Kandidatexamensarbete i Flygteknik
|
|
- Karl Hansson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2019 Kandidatexamensarbete i Flygteknik Elflygplan, en konceptuell design MAX BERGSTRÖM JONA SANDGREN KTH SKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAP
2 Bachelor Thesis in Aeronautics Electric aircraft, a conceptual design Max Bergström, maxbergs@kth.se Jona Sandgren, jsandg@kth.se 6 juni 2019
3 Abstract This report of a conceptual design of an electric driven aircraft was driven with the goal of making the flying sector more environmentally viable. The designated mission was chosen freely for the airplane. The result became a short distance plane with a range of 500 km, seating for eight passengers, primarily aimed towards companies. It was decided that the plane would have its cruising altitude at 4500 m, with a cruising speed of 280 km/h and have a short takeoff and landing distance. The airplane would be able to climb with a vertical speed of 6.67 m/s and have a stall speed of 150 km/h. From the specifications and the assumptions regarding different variables, the fuel weight and total weight was decided to be 2654 kg and 8294 kg respectively. The range of a corresponding aircraft driven with fossil fuels were calculated to be 2070 km. A constraint diagram was then constructed based on five chosen requirements. From this diagram the least power to weight and the highest possible wingloading was determined. A point slightly higher than the least required power to weight was chosen, leading to the engines needing to produce 1900 hp at takeoff. The wing area could be calculated from the decided wingloading and it ended up at 44 m 2 with a wingspan of 23.8 m because of a previously chosen aspect ratio. The length of the fuselage was calculated to be 16.2 m and its effective diameter 2.03 m. Finally an initial layout could be developed where a relationship between the wing and horizontal stabilizer was calculated and the center of gravity for the airplane was placed. The final airplane has a longer wingspan, is heavier and has a shorter range than what similar aircraft that are not driven with electricity have. It can be seen that the cruise speed can be increased above the 280 km/h in the constraint diagram, but the specified requirements were met, which was the main priority.
4 Sammanfattning Med målet att göra flygsektorn grönare ur utsläppsperspektiv gjordes i denna rapport en konceptuell design av ett flygplan drivet på elektricitet. Flygplanets avsedda uppdrag samt krav utifrån detta valdes fritt. Resultatet blev ett kortdistansplan, 500 km räckvidd, med plats för åtta passagerare framförallt riktat mot företag. Det kravställdes även att planet skulle flyga på 4500 meters höjd med en hastighet på 280 km/h och behöva en kort start- och landningsbana. Planet skulle också kunna klättra med en hastighet på 6,67 m/s och överstegringsfarten bestämdes till 150 km/h. Utifrån kraven och antaganden gällande diverse andra variabler kunde sedan flygplanets bränslevikt och totalvikt bestämmas till 2654 kg respektive 8294 kg. Räckvidden på ett motsvarande plan drivet med fossila bränslen beräknades då till ungefär 2070 km. Ett begränsningsdiagram kunde sedan konstrueras baserat på fem utvalda krav. Ur detta diagram kunde det avläsas vad motorernas dragkraft delat med planets vikt samt vad kraften per kvadratmeter på vingarna minst behövde vara. En punkt något högre än minsta möjliga användes sedan för att ta fram att motorerna måste kunna producera 1900 hästkrafter vid start. Med den bestämda vingbelastningen kunde nödvändig vingarea beräknas till 44 m 2 med ett vingspann på 23,8 m, då ett sidoförhållande tidigare hade valts. Flygplanskroppens längd kunde även beräknas till 16,2 m och dess effektiva diameter på 2,03 m. Slutligen kunde en initial layout tas fram där ett förhållande mellan vingar och horisontella stabilisatorn beräknades samt en eftersökt placering av planets masscentrum. Det resulterande planet har ett längre vingspann, är tyngre och kan färdas kortare än liknande motsvarigheter som inte drivs på elektricitet. I constraint diagrammet kan det ses att det går att åka snabbare i marschfart än utsatt hastighet på 280 km/h, men de satta kraven kunde uppnås vilket var huvudmålet.
5 Innehåll 1 Introduktion Bakgrund Problem Krav Fördelar, etik och hållbarhet Metodik Antaganden Resultat Viktberäkningar Batterikvot Tomvikt, startvikt, batterivikt Jämförelse med ekvivalent fossildrivet flygplan Begränsningsdiagram Initial dimensionering Vinge Flygplanskropp Stabilisator Layout och masscentrum Diskussion Insamling av krav Reflektion Framtida arbete Slutsats 12 5 Källor 13
6 Kapitel 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Flygplan har länge tillåtit människor och materia att transporteras fort och säkert mellan olika destinationer runt om i världen. Det stora bakslaget med att flyga är dock utsläppen, och med att försöka göra ett eldrivet flygplan kan det teoretiskt sett vara möjligt att flyga utan några utsläpp. 1.2 Problem För att kunna göra ett eldrivet flygplan behöver distansen sänkas och nyttolasten sänkas, då energidensiteten i batterier är mycket lägre jämfört med fossila bränslen. Ett lämpligt flygplan som skulle kunna klara av detta är ett mindre flygplan som åker bland närbelägna städer, till exempel London - Amsterdam eller Tokyo - Osaka. Kravspecifikationen som först togs fram bestod av följande krav: Krav Nyttolast (W P L ) - 8 passagerare med 10 kg bagage vardera, totalt 680 kg Besättning (W C ) - 2 piloter, totalt 170kg Räckvidd km (270 nm) Loiter - 20 min Flyghöjd m (15000 ft) Marschfart km/h (150 kt) Stighastighet - 6,67 m/s (1300 ft/min) Överstegringsfart km/h (80 kt) Start- och landningssträcka m markdistans (1600 ft) Motortyp - kanaliserad fläkt (elmotor) Uppdragsprofil 1. Taxi - 15 min 2. Startup - 3 min 3. Takeoff upp till 1500 fot - 5 min 4. Maximum continues thrust upp till fot - 10 min 5. Cruise min 6. Descent till 2500 fot - 15 min 7. Loiter - 20 min 8. Landing - 5 min 9. Shutdown/Taxi - 5 min 1
7 KAPITEL 1. INTRODUKTION Fördelar, etik och hållbarhet Eftersom ett elflygplan kan transportera människor med ett väldigt lågt miljömässigt avtryck kan detta flygplan framgångsrikt användas i framtiden då fossildrivna plan möjligen blir beskattade allt högre. Då det även byggs med vanliga konstruktionsmetoder kan mycket utav flygplanet återvinnas vid dess slut. 1.4 Metodik Framtagningen utav flygplansdesignen gjordes med hjälp utav seminarier där relevanta tillvägagångssätt och ekvationer gicks igenom. Kravspecifikationer valdes för att sedan få fram vikter som i sin tur ledde till ving- och stabilisatordimensioner. Efter detta togs prestandaparametrar fram. Allt detta går ihop till att ge en preliminär storlek på flygplanet. Det sista som gjordes var att få fram de olika konfigurationerna för flygplanet som även bestämmer vart masscentrum behöver befinna sig. 1.5 Antaganden Antaganden om utveckling till år 2030 som används för att nå krav. Då effektiviteten utav en kanaliserad fläkt är lägre vid marschfart och högre vid låga hastigheter har antagandet gjorts att effektiviteten för marschfart är 0,75 och för start 0,85. Energidensiteten för litiumjonbatterier antas öka till 350 Wh/kg till 2030, som skulle motsvaravara en ökning på 3,5 % per år, vilket kan anses vara ett konservativt antagande. All energi som finns i batteriet går att ta ut med obegränsad effekt. Då energidensiteten kan anses vara i underkant, kan antagandet om att all energi går att ta ut balansera ut dessa två antaganden. För atmosfärsberäkningar har den internationella standardatmosfären (ISA) använts (Engineering Toolbox, 2005).
8 Kapitel 2 Resultat 2.1 Viktberäkningar För att få en första uppskattning av flygplanets startvikt behövdes nyttolasten, batterikvot och tomviktskvot. Nyttolasten bestämdes i kraven, medan kvoterna beräknades med hjälp av semiempiriska metoder Batterikvot För att få ut en rimlig batterikvot (m batt /m) som motsvarar bränslekvoten (W F /W TO ) för ett fossildrivet flygplan används (Raymer, s.757, 2018) m batt m = Rg. (2.1) L ηe Här används räckvidd (R) enligt specifikationer, verkningsgraden, η, skattades med antaganden om batteriers och de kanaliserade fläktarnas verkningsgrad och specifik energi (E ) togs fram med antaganden om batteriutveckling från kapitel 1.5. Lyftkraft per luftmotstånd ( L D ) valdes till 22 för att få en batterikvot mellan 0,3 och 0,4. Sidoförhållande (AR) beräknades sedan med hjälp av Raymers kapitel L/D estimation (Raymer, 2018). Där visas att L AR = K LD D max S wet /Sref. (2.2) Där K LD är en koefficient för att anpassas för olika flygplanstyper och är 13 för flygplan med högt AR. Ett värde för det våta areaförhållandet (S wet /Sref ) valdes till 4,5 baserat på hur flygplanet förväntades se ut. Samtliga värden för ekvation 2.1 ses nedan, där sidoförhållandet bestämts för eftersökt lyftkraft per luftmotstånd enligt Raymer (s.40, 2018). D Tabell 2.1: Ingående och resulterande parametrar för batterikvotsräkning där index b, m och t för de olika verkningsgraderna står för batteri, motor respektive total Parameterförtydligande Parameter Värde Planets räckvidd R 500 km Gravitationsaccelerationen g 9,81 m/s 2 Lyftkraft per luftmotstånd L/D 22 Verkningsgrad för batterier η b 0,85 Verkningsgrad för motorer η m 0,75 Sammanlagd verkningsgrad η t 0,6375 Specifik energi för batterier E 350 Wh/kg Batterivikt delat med totalvikt m batt /m 0,32 Sidoförhållande för vingarna AR 12,9 3
9 KAPITEL 2. RESULTAT Tomvikt, startvikt, batterivikt För att sedan få ut det batteridrivna planets tomvikt (W E ), startvikt (W TO ) och slutligen bränsleeller batterivikt (W F ) användes en semi-empirisk metod (Raymer, s.29-31, 2018) med två ekvationer för att lösa ut de två förstnämnda variablerna. W E /W TO = A (W TO ) C (2.3) W TO = W PL + W C 1 W F W TO W (2.4) E W TO Konstanterna A och C i ekvation 2.3 togs ur en empiriskt framtagen tabell i Raymer och de visas i tabell 2.2. Tabell 2.2: Empiriska parametervärden för beräkning av tomviktskvoten (Raymer, s.31, 2018) W E /W TO = A (W TO ) C A [W TO in kg] C General aviation - twin engine 1,40-0,10 Den sista variabeln, W F, fås sedan med hjälp av batterikvoten som tidigare beräknats (i del 2.1.1) och samtliga resultat visas i tabellen nedan. Tabell 2.3: Beräknade vikter och viktkvoter för det eldrivna flygplanet där W E /W TO benämns tomviktskvot och W F /W TO bränslekvot Parameterförtydligande Parameter Värde Total vikt vid start W TO 8294 kg Tomvikt (endast planet) W E 4709 kg Bränslevikt (endast batterierna) W F 2654 kg Andel av startvikt som är tomvikt W E /W TO 0,57 Andel av startvikt som är bränslevikt W F /W TO 0, Jämförelse med ekvivalent fossildrivet flygplan Som jämförelse kontrollerades även vilken räckvidd ett liknande plan drivet med fossila bränslen skulle få. Först beräknades då det bränslet som var tillgängligt då standardvärden för start, landning, taxi, etc. dragits bort, dessa ges i tabell 2.4. Tabell 2.4: Standardvärden för bränsleförbrukning (Roskam, 2005) Engine startup Taxi Take-off Climb Cruise Loiter Descent Landing Taxi Business Jet 0,990 0,995 0,995 0,980 TBD TBD 0,990 0,992 Sedan löstes total bränsleanvändning för en flygning, W end /W 0, ut ur ekvationen W F W TO = 1.06(1 W end W 0 ) (2.5) och dividerades med samtliga värden ur tabell 2.4. Resultatet är bränsleförbrukningen vid cruise, W 2 /W 1, och det inverteras innan det sätts in i Breguets räckviddsekvation, R = vl CD ln(w 1 W 2 ). (2.6) Marschhastigheten v samt den specifika bränsleförbrukningen C togs ur kravspecifikationen respektive från exempelvärde för en lämplig motor, low-bypass turbofan", enligt tabell 2.5. Tabell 2.5: Referensvärden för specifik bränslekonsumtion (Raymer, 2018) Example SFC [1/h] Cruise Loiter Turbofan low-bypass 0,8-1,1 0,7
10 KAPITEL 2. RESULTAT 5 Faktorn L/D togs ur tabell 2.1 men behövde multipliceras med en faktor, 0, 866, för att jetmotorer inte får ut maximal lyftkraft över motstånd, L/D, vid marschfart. Ekvation 2.6 ger då att det ekvivalenta fossildrivna planet skulle få räckvidd 2.2 Begränsningsdiagram R 2070 km. (2.7) När ett flygplans motorer ska dimensioneras måste kraven på dem vara satta, vanligen med hjälp av ett så kallat constraint diagram. I ett sådant diagram är x-axeln flygplanets vikt delat med vingarea, även kallad wingloading, betecknat med W/S och y-axeln betecknas T/W för dragkraft delat med flygplansvikten, på engelska thrust-to-weight. Kurvor som representerar flera olika flygkonfigurationer, från kravspecifikationen, sätts in i diagrammet för att se vilka fall som är dimensionerande och vilka värden W/S och T/W får. I detta fall valdes fem olika fall att studeras och dessa var sväng vid marschhastighet: stighastighet: marschhastighet: krav på startbanelängd: T/W = T/W = q T/W = V V V [ C Dmin W/S + K + C Dmin q W/S ( ) ] 2 n W, (2.8) q S + K q ( ) 1 T/W = q C Dmin + K W/S q ( ) W, (2.9) S W S, (2.10) V LOF 2 + q C ( DTO + µ 1 q C ) LTO, (2.11) 2g S G W/S W/S och överstegringshastighet: W/S = 1 2 ρv2 C Lmax. (2.12) Ekvationer har tagits ur Snorri Gudmundssons bok General Aviation Aircraft Design (2013). För varje ekvation används parametrar för flygplanets aktuella tillstånd, till exempel att vid marschhastighet är hastigheten kravställd. Det dynamiska trycket, q, beror på höjd och hastighet för respektive fall. Motståndskoefficienten C D valdes utifrån vad tidigare flygplan utav samma sort har haft och det fås olika C D vid marsch på 0,02 respektive start/landning där ställ och klaffar är utfällda på 0,03 (Raymer, s.135, 2018). Lastfaktor n beskriver hur många g-krafter som planet belastas med. En bankningsvinkel på 60 har kravställts för stationär sväng med konstant höjd och fart. Detta motsvarar lastfaktor 2 vilket innebär en nödvändig lyftkraft är dubbla tyngdkraften (mg). Lyftmotståndsfaktorn K beror på sidoförhållandet och Oswalds effektivitetsfaktor, e, enligt K = 1 πare. Oswalds effektivitetsfaktor, e, valdes från Raymer (s.444, ekv 12.48, 2018) till 0,68. Markfriktionskonstanten µ valdes till 0,04 vilket motsvarar torr asfalt (Raymer, s.672, 2018). Markrullningssträckan S G valdes från specifikation i del 1.2.1, till 500 m. Lyftkraftskoefficienten C L valdes utifrån vad tidigare flygplan utav samma sort har haft (Roskam, s.91, 2005). Det är C Lmax på 1,8 vid överstegring utan klaff och C L,TO på 2,2 vid startkonfiguration. Vertikal- och horisontell hastighet (V V & V ) valdes från specifikation. Tröskel- och stighastighet valdes till V TO = 1, 1V stall & V CL = 1, 2V stall enligt Raymer (s.673, 2018). Resulterande constraint diagram för thrust-to-weight respektive powerto-weight visas i figur 2.1 och 2.2.
11 KAPITEL 2. RESULTAT 6 Figur 2.1: Constraint Diagram med Thrust-to-Weight Figur 2.2: Constraint Diagram med Power-to-Weight
12 KAPITEL 2. RESULTAT 7 För att konvertera thrust till power multipliceras thrust med aktuell hastighet och divideras med propellerns effektivitet. Propellern, eller i detta fall den kanaliserade fläkten, har en effektivitet η p på 0,85 vid start och 0,75 vid marsch (Raymer, s.316, 2018). Från figurerna togs det fram att dimensionerande fall för motor och vinge är starten respektive flygning vid havsnivå. Vingbelastningen valdes så hög som möjligt för att minimera vingarea med bivillkoret att flygning nära överstegringsfart skall vara möjligt för samtliga konfigurationer. Detta innebär att lägst W/S väljs. Kraven för den valda designpunkten blev därför enligt tabell 2.6. Tabell 2.6: Krav avläst ur constraint diagrammen för vald designpunkt, där index TO syftar på start och clean på normal flygning (T/W ) TO 0.3 (T ) TO 24.4 kn (P/W ) TO 17 (P ) TO 1400 kw (1900 hp) (W/S) clean 1850 N/m Initial dimensionering Storlekar och placering av vingar, stabilisatorer och motorer är viktigt att räkna på för att kunna uppskatta placering av flygplanets masscentrum och se till att den hamnar så att planet blir stabilt Vinge För att beräkna flygplanets (ving)referensarea, S ref, användes vingbelastningen från tabell 2.6 samt startvikt från tabell 2.1.2, vilket gjorde det möjligt att även ta fram vingspannet, b, med hjälp av tidigare bestämt sidoförhållande (AR) från tabell 2.1. Beräkningarna gav S ref = W TO (W/S) 1 clean = 44, 0 m2 (2.13) b = AR S ref = 23, 8 m. (2.14) Det valdes att vingarna inte skulle ha en svepning, då kravsatt marschhastighet är låg relativt ljudhastigheten, men att den ska avsmalna mot vingspetsarna. Avsmalningen valdes så att roten var dubbelt så lång som spetsen, motsvarande en avsmalningsfaktor λ = 0, 5, för att efterlikna den eftertraktade elliptiska vingbelastningen Raymer (s.84, 2018). För att öka stabilitet vinklas vingarna uppåt fem grader, detta kallas även dihedral och har bestämts med hjälp av Raymer (s.89, 2018) Flygplanskropp Längden på flygplanskroppen kunde sedan skattas med hjälp av tabell 2.7. Tabell 2.7: Empiriska variabelvärden för beräkning av flygplanskroppens längd (Raymer, s.157, 2018) Length = a(w 0 ) C [m] a C General aviation-single engine 0,366 0,42 Flygplanskroppens längd beräknades då till L = 0, 366(8294) 0,42 = 16, 2 m, (2.15) med W 0 = W TO från kapitel 2.1. Med hjälp av en slankhetsfaktor f s = 8 ur Raymer (s.157, 2018) togs flygplanskroppens effektiva diameter fram som d max = L/f s = 2, 03 m. (2.16)
13 KAPITEL 2. RESULTAT Stabilisator För dimensionering av horisontell och vertikal stabilisator, används semiempiriska metoder från Raymer (s.159, 2018) som ger horisontell area, S HT, samt vertikal area, S VT enligt S HT = c HTC W S W L HT, (2.17) S VT = c VTb W S W L VT. (2.18) I ekvationer 2.17 och 2.18 är konstanterna c HT och c VT givna ur tabell 2.8 och vingens area S W är densamma som i ekvation Tabell 2.8: Empiriska variabelvärden för beräkning av dimensionerna av flygplanets stabilisatorer. Båda värden minskas med fem procent innan insättning på grund av att en så kallad T-tail används (Raymer, s.160, 2018) Variabel Värde c HT 0,80 c VT 0,07 Vingspannet b W har beräknats i ekvation 2.14, C W motsvarar längden på vingens medelkorda, MAC, och längderna L HT samt L VT är avståndet mellan vingens medelkorda och medelkordan på respektive stabilisator. Medelkordans längd beräknades utifrån antagande om rektangulära vingar vilket betydde att den blev vingarean delat med vingspannet. Längderna L HT och L VT kunde estimeras till 50% av flygplanskroppens längd för ett flygplan med bakmonterade motorer och, så kallad, T-tail enligt Raymer (s.160, 2018). Beräknade värden kring stabilisatorerna finns i tabell 2.9. Tabell 2.9: Resulterande- och nya ingående värden för ekvationer 2.17 och 2.18 Variabel Värde C W 1,92 m L HT 8,10 m L VT 8,10 m S HT 7,91 m 2 S VT 8,61 m 2 Stabilisatorernas geometri togs fram med hjälp av Raymer (s.111, 2018) där areorna i kombination med area- och avsmalningsförhållanden blev de enda ingående variablerna för beräkningarna och dessa ses i tabell Tabell 2.10: Ingående variabler för beräkningar kring stabilisatorns geometri tillsammans med areor från tabell 2.9 Variabel Vertikalstabilisator Horisontalstabilisator AR 1 4 λ 0,6 0,6 På samma sätt som för vingen, ekvation 2.14, kunde sedan stabilisatorernas horisontella vingspann, b HT och vertikala höjd h VT, beräknas och kordlängd vid rot respektive spets beräknades med ekvationerna 2.19 och C root = 2S b(1 + λ) (2.19) C tip = λc root (2.20)
14 KAPITEL 2. RESULTAT 9 Då 25 % av MAC för den vertikala- och horisontella stabilisatorn antagits ligga på samma längd från vingen, se tabell 2.9, var en ekvation för längderna på respektive MAC, eller C, nödvändig. Denna togs från Raymer (s.192) och gav att C = 2 3 C 1 + λ + λ 2 root. (2.21) 1 + λ Då den vertikala stabilisatorn avslutas vertikalt men samtidigt skall ha en avsmalning enligt tabell 2.10 ger det en svepningsvinkel, VT, på 36,7 av dess kvartskorda. Den horisontella stabilisatorn skall ha samma svepning som vingarna, vilket är 0. Eftersom den horisontella och vertikala stabilisatorns MAC-kvartskorda behöver sammanfalla, kommer den horisontella stabilisatorn att vara lite framskjuten på toppen av den vertikala. Den vertikala medelkordans kvartskorda ligger 1,42 m bakom den vertikala stabilisatorns främre kant vilket resulterar i att den horisontala stabilisatorn sticker fram 48 cm framför den vertikala och avslutas 92 cm framför den vertikalas bakre avslut. Tabell 2.11, nedan, visar de uträknade värdena för den horisontella och vertikala stabilisatorns geometri. Tabell 2.11: Resulterande värden för beräkningar kring stabilisatorernas geometri Variabel Värde h VT b HT C rootht C rootvt C tipht C tipvt C VT C HT 1,47 m 5,62 m 1,76 m 3,66 m 1,05 m 2,2 m 2,99 m 1,44 m Layout och masscentrum Utformningen av flygplanet beror på placering av vingar och motorer i förhållande till kroppen. Det har bestämts i kapitel en relation mellan stabilisatorerna och vingarna och det som då återstår hur flygplanskroppen förhåller sig till dessa samt placering av motorerna. För att få stabilitet bör det totala masscentrumet ligga vid 30 % av MAC enligt Raymer (s.193, 2018). Då masscentrum behöver finnas vid ca 30 % MAC kan efter en grov uppskattning av vad de stora komponenterna väger enligt Raymer (s.568, 2018) och vart de är placerade på flygplanet, skatta var masscentrum kommer att hamna. Därefter kunde småändringar göras för att få masscentrum att sammanfalla med 30 % MAC eller något framför den punkten på grund av då ökad stabilitet. 25 % MAC utav vingarna antogs även vara masscentrum för vingarna och valdes att sammanfalla med 45 % utav kroppslängden på 16,2 m. Då L VT är längden mellan 25 % MAC för vingen och den vertikala stabilisatorn kunde sedan fenan placeras på kroppen. Det medföljde att 25 % MAC utav fena och stabilisator sammanfaller med 95 % av kroppslängden. Med en vertikal stabilisator enligt kapitel sticker denna ut 1,43 meter efter kroppens slut. Batterierna valdes att placeras mestadels i vingarna men även en del framåt i planet så att batteriernas totala masscentrum hamnade på 37 % av kroppslängden. Motorerna valdes att placeras på 78 % av kroppslängden, det gav plats både åt vingarna samt empennaget utan allt för stora problem. Masscentrum utav nyttolasten sattes på 45 % av kroppslängden då passagerarna tänks sitta längre fram i planet samt att piloterna räknades in i nyttolasten. Masscentrum utav flygplanskroppen uppskattades till att vara på 45 % av den då den antas vara homogen, men har en tyngre cockpit och ett avsmalnande bakparti bedöms 45% vara rimlig. Sammanfattningsvis estimeras totala masscentrum på 28,6 % MAC, cirka 3 cm framför 30 % MAC. En måttsatt skiss av planet visas i figur 2.3.
15 KAPITEL 2. RESULTAT 10 Figur 2.3: Ej skalenlig skiss av designat plan med utsatta mått. Längden L M motsvarar avståndet mellan planets front och motor, L W motsvarar avståndet mellan planets front och 25 % av vingkordan. Variabeln C VT är den vertikala stabilisatorns kordlängd. Längden från flygplanets centerlinje till MAC uttrycks med Ȳ och längden på MAC är skrivet med C. Vingkordans längd vid vingroten respektive spetsen uttrycks med C r och C t. En initial 3D-modell har även skapats för att ge en skalenlig bild av den tänkta utformningen, se figur 2.4. Figur 2.4: Skalenlig 3D-modell av det designade planet, utan propellrar.
16 Kapitel 3 Diskussion 3.1 Insamling av krav Det finns många olika sätt att få fram rimliga krav vid planerandet av ett flygplan. Ett sätt är att titta på certifikationskraven på olika flygplanskategorier. Två av de stora kategorierna som många kommersiella flygplan certifieras enligt är CS-23 och CS-25 som är mindre och större plan respektive. Några av kraven från den europeiska byrån för luftfartssäkerhets, EASA, på CS-23 har använts som vägledande men är långt ifrån fullständig. Om det skulle efterföljas mer efter CS-23 skulle dels enkelmotoroperationer ta en mycket större del utav kraven (EASA, 2003). 3.2 Reflektion Detta är verkligen ett litet kortdistansplan som kan hoppa korta avstånd mellan städer. Det kommer kunna landa på mindre närmare belägna flygfält som kräver mindre åktid in till städerna. Laddning av batterierna kommer antagligen ta en lång tid så det behöver gå att byta ut hela batteripaketen. Samtliga krav tycks vara uppnådda och i efterhand kunde det konstateras att en längre startsträcka samt ökad marschfart skulle, sannolikt, kunna gjort planet något mer effektivt. Motorerna skulle inte behöva lika hög maxeffekt och restiden skulle kunna minskas. 3.3 Framtida arbete Om vidare arbete skulle läggas skulle det kunna undersökas vad valet av vingprofil skulle behöva vara för att uppfylla krav om lyftkraftskonstant C L som satts. Mer tid skulle också kunna läggas på 3D-modellering följt av luftströmssimuleringar på planet för att undersöka om det beter sig som önskat. Med kunskapen från den konceptuella designen skulle man även kunna designa ett helt nytt flygplan som bättre drar nytta av eldriftens fördelar, till exempel att de inte får syrebrist vi hög höjd som förbränningsmotorer. Detta skulle kräva ett plan med lång räckvidd för att klättringen till den höjden skulle vara värt det, men väl uppe skulle en höge marschhastighet, antagligen, vara lättare att uppnå med den tunnare luften. Det skulle även kunna undersökas hur man kan utnyttja att elmotorer väger mindre och kan ta mindre plats samt att kontraroterandepropellrar kan utnyttjas på ett enklare sätt för att minska propellerstorlek med samma kraft. Elmotorer kan också arbeta över deras maximala kontinuerliga effekt under korta perioder, till exempel start, vilket betyder att man kan använda en mindre och mer behändiga motorer. I vidare iterationer av planet måste även bakpartiet omdesignas för att göra planet mer visuellt attraktivt. Den nuvarande designen gjordes för att undvika rektangulära stabilisatorer som tidigare sats in, men kunde gjorts bättre med till exempel ökad höjd på den vertikala stabilisatorn. 11
17 Kapitel 4 Slutsats I denna rapport har det visats att elflygplan är möjliga i framtiden genom att komma fram till en första iterations design av just ett sådant plan. Då planet är designat med liknande metoder som används för flygplan i dagsläget ser den inte så speciell ut på utsidan. Den skiljer sig istället i sitt drivmedel och därav möjligheten att flyga med betydligt minskad miljöpåverkan. Självklart finns det hinder såsom räckvidd och laddning, men med relativt konservativa uppskattningar för teknikens utveckling fram till 2030 kunde ändå en design tas fram. Flygplanet som designats tycks uppfylla samtliga krav som har ställts upp, vilket var förväntat då dessa krav inte motsvarar förmågorna av dagens privatjet. Den stora tilltalande faktorn med det plan som designats i detta arbete är då den minskade miljöpåverkan och det är den som måste driva intresset för elflygplan vidare tills batteriutvecklingen kommit längre. Däremot designades detta plan med syftet att transportera företagsanställda eller politiker mellan större städer i Europa, med nackdelarna av batteridrift i åtanke. Därför är flygplanet från detta arbete inte bara tänkt som en prototyp utan som en produkt som är bör användas medans elflygplanen fortsätter utvecklas. 12
18 Kapitel 5 Källor EASA (2003). Certif ication Specif ications f or N ormal, U tility, Aerobatic and Commuter Category Airplanes. Bryssel: EASA. [ ] Engineering ToolBox (2005). International Standard Atmosphere. [ ] Gudmundsson, S. (2013). General Aviation Aircraf t Design : Applied M ethods and P rocedures. Oxford: Butterworth-Heinemann. Raymer, D. (2018). Aircraf t Design : A Conceptual Approach. 6. uppl., Reston: American Institute of Aeronautics and Astronautics. Roskam, J. (2005). Airplane design : P art I : P reliminary sizing of airplanes. Lawrence: DARcorporation. 13
19
Aeronautics Conceptual Design of a Transport Aircraft. Diyar Jazrawi, Jesper Carlsson,
Aeronautics 2017 Conceptual Design of a Transport Aircraft Diyar Jazrawi, Diyarj@kth.se Jesper Carlsson, jesperca@kth.se 05/23-17 Innehåll Abstract... 3 Inledning... 4 Användningsprofil... 5 pecifikation...
Läs merKonceptuell flygplansdesign
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018 Konceptuell flygplansdesign Design av flygplan för luft lanserad satellit AARON POUTIAINEN FEI VON SIVERS KTH SKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAP
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 2
Grundläggande aerodynamik, del 2 Mer om vingprofiler Kort om flygplanets anatomi Lyftkraft/lyftkraftskoefficienten, C L Alternativa metoder för lyftkraftsalstring Vingar 1 Vingprofiler Välvd/tjock profil
Läs merFramtidens sportflygplan. En studie av möjliga koncept med grön framdrivning. Patrick Berry Fluid and Mechatronic Systems
Framtidens sportflygplan. En studie av möjliga koncept med grön framdrivning Patrick Berry Fluid and Mechatronic Systems Inledning Nästa generations sportflygplan kommer att behöva en radikal förändring
Läs merKonceptuell design av elektriskt flygplan
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2019 Konceptuell design av elektriskt flygplan Kandidatexamen inom Rymd och Flyg TEO RIZVANOVIC KTH SKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAP www.kth.se
Läs merDet totala motståndet kan beräknas med hjälp av ekvation (6.13), som lyder:
Uppgift 6. FYGPANSDATA W 40N V 89,m / s S 8,6m AR 8,5 e 0,9 ρ,5kg / m (ISA havsnivå) Vid ovannämnda hastighet flyger flygplanet i ( D). Uppgift: Beräkna flygplanets totala motstånd! Det totala motståndet
Läs mer6.12 Räckvidd och uthållighet
Prestanda Uthållighet och räckvidd För propeller- respektive jetdrivet flygplan Start- och landningsprestanda Innefattar acceleration 1 6.1 äckvidd och uthållighet Designaspekter räckvidd ( range ) Ta
Läs mer6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt
6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar
Läs merPrestanda JAR-FCL PPL
Prestanda JAR-FCL PPL En himla massa vikt! Massa vs Vikt (Mass vs Weight) W = mg F = mg Massa och balans (M&B) Massa och balans Tyngdpunkt (masscentrum) En tänkt punkt, i vilken man kan tänka sig att
Läs merKonceptuell flygplansdesign
EXAMENSARBETE INOM FLYGTEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018 Konceptuell flygplansdesign Design av stridsflygplan för luftburen satellituppskjutning EBBA LINDGREN ANDREAS BALDHAGEN KTH SKOLAN
Läs merAerodynamik - Prestanda
Aerodynamik - Prestanda Syfte/mål med föreläsningarna: Förståelse för digram och ekvationer Förståelse för vad som styr design 1 Innehåll Vad ska vi gå igenom? C L /C D -polarkurva Rörelseekvationer Flygning
Läs merProv-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P
Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P 1. I flyghandboken anges att max tillåten flygmassa vid begränsad avancerad flygning är 1000 kg. Detta innnebär att: A B C D Grundtommassa + bränsle + last
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merDistributed propulsion
KUNGLIGA TEKNIKAHÖGKOLAN Distributed propulsion En konceptstudie 3-6-3 Robin Lindström 7-7 5 8 lrobin@kth.se Tobias Rosvall 73-6 4 45 roswall@kth.se Rapport A5X-Flygteknik vt3 Handledare: Arne Karlsson
Läs merKUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KANDIDATEXAMENSARBETE - FLYGTEKNIK SA105X Sky Oculus - Autonomt spaningsflygplan Författare: Handledare: Marcus Dahl (890428-0099) Arne Karlsson Hassan Muhieddine (900614-0017)
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 3
Grundläggande aerodynamik, del 3 Vingar - planform Vingens virvelsystem Downwash/nedsvep Markeffekt Sidoförhållandets inverkan Vingplanform - stall 1 Vingar Vår betraktelse hittills av 2D-natur (vingprofiler)
Läs merNågra myter.. Som ska avfärdas
Några myter.. Som ska avfärdas Centrifugalkraften Sväng i medvind G-kraft funktion av lutning Stall steget Muchan Sväng i medvind Myten Om man svänger från motvind till medvind tappar man fart och riskerar
Läs merFlygplan Av: Mathilda & Leona
Flygplan Av: Mathilda & Leona Första skisserna av glidflygplanet Runt 1800-talet så började hela tanken med att skapa ett flygplan. Människor på flera ställen runt om i världen började med olika skisser.
Läs merSE-LDU. Piper Archer lll / PA Eskilstuna MotorFlygKlubb
SE-LDU Piper Archer lll / PA-28-181 1 POH --> Pilot Operation Handbook Section 1 Section 2 Section 3 Section 4 Section 5 Section 6 Section 7 Section 8 Section 9 Section 10 General Limitations Emergency
Läs merFramtidens fordon. Douglas Halse TE14A 2015-03-09
Framtidens fordon Douglas Halse TE14A 2015-03-09 Abstract This essay is about the potential of future transportation methods. Firstly I picked three different transportation methods that has future potential
Läs merVätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 6
Grundläggande aerodynamik, del 6 Motstånd Laminära profiler Minskning av inducerat motstånd Förhållande mellan C D,0 och C D,i Höghastighetsströmning 1 Laminära profiler Enl. tidigare: Typen av gränsskikt
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan;
Transportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan; beslutade den 7 december 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 12 kap. 4 luftfartsförordningen (2010:770).
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 24 januari 2013 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Ljudhastigheten i is är 180 m 55 10 3 s 3,27 103 m/s. Ur diagrammet avläser vi att det tar 1,95
Läs merKONCEPTSTUDIE AV EN MILJÖVÄNLIG ÖVERVAKNINGSFARKOST
KONCEPTSTUDIE AV EN MILJÖVÄNLIG ÖVERVAKNINGSFARKOST MUSTAFA GUDUCU guducu@kth.se MENTOR ARNE KARLSSON akn@kth.se KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN SE-100 44 STOCKHOLM, SWERIGE Våren 2013 SAMMANFATTNING Många
Läs merTvå typer av stabilitet: statisk och dynamisk
Stabilitet Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Statisk stabilitet: hur flygplanet reagerar på störning vindbyar, hastiga spakrörelser, turbulens etc. Statisk längd- och tvärstabilitet Dynamisk
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan;
Transportstyrelsens föreskrifter om prestandasäkerhet vid flygning med flygplan; beslutade den 7 december 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2016:74. Den konsoliderade elektroniska utgåvan kan innehålla
Läs merDanny Nissan Nicolas Luco
EcoGlide Kandidatexamensarbete i flygteknik Danny Nissan nissan@kth.se Nicolas Luco luco@kth.se 2012-06-17 Abstract The aviation industry is responsible for about 2% of the world's total CO 2 emissions,
Läs merKoncept för eldrivet flygplan I syfte att delta i tävlingen Green Flight Challenge JENS GARDSTRÖM ALICIA HUZELIUS
Koncept för eldrivet flygplan I syfte att delta i tävlingen Green Flight Challenge JENS GARDSTRÖM ALICIA HUZELIUS Examensarbete Stockholm, Sverige 2015 Abstract Today s usage of fossil fuel leads to environmental
Läs merSollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid
Sollfahrtteori Historik, teori och praktiska råd Robert Danewid DFS Reiher Kursen behandlar grundläggande teori och historik om Termikflygning Sollfahrt Finalglidning Blandat med praktiska tips Polarkurvan
Läs merMekanik FK2002m. Kraft och rörelse I
Mekanik FK2002m Föreläsning 4 Kraft och rörelse I 2013-09-05 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 4 Introduktion Hastighet Langt under 3x10 8 Nara : 3x10 8 Storlek 10 9 Langt over : 10 9 Klassisk
Läs merAVANCERAD FLYGNING MED SEGELFLYGPLAN. Henrik Svensson
AVANCERAD FLYGNING MED SEGELFLYGPLAN Henrik Svensson Innehåll 1. Konstruktionsbestämmelser 2. Driftbegränsningar och konstruktionsbegrepp 3. Hållfasthet 4. Aerodynamik och flyglära 5. Bestämmelser 6. Manöverlära
Läs merHöghöjdsflygning & strukturella batterier
Höghöjdsflygning & strukturella batterier En konceptstudie i flygteknik ROBERT JANSSON GÖREL LUNDBERG Examenrapport vid Flyg- och Farkostteknik Kungliga Tekniska Högskolan Handledare: Arne Karlsson Examinator:
Läs merSolowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Läs merEU gemensamma regler för drönare. Rémi Vesvre
EU gemensamma regler för drönare Rémi Vesvre EASA delar drönare i 3 riskkategorier * ÖPPEN Låg risk SPECIFIK Mellan risk CERTIFIERAD Hög risk *Risk mot människor på marken Skillnad EU vs Sverige Sverige
Läs merSvängprestanda & styrning
Svängprestanda & styrning Svängprestanda Hur påverkas flygplanet vid sväng? Begrepp: lastfaktor, vingbelastning Styrning av flygplan Flygplanets sex frihetsgrader Styrning av flygplan Olika metoder för
Läs merLÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!
LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL! INNEHÅLL INLEDNING MODELLENS DELAR PREPARERING AV SÄNDAREN LADDNING AV DRIVACKEN INSTALLATION AV DRIVACKEN / DEKALERING START
Läs merDA40-180 - Fakta Olja SAE 15W50 Bränsle
DA40-180 - Fakta Längd: 8,1 m Vingspann: 11,9 m Tomvikt: 775 kg MTOW:1200 kg Max last: 425 kg Motor: Textron Lycoming IO-360 M1A 180 hp (insprutning) Max take-off RPM: 2700 RPM Max continuous RPM: 2400
Läs merNutidens flygplan Leonardo Da Vincis
Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Flygplanens utveckling Det första uppgifter om ritningar och flygförsök var av Ibn Firnasi det islamska Spanien år 875. I Europa skissade Leonardo Da Vinci på de första
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119/052 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9/05 Hydromekanik Datum: 005-08-4 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merDagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer
Dagens ämnen Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Linjära ekvationer Med en linjär ekvation i n variabler,
Läs merStockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag
Läs merMål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar
Anders Erngren PR- och produktchef Mitsubishi Motors: Miljövision 2020 Utveckla elbilstekniken n Mål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar (300 000 bilar) Reducera miljöpåverkan under
Läs merGunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg
L ÄRARMAT E R I A L Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg Negativa tal Utför beräkningarna. Addera svaren i varje grupp till en kontrollsumma. Alla kontrollsummor ska bli lika. 2 5 13 + ( 2) 11
Läs merMekanik FK2002m. Kraft och rörelse II
Mekanik FK2002m Föreläsning 5 Kraft och rörelse II 2013-09-06 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 5 Introduktion Vi har hittills behandlat ganska idealiserade problem, t.ex. system i avsaknad
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs merMERA More Electric Research Aircraft, a knowledge provider. Name Jan Hansson och Jonas Larsson Flygteknik 2010
MERA More Electric Research Aircraft, a knowledge provider Name Jan Hansson och Jonas Larsson Flygteknik 2010 Det här var vårt mål MERA, vid projektstart Förslag och uppdrag från FMV Demonstrator för att
Läs merAllmänt om flygbuller
Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling
Läs merFlyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth
Flyget och klimatet Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Antal flygresor per capita 1960-2014 Källa: Trafikanalys Rapport 2016:4. Inför en flygstrategi
Läs merKoncept framtida stridsflyg generisk målbild för FoT Flygteknik. Jan Tano Saab AB Aeronautics 2010-10-19
Koncept framtida stridsflyg generisk målbild för FoT Flygteknik Jan Tano Saab AB Aeronautics 2010-10-19 Bakgrund Svensk flygindustris deltagande i nationell och internationell utveckling inom: högpresterande
Läs merEtt laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V.
H:1 Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V. Med scopemeter och några yttre motstånd mäts ett antal punkter (I, U). Mätningarna ritas in i ett UI-diagram och en ekvivalent
Läs merHAVSÖVERVAKNING I VÄRLDSKLASS
HAVSÖVERVAKNING I VÄRLDSKLASS Kustbevakningsflyget övervakar Sveriges kust och de svenska farvattnen samt Vänern och Mälaren dygnet runt, året om. Tyngdpunkten ligger på svensk ekonomisk zon och svenskt
Läs merSammanfattning hydraulik
Sammanfattning hydraulik Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem BERNOULLI S EQUATION 2 p V z H const. Quantity
Läs merPlanering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan
Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,
Läs merAerodynamik - översikt
Aerodynamik - översikt Vingprofil Luftens egenskaper Krafter Lyftkraft Motståndskrafter Glidtal Polardiagram Sväng Prestanda 2009-11-22 www.offground.se 1 Aerodynamik vingprofil 2009-11-22 www.offground.se
Läs merWaco Bruksanvisning. Data: Spännvidd: 990mm Längd: 800mm
Waco Bruksanvisning Data: Spännvidd: 990mm Längd: 800mm RC Innehåll: Fykanals fabriksmonterad radio Tre fabriksmonterade microservon Fabriksmonterad motor (brushless outer runner) Fabriksmonterat fartreglage
Läs merVarför djupare V-botten och större motor
Varför djupare V-botten och större motor Det är ofta mycket stort avstånd mellan tillgänglig kunskap och dess tillämpning i produktion och handel. Det cirkulerar många helt ogrundade slutsatser som kan
Läs merEXAMENSARBETE I FLYGTEKNIK 15 HP, GRUNDNIVÅ 300. Utformning av målflygplan
Akademin för innovation, design och teknik EXAMENSARBETE I FLYGTEKNIK 15 HP, GRUNDNIVÅ 300 Utformning av målflygplan Författare: Adam Andersson och Gabriel Eriksson. SAMMANFATTNING Scandicraft AB hade
Läs merEU gemensamma regler för drönare. Rémi Vesvre
EU gemensamma regler för drönare Rémi Vesvre Gemensamma regler för UAS i EU EU s.k. Grundförordningen 2018/1139 började gälla sept- 2018 och säger att alla UAS regleras numera av EASA, oavsett vikt, utom
Läs merSystemkonstruktion Z3
Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag 1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda
Läs merSMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004
SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004 Allmän del lämnas till piloten i god tid före provet: Flygprovet måste göras i en följd man kan t ex inte försöka landning i vänstervarv
Läs merAndra EP-laborationen
Andra EP-laborationen Christian von Schultz Magnus Goffeng 005 11 0 Sammanfattning I denna rapport undersöker vi perioden för en roterande skiva. Vi kommer fram till, både genom en kraftanalys och med
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är
Läs mer1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVERIE/SWEDEN 17 JAN 2008 ENR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR/UIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 mom 2.6 och Appendix 4.
Läs merKTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ENGINEERING SCIENCES
DEGREE PROJECT, IN AEROSPACE ENGINEERING, FIRST LEVEL STOCKHOLM, SWEDEN 2015 Flygteknik KONCEPTSTUDIE AV ETT MILJÖVÄNLIGT OBEMANNAT FLYGPLAN L. HÄLLERSTAM JONSSON, Y. CHAOUI EL KAID KTH ROYAL INSTITUTE
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merSkydiving. En djupdykning i. Projekt i Mekanik. Kursansvarig: Richard Hsieh
Kungliga Tekniska Högskolan 010-03-03 Tillämpad fysik Mekanik En djupdykning i Skydiving Projekt i Mekanik Kursansvarig: Richard Hsieh Nathalie Sahlström 890804-0143 Emelie Holm 90073-0049 Sofie Sjödahl
Läs merUpp gifter. 1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften?
1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften? 2. En bil som väger 143 kg har hastigheten 9 km/h. Vilken rörelseenergi har bilen? 3. Det högsta vattenfallet i världen
Läs mer3-8 Proportionalitet Namn:
3-8 Proportionalitet Namn: Inledning Det här kapitlet handlar om samband mellan olika storheter och formler. När du är klar är du mästare på att arbeta med proportionalitet, det vill säga du klarar enkelt
Läs merTypspecifikation UL-B 32 revision 7, daterad
Denna specifikation är upprättad av Kungliga Svenska Aeroklubben, Motorflygförbundet (KSAK-M). Specifikationen är knuten till typintyg för ultralätt flygplanklass B, utfärdat i enlighet med gällande bestämmelser
Läs merEXAMENSARBETE I FLYGTEKNIK 15 HP, GRUNDNIVÅ 300. Utformning av målflygplan
Akademin för innovation, design och teknik EXAMENSARBETE I FLYGTEKNIK 15 HP, GRUNDNIVÅ 300 Utformning av målflygplan Författare: Adam Andersson och Gabriel Eriksson. Rapportkod: MDH.IDT.FLYG.XXX.20XX.GN300.15HP.X
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-05-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merHur kan en fallskärm flyga?
Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar
Läs merKTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00
KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag
Läs merSVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL
Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs merNorrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013
G:\Forv\LKPU\DETALJPLANER_Backup20101130\Mellingeholms aktivitetspark\flygplats\pm Norrtälje fpl.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10166992 1 (2) PM Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013
Läs merBRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm
RC BRUKSANVISNING Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm Ingår: Fyrkanals fabriksmonterad radio Fyra fabriksmonterade microservon Fabriksmonterad motor (borstlös) Fabriksmonterat fartreglage Litium Polymer
Läs merAIC SWEDEN. Free route airspace operations between DK-SE FAB FRA and NEFAB FRA
AIC SWEDEN A 4/2017 13 APR All times in UTC LFV, SE-601 79 NORRKÖPING. Phone +46 11 19 20 00. Fax +46 11 19 25 75. AFTN ESKLYAYT A 4. Free route airspace operations between DK-SE FAB FRA and NEFAB FRA
Läs merModule 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
Läs merbalans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45
balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,
Läs mer3. HYDROSTATIK OCH STANDARDATMOSFÄREN
3. HYDROSTATIK OCH STANDARDATMOSFÄREN HYDROSTATIK 3.1 Bestäm trycket som funktion av djupet i behållaren i figuren. olja ( ρ o ) p a h o y vatten ( ρ v ) h v 3.2 I ett U rör finns kvicksilver till den
Läs merInlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.
Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla
Läs merHYDRAULIK Rörströmning IV
HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 15 april, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 15 apr 2016 / 2 Innehåll
Läs merJanus Ce. Teknisk kurs
Janus Ce Teknisk kurs Janus Ce Typinflygning Janus Ce Kategori 5 (15-m flygplan) Krav enligt SHB 623: Teoretisk utbildning Praktisk utbildning Markutbildning under ledning av lärare/instr. Daglig kontroll
Läs merF3C HELIKOPTER SPORT PROGRAM (Ny manöver 2 ersätter tidigare, fr.o.m. 2001)
F3C HELIKOPTER SPORT PROGRAM 1997- (Ny manöver 2 ersätter tidigare, fr.o.m. 2001) 1. VERTIKAL TRIANGEL. Piloten står i cirkel P eller utmed en linje dragen genom dess centrum och parallellt med domarlinjen.
Läs merOlika typer av variabler och skalor. 1. Nominalskala 2. Ordinalskala 3. Intervallskala 4. Kvotskala. Intervallskala. Nominalskala.
Olika typer av variabler och skalor Kvalitativ variabel -variabeln antar inte numeriska värden utan bara olika kategorier. vis olika bilmärken, eller man, kvinna. Kvantitativ variabel Antar numeriska värden
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merOmställning av busstrafiken till eldrift
Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel
Läs merVattenfall & Stockholms Stad. 12. April 2010
Vattenfall & Stockholms Stad 12. April 2010 PEUGEOT MOTION & EMOTION Teknologi HDI og FAP Elmobilitet e-hdi HDi HYbrid4 Plug-in HDi Hybrid Upplevelse Design Körglädje Telematik Peugeots återförsäljare
Läs merHYDRAULIK Rörströmning I
HYDRAULIK Rörströmning I Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 19 mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Rörströmning I 17 mar 2014 / 2 Innehåll 1. Introduktion;
Läs merSTORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)
STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write
Läs merProfilinformation Flygteknink 2019, Ingo Staack
Profilinformation 2019 Flygteknik Roland Gårdhagen Ingo Staack Aeronautical Engineering Masterprofil Flygteknik Profilinformation Flygteknink 2019, Ingo Staack 1 2019-03-14 3 Från koncept till prototyp
Läs merZoomUphill har en teknisk, unik konstruktion:
SPECIFIKATION Nytt svensk elfordon ger revolutionerande köregenskaper i terräng Zoomcamps vision är att alla skall ha rätt till det som erbjuds i samhället. Många människor är idag avskärmade från många
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden
Läs merCessna 480. Fabriksbyggt R/C flygplan komplett med 4-kanals radioanlägning. Spännvidd: 1130mm Längd: 780mm Vingarea: 23,5dm 2 Flygvikt: 700g
Cessna 480 Fabriksbyggt R/C flygplan komplett med 4-kanals radioanlägning Spännvidd: 1130mm Längd: 780mm Vingarea: 23,5dm 2 Flygvikt: 700g RC Ej lämplig för personer under 15 år INLEDNING Betrakta inte
Läs mer1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVRI/SWDN 14 NOV 2013 NR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 kap 2 mom 2.6 och Appendix 4. Omfattningen
Läs merModellflygklubben SNOBBEN KUL I LOV 2006-02-21
MFK I NYMÖLLA Välkomna alla barn, ungdomar och vuxna. Jag heter Bengt och leker med modellflygplan och här kan du läsa om vad vi håller på med. Vår klubblokal finns på Åvägen 1 i Nymölla. Här träffas vi
Läs merARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.
Läs merHar flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian
Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar
Läs mer