Tillsynsbesöket vid Mälardalens högskola 2011

Transkript

1 Rapport 2012:14 R Tillsynsbesöket vid Mälardalens högskola

2

3 Rapport 2012:14 R Tillsynsbesöket vid Mälardalens högskola 2011

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Tillsynsbesöket vid Mälardalens högskola 2011 Utgiven av Högskoleverket 2012 Högskoleverkets rapportserie 2012:14 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, juridiska avdelningen, Caroline Cruz Omslagsbild: Studenter på Mälardalens högskola, fotograf: Mauro Rongione Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning

5 Innehåll Sammanfattning 7 Förord 9 Tillsynsbesöket 10 Planeringen 10 Besöket 10 Efterarbetet 12 SVAR FRÅN MÄLARDALENS HÖGSKOLA OCH HÖGSKOLEVERKETS BEDÖMNINGAR 15 Högskolelagen och högskoleförordningen 16 Organisation 16 Kursvärderingar 17 Studentrepresentation 19 Samrådsskyldighet om en enda person bereder och fattar beslut 21 Anställningsordning 22 Kursplaner och utbildningsplaner 22 Examensärenden och frågor om tillgodoräknande 26 Antagningsordning 29 Anstånd och studieuppehåll 30 Utbildning på forskarnivå 34 Förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor 37 Uppdragsutbildningens omfattning 37 Förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor 38 Information till de studerande 38 Funktionshindrade studenter 39 Information och stöd 39 Tryckfrihetsförordningen samt offentlighets- och sekretesslagen 42 Hantering av och information om allmänna handlingar och diarieföring 42 Utlämnande av allmänna handlingar 43 Registrering 45 Posthantering 49 Förvaltningslagen och myndighetsförordningen 52 Besök och öppethållande 52 Handläggningstider 52 Överklagandehänvisningar 57 Formella krav på högskolans beslut 58 Författningsenlig verksamhet 59

6

7 Sammanfattning Högskoleverket konstaterar att Mälardalens högskola bedriver ett ambitiöst arbete för att trygga studentinflytandet och att det finns ett gott samarbete med studentkåren. Vidare välkomnar verket att högskolan har utsett en särskild studentombudsman på högskolan och att varje akademi ska utse en medarbetare för studentinflytande. Kursvärderingar har genomförts och sammanställts i samtliga 20 av verkets utvalda kurser, vilket är utmärkt. Åtgärder kan dock behöva vidtas med anledning av vad studentkåren anfört om brister i återkopplingen. Anställningsordningen framstår som tydlig och ändamålsenlig. De granskade examensbevisen uppfyller tillämpliga bestämmelser. Däremot innehåller några av de granskade utbildningsplanerna behörighetskrav som högskolan inte har tillstånd att tillämpa. I strid mot språklagen finns några kursplaner bara på engelska och i en anges vissa delar på svenska och andra på engelska. Även några beslut om anstånd och studieuppehåll är bara på engelska. Dessutom behöver formerna för examinationen preciseras i vissa kursplaner. Verket ifrågasätter högskolans regler att anstånd endast beviljas till studenter på utbildningsprogram, liksom kravet att den sökande vid studieuppehållets start ska ha läst minst en termin på programmet för att beviljas studieuppehåll. Handläggningstiden är för lång i högskolans riktlinje beträffande ärenden om tillgodoräknande som rör utländsk utbildning. Där handläggningstiderna för de granskade ärendena om anstånd och studieuppehåll kunnat uppskattas har verket inte haft några invändningar. Handläggningstiderna för ärendena om tillgodoräknande och utfärdande av examensbevis är acceptabla. Tiden för överlämnande av överklagade ärenden till Överklagandenämnden för högskolan är i mer än hälften av de granskade ärendena för lång. Högskolan bör också se över sina regler och rutiner kring rättning av tentamen. Verket konstaterar beträffande utbildning på forskarnivå att samtliga granskade allmänna och individuella studieplaner innehåller de uppgifter som högskoleförordningen kräver. Vidare anser verket att de av högskolan beskrivna rutinerna för att följa upp de individuella studieplanerna uppfyller högskoleförordningens krav. Det är positivt att högskolan genomfört en särskild uppföljning på området genom internrevisionens granskning. När det gäller beskrivningen av högskolans och doktorandernas åtaganden varierar dock de individuella studieplanerna i omfattning, tydlighet och precisering. Högskoleverket konstaterar att högskolan har lättläst informationsmaterial om frågor kring funktionshinder. Bland informationen om de stödåtgärder som finns vid högskolan anges alternativ tentamen där det enligt kursplanen 7

8 är möjligt. Här ges också schablontider för tentamensförlängning, vilket verket anser är bra. Högskoleverket ser vidare positivt på att högskolan har som rutin att informera nyanställd personal om diarieföring och allmänna handlingar och att högskolan även har återkommande utbildning för övriga anställda i dessa frågor. Högskolan har för studentärenden utformat ändamålsenliga blanketter som används över hela högskolan. Detta underlättar att hålla en god förvaltningsrättslig standard. Högskolan hanterar handlingarna på ett sätt som möjliggör att man kan ta del av dem. Några ärenden saknade dock ankomstdatum eller beslutsdatum, vilket medfört att handläggningstiden inte gått att fastslå med säkerhet. Högskoleverkets granskning visar att Mälardalens högskola arbetar ambitiöst för att säkerställa att verksamheten bedrivs författningsenligt. 8

9 Förord Högskoleverket har enligt sin instruktion tillsyn över universitet och högskolor. Tillsynen bedrivs bl.a. genom att verket besöker några lärosäten varje år. Huvudsyftet med besöken är att kontrollera att lärosätena följer de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Avsikten är också att stödja och hjälpa lärosätena att stärka och utveckla den egna kontrollen av verksamheten. Verket skickar i god tid före besöken ett frågeformulär som lärosätet ska besvara. Därigenom får lärosätets ledning och anställda ett tillfälle att kontrollera och reflektera över den egna verksamheten ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv. Vid besöket granskar verket på plats hur lärosätet tillämpar de regler som gäller för verksamheten, bl.a. genom stickprovskontroller. Verket får dessutom värdefulla synpunkter från lärosätena och god inblick i deras verksamhet och de praktiska problem som lärosätena ställs inför, liksom i hur problemen hanteras. Verkets besök dokumenteras i rapporter som läggs ut på verkets webbplats, Studenternas rättssäkerhet är en särskilt viktig utgångspunkt för verkets tillsynsverksamhet. Studentkåren eller studentkårerna vid det aktuella lärosätet får därför inför besöket också möjlighet att besvara frågeformuläret och att lämna synpunkter till verket. Det är verkets förhoppning att tillsynsbesöken ska vara till stöd och ledning för att förbättra verksamheten vid lärosätena. 9

10 Tillsynsbesöket Planeringen I början av september 2011 kontaktades rektorn för Mälardalens högskola och informerades om att Högskoleverket planerade att göra ett tillsynsbesök vid högskolan under 2011 och att ett formulär med frågor skulle skickas inför besöket. Frågeformuläret sändes till Mälardalens högskola den 6 september 2011 tillsammans med ett brev med uppmaning om att frågorna skulle besvaras senast den 14 november Mälardalens studentkår fick också frågeformuläret och gavs möjlighet att lämna synpunkter på hur tillämpningen av reglerna fungerar vid högskolan. Den 14 november 2011 inkom svar från högskolan på det utsända frågeformuläret. Studentkåren avstod från att lämna några synpunkter. Tillsynsbesöket genomfördes den 23 och 24 november Från Högskoleverket deltog chefsjuristen Christian Sjöstrand samt verksjuristerna Caroline Cruz, Sofia Almqvist, Mikael Herjevik och Jörgen Yng. Besöket Onsdagen den 23 november 2011 Besöket inleddes med att samtliga företrädare från Högskoleverket träffade rektorn sedan den 1 april 2011 Karin Röding, förvaltningschefen Marie Eriksson och kanslichefen Johan Andersson. Christian Sjöstrand berättade om juridiska avdelningens verksamhet samt om syftet med tillsynsbesöket och hur detta besök skulle genomföras. Därefter presenterade Karin Röding högskolans verksamhet. Högskolan tillkom i samband med högskolereformen 1977 och behovet av att etablera ett lärosäte i denna del av landet där Volvo och Asea var verksamma. Från början fanns ett förskollärarseminarium och utbildningar i teknik. Likt många andra högskolor vilar utbildningarna på fyra fundament: teknik, vård, lärarutbildning och ekonomi/samhällskunskap. Högskolan är en av landets större högskolor med studenter (8 000 helårsstudenter) och knappt anställda. Man har en forsknings- och utbildningsstrategi och ska analysera utbildningsutbudet utifrån demografin fram till Cirka 50 procent av de studenter högskolan rekryterar kommer från de två länen där högskolan är verksam. Störst är sjuksköterskeutbildningen. Det har varit svårt att rekrytera studenter till högskoleingenjörsutbildningarna och det finns problem med genomströmning av studenter på teknikutbildningarna. Högskolan kommer att behöva arbeta med dessa frågor. Det finns en uppfattning att civilingenjörerna lämnar högskolan för att de får 10

11 arbete, men det kan finnas andra förklaringar. Regionen har många globala teknikföretag såsom Volvo i Eskilstuna och därför efterfrågas tekniskt utbildad personal. Högskolan ska försöka möta behovet. Den mesta forskningen bedrivs inom ingenjörsämnena. Högskolan bedriver teknisk spjutspetsforskning såsom inbyggda system vid akademin för innovation, design och teknik. Högskolan är även bra på att samverka med det omgivande samhället. Högskolan fick 2001 sitt första vetenskapsområde och det var inom teknik. Den tekniska forskningen drar in 80 procent av de externa forskningsmedlen. Detta att jämföra med de 75 miljoner kronor som högskolan får i forskningsanslag och de 560 miljoner som erhålls för grundutbildningen. De fyra akademierna tillkom Tidigare fanns nio institutioner. Högskolan har en linjeorganisation där rektor utser akademichefer. Med anledning av autonomireformen finns nu en fakultetsnämnd i stället för tre. Högskolan har vidtagit disciplinära åtgärder mot relativt många studenter. Förklaringen är bl.a. att lärarna har uppmärksammats på att fusk inte är acceptabelt och att högskolan börjat använda Urkund, det webbaserade systemet för kontroll av plagiat. Högskolan har även arbetat med att ge studenterna tydligare instruktioner. Sedan diskuterades några av de svar som Mälardalens högskola lämnat till verket på det utsända frågeformuläret. Besöket fortsatte med att stickprovskontroller gjordes av vissa handlingar vid dels akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), dels akademin för innovation, design och teknik (IDT). Samtliga företrädare för Högskoleverket träffade representanter för akademierna. Vid besöken på akademierna informerade Christian Sjöstrand inledningsvis om juridiska avdelningens verksamhet och syftet med besöket. Från HST deltog akademichefen Elvy Westlund, vice akademichefen Thomas Wahl och administrativa chefen Yvonne Arlestrand-Lundgren. Akademichefen på HST beskrev verksamheten som följer. HST som bildades 2008 har helårsstudenter och cirka 175 anställda. HST består av sex ämnesorienterade avdelningar och en administrativ avdelning. HST har sju avdelningschefer inklusive en administrativ chef. För det akademiska ansvaret ska det finnas två utbildningsledare och två forskningsledare. Det finns också ett akademiråd där vice akademichefen är ordförande. Rådet är inget beslutande organ. Akademichefen fattar dock inga beslut utan att först ha hört rådet. Från IDT deltog akademichefen Åsa Lundkvist, biträdande utbildningsledaren Annika Björklund, administrativa chefen Annika Havbrandt samt registratorn, arkivarien och studieadministratören Ingrid Andersson. Akademichefen presenterade IDT:s verksamhet enligt följande. IDT finns på två orter, har 200 medarbetare och helårsstudenter. Akademin är liksom de andra akademierna indelad i avdelningar. IDT är den minsta akademin vid högskolan om man ser till antalet studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Akademin har fokus på teknik och samarbe- 11

12 tar mycket med industriföretag. IDT har flera affilierade personer och många industridoktorander. IDT samarbetar med europeiska lärosäten och vid akademin studerar 400 utländska studenter. Däremot har man efter införandet av studieavgifter få studenter från tredje land. IDT har också en stark internationell koppling och ett 20-tal olika nationaliteter finns representerade vid akademin. Dagen avslutades med att Caroline Cruz och Jörgen Yng samtalade vid registraturen med kanslichefen Johan Andersson och huvudregistratorn Ann Ferna. Jörgen Yng fick listor på överklagade studentärenden för att senare kunna ta stickprov. Torsdagen den 24 november 2011 Dagen började med att representanterna för Högskoleverket besökte studentcentrum i Eskilstuna och träffade chefen för studentcentrum Eva Ekstedt Salzmann och enhetschefen Susanne Rönnemark Nording. Christian Sjöstrand informerade kort om juridiska avdelningens verksamhet och syftet med besöket. Därefter samtalade Caroline Cruz med Eva Ekstedt Salzmann och samordnaren för studenter med funktionshinder Angela Andersson och handläggaren för stödåtgärder Stefan Dahlgren. De samtalade om förutsättningarna för funktionshindrade studenter att studera vid högskolan. Mikael Herjevik, Sofia Almqvist och Jörgen Yng tog stickprov på bl.a. ärenden om anstånd, utfärdande av examensbevis och överklagade antagningsärenden. Till sin hjälp hade de bl.a. Susanne Rönnemark Nording, examenshandläggaren Anneli Mossberg och antagningshandläggaren Karin Sikström. Sedan träffade företrädarna för Högskoleverket studentkårens ordförande Cathrine Åsklint som därigenom fick möjlighet att lämna synpunkter på hur reglerna tillämpas vid högskolan. Tillsynsbesöket avslutades med en återsamling vid vilken Högskoleverkets representanter samt Karin Röding, Johan Andersson och biträdande förvaltningschefen Björn Magnusson deltog. Christian Sjöstrand och hans medarbetare redovisade översiktligt vad som kommit fram vid samtalen med högskolans personal och vid granskningen av handlingarna. Vissa frågor lyftes fram och diskuterades. Efterarbetet Högskoleverket skickade den 9 mars 2012 ett utkast till Mälardalens högskola för att ge högskolan tillfälle att korrigera faktafel eller rätta till eventuella missförstånd från verkets sida. Högskolan gavs även möjlighet att lämna synpunkter på frågorna som skickats inför tillsynsbesöket. Studentkåren bereddes också möjlighet att lämna synpunkter på utkastet och frågorna. Mälardalens högskola lämnade därefter synpunkter på rapportutkastet. Mälardalens studentkår hade inga synpunkter på rapportutkastet och upp- 12

13 gav att fokus främst lagts på de delar i rapporten som har anknytning till utbildning, studenter och kårens verksamhet. Vad gäller de frågeformulär som Högskoleverket skickade inför tillsynsbesöket ansåg studentkåren att det vore värdefullt att som studentkår få ett anpassat formulär med frågor som riktar sig till enbart studentkårerna. 13

14

15 SVAR FRÅN MÄLARDALENS HÖGSKOLA OCH HÖGSKOLEVERKETS BEDÖMNINGAR

16 Högskolelagen och högskoleförordningen Organisation Högskoleverket har frågat Mälardalens högskola vilka förändringar högskolan har gjort i sin organisation med anledning av den nya regeln i 2 kap. 6 andra stycket högskolelagen (1992:1434). Verket har också bett högskolan att bifoga den arbetsordning som styrelsen själv ska besluta om enligt 2 kap. 2 första stycket 8 högskoleförordningen (1993:100). Högskolan har anfört följande. Med anledning av förändringarna i högskolelagen beslutade högskolestyrelsen den 11 oktober 2010 att inrätta en för lärosätet gemensam fakultetsnämnd. Den nya fakultetsnämnden inrättades från och med den 1 januari 2011 och ersatte fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, samt det särskilda organet för lärarutbildning, utbildningsvetenskapliga nämnden. Högskolestyrelsen har även fastställt en arbetsordning för fakultetsnämnden. Från och med den 1 juli 2011 har högskolan ersatt de tidigare lärarförslagsnämnderna med en rekryteringskommitté och infört en ny anställningsordning. Högskolestyrelsen fastställde 13 december 2010 arbetsordning för Mälardalens högskola. Högskolan har bifogat arbetsordningen, beslut om inrättande av fakultetsnämnden, arbetsordningen för fakultetsnämnden och den nya anställningsordningen. Högskoleverkets bedömning Enligt 2 kap. 5 högskolelagen beslutar en högskola om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte något annat är föreskrivet. När högskolan beslutar om sin organisation ska 6 och 7 gälla. I 6 första stycket anges följande. Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av 1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller 2. organisation av eller kvalitet i såväl forskningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet. Av bestämmelsens andra stycke framgår att om den typen av bedömningar ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. I 2 kap. 7 högskolelagen anges att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. 16

17 Enligt 2 kap. 2 första stycket 8 högskoleförordningen (1993:100) ska styrelsen själv besluta om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning. Regeringens proposition En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (2009/10:149) samt anslutande författningsändringar syftade till att öka friheten för statliga universitet och högskolor. Detta har bl.a. inneburit ökade möjligheter för lärosätena att själva bestämma över sin organisation. Högskoleverket granskar därför högskolans organisation endast i begränsad omfattning. Granskningen föranleder inga synpunkter från Högskoleverket. Kursvärderingar Högskoleverket har frågat vilka åtgärder Mälardalens högskolas ledning vidtar för att säkerställa att bestämmelsen om kursvärderingar i 1 kap. 14 högskoleförordningen följs. Mälardalens högskola har svarat bl.a. följande. Rektorn har beslutat att samtliga kurser på grundläggande och avancerad nivå vid högskolan från och med höstterminen 2010 ska utvärderas i ett högskolegemensamt webbaserat kursvärderingssystem. Det webbaserade kursvärderingssystemet innehåller en automatisk sammanställningsfunktion vilken genererar tabelldiagram över resultatet, till vilken även studenterna via e-postmeddelande efter avslutad kurs har tillträde. Formerna för den slutliga arkiveringen är fortfarande under framtagande. En rutin för arkivering av kursvärderingar finns utarbetad. Studenterna ombeds tillsvidare att, då de vill se en sammanställning vid ett senare tillfälle, kontakta sin akademi. I modellen för arbetet med kursvärderingar ingår att så kallade kursanalyser ska upprättas. Med kursanalys avses att diskussioner om sammanställning och eventuella åtgärder med anledning av sammanställningen förs, och att återkoppling från kursanalyserna ska delges nya studenter vid kursintroduktionen. En mindre utvärdering av kursvärderingssystemet har gjorts våren Utvärderingen identifierade några förbättringsområden för högskolan att arbeta vidare med, men högskolans generella bedömning är att införandet av systemet med gemensamma rutiner avsevärt förbättrat högskolans möjligheter att leva upp till högskoleförordningens krav på hantering av kursvärderingar. En större utvärdering av systemet är planerad till våren Studentkårens ordförande har vid tillsynsbesöket uppgett bl.a. följande. Det har noterats att svarsfrekvensen är låg på kursutvärderingarna vilket bl.a. påverkar anonymiteten i svaren. På initiativ av högskolan kommer studentkåren tillsammans med högskolan gå ut med en kampanj. Det finns brister i återkoppling till studenter när det gäller kursutvärderingarna, särskilt i början av kursen. 17

18 Vid tillsynsbesöket har företrädare för akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling uppgett bl.a. följande. Den kursansvarige går igenom kursvärderingarna och sorterar bort oväsentliga kommentarer. En sammanställning skickas sedan ut till de studenter som läst kursen. Genom det nuvarande systemet kan den enskilda inte ta del av sammanställningarna på egen hand. Nya studenter kan dock på begäran ta del av sammanställningarna, vilka hålls tillgängliga vid akademierna. Det finns en ambition att så småningom kunna återge resultaten av kursvärderingarna via webben men just nu saknas de tekniska förutsättningarna för detta. Svarsfrekvensen varierar på olika kurser och terminer. En viss kulturskillnad kan noteras där äldre kvinnliga studenter på t.ex. vårdutbildningarna tenderar att svara på kursutvärderingarna i högre utsträckning än yngre män på de tekniska utbildningarna. Det nya systemet innebär mer arbete för lärarna. Tidigare låg arbetet på administrationen. Vid tillsynsbesöket har företrädare för akademin för innovation, design och teknik framfört bl.a. följande. Förut gjordes kursutvärderingarna i pappersform. Blanketter delades ut och studenterna fyllde i dem i anslutning till kursen. Då var svarsfrekvensen högre. Högskoleverket har vid besöket bett att få sammanställningar från det senaste genomförda kurstillfället för 20 slumpmässigt utvalda kurser, tio från vardera akademin. Efter tillsynsbesöket har högskolan lämnat följande kommentarer. Med anledning av studentkårens synpunkt att anonymiteten kan påverkas när svarsfrekvensen är låg vill högskolan framhålla att det i det gemensamma systemet finns en så kallad korstabuleringsgräns som gör att svar inte kan brytas ned på kategorier med färre än fem svarande. Högskoleverkets bedömning Enligt 1 kap. 14 högskoleförordningen ska högskolan ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan ska sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. Regeringen anger följande om kursvärderingar i propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28 s. 31). Regeringen anser att kursvärderingar är en utgångspunkt för studenters och lärares delaktighet i och inflytande på kvalitetsarbetet. De bör vara obligatoriska inom högskolan. Utvärdering på kursnivå är ett nödvändigt inslag i uppbyggnaden av ett systematiskt kvalitetsarbete. Kursvärderingar kan genomföras på olika sätt. Studenterna ska alltid ges tillfälle att framföra sina erfarenheter och synpunkter. Studenternas ansvar att medverka i kursvärderingen måste förenas med en rättighet att få information om resultaten och att få delta i diskussionen om förbättringar. Alla studenter ska ha rätt att dra fördelar av kursvärderingen för sina studier och sin utveckling. Det är viktigt att 18

19 erfarenheter från kursvärderingarna verkligen tas till vara och vid behov leder till förändringar. Genom möjligheten att ta del av sammanställningarna blir kursvärderingarna ett mer effektivt instrument. Om studenterna ser att kursvärderingarna kommer till användning kommer engagemanget för att delta i dem öka, vilket ytterligare stärker deras funktion. Högskoleverkets stickprov visar att kursvärderingar har genomförts och sammanställts i samtliga de 20 utvalda kurserna, vilket är utmärkt. Högskoleverket ser positivt på att högskolan tagit initiativ till att tillsammans med Mälardalens studentkår ha en kampanj för att bl.a. förbättra svarsfrekvensen på kursvärderingar. Åtgärder kan också behöva vidtas med anledning av vad studentkåren anfört om brister i återkopplingen, särskilt till studenter i kursens inledningsskede. Studentrepresentation Högskoleverket har frågat om Mälardalens högskola och studentkåren har kommit överens om vilka beslutande och beredande grupper som studenterna ska vara representerade i och antalet studentrepresentanter. Om en överenskommelse finns har verket bett högskolan att bifoga denna. Verket har också efterfrågat en redogörelse för de grupper där studenterna inte är representerade och anledningen till detta. Högskolan har svarat följande. Högskolestyrelsen fastställde den 13 december 2010 former för hur studentinflytande ska ske inom högskolan. Av beslutet framgår att studenterna ska representeras av den etablerade studentkår som erkänts av högskolestyrelsen, och att studentrepresentanter ska delta vid beredning och beslutsfattande i följande organ: Högskolestyrelsen (tre representanter) Rektorsråd (en representant) Fakultetsnämnd (tre representanter) Fakultetsnämndens utskott (två representanter per utskott) Akademiernas ledningsråd/akademiråd (tre representanter per akademi) Biblioteksrådet (två representanter). Högskolan har vidare anfört bl.a. följande. Studentkåren får därutöver kallelse till central samverkan mellan arbetsgivare och högskolans arbetstagarorganisationer, vilka sker varannan vecka. Detta ger studenterna möjlighet att även representeras i beredningsfasen avseende beslut som ska fattas av högskolestyrelsen, rektor samt för beslut som fattas inom förvaltningen, högskolebiblioteket och enheten för externa relationer. Högskolan har ingått avtal med Mälardalens studentkår där bland annat hanteringen av studentinflytandet regleras närmare, samt frågan om ersättning till studenterna. Utifrån de organ där studenterna ska vara representerade upprättar studentkåren en förteckning över de studentrepresentanter de utsett och sänder denna till högskolan för 19

20 kännedom. Inom högskolans akademier förs även en kontinuerlig dialog med studentkåren kring var studentrepresentanter bör vara representerade utöver ovan nämnda organ. I det fall studentkåren inte lyckats utse tillräckligt många studentrepresentanter till respektive akademi ser akademierna till att kallelser ändå skickas till studentkåren. Högskolan inrättade i augusti 2010 funktionen studentombudsmannen, vars uppdrag bland annat är att samordna arbetet med studentrepresentation. Respektive akademi ska även utse en medarbetare som ansvarar för studentinflytandet på den akademin. I högskolans disciplinnämnd representeras studenterna av två representanter. Högskolan har till sitt yttrande bifogat högskolestyrelsens beslut och avtalet med studentkåren. Högskoleverkets bedömning Enligt 1 kap. 4 a högskolelagen ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I 2 kap. 7 högskolelagen anges att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. När högskolan beslutar om sin organisation ska denna bestämmelse beaktas (se 2 kap. 5 högskolelagen). Av 2 kap. 14 tredje och fjärde styckena högskoleförordningen framgår följande. Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 andra stycket högskolelagen, dvs. där kravet på majoriteten av personerna i gruppen är vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenter som avses i 2 kap. 7 högskolelagen. I propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28, s ) anför regeringen bl.a. att även frågor om t.ex. budget, resurser och administration är av stor betydelse för utbildningen och studenternas situation. Vissa frågor kan dock ur studentsynpunkt vara mindre viktiga. Enligt uttalandet i propositionen bör högskolan och studentkåren tillsammans komma överens om vilka organ som studenterna ska vara representerade i. Enligt regeringens proposition En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149, s. 39) ska rätten till representation gälla alla beslut och all beredning som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, och inte bara vid sådant beslutsfattande som omfattas av kravet på vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Enligt regeringens mening kommer varje universitet och högskola att behöva fatta beslut som innebär att en tydlig intern organisation och arbetsfördelning skapas när det inte längre i lag och förordning föreskrivs hur den interna organisationen ska se ut utöver vad som gäller för styrelse och rektor. Tydligheten i beslutsstrukturen bör därför inte 20

21 minska. Vidare betonar regeringen att det bör vara naturligt för ett lärosäte att inte låta rätten till deltagande i en grupp vara avhängig av vilka frågor som behandlas i gruppen vid olika tillfällen. Av högskolans svar samt av Högskoleverkets samtal med företrädare för såväl högskolan som studentkåren framgår att lärosätet bedriver ett ambitiöst arbete för att trygga studentinflytandet och att det finns ett gott samarbete med studentkåren. Verket välkomnar att högskolan har inrättat en särskild studentombudsman på högskolan och att akademierna ska utse en medarbetare för studentinflytande. Högskoleverket ser sammanfattningsvis positivt på högskolans arbete med studentrepresentationen. Samrådsskyldighet om en enda person bereder och fattar beslut Högskoleverket har frågat vilka rutiner Mälardalens högskola har för att säkerställa att representanter för studenterna informeras och att samråd sker med dem i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen när beslut fattas eller beredningen genomförs av en enda person. Högskolan har anfört följande. Beslut eller beredning som beskrivs i ovanstående fråga kan fattas av rektor, förvaltningschef, akademichefer, bibliotekschef och chef för enheten för externa relationer. Majoriteten av dessa beslut omfattas av rutinerna som beskrivs i högskolans svar på Högskoleverkets föregående fråga om studentrepresentation. Dessa rutiner säkerställer att studentrepresentanter är informerade och att samråd sker. Beslut av akademichef föregås i de flesta fall av beredning i ledningsråd eller akademiråd där studenter är representerade. Högskoleverkets bedömning I 2 kap. 7 högskolelagen föreskrivs att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. En hänvisning till denna bestämmelse finns i 2 kap. 14 första stycket högskoleförordningen. Av andra stycket samma paragraf framgår att om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Syftet med dessa föreskrifter är att garantera studenternas inflytande när ärenden som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation inte hanteras i någon grupp, utan bereds och beslutas av en ensam befattningshavare. Det är rektorns ansvar att högskolan har rutiner för hur samrådet med studentrepresentanter ska gå till i sådana fall. Av högskolans svar samt av Högskoleverkets samtal med företrädare för såväl högskolan som studentkåren framgår att högskolan verkar för att studentinflytande också sker i de fall då enskilda personer fattar beslut i frågor 21

22 som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Högskoleverket ser positivt på detta. Anställningsordning Högskoleverket har frågat om högskolans styrelse har beslutat om en anställningsordning och, om så är fallet, hur denna hålls tillgänglig. Mälardalens högskola har svarat att högskolestyrelsen beslutade om en anställningsordning den 9 maj Högskolan har bifogat anställningsordningen. Högskoleverkets bedömning Enligt 2 kap. 2 9 högskoleförordningen ska styrelsen för en högskola själv besluta om en anställningsordning. I propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149 s. 70) anför regeringen att en konsekvens av den ökade friheten blir att högre krav ställs på de regler som lärosätena själva ställer upp vad gäller såväl innehåll som tillgänglighet. Enligt regeringen bör lärosätena i sina anställningsordningar samla de regler som ska gälla vid anställning av lärare. Anställningsordningen bör finnas tillgänglig vid högskolan. Högskoleverket har tagit del av Mälardalens högskolas anställningsordning, som vid en kontroll den 29 november 2011 fanns tillgänglig på högskolans webbplats. Kravet på tillgänglighet är uppfyllt. Högskoleverket konstaterar efter en översiktlig genomgång av anställningsordningen att den framstår som tydlig och ändamålsenlig, då den exempelvis innehåller klara regler om lärarkategorier, sakkunniggranskning och möjligheterna till befordran. Kursplaner och utbildningsplaner Högskoleverket har frågat var inom högskolans organisation beslut fattas om fastställande av kursplaner och utbildningsplaner för kurser och program och vilka åtgärder högskolans ledning vidtar för att säkerställa att kursplaner och utbildningsplaner innehåller de uppgifter som anges i 6 kap. 15 och 17 högskoleförordningen. Mälardalens högskola har svarat bl.a. följande. Rektorn har delegerat beslut om fastställande av kursplaner till akademicheferna och beslut om fastställande av utbildningsplaner till fakultetsnämnden. Hur akademicheferna vidaredelegerat beslut att fastställa kursplaner inom akademin framgår av akademiernas delegationsordningar. För att säkerställa att kursplaner och utbildningsplaner innehåller de uppgifter som anges i högskoleförordningen har rektorn fastställt riktlinjer för inrättande och fastställande av kursplaner. Utöver dessa finns detaljerade anvisningar för hur kursplaner läggs in i högskolans databas för studieinformation (DSI), anvisningar för att skriva lärandemål i kursplaner, samt rikt- 22

23 linjer för klassificering av kurser. För att tydliggöra arbetet och fördelningen av ansvaret finns även en processbeskrivning för arbetet med kursplanerna. Utbildningsplanerna skapas enligt en mall där alla uppgifter enligt högskoleförordningen finns med. Till denna mall finns anvisningar för innehållet i utbildningsplanens olika avsnitt. Under 2012 kommer en administrativ översyn av utbildningsplaneringsprocessen genomföras. Högskolan har vid besöket upplyst Högskoleverket om att det inte fattats några nya beslut om kursplaner med anledning av ändringarna i högskoleförordningen men att litteraturlistan inte längre är en del av kursplanen. Högskolan har inte gjort några överväganden med anledning av Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem (REK 2011:1). Högskoleverket har vid besöket på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling och akademin för innovation, design och teknik bett att få fem utbildningsplaner och tio kursplaner från vardera akademi. Högskoleverket har valt ut planerna slumpvis. Elva av de 20 kursplanerna var beslutade före den 1 januari Högskoleverket har granskat följande utbildningsplaner: beteendevetenskapliga programmet, högskolepoäng civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 högskolepoäng energiingenjörsprogrammet, 180 högskolepoäng flygingenjörsprogrammet, 180 högskolepoäng informativ illustration informationsdesign, 180 högskolepoäng innovationsprogrammet industridesign, 180 högskolepoäng magisterprogram i arbetslivsvetenskap, 60 högskolepoäng magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng masterprogram i intelligenta inbyggda system, 120 högskolepoäng produkt- och processutveckling, masterprogram, 120 högskolepoäng. Vidare har följande kursplaner granskats: Advanced Component-based Software engineering, 7,5 högskolepoäng Bachelor thesis in Business Administration, 15 högskolepoäng Cell- och mikrobiologi, 7,5 högskolepoäng Civilsamhälle, stat och marknad i ett globalt perspektiv, 15 högskolepoäng Datakommunikation i nätverk I, 7,5 högskolepoäng Datorgrafik, 7,5 högskolepoäng Digitalt bildskapande, 7,5 högskolepoäng Examensarbete, byggnadsteknik, 15 högskolepoäng Flygplansdrift och underhåll II, 7,5 högskolepoäng Industrial Excellence, 7,5 högskolepoäng Ingenjörsvetenskap 3 material och dynamik, 7,5 högskolepoäng Integrerade laborationer, 3 högskolepoäng Interaktion, hälsa och kropp, 7,5 högskolepoäng 23

24 Introduktion till informationsdesign, 7,5 högskolepoäng Modern historia, 7,5 högskolepoäng Projektledning, 7,5 högskolepoäng Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi 31 60, 30 högskolepoäng Sensorteknik, 7,5 högskolepoäng Simulation and Modelling, 7,5 högskolepoäng Statistics för Business, 15 högskolepoäng. Högskoleverkets bedömning Utbildningsplaner Av 6 kap. 16 högskoleförordningen framgår att det för ett utbildningsprogram ska finnas en utbildningsplan. Enligt 17 samma kapitel ska följande anges i utbildningsplanen: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Utbildningsplanen för Informativ illustration anger som särskild behörighet att det krävs ett godkänt arbetsprov. Urvalet sker uteslutande genom arbetsprov. Av 7 kap högskoleförordningen framgår att de krav på särskild behörighet som ställs upp vid antagning till ett utbildningsprogram som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare ska anges i en områdesbehörighet. Vidare framgår att Högskoleverket får medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. I Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2007:8) anges de områdesbehörigheterna som gäller för utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Inte i någon av dessa anges krav på arbetsprov. I standardbehörighetssystemet som användes sista gången vid antagningen till vårterminen 2010 fanns en möjlighet att använda prov som behörighetskrav. Men den möjligheten finns inte i det nuvarande områdesbehörighetssystemet. Högskoleverket skrev till lärosätena under 2009 och påminde om förändringen som skulle gälla från och med antagningen till hösten 2010 och att det innebar att de för vissa utbildningar måste ansöka om tillstånd om de ville behålla de aktuella behörighetskraven. Mälardalens högskola har endast tillstånd att använda godkänt arbetsprov som behörighetskrav för programmet textdesign informationsdesign, se Högskoleverkets beslut den 20 mars 2011, reg.nr Däremot saknar högskolan sådant tillstånd för programmet informativ illustration informationsdesign. Högskoleverket har också uppmärksammat att högskolan saknar tillstånd att använda godkänt arbetsprov som behörighetskrav för programmet rumslig gestaltning informationsdesign. Högskolan kan således inte ställa arbetsprov som behörighetskrav i utbildningsplanen för informativ illustration informationsdesign, eller någon annan utbildning för vilken man inte har tillstånd från Högskoleverket (jfr Över- 24

25 klagandenämnden för högskolans beslut den 23 september 2011 i ärende reg. nr ). Utbildningsplanerna är således i behov av översyn då de i vissa fall innehåller behörighetskrav som högskolan inte har tillstånd att använda. Högskoleverket utgår från att högskolan åtgärdar denna brist eller vid behov ansöker om tillstånd att ställa andra krav än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. Efter tillsynsbesöket har Mälardalens högskola påpekat att högskolan nu har ansökt hos Högskoleverket att få använda arbetsprov och antagningsprov för behörighet och urval för programmen informativ illustration informationsdesign och informativ illustration informationsdesign. Kursplaner Av 6 kap. 14 högskoleförordningen framgår att det för en kurs ska finnas en kursplan. Enligt 15 samma kapitel ska följande anges i kursplanen: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Från och med den 1 januari 2011 finns det inte längre något krav i högskoleförordningen på att kurslitteraturen ska anges i kursplanen. Högskolan har dock i sina riktlinjer, beslutade den 12 april 2010, angett att det i kursplanen ska anges den kurslitteratur och övriga läromedel som ska användas. Högskolan har även uppgett att inga nya beslut har fattats med anledning av autonomiarbetet och ändringarna i högskoleförordningen, men att högskolan kommer att titta närmare på SUHF:s rekommendationer. I dem anges bl.a. att kurslitteraturen alltid bör redovisas i anslutning till kursplanen och att den kan, men inte behöver, ingå som en del av kursplanen. Högskoleverket konstaterar att 8 av de 20 granskade kursplanerna saknar information om kurslitteratur. Detta strider mot Mälardalens högskolas egna riktlinjer som anger att det i kursplanerna ska anges den kurslitteratur och övriga läromedel som ska användas. Föreskrifter i kursplaner är föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen, dvs. regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitet och högskolor som studenter. Regler i kursplaner har bl.a. till syfte att informera studenten om vad som gäller för en särskild kurs. Mot denna bakgrund är det viktigt att kursplanerna är tydliga. Högskoleverket konstaterar att formerna för examination är otydligt angivna i vissa kursplaner. Exempelvis anger inte kursplanen för Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi examinationsformerna för delkurserna Kognitiv psykologi, Kvalitativ vetenskaplig metod samt Kvantitativ vetenskaplig metod. I kursplanen för Sensorteknik anges Skriftlig sluttentamen. Under kursens gång kan momentet ersättas med kontinuerlig examination i form av inlämningsuppgifter som utföres och redovisas enskilt. Högskoleverket vill uppmärksamma att syftet med föreskrifterna i kursplanen är att studenten ska få information om hur kursen examineras. Att under kursen gång öppna 25

26 för att byta examinationsform kan inte anses ge studenten tydligt besked om hur dennas prestation ska bedömas och kan därmed inte anses vara förenligt med högskoleförordningens bestämmelser (jfr Högskoleverkets beslut den 27 oktober 2010, reg.nr ). Formerna för examinationen behöver således preciseras i de angivna kursplanerna för att bättre uppfylla kravet i 6 kap. 15 högskoleförordningen om att formerna för att bedöma studenternas prestationer ska anges i kursplanerna. Av 10 språklagen (2009:600) framgår att språket hos bl.a. förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Av bestämmelsen följer att kursplaner därför måste vara på svenska. Detta utesluter dock inte att det även finns översättningar av kursplaner till engelska eller annat relevant språk. Högskoleverket kan konstatera att kursplanerna för Advanced Component-based Software engineering, Statistics for Business och Simulation and Modelling endast finns på engelska. I kursplanen för Bachelor thesis in Business Administration anges vissa delar på svenska och andra delar (lärandemål och innehåll) på engelska. Högskoleverket utgår från att högskolan ser över kursplanerna med anledning av vad som framkommit. Examensärenden och frågor om tillgodoräknande Högskoleverket har frågat Mälardalens högskola om alla som fattar beslut i examensärenden och ärenden om tillgodoräknanden har rätt att göra det genom delegation. Högskoleverket har även begärt att få högskolans examensordning. Mälardalens högskola har svarat bl.a. följande. Samtliga som fattar beslut i examensärenden och ärenden om tillgodoräknande har rätt att göra det genom delegation. Beslut i examensärenden fattas inom förvaltningens sektion studentcentrum och där har samtliga examenshandläggare delegation genom rektorns delegation, förvaltningschefens delegation och därefter vidaredelegation till chefen för studentcentrum som delegerat till examenshandläggare. Inom högskolans förvaltning fattas beslut om tillgodoräknande som inte ankommer på akademichefen, exempelvis tillgodoräknanden mot examen. Det finns en tillgodoräknandeordning för högskolan, vilken bl.a. innehåller rutiner för hantering av tillgodoräknandeärenden. De beslut om tillgodoräknanden som fattas inom akademierna fattas enligt delegation. Mälardalens högskola har bifogat högskolans examensordning, beslutad den 30 oktober 2006 och reviderad den 8 november 2011 och högskolans tillgodoräknandeordning beslutad den 20 september Högskolan har vidare bifogat följande dokument. Revidering av rektors delegation av beslutanderätt från den 14 mars 2011, Förvaltningschefens delegation av beslutanderätt fastställd den 14 februari 2008, Akademichefens delegation av 26

27 beslutanderätt inom akademin för hälsa, vård och välfärd beslutad den 8 december 2008, Akademichefen vid IDTs delegation av beslutanderätt inom akademin vid Mälardalens högskola beslutad den 24 juni 2009, Akademichefen vid HSTs delegation av beslutanderätt inom akademin Mälardalens högskola beslutad den 30 januari 2009 och Delegationsordning inom akademin utbildning, kultur och kommunikation beslutad den 19 april Högskoleverket har vid tillsynsbesöket granskat 20 slumpvis utvalda ärenden om utfärdande av examensbevis från åren 2010 och Högskoleverket har även granskat 20 ärenden om tillgodoräknande, tio från akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST) och tio från akademin för innovation, design och teknik (IDT). Högskoleverkets bedömning I 6 kap. 4 högskoleförordningen föreskrivs att inom all utbildning får endast de examina som anges i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen, avläggas. I samma kapitel 6 8 finns regler om tillgodoräknande av utbildning och i 9 11 f och 20 finns regler om examens- och kursbevis. Högskoleverket har granskat högskolans examensordning och har inte något att anmärka mot den där redovisade ordningen vad gäller utfärdande av examensbevis. När det gäller högskolans tillgodoräknandeordning har Högskoleverket följande synpunkter. Under punkten 3.2, som gäller handläggning av tillgodoräknanden, anges hur kompletteringar ska begäras och vad en kompletteringsanmodan ska innehålla. Därefter anges att om kompletteringarna inte inkommit inom två månader och underlaget inte innehåller tillräcklig information för ett beslut bör ansökan avskrivas. Högskoleverket ser positivt på att själva kompletteringsförfarandet tydliggörs i tillgodoräknandeordningen, men anser att en ansökan inte kan avskrivas på den grunden att den inte är komplett. Om en ansökan är bristfällig ska högskolan ge den sökande möjligheten att inom viss tid komplettera handlingarna. Enligt Högskoleverkets mening bör högskolan efter kompletteringstidens utgång pröva ansökan i sak, oavsett om den då är fullständig eller inte. Genom att högskolan prövar ansökan och fattar ett beslut i ärendet tillvaratas vidare den sökandes möjlighet att överklaga beslutet, om beslutet går den sökande emot. Det är därför viktigt att lärosätet i sådana fall även lämnar information om hur man överklagar beslutet till Överklagandenämnden för högskolan. Högskoleverket förutsätter att högskolan vidtar nödvändiga åtgärder i denna del. Under samma punkt anges vidare att en ansökan om tillgodoräknande ska behandlas så snart som möjligt och att beslut normalt ska fattas senast inom fyra månader från det att en fullständig ansökan inkommit. Högskolan har i sitt svar till verket och under besöket förtydligat att denna handläggningstid rör tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning. För tillgodoräknande av högskoleutbildning från Sverige gäller det allmänna skyndsamhetskravet 27

28 i förvaltningslagen. Högskoleverket anser att handläggningstiden i den uppsatta riktlinjen för ärenden om tillgodoräknande som rör utländsk utbildning är för lång. Samma skyndsamhetskrav måste gälla för dessa ärenden som för de ärenden som gäller svensk högskoleutbildning. Högskoleverket kommenterar denna fråga närmare i avsnittet Handläggningstider. Högskoleverket har granskat högskolans delegationsordningar och har inget att anmärka mot hur frågan om delegering av beslut om examensbevis och tillgodoräknande utformats. Däremot konstaterades det vid tillsynsbesöket att det saknades vidaredelegation till några av de som fattade beslut om tillgodoräknande. Högskoleverket förutsätter att högskolan åtgärdar detta, se vidare vad verket anför under rubriken Ärenden om tillgodoräknande. Examensärenden Högskoleverket konstaterar, utifrån de granskade examensbevisen, att Mälardalens högskola utfärdar de examina som högskolan har fått tillstånd till. Vad gäller delegationen av rätten att fatta beslut i examensärenden har rektorn delegerat den rätten till förvaltningschefen (dnr MDH /10), som delegerat den vidare till chefen för studentcentrum (dnr CF 10-2/08) som i sin tur delegerat denna rätt vidare till namngivna befattningshavare vid studentcentrum (dnr /09 och /11). Högskoleverket konstaterar att alla de 20 granskade examensbevisen är undertecknade av personer som har rätt att utfärda examina enligt delegationsbesluten. I samtliga fall där ansökan har beviljats har också diploma supplement bifogats examensbeviset. Högskoleverket finner att de granskade examensbevisen uppfyller tillämpliga bestämmelser. Ärenden om tillgodoräknande Högskoleverket har granskat tio ärenden om tillgodoräknande av del av kurs vid HST och tio ärenden vid IDT (tillgodoräknande av hela kurser för generella examina och yrkesexamina handläggs av studentcentrum). Vid högskolan används två olika blanketter för tillgodoräknanden: en för studier från annan högskola i Sverige och en för studier från utlandet. Vid tillsynsbesöket uppgavs följande. Om besluten vid HST inte fattas av akademichefen fattas de alltid av någon avdelningschef som har delegation från akademichefen. Vid IDT kan beslut om tillgodoräknande fattas av studievägledare, men det finns inte något skriftlig vidaredelegation från akademichefen till andra beslutsfattare än avdelningscheferna. Högskoleverket konstaterar att alla de tio granskade besluten från HST om tillgodoräknande är undertecknade av den befattningshavare som har rätt att fatta beslut i ärendena enligt högskolans delegationsordningar. Utifrån granskningen av ärendena vid IDT har Högskoleverket funnit att tre av besluten om tillgodoräknande är undertecknade av personer som inte har fått delegation att fatta sådana beslut. Högskoleverket förutsätter att hög- 28