ESS-Nytt ErgonomiSällskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESS-Nytt ErgonomiSällskapet"

Transkript

1 1(64) ESS-Nytt ErgonomiSällskapet Sverige Redaktörer: Anki Nyström, och Ulrika Aasa, 04/10 Lösenord på hemsidan: Sverige ESS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, Hemsida: ESS-Nytt Nästa nummer februari Manusstopp xxxxxxxxx. Välkommen med bidrag! Innehåll: Redaktörerna för ESS-NYTT Information från oss redaktörer. Sid. 4. ESS Från Ergonomisällskapets (ESS) seminariedag den 21 oktober 2010 på Alnarp. Sid 5. Äldre i arbetslivet. Sid 5. Laptopergonomi att arbeta med bärbar dator, var, när, hur, möjligheter och problem. Sid. 6. Design för seniormarknaden. Sid. 8. Produktdesign för äldres önskningar, inte för deras begränsningar. Sid. 9. Alnarps rehabiliteringsträdgård. Sid. 10.

2 2(64) NES Styrelsemöte i Nordiska Ergonomisällskapet, NES. Sid. 13. NES 2010 Proactive ergonomics Mina intryck, Tomas Rosenblad/Arbetsmiljöverket. Sid. 15. Mina intryck, Viveca Wiberg/Arbetsmiljöverket. Sid. 20. Mina intryck, Jane Ahlin Sid. 24. Mina intryck, Per Nylén/Arbetsmiljöverket. Sid. 26. Årsmöte Synergonomisektionen. Sid. 27. FEES Några ord om FEES första konferens. Sid. 28. Är FEES på rätt väg? Sid. 29. IEA IEA Council Sid. 32. Forskning/Avhandlingar Utmattningssyndrom ger mätbara förändringar i hjärnan. Sid 34. Doktorsavhandlingar om tandläkares belastningar och besvär i relation till rationaliseringar inom Folktandvården. Sid. 36. Kontorstyp påverkar hälsan. Sid. 37. Ansvaret för arbetsmiljön läggs på individen. Sid. 40. Rätt mat skärper minnet och motar typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Sid. 42. Forskning pågår Sinnesorgan i våra muskler förutsäger framtiden. Sid. 43. Lean i kommuner och landsting. Sid. 45. Konferens HEPS - Healthcare systems Ergonomics and Patient Safiety. Sid. 47.

3 3(64) Seminarium som varit SIS-seminarium- om ISO/DIS Sid. 48. Vad gör arbetslivet med människors hälsa? Sid. 50. Arbetsmiljö i arbetslivet Den kraftfulla gruppen på jobbet. Sid. 50. Fruktbord med fokus på ergonomi och exponering. Sid. 52. Vad är meningen med att arbeta? Sid. 53. Bota it-stress på nätet. Sid. 54. Prov och minnesregler gör att du lär dig bättre. Sid. 56. Debatt Ensamhet lika farlig som rökning. Sid. 56. Boktips Främja hälsan och bota inte bara ohälsan! Sid. 57. Stipendier Dags att söka Bliwastipendiet! Sid. 58. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöriksdagen Sid. 59. SNiS synergonomiskt nätverk i Sverige Första aktivitet - Seminariedag den 28 mars Sid. 64.

4 4(64) Redaktörerna för ESS-NYTT Information från oss redaktörer Vi har nu under fyra år varit redaktörer för ESS-NYTT. Det har varit intressanta och lärorika år, där vi har utvecklat ESS-NYTT i en ny riktning. Men nu är det dags att ta en paus. ESS-NYTTs redaktörer kommer att ge ut nästa ESS-NYTT i juni Ulrika och jag är inne i en arbetsperiod som för oss innebär omfattande och inte minst utökade krav i våra arbetsliv. Detta innebär att vissa saker måste prioriteras ned tillfälligt, att ge ut ESS-NYTT är en sådan. Det känns riktigt att i detta läge efterfråga om det finns någon/några ESSmedlemmar som känner sig manade att ta detta tillfälle i akt och vikariera som redaktör/redaktörer för det ESS-NYTT som normalt ges ut i mars Hör i så fall av dig till Ergonomisällskapets ordförande Christina Jonsson med ett mail! Bästa hälsningar och hopp om en lugn och vilsam jul /ESS-NYTTS redaktörer Ulrika Aasa och Ann-Kristin Nyström

5 5(64) ESS Från Ergonomisällskapets (ESS) seminariedag den 21 oktober 2010 på Alnarp Värd för årets seminariedag var institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som är hemmahörande på Alnarp utanför Lund. Här kommer läsning (ett urval) för oss ESS-medlemmar som inte var med. Äldre i arbetslivet Hur ska man göra för att åldersanpassa arbetslivet? Fler och fler blir äldre. Enligt prognos kommer vi ha fler 80 åringar än åringar år Kerstin Nilsson, forskare på SLU och Lunds universitet presenterade tre genomförda studier om äldre i arbetslivet. 55+ och deras syn på arbetslivet Skador hos äldre inom lantbruket Chefers syn på sina äldre arbetstagare 55+ och deras syn på arbetslivet Den första studien genomfördes inom sjukvården. Knappt 2000 deltagare fick 158 frågor av blandad karaktär. Resultatet visar att det är skillnad på om de KAN och om de VILL. De ekonomiska incitamenten samt kompetens, arbetstakt och god fysisk och mental arbetsmiljö var faktorer som påverkade ifall de KAN arbeta kvar efter pensionsålder. Sociala aspekter hade avgörande betydelse för viljan att arbeta vidare, även chefens attityd och hur mycket jobbet är en del av ens identitet.

6 6(64) Skadefrekvens hos äldre arbetare inom lantbruket 5646 svarade på en mejlenkät som visade att äldre inte har större benägenhet att skada sig inom lantbruket än yngre, men när de råkar ut för en olycka är återhämtningstiden längre. Äldre har dock möjlighet att lämna arbetslivet ifall de gör illa sig, kan därför vara ett mörkertal i statistiken. De äldre skadade sig mest i ankel, fot och tå, samt blev oftare skadade pga. djur. Chefers syn på äldre arbetstagare Drygt 900 chefer inom statliga organisationer svarade på mejlenkät. Deras syn visade på en stereotyp bild av de äldre arbetstagarna: Har stor kunskap och erfarenhet Duktiga med att introducera yngre Ej förändringsbenägna Långsammare Är oftast noggrannare i sitt arbete Cheferna såg inte sin egen roll som en faktor för att de anställda skulle fortsätta arbeta efter 65 år, utan menade på att det handlade om ifall partnern arbetade eller inte, ekonomiska incitament och den fysiska hälsan. Cheferna tyckte inte heller att det var viktigt att försöka hålla kvar den äldre arbetskraften efter 65 år. /Hanna Skoog Laptopergonomi att arbeta med bärbar dator, var, när, hur, möjligheter och problem Torsten Freyhall, civ. ing. inom teknisk design, Chalmers Torsten började med att kort berätta om laptopens historia. Den första bärbara datorn kom på 70-talet. Den var mycket tung och såg inte ut som de datorer vi ser idag. Den bärbara datorn har sedan

7 7(64) utvecklats successivt för att under 90-talet få utseendet vi har idag med musplatta, tangentbord och skärm allt-i-ett. I samband med det började bärbara datorn kallas laptop. År 2005 hade 41 % av datoranvändarna en laptop som huvuddator. Men begreppet BÄRbar ger avkall på ANVÄNDbar enligt Torsten. Storleken på en laptop avgörs av komponenterna i datorn. En laptop är en kompromiss mellan nacke (att se bra) och axel (att nå). Inte många laptop har sådan storlek att de är bra för axel och nacke samtidigt. Torsten med några medarbetare genomförde en kort studie kring användning av laptop och ergonomiska metoder. De observerade hur folk sitter i hemmamiljö. Fem olika ställningar utvärderades; sitta på stol med dator i knäet, ligga på mage på sängen, sitta på golvet med datorn i knäet med raka ben, sitta på en stol vid ett bord (vanlig skrivbordsställning), samt sitta på en stol vid ett bord med gamnacke och benen under stolen. Sittställningarna utvärderades med tre metoder; biomekaniska beräkningar, datorsimuleringar i JACK samt subjektiva skattningar. Resultaten från de två första metoderna var i princip att ju mer du böjer nacken (för att t.ex. titta på skärmen) desto sämre är det. Den tredje metoden med subjektiva skattningar av besvär med grön-gulröd-skala på helkropp visade sig vara den bästa. Tio användare fick sitta stilla i de fem olika positionerna under några minuter och skatta besvär före och efter. Det visade sig vara minst påfrestande att sitta i den vanliga skrivbordsställningen även om den inte var helt besvärsfri. Det var näst bäst att sitta på en stol med datorn i knäet och sedan följde att sitta på golvet med raka ben med datorn i knäet. Näst sämst var gamnackeställningen och absolut sämst var det att ligga på mage.

8 8(64) Slutsatsen från studien var att det är viktigt att variera kroppsställningen eftersom det inte finns någon optimal sittställning, om man inte använder tillbehör såsom lös skärm, tangentbord och mus. Vid pennan: Annika Kihlstedt Design för seniormarknaden. Exempel från Plusmöbelprojektet Referat från Lena Sperlings presentation Vid Designcentrum, Lunds tekniska högskola, har man definierat seniormarknaden som den kundgrupp i samhället som helt eller delvis har lämnat arbetsmarknad, karriär och krävande familjeåtaganden men fortfarande lever ett aktivt liv, relativt oberoende av andras hjälp och stöd. I plusmöbelprojektet har man tillsammans med möbelindustrin fokuserat på utveckling av möbler för seniormarknadens speciella behov. Man har arbetat med fokusgrupper, walk-along och experimentella användbarhetsstudier. Man har i första hand studerat utformningen av sittmöbler. Tio olika stolar och fåtöljer från svenska tillverkare har utvärderats. Detta har resulterat i ett flertal kriterier för vad som måste beaktas för att uppnå en god design för seniormarknaden. Bl.a. måste man i möjligaste mån undvika associationer till institutioner och åldrande. Mera om projektet kan man läsa på och i Sperlings dokumentation som finns tillgänglig på ESS medlemshemsidor Vid pennan Göran M Hägg

9 9(64) Produktdesign för äldres önskningar, inte för deras begränsningar Äldres förutsättningar ställer vissa unika krav på produkter, till exempel kan äldre ha lite sämre balans, kanske lite sämre syn eller fingerfärdighet. Det är självklart att dessa krav måste beaktas i produktutvecklingsprocessen, men detta ska ske utan att glömma bort att äldre, precis som alla andra, vill att produkterna de använder dessutom ska vara vackra, intressanta, roliga eller vad nu målgruppen finner åtråvärt. Personas är berättelser om påhittade användare som syftar till att sammanfatta och kommunicera både kunskapen om målgruppens speciella krav samt kunskap om vad som gör produkter åtråvärda i målgruppens ögon. Berättelserna beskriver påhittade användare, men de är baserade på fakta om användarna, insamlad genom till exempel olika typer av användarstudier och intervjuer. I personan ska det framgå vilka fysiska och kognitiva förutsättningar användaren har, mål med användandet av produkten samt i vilken kontext användandet sker. Dessutom ska personan beskriva vilken attityd användaren har till produkten och vad för upplevelse användaren önskar sig. Men för att fungera effektivt är det viktigt att läsaren kan identifiera sig med personan och känna med den, därför måste skaparen ge liv åt personan! Tillämpning av Personas i ett designprojekt Vi använde personas i kursen Visual Brand Identity and Market Analysis på Chalmers. Uppgiften var att ta fram en produkt för äldre som passade in i Citroëns varumärkesidentitet. Först tog vi fram en persona Marianne, en stolt 71-årig Norrköpingsbo som försöker ha en aktiv livsstil trots försämrad rörlighet, styrka och balans. Vi valde att arbeta med en elektrisk trehjulig cykel, då det passade Mariannes livsstil samt Citroëns varumärke. Utifrån personan tog vi fram inspirationsord som stämde överrens med Mariannes syn på vad som gör en produkt åtråvärd. I Citroëns uttryck identifierade vi inspirationsord för den visuella

10 10(64) utformningen av produkten. Utifrån de två grupperna med inspirationsord formgav vi Miró. Miró är formgiven av Olof Hartelius, Karin Lidman, Lisa Peterson och Sara Renström. / Karin Lidman, Sara Renström Alnarps rehabiliteringsträdgård Vi avslutade ESS seminarium på Alnarp med en guidad visning av rehabiliteringsträdgården. Intressant och uppskattat! Miljö för mental avslappning och träning Alnarps rehabiliteringsträdgård och forskning har väckt uppmärksamhet både nationellt och internationellt då den på ett framgångsrikt sätt kombinerar teorier från medicin, sjukgymnastik, arbetsterapi och

11 11(64) psykoterapi med landskapsarkitektur, miljöpsykologi och traditionell trädgårdsterapi. Konceptet har blivit en förebild både i offentlig och privat verksamhet där bland annat flera landsting bygger upp rehabiliteringsträdgårdar med Alnarp som förebild. Rehabiliteringen sker i grupper om 8 personer, under 12 veckor (34 halvdagar) med successiv in- och utslussning. I programmet ingår Dagliga avslappningsövningar med olika tekniker bl.a. mentala. Sensorisk stimulans i syfte att lösa blockeringar som orsakats av stress. Meningsfulla aktiviteter, individuellt och i grupp utifrån individens behov och resurser. Reella arbetsuppgifter i trädgården, hantverksaktiviteter med trädgårdsanknytning. Aktiviteterna anpassas efter det individuella behovet. Syftet är att ge möjlighet till återhämtning, öka självkänslan, ge vanor och rutiner i det dagliga livet samt öka insikten om hur deltagaren fungerar i en arbetssituation. Bildterapi och symboliska aktiviteter i naturen med syfte att bli uppmärksam på hindrande tankemönster, stärka identitet och självkänsla. Individuell kontakt med sjukgymnast och psykoterapeut med syfte att bli mindre känslig för stress och andra påfrestningar genom ökad kroppskänsla och självinsikt. Gruppsamlingar där deltagarna har möjlighet att relatera till varandra och dela med sig av erfarenheter som är till hjälp för dem. Övningar och reflexioner för att tydliggöra deltagarnas frågeställningar kring återgång i arbete. Efter avslutad rehabilitering ingår individuell kontakt med coach vid 4 tillfällen för att underlätta/förbereda återgång till ett arbete. Metoden som man använder på Alnarp följs och utvecklas via forskning. Preliminära resultat visar på god och bestående återhämtning. Drygt två tredjedelar av dem som deltagit är åter i arbete eller motsvarande (det vill

12 12(64) säga studerar, är i arbetsmarknadsåtgärder eller arbetslösa men till arbetsmarknadens förfogande). Vem skulle inte må bra av att vara i den här miljön? När jag gick runt i rehabiliteringsträdgård tänkte jag att verksamheten på sätt och vis speglar essensen i definitionen av ergonomi. Det är en multidisciplinär och tvärvetenskaplig verksamhet, där man utifrån ett helhetsperspektiv rehabiliterar människor i syfte att optimera deras hälsa, välbefinnande och prestanda. Detta utifrån deras individuella förutsättningar och möjligheter. Rehabiliteringen är fysisk, kognitiv/mental och psykosocial. Några av oss som besökte rehabträdgården /Christina

13 13(64) NES Styrelsemöte i Nordiska Ergonomisällskapet, NES 4-5 september, helgen före NES konferensen, hade vi styrelsemöte i Nordiska Ergonomisällskapet, NES. Det är NEHF, Norsk Forening for Ergonomi og Human factors, som har ordförandeskapet i NES Kai Olsen är ordförande. Från 2013 har ESS ordförandeskapet under tre år. Viktigaste punkterna på detta styrelsemöte var: Genomgång av budgeten för NES konferensen 2011 i Oulo, Finland. Budgeten för varje konferens ska godkännas av NES styrelse, eftersom det är styrelsen som är ytterst ekonomiskt ansvarig för konferensen. Det var en del punkter i den finska budgeten som behövde ändras innan styrelsen kunde godkänna den. Den danska föreningen SAM, Selskab for Arbejdsmiljø, diskuterar sin framtid i NES. Den danska föreningen är inte en fristående ergonomiförening utan ett nätverk inom den danska ingenjörsföreningen, IDA. Det gör att SAM:s situation skiljer sig påtagligt från de fyra andra nordiska ergonomiföreningarna. Merparten medlemmar i SAM är ingenjörer och de är främst praktiker. Det är förhållandevis få forskare som är medlemmar i SAM. Det faktum att SAM tillhör en mycket stor organisation med omfattande resurser gör att man kan erbjuda sina medlemmar mycket som vi i de andra ergonomiföreningarna inte har resurser till. Till exempel arrangerar SAM, tillsammans med några andra organisationer, varje år en stor nationell arbetsmiljökonferens. De danska medlemmarnas intresse för och behov av NES och NES-konferenserna är därför mindre. Men vi i NES styrelse är givetvis angelägna om att SAM ska vara kvar inom NES och därför diskuterade vi vad SAM:s medlemmar vill ha och behöver av NES och hur vi bättre kan möta deras behov. En annan viktig fråga är

14 14(64) vad vi andra kan lära av SAM. Vi bestämde att vi ska ha en dialog med SAM:s styrelse om hur vi kan utveckla och förbättra samarbetet. NES vill utveckla ett samarbete med NAM, Nordisk Arbejdsmiljö Möte, när det gäller våra respektive konferenser. Vi tror att ett samarbete gynnar både NES och NAM. NES styrelsen beslöt därför att kontakta NAM för att få igång konkreta diskussioner om detta. Fortsatt arbete i de tre projekt som vi just nu har i styrelsen. Ett projekt handlar om att underlätta arbetet med konferenserna. Vi ska ta fram ett elektroniskt arkiv med mallar, checklistor och annat som kan underlätta för den föreningen som arrangerar konferensen. Vi vill slippa uppfinna hjulet på nytt. Projekt nummer två gäller nätverk inom NES och hur vi kan underlätta bildandet av sådana. Det finns för närvarande två nätverk inom NES; nätverket för synergonomi och nätverket för tillsyn inom ergonomiområdet (består av ergonomer på de nordiska tillsynsmyndigheterna). Ett tredje nätverk om universell design är på gång. Styrelsen vill gärna se fler nordiska nätverk inom NES. I det tredje projektet jobbar vi med frågan hur NES konferenserna ska hålla hög kvalitet för både forskare och praktiker. Ett kännetecken för konferenserna är att de ska vara en mötesplats för forskare och praktiker, men då gäller det att konferensernas innehåll och nivå attraherar båda. Att hitta och behålla den balansen är inte helt enkelt. Projektgruppen inom NES styrelsen jobbar med flera förslag. Det handlar till exempel om granskning och publicering av inskickade papers för att nå en högre vetenskaplig nivå och om att anordna korta metodkurser riktade till praktiker som en del av innehållet på konferenserna. /Christina, ordförande ESS och styrelseledamot i NES

15 15(64) Intryck från NES- konferensen 2010 i Stavanger NES 2010 Proactive ergonomics Mina intryck, Tomas Rosenblad/Arbetsmiljöverket Usability/Digital Human modelling Den första presentationen tittade på hur Digital Human Modelling (DHM) används inom fordonsindustrin i Sverige. Det framkom att det var skillnad mellan produktionsplanering och produktutveckling. Produktutveckling hade bättre metoder och arbetsprocesser vid användning av DHM-verktyg. Oftast används ganska grova och fåtaliga mannikiner vid antropometrisk bedömning av produkter och arbetsplatser i tillverkningen. Presentation nummer 2 gjordes av Erik Svensson som berättade att företag oftast använder statiska människomodeller vid bedömning med DHM av produkter och arbetsplatser i tillverkningen. Han tittade på användningen av ett antal DHM-verktyg som brukas i bilindustrin genom att intervjua ett antal användare. Orsaken till att man främst använder statiska modeller är brist på tid och dåligt utvecklade verktyg för dynamisk utvärdering i DHM-verktygen. De intervjuade uttryckte ett behov av dynamiska simuleringar av arbetsuppgifter. Den sista presentationen i denna session handlade om ergonomi och användbarhet i enkelkanalspipetter. Erja Sormunen gjorde en jämförelse mellan 6 pipetter. 10 personer fick prova alla sex pipetter i en simulerad arbetssituation (alla gjorde samma uppgift). Man mätte muskelaktivitet i vrist, vristvinkel och användarna fick bedöma upplevd muskelbelastning och vissa egenskaper hos pipetterna. En intressant reflektion är att ett sådant enkelt verktyg med samma funktion kan skilja sig åt när man tittar på hur funktionen har utformats. The devil s in the detail!

16 16(64) Ergonomi och produktivitet Mikael Brännmark berättade om Lean arbetsmiljöer. Han hade studerat 24 medelstora tillverkningsföretag som hade implementerat Lean. En före-efter -studie där han tittat på fyra olika grupper inom företagen arbetare, chefer, produktionsledare och tjänstemän och hur de upplever tre faktorer förändringar i arbetsmiljön, säkerhetsarbete och stress. Resultaten visade att den fysiska arbetsmiljön hade förbättrats och att arbetare och produktionsledare upplever en liten ökning av stress. Alla grupperna upplevde en förbättring av säkerhetsarbetet. Lena Nord berättade om Scanias proaktiva arbete inom ergonomi. Lean produktion och ergonomi har bakats samman i SPS (Scania Production System). Scania har även interna ergonomistandarder som används vid utvecklingen av nya komponenter/lastbilar. De har även riktlinjer som styr den ergonomiska utformningen av arbetsplatser. Nu håller de även på att utforma arbetsmiljökrav som ska gälla globalt på alla Scanias enheter. Turina & Altemose gick igenom en cost-benefit -uträkning som de gjort på en anläggning där man tog hand om munsköljningsflaskor som kasserats i stora produktionslinan pga skadad förpackning etc. De visade tydligt hur man kunde ställa upp kostnader och jämföra med intäkter vid en investering där man ville förbättra ergonomin för de anställda. Ett viktigt verktyg vid diskussioner med ledningen för att hitta ekonomiska argument varför man ska göra en ergonomisk förbättring. Broberg berättade om en studie de genomfört vid en ombyggnation av en produktionsanläggning. De ville se om det var möjligt att skapa boundary objects (BO) som både de som skulle arbeta i anläggningen, arkitekten, byggnadsingenjören och ergonomen kunde använda sig av. De provade ett antal olika BO. De kom slutligen fram till att det är användbart att använda BO i participative ergonomics (tvärfunktionella grupper) men att det är viktigt att definiera vad man kan göra med BO i arbetet. Genom att

17 17(64) på ett enkelt sätt flytta runt objekt på ritningen, så kunde man diskutera och slutligen komma fram till den mest optimala lösningen för den nya produktionsanläggningen. Ergonomics in the offshore industry Gislaine Silva berättade om bristerna i många Brasilianska offshoreplattformsprojekt. Ett stort problem var att konstruktörer av plattformar inte förstod ergonomi-riktlinjer som kan användas i utvecklingsarbetet. Hon rekommenderade att även ta in en ergonom i utvecklingsarbetet för att skapa en tvärfunktionell grupp. En bra överblick av ergonomiarbetet i Norska olje- och gasindustrin gav Arne Ringstad. Han tog ett antal exempel från Statoils verksamhet t ex: Hur de jobbade med arbetsplatsutformning, arbetsprocesser (beslutsstöd) Human Reliability Analysis (HRA), olycksfallsutredningar. Ergonomer är involverade i både utformning och användning. Han summerade de framgångsfaktorer som behövs för att ergonomi ska spela en viktig roll i olje- och gasindustrin. Han poängterade att ergonomen måste ha en god inblick och förståelse för hur gas- och oljeutvinning bedrivs och de expertroller som finns där. Han underströk vikten att ergonomi måste kunna hjälpa till att ta fram underlag som kan användas vid viktiga beslut vid utformning och användning. Arno Pont berättade om nyckelfaktorer för framgång vid framtagning av ett nytt kontrollrum. Ergonomi är en process dvs man bör delta i hela utvecklingsarbetet från början till start. Han nämnde några utmaningar vid utformningen av ett nytt kontrollrum: - Arbetsprocesser - Dålig arbetsmiljö - Dåligt människa-dator-gränssnitt De använde kontrollrumsstandarden som fungerade mycket bra när den integrerades i företagets produktutvecklingsprocess. Något annat som var bra var att forma multidisciplinära lag som arbetade fram det nya

18 18(64) kontrollrummet. Dessutom, att definiera både organisations-, användaroch systemkrav var väldigt viktigt och att involvera användare i arbetet genom att ta fram en bra modell av kontrollrummet med boundary objects som alla deltagare kunde förstå och flytta runt i modellen. Gislaine Silva berättade om nya riktlinjer inom ergonomi för användning tidigt i utvecklingsprocessen av en ny bostadsdel på en plattform. I bostadsdelen ingick även ett kontrollrum och kommunikationscentral. De lade ner mycket ansträngning på att förklara i riktlinjerna varför ingenjörer skulle använda dem. De provade olika layouter av riktlinjerna för att göra dem så lättanvända som möjligt men grundkonceptet var att riktlinjerna skulle följa en aktivitetsbaserat angreppssätt vid framtagning av den nya bostadsdelen. Man försökte även notera bra lösningar som kunde upprepas i nästa projekt och dåliga lösningar som skulle undvikas i kommande projekt. Human reliability assessment Första presentationen gav en bra överblick på Human Reliability Assessment (HRA). HRA-metoder försöker kvantifiera mänsklig prestanda och är tänkta att vara en del av större säkerhetsanalyser. HRA är en etablerad teknik i kärnkraftsindustrin. Med HRA försöker man få en djup förståelse varför/hur olyckor uppstår. Det finns 72 metoder men ca 50 av dessa används inte eller används endast av skaparen av metoden. Tre generationer HRA: 1. THERP, APJ, HEART 2. ATHEANA, MERMOS 3. NARA, SPAR-H, SHERPA Som kuriosa så berättade Lloyd s Register (dotterbolag Human Engineering Ltd) att de använder SHERPA i kombination med HEART i deras analyser. James Bunn beskrev en HRA som Health & Safety Executive i England använde vid utredning av två drunkningsolyckor som skedde i ett badhus

19 19(64) och en olycka i ett raffinaderi (brand). De använde HEART (Human Error Assessment and Reduction Technique). Han ansåg att verktyget (HEART) är snabb och lätt att använda och fungerar speciellt bra när man har en operatör med några specifika uppgifter. I frågestunden dök det upp frågor om huruvida en HRA kan förstärka att man vet allt i efterhand och har facit på bordet medan när situationen uppkom så fanns inte all information där som behövdes för att undvika olyckan. Kristian Gould berättade om en analys man gjort med HRA-metoden SPAR-H. Med denna metod så börjar med en uppgiftsanalys. Gould ansåg att SPAR-H skulle kunna användas i designprocessen för att upptäcka riskfyllda moment och jämföra olika designlösningar för att minimera risken för mänskliga fel. Key note Gunnar Horgen Visual Ergonomics: Expansion of the field Ögonen leder kroppen. Mängden äldre ökar och de kommer att bo hemma längre upp i åldrarna och kräver goda synförhållanden i hemmet. Äldre får en försämrad synskärpa, sämre kontrast och blänk irriterar mer. Horgen berättade om LOA-projektet (Lighting Old Age). 65 personer över 75 år intervjuades och de gjorde belysningsmätningar i deras hem. Överlag så var det dåliga belysningsförhållanden i hemmen t ex inget blått ljus i lamporna och främst glödlampor. Han ansåg att man måste vara proaktiv och satsa på informationskampanjer och riktlinjer för ljusdesigners, tillverkare och hälsoarbetare. Man borde införa regler. Key note Dordi Höivik Health, safety and environment culture and proactive ergonomics Hon pratade och hälso- och säkerhetskultur. Det var intressant att hon även pratade om hälsokultur. Hon nämnde att Petroleum-tillsynet har en definition på kultur: Det sitter i väggarna, You can smell it. Det finns åtminstone två sätt att se på kultur:

20 20(64) - Som ett subsystem - Som en holistisk företeelse. Ledningen är väldigt viktig för en bra säkerhetskultur. Hon nämnde att Statoil vill vara ledande inom hälso- och säkerhetskultur och att Statoil har ett eget verktyg för riskbedömningar Ergorisk. Key note Pete Kercher Design for all Universal design Pete jämförde konceptet design for all med universal design och försökte slå in en kil mellan de två koncepten. Han hävdade starkt att universal design var en amerikansk företeelse som inte skulle fungera i Europa utan här skulle vi använda Design for all. Han nämnde aldrig konceptet Inclusive design eller Barrier free design som också brukar användas i tillgänglighetsområdet. En ganska ointressant presentation som mer handlade om att han ville ringa in ett revir för konceptet Design for all. Är han månne representant för Design for all society? Winner of NES Prize 2010 Presentation Två kvinnor från ett daghem som fick stor frihet att utforma sitt nya daghem. Daghemmet har allt (och lite till). Det skulle vara intressant att återkomma till daghemmet om några år och se vilka lösningar som verkligen fungerade och vilka som var mindre bra. /Tomas Mina intryck, Viveca Wiberg/Arbetsmiljöverket & ESS Keynote 1 David C Caple, Som vanligt är det trevligt att lyssna på David. Han förmedlar hur ergonomin har växt och allt fler länder vill delta i IEA. För att möta utmaningarna och få med dem i ergonomiprocessen för användbarhet så ställde han några nyckelfrågor: Who are the key users?, Who do they respect?, How do they receive information?, What are their output expextations?, How to engage with their leaders?

21 21(64) Which aspects are important for pupils at shool to have a safe start in working life? Karen Jacobs talade på ett engagerande sätt om elever och deras skolstart. Det är 1 biljon unga i världen av dem finns 10 % i Europa. Det är stor skillnad på skolmiljö, mm i världen. Hon ställde frågan: Ergonomics in school or ergonomics for school? Hon tipsade om webbsidor för ungdomar (och oss) så de hittar andra kroppsställningar vid datorarbete, inte bara vid skolarbete i skolan utan för skolarbete i hemmet. Sidan är enkel att visa. Samt som handlar om att förebygga för ungas säkerhet i arbetslivet. Work accidents among young construction workers Kari Anne Holte presenterade en kvalitativ och kvantitativ studie bland yngre byggnadsarbetare < 25 år. Projektets resultat visade att yngre är mer utsatta för olyckor än äldre (som har mer vana). Det är många faktorer som spelar in bla har de svårare att stå emot tidspress och de har låg riskuppfattning (saknar kunskap att identifiera risker mm.). Musculoskeletal pain of artisans from school into working life Therese Hanvold presenterade en cohort studie som är gjord bland unga tekniska studenter, artisans både män och kvinnor. Det framkom att ca 6 % (frisörelever, elektriker, media och design studenter) rapporterade nack/skulder besvär redan tidigt i arbetslivet. I studien framkom dock att det inte fanns något samband mellan mekanisk nötning (ensidigt upprepat arbete, arbete över axelhöjd), fysisk aktivitetsnivå och stressnivå i skolan/arbetet efter 2 3 års arbete. Vetenskaplig artikel A prospective study of neck, shoulder and upper back pain among technical school students entering working life kan beställas från d=0&loanunitid=1&comb=and&sstring=si=ep 2010*AND searchunitid0&page=2

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg

116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg Vilken utbildningsbakgrund har du? RESULTAT AV ESS medlemsundersökning ANNA-LISA OSVALDER Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg 116 svar Utbildningsbakgrund/antal

Läs mer

Hört och lärt på NES2012

Hört och lärt på NES2012 Hört och lärt på NES2012 NES2012 Ergonomics for sustainability and growth - NES Nordic Ergonomics and Human Factors Society - NES2012, den 44:e NES konferensen - 300 deltagare från 25 länder, alla världsdelar

Läs mer

En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet

En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet Mats.Ryderheim@av.se Safety and health at work is everyone s concern. It s good for you. It s good for business. Arbetsmiljöfrågorna tar större plats

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1 COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction DART, Sweden 2007 1 Omgivning och ergonomi DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Holmqvist

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1 Arbete vid bildskärm Arbetsmiljöverket 2013 1 Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar Arbetsmiljöverket 2013 2 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer Arbetsmiljöverket 2013 3 Se bra på skärmen Fritt

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Jane Ordf. / Per Johan Sekr. / Anna Lisa Justeringshen. 7. NES 2017 Projektgruppen: Cecilia, Mattias, Anna-Lisa, Jane, Hillevi och Olle.

Jane Ordf. / Per Johan Sekr. / Anna Lisa Justeringshen. 7. NES 2017 Projektgruppen: Cecilia, Mattias, Anna-Lisa, Jane, Hillevi och Olle. Protokoll EHSS styrelsemöte 10 februari 2015 (telefonmöte). Punkter att ta upp Deltagare: Jane, Anna-Lisa, Mathias, PJ, Göran, Olle 1. Mötet öppnas 2. Val av mötesordförande, sekreterare och justeringsman

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Seniormarknaden Plusmöbelprojektet

Seniormarknaden Plusmöbelprojektet Seniormarknaden Plusmöbelprojektet Lena Sperling, Industridesign Designvetenskaper, Lunds universitet Presentation vid ESS seminarium Alnarp 2010-10-21 Rehabiliteringstekni k Ergonomi & Aerosolteknologi

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

Arbete, Hälsa och Ålder

Arbete, Hälsa och Ålder Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning Gemensam bas för chefer och skyddsombud Varsågod en kostnadsfri utbildning för bättre arbetsmiljö! Som delaktig i arbetsmiljöarbetet finns stora möjligheter att påverka

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD Bakgrund Skolgårdsprojektet och tankar kring hälsoträdgård Bakgrund forts Nacka Skol- och Hälsoträdgård 3 syften med projektet: att bygga upp en trädgård i Nacka som erbjuder

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Stadgar för Nordiska Ergonomisällskapet

Stadgar för Nordiska Ergonomisällskapet Stadgar för Nordiska Ergonomisällskapet Stadgeändringar gjorda av NES-styrelse på NES årsmöte 2008 Innehållsförteckning 1. SÄLLSKAPETS NAMN... 3 2. SÄLLSKAPETS SAMMANSÄTTNING... 3 3. SÄLLSKAPETS MÅLSÄTTNING...

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2004-04-22 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade mötet öppnat. 2. Val

Läs mer

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 11 januari 2015

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 11 januari 2015 Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 11 januari 2015 Plats: Skype Tid: Måndag 11 januari, kl. 18.00. Närvarande: Anna Maria Resare, Sara Rösare, Annasara Jaensson, Malin Bornhöft,

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet ISSN 1650-3171 Rapport 2012:16 Susanne Glimne Universitetsadjunkt/Leg. Optiker/Doktorand Optikerprogrammet Karolinska Institutet 2012-10-15 susanne.glimne@ki.se

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016

Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev #2, mars 2016 HAR NI ÅLDERSDISKRIMINERING I ERT LAND? EU måste ha kunskap om de äldre medborgarnas situation! AGE Platform Europe har därför frågat sina medlemmar:

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision

Läs mer

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen

Läs mer

Lättläst. Skyddsombud. Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Lättläst. Skyddsombud. Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö s that employers Arbetsgivare and employees och arbetstagare are ska samarbeta working environment. för att

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet, 901 87 Umeå http://www.phmed.umu.se/ Dnr 503-2714-10 Datum 2010-11-14 Sid 1 (8) Magisterprogram i arbetsliv och hälsa, 60 högskolepoäng

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer