot skog och fjäll inom de två tematiska områdena: Näringsliv och tillväxt respektive Livskvalitet och välfärd. 22 Universitetsläraren 14/2010

19 fotograftina.se Mittuniversitetet söker till Institutionen för humaniora vid Campus i Härnösand Lektor i svenska språket med inriktning mot svenska som andraspråk Ref.nr. MIUN 2010/662 Institutionen för humaniora är en flervetenskaplig institution. Ämnet svenska har idag examensrätt upp till och med avancerad nivå. Kursutbudet består bland annat av fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå samt kurser i lärarutbildningsprogrammen Inriktning svenska samt Inriktning svenska som andraspråk. En betydande del av undervisningen bedrivs på distans. Upplysningar lämnas av lektor Elzbieta Strzelecka, tfn , och prefekt Tomas Berglund, tfn För mer information om anställningarna ansökan m.m. se Sista ansökningsdag är 11 oktober Mittuniversitetet har drygt studenter och campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Vi erbjuder 50 program, 30 magister-/masterprogram och 750 kurser inom ett brett utbildningsfält, och är också en stor aktör inom distans- och nätutbildning. Mittuniversitetet omsätter 845 Mkr per år och har närmare anställda, varav 70 professorer och cirka 200 forskarstuderande. Forskningen är profilerad mot skog och fjäll inom de två tematiska områdena: Näringsliv och tillväxt respektive Livskvalitet och välfärd. Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet söker 12 doktorander Lediga platser i utbildningen på forskarnivå finns inom ämnena: finska historia journalistik konstvetenskap medie- och kommunikationsvetenskap slaviska språk spanska teatervetenskap tvåspråkighetsforskning Sista ansökningsdag är den 15 oktober Närmare information finns på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet söker 9 doktorander till Forskarskolan i kulturhistoriska studier 9 doktorander till Forskarskolan i språkvetenskap Sista ansökningsdag är den 15 oktober Närmare information finns på Utbildning och forskning på högsta nivå i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. Utbildning och forskning på högsta nivå i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetsläraren 14/

20 Utbildningsledare vid Filosofiska fakultetens kansli Utbildningsledaren skall i samverkan med fakultetens styrelse, berörda utbildningar och institutioner, studerande samt anställda inom Filosofiska fakultetens kansli, bidra till att utveckla fakultetens utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskarutbildning. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 4 oktober 2010 Umeå universitet söker... Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de anställda och studenter som valt oss. För oss är det självklart att sträva efter jämställdhet och mångfald. Vi samarbetar gärna med näringsliv och organisationer i regionen och övriga världen. Tillsammans står vi inför spännande utmaningar och stora möjligheter. 8 doktorander vid Genusforskarskolan med tillträde fr o m Dnr LiU inom huvudområdet historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, dnr inom huvudområdet psykologi inom området genus och psykisk hälsa i intersektionella psykologiska perspektiv, dnr Universitetslektor i odontologisk materialvetenskap Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskaps områden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökande tryck och Nobelpris om. med placering vid institutionen för odontologi Ref.nr: E /10 Sista ansökningsdag: För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: inom huvudområdet rättsvetenskap med inriktning mot genus och rätt, dnr inom huvudområdet statsvetenskap vid statsvetenskapliga institutionen, dnr inom huvudområdet informatik inriktning mot genus, design och innovation, dnr inom huvudområdet sociologi med inriktning mot arbetsliv, ohälsa och rehabilitering, dnr inom huvudområdet företagsekonomi med inriktning mot genus inom antingen marknadsföring, organisation/ledning eller entreprenörskap, dnr inom huvudområdet idrottsmedicin, dnr Forskarutbildningen innebär ett samarbete mellan forskarutbildningsämnena och Genusforskarskolan och avhandlingsprojektet skall ha en genusvetenskaplig inriktning. Forskarskolans verksamhet är förlagd till Umeå centrum för genusstudier (UCGS) vid Umeå universitet. Din ansökan, märkt med respektive dnr, ska vara inkommen till Umeå universitet, Registrator, Umeå, senast Läs mer på: 24 Universitetsläraren 14/2010

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund Sveriges universitetslärarförbund / Box 1227 / 111 82 Stockholm tel: 08-505 836 00/fax: 08-505 836 01 / e-post: kansli@sulf.se SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SULF:s lönebilaga

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Att använda Saco Lönesök

Att använda Saco Lönesök Manual Saco Lönesök 2010 Att använda Saco Lönesök - presentation av funktionerna. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Uppsala universitet Rektor Box 256 751 05 Uppsala

Uppsala universitet Rektor Box 256 751 05 Uppsala Uppsala universitet Rektor Box 256 751 05 Uppsala Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur och det samhälle vi lever i.

Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur och det samhälle vi lever i. Verksamhetsplan 1(5) Vision STR-T är ett riksförbund för alla tornedalingar, lantalaiset m.fl. Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) DIK har tagit del av departementspromemorian Högskolestiftelser en ny verksamhetsform

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer