Tunga vikter för en lättare ålderdom

Transkript

1 Tunga vikter för en lättare ålderdom Den 8:e oktober anordnade vårdcentralen Aroma i Vetlanda en föreläsningskväll för seniorer under rubriken Tunga vikter för en lättare ålderdom. Föreläsare var professor i idrottsfysiologi Michail Tonkonogi som presenterade vetenskapligt underlag för vikten av fysisk träning vid stigande ålder. Muskelstyrkan tappas snabbt efter 60 års ålder men kan bibehållas genom regelbunden styrketräning 20 minuter en gång per vecka. Kvällens höjdpunkt och inspiratör var dock 103- åriga bloggaren Dagny Karlsson, känd från TVprogrammet Det är inte så dumt att bli gammal och som även blev vald till årets svensk vid 100 års ålder. Hon delade med sig av sitt recept för en rik ålderdom, att aldrig sluta vara nyfiken. Engagerat och personcentrerat på Regionens geriatrikdagar Läs mer på sidan 2 Esthercoacher och värdegrunden Läs mer på sidan 4 Esther står i fokus för vårdelever Läs mer på sidan 5 Reflektion av en pensionerad Esthercoach Läs mer på sidan 6 Förändrat arbetssätt: arbetsterapeuter leder vårdplaneringar Läs mer på sidan 6

2 Föreläsningskväll för seniorer i Vetlanda, forts Engagerat och personcentrerat på Regionens geriatrikdagar Tranås anrika Badhotell var platsen då samtliga geriatriska verksamheter i sydöstra sjukvårdsregionen firade sina årliga geriatrikdagar. 155 personer från Östergötland, Jönköping och Kalmar hade hörsammat inbjudan och samlades under två dagar under temat: Personcentrerad geriatrik. Arrangörskapet vandrar runt i Regionen och denna gång var det Geriatriken på Höglandetsjukhuset som höll i trådarna. Verksamhetschef Inger Ahlström och bitr. verksamhetschef Roger Söderlund hälsade alla välkomna. Även förvaltningsdirektör Agneta Ståhl välkomnande och poängterade vikten av geriatrisk kompetens, teamsamverkan och de etiska utmaningar som ställs inom geriatriken. I de yngsta och de äldsta åldrarna är de etiska frågorna som tydligast. I takt med en allt ökande äldre befolkning behöver geriatriken ta ansvar för de personer som har nedsatt autonomi och inte så stark röst, sa Agneta. Under kvällen fanns också möjlighet att pröva på olika balans- samt styrkeövningar, träffa företrädare för Esthers nätverk samt fika till självkostnadspris. Graden av gemytlighet ökade allteftersom kyrkosalen fylldes till bredden. Text och bilder: Marie Rooth Vårdcentralen Aroma På temat personcenterad geriatrik pratade Annmargreth Kvarnefors från Qulturum. Hon beskrev vad det innebär att arbeta personcentrerad och vilka vinster det blir för den äldre och medarbetarna i vården. Det är ett paradigmskift då vi går från Patienten i centrum till patientens behov i centrum, sade hon bland annat. 2

3 Engagerat och personcentrerat på Regionens geriatrikdagar, forts Dagens starkaste framträdande stod Inge Werner för. Han hjälptes upp på scenen av Kajsa Radonich, programansvarig för Esthercoachutbildningen. Iklädd sin svarta Esthercoach-tröja tog Inge oss med på hans livsresa. Den startade redan under 1910-talet, förbi andra världskrigets våndor, via Inges karriär som bataljonchef för Svea livgarde ända till hans hustrus sista år i livet. Många tankar om vad kärlek betyder i en kall värld och hur det var att vara närstående till en allt sjukare livskamrat. Trots att inget öga var torrt så ingav han ändå hopp om framtiden särskilt i de svåra tider vi lever i just nu. Kajsa Radonich beskrev hur arbetet gick på höglandet där det i siffror visar sig att samverkan i Esthernätverket verkligen ger resultat. Eftermiddagen avhandlade ett viktigt område för äldre, benskörhet. Professor Mattias Lorentzon, från Göteborg föreläste om vikten av att ha en jämlik benskörhetsverksamhet i regionen. Han framhöll också att Geriatriken ska arbeta frakturförebyggande. Eva Timen, folkhälsoplanerare och danspedagog Ida-Klara Johansson berättade om spännande saker inom folkhälsoområdet. Dans för personer med Parkinsons sjukdom och inspelning av animerade filmer på äldreboenden. Det verkar vara så kul att bli gammal. Dagen avslutades med en presentation av specialistsjuksköterskan inom äldrevård, Anna Estehag-Johannesson. Hon berättade om sitt arbete med Comprehensive Geriatric Assessment (CGA). Det är en bra metod att i teamsamverkan identifiera problem hos den äldre. Ett verktyg som rekommenderas från många studier att använda. CGA har fem, medicinskt, funktionsmässigt, socialt, psykologiskt och existentiellt. Under konferensen andra dag underströk den regionala geriatriska arbetsgruppen vikten av att arbeta med CGA. Efter den gemsamma middagen var dagen ändå inte slut. Teatergruppen Freja framförde sin uppsättning om Barnkonventionen. EN stark pjäs som kanske är mer aktuell än någonsin både för barn på flykt men också barn som har det svårt med kompisar och skola. Den andra dagen inleddes med att Sofi Fristedt från Hälsohögskolan berättade om sin forskning om äldres mobilitet. Det är ett vinna-vinna koncept för både individ och samhälle att äldre får möjlighet att röra på sig. Hennes forskning visar på att det viktigaste för den äldre är inte hur man har det utan hur man tar det. Sofi underströk vikten av delaktighet för den äldre personen och gav en definition av delaktighet: förmågan att vara engagerad i en livssituation. Sandra Rosell från mobilt geriatriskt team, Höglandet beskrev hur de arbetade med de mest sjuka äldre. De mest sjuka äldre är sköra personer oftast med flera sjukdomar. Målsättning var att de äldre som inkluderas i MGT, ska ha tydliga strategier för hur hantera förändringar i sin hälsa. Grunden är även för MGT att använda Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) i sitt arbete. 3

4 Engagerat och personcentrerat på Regionens geriatrikdagar, forts Går det att vila sig i form? frågade sedan sjukgymnasten Elisabeth Rydvik i sin föreläsning. Hon redovisade vikten av fysisk aktivitet och fysisk träning även för äldre. Alla kan och bör på något sätt träna sin kondition, styrka och rörlighet. Sedan ser träningen annorlunda ut för en 20-åring och en 80-åring. Orden vi använder kan vara viktigt vi säger t ex att man blir in- lagd på sjukhus. Senior alert och Vårdprevention presenterades av Maria Johansson, arbetsterapeut och utvecklingsledare på Qulturum, Region Jönköping. Hon beskrev hur ett systematiskt och strukturerat förebyggande arbetssätt kunde minska viktförluster och trycksår samt förbättra munhälsan hos äldre i kontakt med vården. Text: Joakim Edvinsson Utvecklingschef Område Medicinsk vård Underförstått att man ska befinna sig i sängen. Det är dock få som har medicinska behov av sängläge. Att ge en hjälpande hand kan uppfattas av den äldre att den inte är kapabel och blir passiviserad. Den fysiska vårdmiljön är också viktig för snabbt tillfrisknande och återgång till sitt tidigare liv. Maria Johansson, Med Dr och Arbetsterapeut i Linköping avslutade förmiddagens pass med att redogöra för sin forskning kring äldres kognitiva funktionsnedsättningar. Nya bättre instrument för att bedöma kognitiv svikt är framtagna med goda resultat. Kallas för Cognitive Impairment in Daily Life (CID). Det är viktigt att utveckla och använda med tanke på att de kommer bli allt fler med Alzheimers sjukdom. Det räknas med att fördubbla antalet insjuknade från ca /år till /år. Hon beskrev också i sin forskning kring hur både personer med demenssjukdom och dennes närstående upplever att leva med sjukdomen. Ordförande för Regional Geriatrisk Arbetsgrupp, Lennart Eriksson presenterade hur CGA kommer testas att införas under våren Regional Geriatrisk arbetsgrupp presenterade CGA-arbetet och hur man gemensamt kan använda samma bedömningsinstrument i Sydöstra regionen. Ett väldigt viktigt steg för en jämlik och god vård för patienter inom den geriatriska vården i regionen. Senior alert var en viktig del i den CGA-modell som arbetsgruppen tagit fram. Går det att vila sig i form? NEJ Esthercoacher och värdegrunden Den 28 september var vi ett gäng glada tjejer på värdegrundsutbildning i Stockholm. Vi var åtta värdegrundsambassadörer. Tre av oss är dessutom Esthercoacher. Utbildningen hölls av Anna Gilbe och den hette En gemensam värdegrund i vårt arbete. En fantastisk intressant utbildning. Under dagen berättade vi om Esthers nätverk och lämnade broschyren Vad är bäst för Esther. Detta mottogs mycket positivt och den är nu spridd bland äldreomsorgscheferna och omsorgscheferna som deltog. Hos oss i Sävsjö kommun är det omvårdnadspersonalen samt en arbetsterapeut som håller i värdegrundsarbetet. I Stockholm är det cheferna. De var mycket imponerade av vårt arbete och hur långt vi kommit. Text: Kristina Fasth Esthercoach, Sävsjö kommun 4

5 Esther står i fokus för vårdelever Precis som sig kanske bör står Esther i fokus. Så var fallet under veckans temadag på Eksjö gymnasium och förhoppningsvis även då vårdeleverna sen når arbetslivet. Det skadar inte att tänka nytt ibland, och ur andra perspektiv. Det var ett par av huvudbudskapen då gymnasielever vid vård-och omsorgsprogrammet och studerande vid Höglandets vård- och omsorgscollege hade gemensam temadag på temat Esther. - Det viktigaste är att alltid våga ställa frågan vad som är bäst för Esther. Det är först när vi förstår att vi som personal inte alltid vet vad som är bäst som vi kan göra det bästa för patienten, förklarade Esthercoachen Håkan Carlsson. - Annars gissar vi bara. Det medicinska är bara en bit men där bakom finns en människa och en helhet också, fortsatte han. Studiekompisen Evelina Sundell Blomquist höll med. Inte bara i vården - Jag tror att man blir mer uppmärksam och med den här delen av utbildningen och med coacherna får man mer kött på benen för att våga ifrågasatta. Och egentligen tror jag inte Esthertänket gäller bara vården. Det är något man kan använda på alla arbetsplatser vare sig det är en bank eller butik, menade hon. På plats för att förkroppsliga Esther och berätta om sina upplevelser var Johan Thureson som för två år sedan råkade ut för en trafikolycka och har upplevt hela kedjan från intensiven till hemtjänst. - Det handlar om att ha kunden i fokus och inte låta systemet styra. Och det är viktigt att komma ihåg att vem som helst kan bli en Esther, vare sig man är 88, 40 eller 5 år gammal, sa han. Text: Patrik Klavebäck SmålandsTidningen Att tänka nytt Esther är en fiktiv patient och namnet på nätverket för personcentrerad vård på Höglandet. Ett verktyg för att alltid tänka till kring hur man ska få verksamheten och insatser att fungera för denna fiktiva patient. Och budskapet tyckets ha landat hos eleverna. - Av det lilla jag sett när jag varit ute på arbetsplatser är det lätt att gå på gamla rutiner och att det blir mycket fokus på personalen. Kanske är det lättare när man som ny kommer med nya ögon att se sånt, sa Celine Kofstad, vård- och omsorgselev från Brinellgymnasiet i Nässjö. 5

6 Reflektion av en pensionerad Esther coach Tog mig en pratstund på jobbet med Gunnie Axelsson, Esthercoach och undersköterska. Hon har arbetat 43 år inom vården bland annat operation, IVA och sista fem åren på akutmottagningen. Hennes önskan är att fler får utbildning och ökat kompetens inom hemsjukvården exempelvis ska inte en 90 åring behöva åka in på akutmottagningen för att byta kateter. Hon poängterar också vikten av att en palliativ patient får vårdas i hemmet eller i sitt boende tills hon/han somnar in, detta ska inte ske på en akutmottagning. Text: Anna Freiij, SSK akutmottagningen Höglandssjukhuset, Estercoach steg II Förändrat arbetssätt: arbetsterapeuter leder vårdplaneringar I maj i år gick hon i pension men fortsätter jobba som timanställd för brinner för sitt arbete och vill fortsätta jobba med personer i behov av vård. Vi pratade om vad som förändrats för Esther under de år hon jobbat hennes svar blev. Positivt är att patienten är mer delaktig i sin vård idag, har större möjlighet att påverka och ifrågasätta vården. Anhöriga är mer upplysta och kan influera vårdprocessen på ett bättre sätt idag. Hon tillägger att för 40 år sedan var hierarkin stor och sällan ifrågasattes läkarens ord. Hon upplever platsbrist som kan ge negativa konsekvenser. En medicinpatient får ibland vårdas på kirurg avdelning, hon anser att detta leder till försämring och förvirring hos Esther. Frigjord tid för sjuksköterskorna och mer delaktiga patienter - det är två av anledningarna till att arbetsterapeuter leder vårdplaneringar på Höglandssjukhuset och Värnamo sjukhus. Vårdplanering görs för patienter som är färdigbehandlade på sjukhuset men som behöver fortsatt vård och omsorg av kommunen och vårdcentralen. Vårdplaneringen ska leda till en plan där det framgår vilket behov av hjälp och stöd som patienten har, och vilka som ansvarar för att ge detta. Traditionellt sett har vårdplaneringar letts av sjuksköterskor på respektive klinik på sjukhusen. Men sedan 2011 finns ett vårdplaneringsteam på Höglandssjukhuset som ansvarar för vårdplaneringar inom den somatiska vården på hela sjukhuset. Teamet består av sjuksköterska och arbetsterapeut som koordinerar vårdplaneringar, informerar patienterna muntligt och skriftligt och kontaktar anhöriga. Vårdplaneringsteamet har även ett etablerat samarbete med kommunernas biståndshandläggare. 6

7 Förändrat arbetssätt: arbetsterapeuter leder vårdplaneringar, forts Arbetsterapeuter bedömer och leder Sedan ett par månader tillbaka har klinikanslutna arbetsterapeuter på geriatriska akutvårdsavdelningen (GAVA) och strokeenheten på Höglandssjukhuset ansvar för vårdplaneringar i samma anda som vårdplaneringsteamet arbetar. Arbetsterapeuten står för kontinuiteten och bedömer funktionsoch aktivitetsförmåga, hjälpmedelsbehov och tillgänglighet. Den medicinska delen ansvarar sjuksköterskan på vårdenheten för. Det nya arbetssättet känns självklart eftersom arbetsterapeuter på våra kliniker har god kännedom om patientens fysiska och kognitiva förmågor. Det blir ett naturligt avslut på vårdtillfället, Erica Kyhlberg, arbetsterapeut på geriatriska kliniken på Höglandssjukhuset. Tidiga bedömningar av förmågor Medicinkliniken på Värnamo sjukhus har infört ett liknande arbetssätt. Arbetsterapeuten, som i det här fallet hör till Samrehab på sjukhuset, gör tidigt en bedömning och beskrivning av patientens förmåga att klara av de grundläggande och vardagliga aktiviteterna i livet. Därefter tar arbetsterapeuten ansvar för vårdplaneringen. Även här ansvarar sjuksköterskan för den medicinska delen. Patienten blir mer delaktig Styrkan med arbetssättet är att det blir mer fokus på patientens bevarade funktioner. Dessutom är det ett mindre antal personer som gör alla vårdplaneringar på kliniken, och de blir därmed experter på det. Sjukskötersketid frigörs till det medicinska arbetet, och det leder i sin tur till ett bättre utnyttjande av kompetens och resurser. Framöver förväntas även kontakten med kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster förstärkas eftersom färre personer än tidigare är inblandade. Och inte minst viktigt: patienterna och deras närstående blir mer förberedda och delaktiga i vårdplaneringen. En utvärdering har visat att de är mycket nöjda så här långt. Ökad delaktighet ger en bättre förberedd patient med fokus på det friska, säger Katarina Ekberg, verksamhetsutvecklare på medicinkliniken på Värnamo sjukhus. Arbetssättet har hittills testats på två vårdenheter på medicinkliniken på Värnamo sjukhus. Planen är att arbetssättet ska införas på hela medicinkliniken och även på den geriatriska kliniken. Publicerat på Regionens intranät Text: Helena Dovier, kommunikationschef Verksamhetsområde Medicinsk vård Kalender November 19 Esther Forum (f.d. ledningsgrupp) December 1 Beslutsstöd inom kommunal hälso- och sjukvård, Vrigstad Värdshus Instruktörs utbildning: Beslutsstöd inom kommunal hälso- och sjukvård, Vrigstad värdshus Sprid gärna nyhetsbrevet och hör gärna av dig till Nicoline Vackerberg (nicoline.vackerberg@rjl.se) med tips och texter till nyhetsbrevet. Kontaktperson för Esther-nätverket är även Anna Carlbom (anna.carlbom@tranas.se ) Deadline är 10 december. 7