Course leader: Dan Bergström,

Transkript

1 [Updated ] Thesis topics (30p or 60p) Department of Forest Biomaterials and Technology (SBT) Course leader: Dan Bergström, No. Title Host comp. Supervisor /kontakt 1 ALG-BIOMASSA SOM SLU Francesco GÖDSELMEDEL VID ODLING AV Gentili SKOGSPLANTOR 2 HÅLLFASTHET I GROVT GRANTIMMER SCA Timber, Tunadals sågverk NN. kontakta Dan Bergström 3 Hämning av gasbildning i returfibermassa SLU Torgny Mossing 4 Tanniner som additiv till träpellets SLU Torgny Mossing 5 Varningssystem för ökad säkerhet AUTO2/SLU Carola i skogsbruket Häggström 6 Skogsmaskinförares SLU Carola kompetensprofil Häggström 7 Flödesbarhet hos biobaserade SLU Sylvia bulkmaterial för industriell Larsson hanterbarhet 8 Lignocellulosabiprodukter i kompositmaterial med gummi och plast 9 Kostnadsanalys för olika metoder att hantera rötslam producerat vid Norrmejeriers anläggning i Umeå 10 Kartläggning av problem med självuppvärmning i pelletslager hos svenska pelletsproducenter 11 Skogsentreprenörers potential och förutsättningar för utveckling och implementering av nya affärsmodeller 12 Privata skogsägares inställning till klenträdssortiment 13 Tidsstudier på Bracke C16 i krankorridorgallring av unga täta bestånd Ecorub/SLU Norrmejerier/S LU SLU FOBIA/SLU SMALLWOOD /SLU SMALLWOOD /SLU Sylvia Larsson Michael Finell Michael Finell Thomas Kronholm Dan Bergström/ Tomas Nordfjell Dan Bergström/ Tomas Nordfjell Level Start /30 15/30

2 14 Tidsdynamisk simulering och analys av leveranssystem för skogsbränslen från klena gallringar från skog till industri över tid 15 Analys av framtidens maskinsystem för skogsarbete SMALLWOOD /SLU Dan Bergström AUTO2/SLU Ola Lindroos 16 Utvärdering av Vimeks bromslänk SLU Ola Lindroos 17 Teknik och arbetsmetoder för SLU Tomas skötsel av biologisk mångfald i Nordfjell kraftledningsgator 18 Förekomst av bestånd och förutsättningar som möjliggör konkurrenskraftig avverkning med små skördare SLU Tomas Nordfjell

3 Examensarbete 30 ALG-BIOMASSA SOM GÖDSELMEDEL VID ODLING AV SKOGSPLANTOR BAKGRUND Det finns idag försök med att använda alger för rening av spillvatten, avloppsvatten samt koldioxid. I och med detta produceras en mängd alger och vid skörd av dessa alger uppstår nya frågor huruvida man kan använda denna biomassa för ytterligare ändamål. Förutom lipidproduktion och energiinnehåll finns intresse av att undersöka möjligheten att använda biomassan som gödsel vid odling av skogsplantor. Obekräftade data pekar på lovande resultat! Examensarbetet syftar till att studera hur biomassa utvunnet från alger påverkar tillväxt och näringsinnehåll hos tall och gran. Namn: Francesco Gentili Epost: Francesco.gentili@slu.se Telefonnummer:

4

5 Examensarbete 15/ Hämning av gasbildning i returfibermassa I returfibermassa, i mindre grad i färskfiber, bildas gaser i synnerhet under lagring i massatornen och än mer i samband med stopp i produktionen. I sällsynta fall har tornen också exploderat med stora konsekvenser. Vanligtvis tillsätts syntetiska biocider för att minska den bakteriella aktiviteten. Vi har i samarbete med UmU ett projekt, Biocide replacement, med syftet att ersätta syntetiska kemikalier med naturligen förekommande försvarssystem. I detta fall har vi i inledande försök utvärderat olika former av tanniner från skogsråvara för att hämma gasbildningen och resultaten av dessa är positiva. Arbetet är i huvudsak laborativt och metoder för detta finns. Arbetet kan påbörjas genast. t här är alltså att närmare beskriva effekten av tanniner på bakteriepopulationen och gasbildningen, dels kvantitativt och kvalitativt (vilka gaser) i pappersmassa. Namn: Torgny Mossing Epost: Torgny.mossing@slu.se Telefonnummer:

6 Examensarbete Tanniner som additiv till träpellets Vid tillverkningen av träpellets uppkommer åtminstone två tydliga problem. Hållfastheten i pellets. Hög hållfasthet ger mindre fragmentering och damning och autooxidation av fettsyror mm som kan leda till självantändning vid lagring. Inledande studier visar att tanniner har en positiv funktion på hållfastheten,. Tanniner är i sig antioxidativa men har än inte utvärderats i detta sammanhang. Arbetet är i huvudsak laborativt. t här är att utvärdera tanniner som additiv för att förbättra kvaliteten hos träpellets Namn: Torgny Mossing Epost: Torgny.mossing@slu.se Telefonnummer:

7 Examensarbete Varningssystem för ökad säkerhet i skogsbruket Skogsmaskiner i arbete har en säkerhetszon på upp till 90 m runt maskinen där inga människor skall vistas. Inom andra industrier brukar säkerhetszoner runt farliga maskiner eller arbetsplatser inhägnas av sensorer eller mekaniska hinder, men inom skogsbruket har man hittills klarat arbetsmiljökraven genom att använda sig av informations och varningsskyltar i kombination med regelbaserade instruktioner till skogsmaskinföraren. Något fysiskt system som fungerar i terräng som inte kan inhägnas saknas, ännu mindre ett maskinmonterat sådant saknas. Inom ramen för projektet AUTO2 undersöks hur man automatiskt ska kunna informera obehörig personal och föraren om intrång inom säkerhetsområdet (<90 m). Systemet ska därmed både bistå och avlasta maskinoperatören i säkerhetsarbetet runt maskinen. Systemet ska även komplettera nuvarande varningsskyltar som sällan finns tillgängliga där de behövs eller är läsliga utanför maskinens säkerhetszon. På så sätt ska varningssystemet bidra till en ökad medvetenhet hos obehöriga att de gör intrång i ett säkerhetsområde. Att designa och utvärdera ett människa-maskin-gränssnitt för ökad säkerhet i och kring skogsmaskiner. Projektet kan komma att delas in i två olika delprojekt som kan vara två olika separata exjobb: 1) uppmärksamma obehöriga om skaderisken 2) uppmärksamma föraren att obehörig närmar sig, samt underlätta identifiering av den obehöriges position. Namn: Carola Häggström Epost: carola.haggstrom@slu.se Telefonnummer:

8 Examensarbete Skogsmaskinförares kompetensprofil Skogsentreprenörer och bolag upplever idag en brist på kompetent arbetskraft som kan köra skogsmaskiner. Att ta in och lära upp en helt ny förare kan bli kostsamt för en företagare då det kan ta flera år innan föraren bidrar positivt till företagets ekonomi. KY-utbildningarna är få, och kompetensen hos elever som kommer från naturbruksgymnasium med inriktning på skog ifrågasätts ständigt. Det får inte heller glömmas bort att skolverkets mål för en utbildning kan skilja sig markant jämtemot branschens krav med avseende på flera olika kompetenser och kompetenskrav. För att kunna utbilda fler, samt rikta utbildningar och tester mot de krav som branschen har på skogsmaskinförare behövs en gemensam syn på vilka kompetenser som yrket kräver. Att dokumentera och prioritera skogsbranschens kompetenskrav på skogsmaskinförare. Namn: Carola Häggström Epost: Telefonnummer:

9 Examensarbete Flödesbarhet hos biobaserade bulkmaterial för industriell hanterbarhet Biobaserade råvaror har generellt mycket besvärliga bulkegenskaper. Konkreta problem som ofta uppstår vid inmatning i industriella processer är valvning och stopp i silos och matningsutrustning. I förhållande till omfattningen av dessa problem är metodutveckling och betalning för förbättrade matnings- och hanteringsegenskaper hos t.ex. olika flissortiment ett underutvecklat område. En viktig orsak till detta är att metoder för analys av flödesbarhet hos elastiska bulkmaterial med platta och/eller icke-sfäriska partiklar saknats. Vid Biomassateknologiskt centrum (BTC) finns ny utrustning för analys av silotömningsegenskaper hos partikulär biomassa i form av en reglerbar testsilo och med hjälp av denna ges unika möjligheter att analysera flödesbarhet hos olika flissortiment. Att bestämma effekten av olika flisningsmetoder och resulterande partikelstorleks- och/eller formförhållanden på den erhållna flisens bulkflödesegenskaper. Utifrån detta kan rekommendationer ges så att flisning optimeras utifrån goda matnings- och flödesegenskaper. Namn: Sylvia Larsson Epost: sylvia.larsson@slu.se Telefonnummer:

10 Examensarbete Lignocellulosabiprodukter i kompositmaterial med gummi och plast Biprodukter av lignocellulosa från skogs- och jordbruk är intressanta som komponenter i kompositmaterial av flertalet anledningar, t.ex. pris, densitet, armeringsförmåga, etc. Hur ingående komponenter skall kombineras beror på vilka egenskaper som eftersträvas, men också på produktens betalförmåga. Det föreslagna projektet genomförs inom ett samarbete mellan Biomassateknologiskt centrum (BTC) och företaget Ecorub i avsikt att undersöka mekaniska egenskaper samt prisbilden för olika blandningar av skogsbiprodukter, gummi, och plast med avsikt att ta fram en tänkbar kommersiell produkt. Namn: Sylvia Larsson Epost: sylvia.larsson@slu.se Telefonnummer:

11 Examensarbete 15 Kostnadsanalys för olika metoder att hantera rötslam producerat vid Norrmejeriers anläggning i Umeå Norrmejerier producerar omkring ton rötslam årligen från sin biogasprocess. Slammet är ett bra gödningsmedel då det innehåller höga halter av fosfor, kväve och mineraler och låga halter av toxiska ämnen, tungmetaller och organiska ämnen. Skärpta miljökrav har dock gjort att det för närvarande är ett problem att bli av med slammet. t med detta arbete är att göra en kostnadsberäkning och känslighetsanalys för några olika möjligheter att förädla slammet till en produkt, gödningsmedel och jämföra detta mot kostnaderna för hur man nu gör sig av med slammet. De alternativ vi undersöker är att kompostera slammet tillsammans med bark eller att torka slammet tillsammans med bark i en höghastighetscyklon. Namn: Michael Finell Epost: michael.finell@slu.se Telefonnummer:

12 Examensarbete 30 Kartläggning av problem med självuppvärmning i pelletslager hos svenska pelletsproducenter I Sverige tillverkas det ca 1,9 miljoner ton pellets årligen av omkring 60 pelletsproducerande företag. Som råvara för pelletstillverkningen används i huvudsak sågspån av tall och gran från sågindustrin. Många företag lagrar stora mängder pellets innan förpackning och/eller transport till slutkund. Ett problem som ibland uppstår vid lagring av pellets är självuppvärmning. Självuppvärmning eller varmgång i pelletslager har i flera fall lett till omfattande bränder med stora ekonomiska förluster som följd. t med detta arbete är att göra en kartläggning hos de största svenska pelletsproducenterna (ca 20 st) med avseende på problem med själuppvärmning i pelletslager. Studien görs genom utskick av en enkät i kombination med kompletterande telefonintervju. Med denna undersökning hoppas vi få svar på hur omfattande problemet är och om det finns en koppling till råvaruegenskaper, process, lagringsförhållanden, årstid, m.m. Namn: Michael Finell Epost/ michael.finell@slu.se Telefonnummer/Phone:

13 Examensarbete 15/30 Skogsentreprenörers potential och förutsättningar för utveckling och implementering av nya affärsmodeller FOBIA är ett EU-finansierat projekt med deltagare från Sverige, Finland, Irland och Skottland med syfte att förbättra skogsentreprenörers konkurrenskraft genom att ta fram verktyg och kunskap som kan leda till nya innovativa affärsmodeller, öka produktiviteten, samt stärka entreprenören i rollen som företagsledare. Hittills har vi inom projektet kartlagt och analyserat entreprenörernas nuvarande affärsmodeller och lönsamhet, och under året ska vi ta fram ett ramverk för hur innovativa affärsmodeller kan utvecklas och implementeras inom branschen. Inom ramen för detta arbete kan vi erbjuda Dig möjligheten att bidra till projektet genom ett examensarbete. t med ditt examensarbete blir att kartlägga och analysera skogsentreprenörers potential och förutsättningar att utveckla nya affärsmodeller. Du har goda möjligheter att i samråd med projektledaren påverka studiens frågeställningar inom området, men exempel på frågor som kan ingå i arbetet är: Hur arbetar entreprenörerna med affärsutveckling idag? Hur ser rollfördelningen ut mellan kundföretagen och entreprenörerna? Vilka hinder för utveckling och innovation går det att identifiera? Vilka faktorer driver utvecklingen? Vilka drivkrafter har entreprenören att utveckla verksamheten? Vi ser att denna studie kommer att tillämpa en kvalitativ metod där materialinsamling görs genom intervjuer med t.ex. branschexperter, de större kunderna av entreprenadtjänster och enskilda skogsentreprenörer. Studien kan antingen avgränsas till Sverige, eller inkludera ett eller flera av projektets övriga partnerländer för jämförande syften. För att dina resultat ska kunna ingå i FOBIA-projektets slutrapport bör examensarbetet planeras så att rapporten kan presenteras senast i januari Namn: Thomas Kronholm E-post: thomas.kronholm@slu.se Telefonnummer:

14 Examensarbete Analys av framtidens maskinsystem för skogsarbete Det sker en snabb och omfattande förändring i förutsättningarna för hur skogsbruk kan, får och behöver utföras. Nya produkter kan innebära nya råvaror, nya lagar och regler kring hänsyn kan innebära nya restriktioner och teknikutvecklingen erbjuder nya arbetssätt. Utmaningen är att hitta är att veta vilket utvecklingsspår som är värt att satsas på. Exempel på relevanta frågor är 1) Hur och när är automation lönsamt? 2) Är det lönsamt att sortera sortiment i skogen om det skall tas ut nya råvaror? 3) Hur kommer kortare vinterperioder påverka skogsbruket? t med arbetet är att ta fram ramar för hur skogsarbete kommer att utföras i Sverige i framtiden, baserat på förväntad utveckling inom teknik, it, skogsbaserade produkter, klimat och regelverk. Inriktningen är relativt fri, beroende på vad studenten/studenterna är intresserade av. Lämpliga metoder är modellering/simulering av både existerande och förväntade möjliga maskins- och/eller produktionssystem. Exempel på liknande tidigare arbeten är: Pålsson, H Potential för drivning och vägtransport av rundvirke med drivare, enhetslastbärare och terminalsortering. Arbetsrapport 18, Inst f skogens biomaterial och teknologi, SLU. Nilsson, B Costs, CO 2-emissions and energy balance for applying Nordic methods of forest biomass utilization in British Columbia. Arbetsrapport 249, Inst f skoglig resurshushållning, SLU. Namn: Ola Lindroos, Mikael Lundbäck Epost: ola.lindroos@slu.se Telefonnummer: