ESS-Nytt ErgonomiSällskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESS-Nytt ErgonomiSällskapet"

Transkript

1 1(64) ESS-Nytt ErgonomiSällskapet Sverige Redaktörer: Anki Nyström, och Ulrika Aasa, 04/10 Lösenord på hemsidan: Sverige ESS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, Hemsida: ESS-Nytt Nästa nummer februari Manusstopp xxxxxxxxx. Välkommen med bidrag! Innehåll: Redaktörerna för ESS-NYTT Information från oss redaktörer. Sid. 4. ESS Från Ergonomisällskapets (ESS) seminariedag den 21 oktober 2010 på Alnarp. Sid 5. Äldre i arbetslivet. Sid 5. Laptopergonomi att arbeta med bärbar dator, var, när, hur, möjligheter och problem. Sid. 6. Design för seniormarknaden. Sid. 8. Produktdesign för äldres önskningar, inte för deras begränsningar. Sid. 9. Alnarps rehabiliteringsträdgård. Sid. 10.

2 2(64) NES Styrelsemöte i Nordiska Ergonomisällskapet, NES. Sid. 13. NES 2010 Proactive ergonomics Mina intryck, Tomas Rosenblad/Arbetsmiljöverket. Sid. 15. Mina intryck, Viveca Wiberg/Arbetsmiljöverket. Sid. 20. Mina intryck, Jane Ahlin Sid. 24. Mina intryck, Per Nylén/Arbetsmiljöverket. Sid. 26. Årsmöte Synergonomisektionen. Sid. 27. FEES Några ord om FEES första konferens. Sid. 28. Är FEES på rätt väg? Sid. 29. IEA IEA Council Sid. 32. Forskning/Avhandlingar Utmattningssyndrom ger mätbara förändringar i hjärnan. Sid 34. Doktorsavhandlingar om tandläkares belastningar och besvär i relation till rationaliseringar inom Folktandvården. Sid. 36. Kontorstyp påverkar hälsan. Sid. 37. Ansvaret för arbetsmiljön läggs på individen. Sid. 40. Rätt mat skärper minnet och motar typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Sid. 42. Forskning pågår Sinnesorgan i våra muskler förutsäger framtiden. Sid. 43. Lean i kommuner och landsting. Sid. 45. Konferens HEPS - Healthcare systems Ergonomics and Patient Safiety. Sid. 47.

3 3(64) Seminarium som varit SIS-seminarium- om ISO/DIS Sid. 48. Vad gör arbetslivet med människors hälsa? Sid. 50. Arbetsmiljö i arbetslivet Den kraftfulla gruppen på jobbet. Sid. 50. Fruktbord med fokus på ergonomi och exponering. Sid. 52. Vad är meningen med att arbeta? Sid. 53. Bota it-stress på nätet. Sid. 54. Prov och minnesregler gör att du lär dig bättre. Sid. 56. Debatt Ensamhet lika farlig som rökning. Sid. 56. Boktips Främja hälsan och bota inte bara ohälsan! Sid. 57. Stipendier Dags att söka Bliwastipendiet! Sid. 58. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöriksdagen Sid. 59. SNiS synergonomiskt nätverk i Sverige Första aktivitet - Seminariedag den 28 mars Sid. 64.

4 4(64) Redaktörerna för ESS-NYTT Information från oss redaktörer Vi har nu under fyra år varit redaktörer för ESS-NYTT. Det har varit intressanta och lärorika år, där vi har utvecklat ESS-NYTT i en ny riktning. Men nu är det dags att ta en paus. ESS-NYTTs redaktörer kommer att ge ut nästa ESS-NYTT i juni Ulrika och jag är inne i en arbetsperiod som för oss innebär omfattande och inte minst utökade krav i våra arbetsliv. Detta innebär att vissa saker måste prioriteras ned tillfälligt, att ge ut ESS-NYTT är en sådan. Det känns riktigt att i detta läge efterfråga om det finns någon/några ESSmedlemmar som känner sig manade att ta detta tillfälle i akt och vikariera som redaktör/redaktörer för det ESS-NYTT som normalt ges ut i mars Hör i så fall av dig till Ergonomisällskapets ordförande Christina Jonsson med ett mail! Bästa hälsningar och hopp om en lugn och vilsam jul /ESS-NYTTS redaktörer Ulrika Aasa och Ann-Kristin Nyström

5 5(64) ESS Från Ergonomisällskapets (ESS) seminariedag den 21 oktober 2010 på Alnarp Värd för årets seminariedag var institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som är hemmahörande på Alnarp utanför Lund. Här kommer läsning (ett urval) för oss ESS-medlemmar som inte var med. Äldre i arbetslivet Hur ska man göra för att åldersanpassa arbetslivet? Fler och fler blir äldre. Enligt prognos kommer vi ha fler 80 åringar än åringar år Kerstin Nilsson, forskare på SLU och Lunds universitet presenterade tre genomförda studier om äldre i arbetslivet. 55+ och deras syn på arbetslivet Skador hos äldre inom lantbruket Chefers syn på sina äldre arbetstagare 55+ och deras syn på arbetslivet Den första studien genomfördes inom sjukvården. Knappt 2000 deltagare fick 158 frågor av blandad karaktär. Resultatet visar att det är skillnad på om de KAN och om de VILL. De ekonomiska incitamenten samt kompetens, arbetstakt och god fysisk och mental arbetsmiljö var faktorer som påverkade ifall de KAN arbeta kvar efter pensionsålder. Sociala aspekter hade avgörande betydelse för viljan att arbeta vidare, även chefens attityd och hur mycket jobbet är en del av ens identitet.

6 6(64) Skadefrekvens hos äldre arbetare inom lantbruket 5646 svarade på en mejlenkät som visade att äldre inte har större benägenhet att skada sig inom lantbruket än yngre, men när de råkar ut för en olycka är återhämtningstiden längre. Äldre har dock möjlighet att lämna arbetslivet ifall de gör illa sig, kan därför vara ett mörkertal i statistiken. De äldre skadade sig mest i ankel, fot och tå, samt blev oftare skadade pga. djur. Chefers syn på äldre arbetstagare Drygt 900 chefer inom statliga organisationer svarade på mejlenkät. Deras syn visade på en stereotyp bild av de äldre arbetstagarna: Har stor kunskap och erfarenhet Duktiga med att introducera yngre Ej förändringsbenägna Långsammare Är oftast noggrannare i sitt arbete Cheferna såg inte sin egen roll som en faktor för att de anställda skulle fortsätta arbeta efter 65 år, utan menade på att det handlade om ifall partnern arbetade eller inte, ekonomiska incitament och den fysiska hälsan. Cheferna tyckte inte heller att det var viktigt att försöka hålla kvar den äldre arbetskraften efter 65 år. /Hanna Skoog Laptopergonomi att arbeta med bärbar dator, var, när, hur, möjligheter och problem Torsten Freyhall, civ. ing. inom teknisk design, Chalmers Torsten började med att kort berätta om laptopens historia. Den första bärbara datorn kom på 70-talet. Den var mycket tung och såg inte ut som de datorer vi ser idag. Den bärbara datorn har sedan

7 7(64) utvecklats successivt för att under 90-talet få utseendet vi har idag med musplatta, tangentbord och skärm allt-i-ett. I samband med det började bärbara datorn kallas laptop. År 2005 hade 41 % av datoranvändarna en laptop som huvuddator. Men begreppet BÄRbar ger avkall på ANVÄNDbar enligt Torsten. Storleken på en laptop avgörs av komponenterna i datorn. En laptop är en kompromiss mellan nacke (att se bra) och axel (att nå). Inte många laptop har sådan storlek att de är bra för axel och nacke samtidigt. Torsten med några medarbetare genomförde en kort studie kring användning av laptop och ergonomiska metoder. De observerade hur folk sitter i hemmamiljö. Fem olika ställningar utvärderades; sitta på stol med dator i knäet, ligga på mage på sängen, sitta på golvet med datorn i knäet med raka ben, sitta på en stol vid ett bord (vanlig skrivbordsställning), samt sitta på en stol vid ett bord med gamnacke och benen under stolen. Sittställningarna utvärderades med tre metoder; biomekaniska beräkningar, datorsimuleringar i JACK samt subjektiva skattningar. Resultaten från de två första metoderna var i princip att ju mer du böjer nacken (för att t.ex. titta på skärmen) desto sämre är det. Den tredje metoden med subjektiva skattningar av besvär med grön-gulröd-skala på helkropp visade sig vara den bästa. Tio användare fick sitta stilla i de fem olika positionerna under några minuter och skatta besvär före och efter. Det visade sig vara minst påfrestande att sitta i den vanliga skrivbordsställningen även om den inte var helt besvärsfri. Det var näst bäst att sitta på en stol med datorn i knäet och sedan följde att sitta på golvet med raka ben med datorn i knäet. Näst sämst var gamnackeställningen och absolut sämst var det att ligga på mage.

8 8(64) Slutsatsen från studien var att det är viktigt att variera kroppsställningen eftersom det inte finns någon optimal sittställning, om man inte använder tillbehör såsom lös skärm, tangentbord och mus. Vid pennan: Annika Kihlstedt Design för seniormarknaden. Exempel från Plusmöbelprojektet Referat från Lena Sperlings presentation Vid Designcentrum, Lunds tekniska högskola, har man definierat seniormarknaden som den kundgrupp i samhället som helt eller delvis har lämnat arbetsmarknad, karriär och krävande familjeåtaganden men fortfarande lever ett aktivt liv, relativt oberoende av andras hjälp och stöd. I plusmöbelprojektet har man tillsammans med möbelindustrin fokuserat på utveckling av möbler för seniormarknadens speciella behov. Man har arbetat med fokusgrupper, walk-along och experimentella användbarhetsstudier. Man har i första hand studerat utformningen av sittmöbler. Tio olika stolar och fåtöljer från svenska tillverkare har utvärderats. Detta har resulterat i ett flertal kriterier för vad som måste beaktas för att uppnå en god design för seniormarknaden. Bl.a. måste man i möjligaste mån undvika associationer till institutioner och åldrande. Mera om projektet kan man läsa på och i Sperlings dokumentation som finns tillgänglig på ESS medlemshemsidor Vid pennan Göran M Hägg

9 9(64) Produktdesign för äldres önskningar, inte för deras begränsningar Äldres förutsättningar ställer vissa unika krav på produkter, till exempel kan äldre ha lite sämre balans, kanske lite sämre syn eller fingerfärdighet. Det är självklart att dessa krav måste beaktas i produktutvecklingsprocessen, men detta ska ske utan att glömma bort att äldre, precis som alla andra, vill att produkterna de använder dessutom ska vara vackra, intressanta, roliga eller vad nu målgruppen finner åtråvärt. Personas är berättelser om påhittade användare som syftar till att sammanfatta och kommunicera både kunskapen om målgruppens speciella krav samt kunskap om vad som gör produkter åtråvärda i målgruppens ögon. Berättelserna beskriver påhittade användare, men de är baserade på fakta om användarna, insamlad genom till exempel olika typer av användarstudier och intervjuer. I personan ska det framgå vilka fysiska och kognitiva förutsättningar användaren har, mål med användandet av produkten samt i vilken kontext användandet sker. Dessutom ska personan beskriva vilken attityd användaren har till produkten och vad för upplevelse användaren önskar sig. Men för att fungera effektivt är det viktigt att läsaren kan identifiera sig med personan och känna med den, därför måste skaparen ge liv åt personan! Tillämpning av Personas i ett designprojekt Vi använde personas i kursen Visual Brand Identity and Market Analysis på Chalmers. Uppgiften var att ta fram en produkt för äldre som passade in i Citroëns varumärkesidentitet. Först tog vi fram en persona Marianne, en stolt 71-årig Norrköpingsbo som försöker ha en aktiv livsstil trots försämrad rörlighet, styrka och balans. Vi valde att arbeta med en elektrisk trehjulig cykel, då det passade Mariannes livsstil samt Citroëns varumärke. Utifrån personan tog vi fram inspirationsord som stämde överrens med Mariannes syn på vad som gör en produkt åtråvärd. I Citroëns uttryck identifierade vi inspirationsord för den visuella

10 10(64) utformningen av produkten. Utifrån de två grupperna med inspirationsord formgav vi Miró. Miró är formgiven av Olof Hartelius, Karin Lidman, Lisa Peterson och Sara Renström. / Karin Lidman, Sara Renström Alnarps rehabiliteringsträdgård Vi avslutade ESS seminarium på Alnarp med en guidad visning av rehabiliteringsträdgården. Intressant och uppskattat! Miljö för mental avslappning och träning Alnarps rehabiliteringsträdgård och forskning har väckt uppmärksamhet både nationellt och internationellt då den på ett framgångsrikt sätt kombinerar teorier från medicin, sjukgymnastik, arbetsterapi och

11 11(64) psykoterapi med landskapsarkitektur, miljöpsykologi och traditionell trädgårdsterapi. Konceptet har blivit en förebild både i offentlig och privat verksamhet där bland annat flera landsting bygger upp rehabiliteringsträdgårdar med Alnarp som förebild. Rehabiliteringen sker i grupper om 8 personer, under 12 veckor (34 halvdagar) med successiv in- och utslussning. I programmet ingår Dagliga avslappningsövningar med olika tekniker bl.a. mentala. Sensorisk stimulans i syfte att lösa blockeringar som orsakats av stress. Meningsfulla aktiviteter, individuellt och i grupp utifrån individens behov och resurser. Reella arbetsuppgifter i trädgården, hantverksaktiviteter med trädgårdsanknytning. Aktiviteterna anpassas efter det individuella behovet. Syftet är att ge möjlighet till återhämtning, öka självkänslan, ge vanor och rutiner i det dagliga livet samt öka insikten om hur deltagaren fungerar i en arbetssituation. Bildterapi och symboliska aktiviteter i naturen med syfte att bli uppmärksam på hindrande tankemönster, stärka identitet och självkänsla. Individuell kontakt med sjukgymnast och psykoterapeut med syfte att bli mindre känslig för stress och andra påfrestningar genom ökad kroppskänsla och självinsikt. Gruppsamlingar där deltagarna har möjlighet att relatera till varandra och dela med sig av erfarenheter som är till hjälp för dem. Övningar och reflexioner för att tydliggöra deltagarnas frågeställningar kring återgång i arbete. Efter avslutad rehabilitering ingår individuell kontakt med coach vid 4 tillfällen för att underlätta/förbereda återgång till ett arbete. Metoden som man använder på Alnarp följs och utvecklas via forskning. Preliminära resultat visar på god och bestående återhämtning. Drygt två tredjedelar av dem som deltagit är åter i arbete eller motsvarande (det vill

12 12(64) säga studerar, är i arbetsmarknadsåtgärder eller arbetslösa men till arbetsmarknadens förfogande). Vem skulle inte må bra av att vara i den här miljön? När jag gick runt i rehabiliteringsträdgård tänkte jag att verksamheten på sätt och vis speglar essensen i definitionen av ergonomi. Det är en multidisciplinär och tvärvetenskaplig verksamhet, där man utifrån ett helhetsperspektiv rehabiliterar människor i syfte att optimera deras hälsa, välbefinnande och prestanda. Detta utifrån deras individuella förutsättningar och möjligheter. Rehabiliteringen är fysisk, kognitiv/mental och psykosocial. Några av oss som besökte rehabträdgården /Christina

13 13(64) NES Styrelsemöte i Nordiska Ergonomisällskapet, NES 4-5 september, helgen före NES konferensen, hade vi styrelsemöte i Nordiska Ergonomisällskapet, NES. Det är NEHF, Norsk Forening for Ergonomi og Human factors, som har ordförandeskapet i NES Kai Olsen är ordförande. Från 2013 har ESS ordförandeskapet under tre år. Viktigaste punkterna på detta styrelsemöte var: Genomgång av budgeten för NES konferensen 2011 i Oulo, Finland. Budgeten för varje konferens ska godkännas av NES styrelse, eftersom det är styrelsen som är ytterst ekonomiskt ansvarig för konferensen. Det var en del punkter i den finska budgeten som behövde ändras innan styrelsen kunde godkänna den. Den danska föreningen SAM, Selskab for Arbejdsmiljø, diskuterar sin framtid i NES. Den danska föreningen är inte en fristående ergonomiförening utan ett nätverk inom den danska ingenjörsföreningen, IDA. Det gör att SAM:s situation skiljer sig påtagligt från de fyra andra nordiska ergonomiföreningarna. Merparten medlemmar i SAM är ingenjörer och de är främst praktiker. Det är förhållandevis få forskare som är medlemmar i SAM. Det faktum att SAM tillhör en mycket stor organisation med omfattande resurser gör att man kan erbjuda sina medlemmar mycket som vi i de andra ergonomiföreningarna inte har resurser till. Till exempel arrangerar SAM, tillsammans med några andra organisationer, varje år en stor nationell arbetsmiljökonferens. De danska medlemmarnas intresse för och behov av NES och NES-konferenserna är därför mindre. Men vi i NES styrelse är givetvis angelägna om att SAM ska vara kvar inom NES och därför diskuterade vi vad SAM:s medlemmar vill ha och behöver av NES och hur vi bättre kan möta deras behov. En annan viktig fråga är

14 14(64) vad vi andra kan lära av SAM. Vi bestämde att vi ska ha en dialog med SAM:s styrelse om hur vi kan utveckla och förbättra samarbetet. NES vill utveckla ett samarbete med NAM, Nordisk Arbejdsmiljö Möte, när det gäller våra respektive konferenser. Vi tror att ett samarbete gynnar både NES och NAM. NES styrelsen beslöt därför att kontakta NAM för att få igång konkreta diskussioner om detta. Fortsatt arbete i de tre projekt som vi just nu har i styrelsen. Ett projekt handlar om att underlätta arbetet med konferenserna. Vi ska ta fram ett elektroniskt arkiv med mallar, checklistor och annat som kan underlätta för den föreningen som arrangerar konferensen. Vi vill slippa uppfinna hjulet på nytt. Projekt nummer två gäller nätverk inom NES och hur vi kan underlätta bildandet av sådana. Det finns för närvarande två nätverk inom NES; nätverket för synergonomi och nätverket för tillsyn inom ergonomiområdet (består av ergonomer på de nordiska tillsynsmyndigheterna). Ett tredje nätverk om universell design är på gång. Styrelsen vill gärna se fler nordiska nätverk inom NES. I det tredje projektet jobbar vi med frågan hur NES konferenserna ska hålla hög kvalitet för både forskare och praktiker. Ett kännetecken för konferenserna är att de ska vara en mötesplats för forskare och praktiker, men då gäller det att konferensernas innehåll och nivå attraherar båda. Att hitta och behålla den balansen är inte helt enkelt. Projektgruppen inom NES styrelsen jobbar med flera förslag. Det handlar till exempel om granskning och publicering av inskickade papers för att nå en högre vetenskaplig nivå och om att anordna korta metodkurser riktade till praktiker som en del av innehållet på konferenserna. /Christina, ordförande ESS och styrelseledamot i NES

15 15(64) Intryck från NES- konferensen 2010 i Stavanger NES 2010 Proactive ergonomics Mina intryck, Tomas Rosenblad/Arbetsmiljöverket Usability/Digital Human modelling Den första presentationen tittade på hur Digital Human Modelling (DHM) används inom fordonsindustrin i Sverige. Det framkom att det var skillnad mellan produktionsplanering och produktutveckling. Produktutveckling hade bättre metoder och arbetsprocesser vid användning av DHM-verktyg. Oftast används ganska grova och fåtaliga mannikiner vid antropometrisk bedömning av produkter och arbetsplatser i tillverkningen. Presentation nummer 2 gjordes av Erik Svensson som berättade att företag oftast använder statiska människomodeller vid bedömning med DHM av produkter och arbetsplatser i tillverkningen. Han tittade på användningen av ett antal DHM-verktyg som brukas i bilindustrin genom att intervjua ett antal användare. Orsaken till att man främst använder statiska modeller är brist på tid och dåligt utvecklade verktyg för dynamisk utvärdering i DHM-verktygen. De intervjuade uttryckte ett behov av dynamiska simuleringar av arbetsuppgifter. Den sista presentationen i denna session handlade om ergonomi och användbarhet i enkelkanalspipetter. Erja Sormunen gjorde en jämförelse mellan 6 pipetter. 10 personer fick prova alla sex pipetter i en simulerad arbetssituation (alla gjorde samma uppgift). Man mätte muskelaktivitet i vrist, vristvinkel och användarna fick bedöma upplevd muskelbelastning och vissa egenskaper hos pipetterna. En intressant reflektion är att ett sådant enkelt verktyg med samma funktion kan skilja sig åt när man tittar på hur funktionen har utformats. The devil s in the detail!

16 16(64) Ergonomi och produktivitet Mikael Brännmark berättade om Lean arbetsmiljöer. Han hade studerat 24 medelstora tillverkningsföretag som hade implementerat Lean. En före-efter -studie där han tittat på fyra olika grupper inom företagen arbetare, chefer, produktionsledare och tjänstemän och hur de upplever tre faktorer förändringar i arbetsmiljön, säkerhetsarbete och stress. Resultaten visade att den fysiska arbetsmiljön hade förbättrats och att arbetare och produktionsledare upplever en liten ökning av stress. Alla grupperna upplevde en förbättring av säkerhetsarbetet. Lena Nord berättade om Scanias proaktiva arbete inom ergonomi. Lean produktion och ergonomi har bakats samman i SPS (Scania Production System). Scania har även interna ergonomistandarder som används vid utvecklingen av nya komponenter/lastbilar. De har även riktlinjer som styr den ergonomiska utformningen av arbetsplatser. Nu håller de även på att utforma arbetsmiljökrav som ska gälla globalt på alla Scanias enheter. Turina & Altemose gick igenom en cost-benefit -uträkning som de gjort på en anläggning där man tog hand om munsköljningsflaskor som kasserats i stora produktionslinan pga skadad förpackning etc. De visade tydligt hur man kunde ställa upp kostnader och jämföra med intäkter vid en investering där man ville förbättra ergonomin för de anställda. Ett viktigt verktyg vid diskussioner med ledningen för att hitta ekonomiska argument varför man ska göra en ergonomisk förbättring. Broberg berättade om en studie de genomfört vid en ombyggnation av en produktionsanläggning. De ville se om det var möjligt att skapa boundary objects (BO) som både de som skulle arbeta i anläggningen, arkitekten, byggnadsingenjören och ergonomen kunde använda sig av. De provade ett antal olika BO. De kom slutligen fram till att det är användbart att använda BO i participative ergonomics (tvärfunktionella grupper) men att det är viktigt att definiera vad man kan göra med BO i arbetet. Genom att

17 17(64) på ett enkelt sätt flytta runt objekt på ritningen, så kunde man diskutera och slutligen komma fram till den mest optimala lösningen för den nya produktionsanläggningen. Ergonomics in the offshore industry Gislaine Silva berättade om bristerna i många Brasilianska offshoreplattformsprojekt. Ett stort problem var att konstruktörer av plattformar inte förstod ergonomi-riktlinjer som kan användas i utvecklingsarbetet. Hon rekommenderade att även ta in en ergonom i utvecklingsarbetet för att skapa en tvärfunktionell grupp. En bra överblick av ergonomiarbetet i Norska olje- och gasindustrin gav Arne Ringstad. Han tog ett antal exempel från Statoils verksamhet t ex: Hur de jobbade med arbetsplatsutformning, arbetsprocesser (beslutsstöd) Human Reliability Analysis (HRA), olycksfallsutredningar. Ergonomer är involverade i både utformning och användning. Han summerade de framgångsfaktorer som behövs för att ergonomi ska spela en viktig roll i olje- och gasindustrin. Han poängterade att ergonomen måste ha en god inblick och förståelse för hur gas- och oljeutvinning bedrivs och de expertroller som finns där. Han underströk vikten att ergonomi måste kunna hjälpa till att ta fram underlag som kan användas vid viktiga beslut vid utformning och användning. Arno Pont berättade om nyckelfaktorer för framgång vid framtagning av ett nytt kontrollrum. Ergonomi är en process dvs man bör delta i hela utvecklingsarbetet från början till start. Han nämnde några utmaningar vid utformningen av ett nytt kontrollrum: - Arbetsprocesser - Dålig arbetsmiljö - Dåligt människa-dator-gränssnitt De använde kontrollrumsstandarden som fungerade mycket bra när den integrerades i företagets produktutvecklingsprocess. Något annat som var bra var att forma multidisciplinära lag som arbetade fram det nya

18 18(64) kontrollrummet. Dessutom, att definiera både organisations-, användaroch systemkrav var väldigt viktigt och att involvera användare i arbetet genom att ta fram en bra modell av kontrollrummet med boundary objects som alla deltagare kunde förstå och flytta runt i modellen. Gislaine Silva berättade om nya riktlinjer inom ergonomi för användning tidigt i utvecklingsprocessen av en ny bostadsdel på en plattform. I bostadsdelen ingick även ett kontrollrum och kommunikationscentral. De lade ner mycket ansträngning på att förklara i riktlinjerna varför ingenjörer skulle använda dem. De provade olika layouter av riktlinjerna för att göra dem så lättanvända som möjligt men grundkonceptet var att riktlinjerna skulle följa en aktivitetsbaserat angreppssätt vid framtagning av den nya bostadsdelen. Man försökte även notera bra lösningar som kunde upprepas i nästa projekt och dåliga lösningar som skulle undvikas i kommande projekt. Human reliability assessment Första presentationen gav en bra överblick på Human Reliability Assessment (HRA). HRA-metoder försöker kvantifiera mänsklig prestanda och är tänkta att vara en del av större säkerhetsanalyser. HRA är en etablerad teknik i kärnkraftsindustrin. Med HRA försöker man få en djup förståelse varför/hur olyckor uppstår. Det finns 72 metoder men ca 50 av dessa används inte eller används endast av skaparen av metoden. Tre generationer HRA: 1. THERP, APJ, HEART 2. ATHEANA, MERMOS 3. NARA, SPAR-H, SHERPA Som kuriosa så berättade Lloyd s Register (dotterbolag Human Engineering Ltd) att de använder SHERPA i kombination med HEART i deras analyser. James Bunn beskrev en HRA som Health & Safety Executive i England använde vid utredning av två drunkningsolyckor som skedde i ett badhus

19 19(64) och en olycka i ett raffinaderi (brand). De använde HEART (Human Error Assessment and Reduction Technique). Han ansåg att verktyget (HEART) är snabb och lätt att använda och fungerar speciellt bra när man har en operatör med några specifika uppgifter. I frågestunden dök det upp frågor om huruvida en HRA kan förstärka att man vet allt i efterhand och har facit på bordet medan när situationen uppkom så fanns inte all information där som behövdes för att undvika olyckan. Kristian Gould berättade om en analys man gjort med HRA-metoden SPAR-H. Med denna metod så börjar med en uppgiftsanalys. Gould ansåg att SPAR-H skulle kunna användas i designprocessen för att upptäcka riskfyllda moment och jämföra olika designlösningar för att minimera risken för mänskliga fel. Key note Gunnar Horgen Visual Ergonomics: Expansion of the field Ögonen leder kroppen. Mängden äldre ökar och de kommer att bo hemma längre upp i åldrarna och kräver goda synförhållanden i hemmet. Äldre får en försämrad synskärpa, sämre kontrast och blänk irriterar mer. Horgen berättade om LOA-projektet (Lighting Old Age). 65 personer över 75 år intervjuades och de gjorde belysningsmätningar i deras hem. Överlag så var det dåliga belysningsförhållanden i hemmen t ex inget blått ljus i lamporna och främst glödlampor. Han ansåg att man måste vara proaktiv och satsa på informationskampanjer och riktlinjer för ljusdesigners, tillverkare och hälsoarbetare. Man borde införa regler. Key note Dordi Höivik Health, safety and environment culture and proactive ergonomics Hon pratade och hälso- och säkerhetskultur. Det var intressant att hon även pratade om hälsokultur. Hon nämnde att Petroleum-tillsynet har en definition på kultur: Det sitter i väggarna, You can smell it. Det finns åtminstone två sätt att se på kultur:

20 20(64) - Som ett subsystem - Som en holistisk företeelse. Ledningen är väldigt viktig för en bra säkerhetskultur. Hon nämnde att Statoil vill vara ledande inom hälso- och säkerhetskultur och att Statoil har ett eget verktyg för riskbedömningar Ergorisk. Key note Pete Kercher Design for all Universal design Pete jämförde konceptet design for all med universal design och försökte slå in en kil mellan de två koncepten. Han hävdade starkt att universal design var en amerikansk företeelse som inte skulle fungera i Europa utan här skulle vi använda Design for all. Han nämnde aldrig konceptet Inclusive design eller Barrier free design som också brukar användas i tillgänglighetsområdet. En ganska ointressant presentation som mer handlade om att han ville ringa in ett revir för konceptet Design for all. Är han månne representant för Design for all society? Winner of NES Prize 2010 Presentation Två kvinnor från ett daghem som fick stor frihet att utforma sitt nya daghem. Daghemmet har allt (och lite till). Det skulle vara intressant att återkomma till daghemmet om några år och se vilka lösningar som verkligen fungerade och vilka som var mindre bra. /Tomas Mina intryck, Viveca Wiberg/Arbetsmiljöverket & ESS Keynote 1 David C Caple, Som vanligt är det trevligt att lyssna på David. Han förmedlar hur ergonomin har växt och allt fler länder vill delta i IEA. För att möta utmaningarna och få med dem i ergonomiprocessen för användbarhet så ställde han några nyckelfrågor: Who are the key users?, Who do they respect?, How do they receive information?, What are their output expextations?, How to engage with their leaders?

21 21(64) Which aspects are important for pupils at shool to have a safe start in working life? Karen Jacobs talade på ett engagerande sätt om elever och deras skolstart. Det är 1 biljon unga i världen av dem finns 10 % i Europa. Det är stor skillnad på skolmiljö, mm i världen. Hon ställde frågan: Ergonomics in school or ergonomics for school? Hon tipsade om webbsidor för ungdomar (och oss) så de hittar andra kroppsställningar vid datorarbete, inte bara vid skolarbete i skolan utan för skolarbete i hemmet. Sidan är enkel att visa. Samt som handlar om att förebygga för ungas säkerhet i arbetslivet. Work accidents among young construction workers Kari Anne Holte presenterade en kvalitativ och kvantitativ studie bland yngre byggnadsarbetare < 25 år. Projektets resultat visade att yngre är mer utsatta för olyckor än äldre (som har mer vana). Det är många faktorer som spelar in bla har de svårare att stå emot tidspress och de har låg riskuppfattning (saknar kunskap att identifiera risker mm.). Musculoskeletal pain of artisans from school into working life Therese Hanvold presenterade en cohort studie som är gjord bland unga tekniska studenter, artisans både män och kvinnor. Det framkom att ca 6 % (frisörelever, elektriker, media och design studenter) rapporterade nack/skulder besvär redan tidigt i arbetslivet. I studien framkom dock att det inte fanns något samband mellan mekanisk nötning (ensidigt upprepat arbete, arbete över axelhöjd), fysisk aktivitetsnivå och stressnivå i skolan/arbetet efter 2 3 års arbete. Vetenskaplig artikel A prospective study of neck, shoulder and upper back pain among technical school students entering working life kan beställas från d=0&loanunitid=1&comb=and&sstring=si=ep 2010*AND searchunitid0&page=2

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Seniormarknaden Plusmöbelprojektet

Seniormarknaden Plusmöbelprojektet Seniormarknaden Plusmöbelprojektet Lena Sperling, Industridesign Designvetenskaper, Lunds universitet Presentation vid ESS seminarium Alnarp 2010-10-21 Rehabiliteringstekni k Ergonomi & Aerosolteknologi

Läs mer

116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg

116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg Vilken utbildningsbakgrund har du? RESULTAT AV ESS medlemsundersökning ANNA-LISA OSVALDER Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg 116 svar Utbildningsbakgrund/antal

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Jobbigt för hjärnan och ögat med dåligt utformat IT-stöd

Jobbigt för hjärnan och ögat med dåligt utformat IT-stöd Sida 1 av 5 Det är självklart att man utformar bord och stolar egonomisk rätt, utifrån hur kroppen fungerar. Men det finns stora brister i hur IT fungerar ihop med hjärnans förmåga att minnas, orientera

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2004-04-22 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade mötet öppnat. 2. Val

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD Bakgrund Skolgårdsprojektet och tankar kring hälsoträdgård Bakgrund forts Nacka Skol- och Hälsoträdgård 3 syften med projektet: att bygga upp en trädgård i Nacka som erbjuder

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Optik Synen och ögats behov Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Ögats synfält -50 o 2 o 30 o Syngropen Gula fläcken, centrala seendet Synnerven -70 o Sidled-

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev nr 4, juni 2015. Årsmöte på Färöarna. NSKs verksamhetsplan 2015

Nordiskt samarbete. Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev nr 4, juni 2015. Årsmöte på Färöarna. NSKs verksamhetsplan 2015 Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev nr 4, juni 2015 Nordiskt samarbete Årsmöte på Färöarna Nordiska samarbetskommittén hade sitt årsmöte på Färöarna, i Vágar, 18-20 maj. Landsfelag Pensjonista visade

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Protokoll från styrelsemöte 26 april 2014 Lokal; Hemma hos Maria i Dalby-Viggeby Jerusalem utanför Uppsala Närvarande; Pia Appelgren, Helena Berggren,

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

NES verksamhetsrapport august 2008 juni 2009

NES verksamhetsrapport august 2008 juni 2009 NES verksamhetsrapport august 2008 juni 2009 NES styrelse 2008-2009 och medlemsantal Land Namn Valperiod Ordförande, Island Þórunn Sveinsdóttir 2007-2009 Sekreterare, Island Svava Jónsdóttir 2007-2009

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland

Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland Att få medverka på en av IAEVG:s årskonferenser har varit en dröm för mig sedan jag började studera studieoch yrkesvägledarprogrammet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR ENINGE NS UPP DRAG SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Hans O. Richter et al. hrr@hig.se

Hans O. Richter et al. hrr@hig.se SYNSTRESS SOM EN RISKFAKTOR FÖR BESVÄR FRÅN NACKE/SKULDRA Ögat binder ris till egen rygg ( Why eyestrain is a pain in the neck ) Hans O. Richter et al. hrr@hig.se Centre for Musculoskeletal Research Gävle

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

Verksamhetsplan 12/13

Verksamhetsplan 12/13 Verksamhetsplan 12/13 Styrelsen Styrelsen bör sträva efter att göra hemsidan mer användarvänlig för engelsktalande personer. Motivering: UF Linköping ska vara en tvåspråkig förening och öppen för personer

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet

Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet Urban Lyxzén Bervelius 2015-03-23 ÖPPEN EJ EXPORT KONTROLLERAD Vem är jag? Vem är jag? Vem är jag? Vem är jag? Vem är jag? MTO EN HISTORISK

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Umeå 11 maj 2006

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Umeå 11 maj 2006 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2006-05-21 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Umeå 11 maj 2006 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade SAIS årsmöte öppnat.

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi 1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12

Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12 1/5 2014-06-09 Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12 Närvarande: Pelle Ehn, K3 Malmö Högskola D&R (PE) ordförande Margareta Norell Bergendahl, ITM KTH KTH (MNB) Åsa Wikberg-Nilsson, ordf D&R (ÅW) Närvarande

Läs mer