Reumatologi i primärvården - Västmanland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reumatologi i primärvården - Västmanland"

Transkript

1 Reumatologi i primärvården - Västmanland Bakgrund Behovet av ett nytt samverkansdokument mellan reumatologen och primärvården i Västmanland har gjort sig gällande sedan 2008 då det gamla slutade att gälla av någon anledning. Konsekvensen blev att fler remisser skickades och rekord många direkt besvarades utan åtgärd (34% under 2009). Det är orimligt att olika enheter inkl reumatologen, beroende på hur man är organiserad, tillämpar helt olika principer. Utifrån principen lika vård för alla så har ett initiativ från reumatologen i Västerås tagits under 2008 för att få gemensamma riktlinjer i hela Uppsala-Örebro regionen vilket godkändes av regionens specialitetsråd för reumatologin. De flesta länen i regionen (Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Uppsala län) har numera ett gemensamt dokument som bygger på riktlinjer som ursprungligen utarbetades i samverkan mellan reumatologer vid Akademiska sjukhuset och primärvårdsspecialister i Uppsala län med möjlighet till lokala anpassningar. Nu är det högtid att även Västmanland äntligen ansluter sig. Dessa riktlinjer och rekommendationer är omarbetade och uppdaterade i samverkan mellan reumatologkliniken, Öl Milad Rizk, Centrallasarettet i Västerås och primärvårdskonsulten Johan Lindbom, familjeläkare, Oxbackens FLM. Riktlinjerna presenterades för hela primärvården i Västmanland vid 2 olika tillfällen, januari 2011, och mottogs med acklamation. Kontaktperson Milad Rizk, överläkare, Reumatologkliniken, C-lasarettet i Västerås, väx Reviderat jan 2011 Nästa revision planeras jan 2013

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Ansvarsfördelning mellan primärvården och reumatologsektionen...4 Utredning av ledsymtom...5 Basalutredning vid artrit...6 Ledpunktion...7 Klinisk immunologi vid reumatiska sjukdomar...8 Reumatoid artrit (RA)...9 Fibromyalgi...12 Hypermobilitetssyndrom...14 Gikt...16 Sarkoidos...16 Artros...17 Spondylartriter...18 Ankyloserande Spondylit (Mb Bechterew) Reaktiv artrit...19 Psoriasisartrit...19 Inflammatoriska systemsjukdomar Polymyalgia rheumatica (PMR) / Temporalisarterit (TA) SLE Sjögrens syndrom Systemisk skleros MCTD Myositer Vaskulitsjukdomar...27 Henoch-Schönleins purpura...27 Wegeners granulomatos...27 Mikroskopisk polyangit...27 Churg-Strauss vaskulit...27 Kryoglobulinemivaskulit...27 Takayasus arterit...27 Polyarteritis nodosa (PAN)...27 Goodpasture s disease...28 Behςets sjukdom...28 Kutan leukocytoklastisk vaskulit...28 Läkemedel...29 NSAID...29 Glukokortikosteroider...30 Sjukdomsmodifierande läkemedel- DMARD...31 Antimalariamedel (Plaquenil)...31 Sulfasalazin (Salazopyrin EN)...31 Leflunomid (Arava)...32 Methotrexate...32 Mykofenolatmofetil (Cellcept)...32 Azatioprin (Imurel)...33 Cyklofosfamid (Sendoxan)...33 Cyklosporin A (Sandimmun)...34 Biologiska läkemedel...34 TNF-blockerare (Remicade, Humira, Enbrel, Cimzia, Simponi)...34 Abatacept (Orencia) Anakinra (Kineret)...35 Tocilizumab (RoActemra)...35 Rituximab (Mabthera)...36 Vaccinationer

3 Inledning Problem från ledapparaten är mycket vanligt förekommande bland patienter som söker primärvård och de allra flesta kan hanteras inom primärvården. Endast en liten andel av dessa patienter har en inflammatorisk reumatisk ledsjukdom. En koncis frågeställning och basal utredning inom primärvården underlättar också för reumatologen, att på ett korrekt sätt prioritera i remissflödet och att kunna ta hand om de patienter som ska ha ett snabbt omhändertagande. För att snabbt komma i kontakt med reumatologspecialist hänvisar vi till vår reumatologbakjour måndag fredag kl. 08:00 17:00 via C-las växel Reumatologkonsult i primärvården är ett koncept vi gärna utvecklar efter behov. För närvarande besöker vi inga vårdcentraler i länet. Intresserade vårdcentraler får gärna kontakta undertecknad! Synpunkter på kompendiet mottas tacksamt inför planerade regelbundna revideringar! Milad Rizk Överläkare, Reumatologkliniken, C-lasarettet Västerås, Väx Johan Lindbom Familjeläkare, Oxbackens FLM Kompendiet har också granskats av flera reumatologkollegor i Uppsala-Örebro regionen Reviderat jan 2011 Nästa revision planeras jan

4 Ansvarsfördelning mellan primärvård och reumatologkliniken i Västmanland Primärvårdsansvar 1- Icke inflammatoriska sjukdomar Fibromyalgi, hypermobilitets syndrom, artros och andra degenerativa sjukdomar sköts i primärvården men kontakt med reumatolog om samtidigt inflammatoriska tillstånd differentialdiagnostiskt inte kan uteslutas. 2- Vissa inflammatoriska sjukdomar Reaktiv artrit, gikt, Sjögrens syndrom, psoriasisartropati och spondartropati (Mb Bechterew) sköts i primärvård med undantag av när dessa sjukdomar är inflammatoriskt aktiva med uppenbara artriter som kräver behandling med anti-reumatiska sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD) nämnda nedan under reumatoid artrit. PMR (polymyalgia reumatika) och TA (temporalisarterit), sida Reumatologansvar 1- Oligo- polyartriter Alla patienter med nyupptäckt reumatoid artrit (RA) och andra oligo- polyartriter remitteras till reumatolog för diagnostik och ställningstagande till remissionsinducerande behandling (DMARD). Beroende på behandling och sjukdomsaktivitet kan patienten i vissa fall därefter skötas i primärvården, dock inte om fortsatt behandling sker med Metotrexate, Azathioprin, Sendoxan, Arava, Sandimmun, TNF- hämmare eller andra biologiska läkemedel. Oklara artriter remitteras till reumatolog för diagnostik. Misstänkt septisk artrit remitteras i första hand till ortopedakuten. 2- Systemsjukdomar Remiss till reumatolog vid grundad misstanke om inflammatorisk systemsjukdom för utredning och behandling. Behandling av systemsjukdomarna sker företrädesvis inom specialistvården. I vissa fall med lågaktiv stabil sjukdom kan uppföljning ske i primärvård med en stabil kontakt. Temporalisarterit (okomplicerad utan synpåverkan) handläggs bäst med utgångspunkt i primärvården. Se kapitel sid Remitterande enhet har ansvar för patienten tills vederbörande omhändertagits hos remissmottagaren. 4

5 Utredning av ledsymtom Ledvärk är inte alltid inflammatoriskt betingat. Ledinflammation innebär synovit/artrit och förutom smärta finner man då oftast svullnad med funktionsnedsättning, ibland värmeökning och mer sällan rodnad. I leder som sitter djupt inne i kroppen, t.ex. höftled, kan man inte palpera någon svullnad och det finns inte heller någon anatomisk möjlighet att få rodnad eller värmeökning. Ultraljud med ledpunktion via röntgenavdelningen är bästa sättet att diagnostisera höftledsartrit och för att få ledvätska för analys. Vissa leder är så små att det ökade blodflödet vid inflammation vanligtvis inte räcker till för att orsaka värmeökning eller rodnad. Om tydlig rodnad föreligger vid monartrit ska man särskilt misstänka kristallsynovit eller septisk artrit. Anamnes Debut, dygnsvariation och varaktighet? Inflammatorisk ledsjukdom är ofta varaktig, inte flyktig. Morgonstelhet? Karakteristiskt för artritsjukdom är morgonstelhet > 1 tim. Symmetriskt? Typiskt för RA är symmetriskt engagemang av händer och fötter. Psoriasis i släkten och eller hos patienten? Irit? Daktylit (korvfinger/tå)? Inflammatorisk ryggsmärta? Tilltar under natten, förbättras av rörelse och aktivitet. Inflammatorisk tarmsjukdom? Hypermobilitet i ungdomen? Ledluxationer? Kollagenosanamnes: Raynaudfenomen? Solöverkänslighet? Återkommande munsår? Recidiverande sinuiter? Astmatiska besvär? Genitala sår? Serositer (irit, pleurit eller perikardit)? Sicca symtom (ögon- och muntorrhet)? Alopecia areata (fläckvis håravfall)? Status Ledstatus Ryggstatus Palpation och inspektion av samtliga leder. Var speciellt noga med händer/fingrar och fötter/tåleder. Svullnad, ömhet, rodnad, felställningar? Känn över senskidor vid samtidig flexion/extension, främst fingrarnas böjsenor, strävt? Senknutor? tenosynovit? Heberdens- och eller Bouchard knutor? Gikttophi? DeQuervain tendinit? Endast om patienten har ryggbesvär. Inskränkt rörlighet i halsryggen? Utslätad ländryggs lordos? Ökad thorakal kyfos? Inskränkt framåtböjning av ryggen med raka ben (Schober test)? Ömhet vid direkt eller indirekt provokation av SI-leder? OBS! Tänk på att ledsymtom och artrit förekommer vid flera andra sjukdomstillstånd t ex diabetesartropati, thyreoideasjukdom, parathyroideasjukdom, akromegali, Borrelia, TB, hepatit, HIV och missbruk men inte minst som paramalignt fenomen vid flera olika tumörformer. 5

6 Basal utredning vid artrit Rutinprover SR, CRP. Blodstatus. Krea, ALAT Urinsticka. Utvidgad, riktad utredning beroende på anamnes och status Vid misstänkt reaktiv artrit tas borreliaserologi, faecesodling/serologi för Yersinia, salmonella, campylobacter. Svalgodling/serologi för streptokocker, AST, ADNas. Hos yngre även uretraodling/serologi för klamydia och gc. Hepatitserologi och HIV hos riskpatienter. Transglutaminas-/endomysieantikroppar av IgA-typ, celiaki? ANA och anti-cp vid artritsymtom. ENA, CK-total och myoglobin vid misstänkt Sjögrens syndrom eller myosit! (SSA, SSB eller Jo-1 antikroppar förekommer trots neg ANA). Anti-DNA vid misstanke om SLE eller SLE nefrit. S-Ca, TSH, T4, P-glukos och S-Urat vid misstänkt endokrin rubbning eller kristallartrit (gikt?). Vid mono- oligoartrit med misstänkt kristall- alt septiskartrit görs punktion och tappning av större leder för odling, cellräkning och kristall analys av ledvätskan, v g se nästa avsnitt. S-Fe, TIBC och Ferritin vid misstanke om Hemokromatos Lab riktad basalutredning Artrit: Anti-CP, ANA, S-Ca, P-glukos, Urat, S-Fe, S-Ferritin och om möjligt punktion och tappning av svullen större led för vätskeanalys enligt ovan. Misstänkt reaktiv artrit: Systemsjukdomar: U+F+Svalg-odling/serologi enligt ovan. Borreliaserologi och Transglutaminas-/endomysieantikroppar. HIV och hepatitblock. ANA, ENA, Anti-DNA, CK-total och thyreoideaprover Röntgen Röntgen händer och fotskelett bilateralt vid oligo- polyartrit (Periartikulär urkalkning? Usur? Artros?) Röntgen bröst- och ländrygg vid misstänkt ankyloserande spondylit (överbroende syndesmofyter?, squaring? Spondylos?) Röntgen SI-leder vid långdragna besvär från korsryggen (pelvospondylit? Usurer? Ankylos?). Vid nydebuterad sjukdom med besvär från korsryggen hellre MR SI-leder (benmärgsödem? Sakroilit?) Röntgen pulm (Hilusförstoring? Sarkoidos? Pleurit? Infiltrat? Malignitet?) Elfores Det huvudsakliga skälet att kontrollera en elfores är vid myelomfrågeställning (M-komponent?) då också alltid en U-elfores utförs. Ett annat skäl kan vara för att avgöra om en oklar, hög SR beror på en inflammation med höga akutfasreaktanter eller enbart beror på fibrinogenstegring, vilket är vanligt hos äldre, överviktiga eller aterosklerotiska patienter (ofta med normal CRP). 6

7 Ledpunktion Punktion och injektion av leder, bursor och senskidor 1. Handtvätt. 2. Sterila handskar rekommenderas endast om misstanke på septisk artrit för att undvika kontamination av provet. 3. Tvätta hudområdet med tre suddar indränkta med 0,5 % Klorhexidin sprit. 4. Undvik att prata eller använd munskydd och kortärmad klädsel, för att undvika iatrogen infektion. 5. Undvik att belasta viktbärande leder närmaste 24 timmarna efter kortisoninjektion. Plåster kvar till dagen därpå, ej bada inom 24 tim. För varje led ny nål Finger/tåled ljusgrå 0,4 x 20 mm Handled blå 0,6 x 25 mm Armbågsled blå 0,6 x 25 mm Axelled blå 0,6 x 25 mm Knäled gul/svart 0,7 x 40 mm Fotled blå 0,6 x 25 mm I händernas och fötternas småleder ryms bara 0,2-0,4 ml kortison, i handled 0,5-1 ml och i större leder 1-2 ml. Ledvätskeanalys (Rutin Vakuumrör med grön kork) LPK i ledvätska Granulocyter Kristaller Viskositet Normalt <0,2 x 10 /L <25 % 0 Hög Artros och <5 <25 % 0 Hög posttrauma Aseptisk artrit % 0 Måttlig-låg Kristallartrit % Urat/pyrofosfat Låg Septisk artrit (50) >70 % 0 Låg Vid minsta misstanke på septisk artrit - odla! Ilsken kristallartrit kan makroskopiskt se septisk ut - odla! Vid stark misstanke på septisk artrit begär bakteriefärgning och direktmikroskopi. Ge antibiotika i avvaktan på odlingssvar. (I första hand staph antibioticum) Vid oklar monartrit, glöm inte TB-artrit, upprepa odling alt remiss till ortopeden för biopsi och vävnadsodling. 7

8 Klinisk immunologi vid reumatiska sjukdomar Anamnesuppgifter och frågeställning på remissen till mikrobiologen är viktiga, de underlättar ofta labutredningen och kan göra den både snabbare och billigare. RF = Reumatoid faktor Bör endast tas om ledundersökning visat klara artriter som vid RA, speciellt i händer och fötter. Risken är annars stor att få ett falskt positivt prov. 5 % av befolkningen (ökande prevalens med stigande ålder) har positiv reumafaktor utan att ha reumatisk sjukdom. Reumatoid faktor förekommer inte bara vid RA utan även vid SLE, Systemisk Skleros, Sjögrens Syndrom, MCTD och vid malignitet samt övergående vid infektion och vaccination. Å andra sidan saknas RF hos cirka 30 % av patienterna med RA! Anti-CP = Anti-citrullinantikroppar Anti-CP, antikroppar riktade mot citrullinerade proteiner/peptide är ett relativt nytt specifikt test för reumatoid artrit. Till skillnad från RF är frekvensen av anti-cp låg hos patienter med de differentialdiagnoser som bör uteslutas vid RA-misstanke (annan reumatisk sjukdom, och inflammation p g a infektioner), men kan förekomma vid andra sjukdomar. Liksom RF bör anti-cp endast tas när det föreligger klara artriter i ledstatus. ANA = Anti-nukleära antikroppar ANA är ett samlingsnamn för många olika autoantikroppar riktade mot strukturer i patientens cellkärnor. Tas vid anamnestisk misstanke om SLE, Systemisk skleros (Sklerodermi; SSc), Mixed Connective Tissue Disease (MCTD), Sjögrens syndrom (SS), polymyosit (PM) och dermatomyosit (DM) ANA kan också vara positivt vid vissa andra diagnoser ex autoimmun hepatit, reumatoid artrit hos främst barn och primär biliär cirrhos (PBC). ANA-prevalensen i frisk befolkning är cirka 5 % vid titer 1/200 och ökar med åldern och är troligen högre hos kvinnor än hos män. Högre titer ger högre sannolikhet för association med reumatisk sjukdom. Hos oss är cut off gränsen 1/800. Nivån följer oftast inte sjukdomsaktiviteten och ANA prov behöver bara upprepas om nya symtom uppkommer. 1. ANA Immunofluorescens Homogent mönster, vid SLE, RA, SSc, autoimmun hepatit, malignitet och läkemedelsreaktion samt hos friska personer Kornigt mönster associerat med SLE, SSc, SS och MCTD Nukleolärt mönster vid SLE och SSc Centromärt mönster ses vid SSc av begränsad typ (lssc) men även vid PBC, RA, SLE och SS Svaga positiva titrar 1/800 kan vara ospecifika och av tveksam klinisk betydelse 2. ENA Screen-ELISA av specifika antikroppar riktade mot Extraherbara Nukleära Antigen som: SSA och SSB (främst vid SS och SLE), Jo-1 (PM och DM), Sm (patognomon för SLE), RNP (SLE, MCTD och SSc) samt Scl-70 = topoisomeras-1 (SSc av diffus typ, dssc). HLA-B27 HLA-typen är genetiskt nedärvd. Test för HLA-B27 ska därför bara utföras en gång per patientliv! HLA-B27 ingår i de nya klassifikations kriterierna för ankyloserande spondylit (Mb Bechterew), men anamnestiska, kliniska och radiologiska fynd har fortfarande största avgörande betydelse. I Sverige har 10-12% av befolkning HLA-B27, men bara en liten andel av de som har HLA-B27 kommer att få t ex ankyloserande spondylit. 8

9 Reumatoid artrit (RA) Förekomst RA beräknas ha en incidens i Sverige på ca 25 nyinsjuknade per invånare och år. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är insjuknande mellan års ålder. Totalt är RA 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än män, men efter menopaus är incidensen likartad för bägge könen. Etiologi Etiologin är okänd. Arv spelar roll och utlösande faktorer såsom hormonsvängningar vid förlossning och klimakterium har betydelse. Den bäst dokumenterade riskfaktorn är rökning som både ökar risken för att få RA och är kopplad till RA med svårare förlopp. Nya studier har dessutom visat att rökning försvagar effekten av DMARD och biologisk behandling. Därför rökavvänjnings insatser även till reumatiker via primärvården har ett stort värde. Hereditet En genetisk koppling finns. RA hos förstagradssläktingar kan ha klinisk relevans. Patologisk anatomi RA är en kronisk polyartrit med symmetriskt ledengagemang som leder till destruktion av ledbrosk och lednära ben. Detta resulterar i tilltagande leddeformiteter. Redan efter c:a 3 månaders sjukdomsduration kan brosk-och bendestruktioner (usurer) finnas. Studier har visat att tidig insatt behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD) kan minska leddestruktionen. Diagnos Som hjälp används nedanstående klassifikations kriterier. Kriterierna 1-4 skall ha funnits i minst 6 v. För RA diagnos krävs minst 4 av de 7 kriterierna. Nya Euroamerikanska kriterier är på gång att implementeras för att underlätta tidig diagnostik och därmed tidig insättning av DMARD. En inflammerad led utmärks av svullnad, ömhet och rörelseinskränkning, men vid RA inte alltid av påtaglig värmeökning eller rodnad. Gamla ACR diagnoskriterier för RA från 1987 : 1. Morgonstelhet kring leder i mer än en timme 2. Artriter i tre eller flera ledområden (av armbågs-, hand-, MCP-, PIP, knä-, fot- och MTP-leder) 3. Artrit i händernas leder (hand-, MCP- eller PIP-led) 4. Symmetrisk artrit. 5. Reumatoida noduli 6. Positiv reumatoid faktor 7. Röntgenförändringar typiska för RA med periartikulär urkalkning, broskreduktion eller usurer Kriterierna 1-4 skall ha funnits i minst 6 v. För RA diagnos krävs minst 4 av de 7 kriterierna 9

10 Nya ACR/EULAR diagnoskriterier för tidig RA från 2010: MINST EN INFLAMMERAD LED? JA ANNAN DIAGNOS SOM FÖRKLARAR FYNDET? JA NEJ TYPISKA RA-FÖRÄNDRINGAR PÅ RÖNTGEN? JA NEJ Antal svullna leder (0-5 poäng) 1 stor led 0 p 2-10 stora leder 1 p 1-3 små leder* (stora leder räknas ej) 2 p 4-10 små leder* (stora leder räknas ej) 3 p > 10 leder (varav åtminstone en liten led) 5 p EJ RA RA Serologiska prover (0-3 poäng) Negativ RF och negativ anti-cp Låg titer RF eller låg titer anti-cp Hög titer RF eller hög titer anti-cp 0 p 2 p 3 p Symtomduration (0-1 poäng) < 6 veckor 0 p 6 veckor 1 p Akutfasreaktanter (0-1 poäng) Normal CRP och normal SR Förhöjd CRP eller förhöjd SR 0 p 1 p SUMMA: Summan 6 poäng = RA eller likartad destruktiv sjukdom. * Små leder = MCP, PIP, MTP och handleder. Exkluderar CMC1, MTP1 och DIP-leder. Utredning Somatiskt status kompletterat med ett ledstatus Undersöka och palpera perifera leder och leta efter tecken på ledinflammation (svullnad, ömhet, värmeökning). Flektions- extensionsdefekter i fingrar, armbågar? Reumatiska noduli? Deformiteter? Lab Vanligen normalt vid tidig RA. Vid utbrett ledengagemang och engagemang av stora leder ex knän kan SR, CRP vara förhöjda och Hb lågt. SR, CRP Hb, LPK, TPK B-diff, ALAT, Krea, U-sticka Endera eller båda kan vara förhöjda vid RA. Vanligen normokrom normocytär anemi, LPK och TPK kan stiga vid inflammation Utgångsvärden ska finnas inför behandlingsstart. RF, Anti-CP RF och Anti-CP varierar marginellt med sjukdomsaktivitet och ett positivt värde behöver ej tas om. Röntgen Förändringar i leder kan finnas vid diagnostillfället eller komma senare, kommer ofta först i fötternas och händernas leder. Röntgen tidigt i utredningen för att ha ett utgångsläge inför terapi. 10

11 Remiss till reumatologmottagningen skall innehålla: Sjukdomens debut och duration. Kollagenosanamnes. Hereditet: RA eller Psoriasis i släkten? Rökare? Aktuella symtom och aktuell behandling Aktuellt ledstatus: kliniska artriter? Lab: SR/CRP, Hb, LPK, TPK, ALAT, krea, U-sticka, Anti-CP och ANA Beställ gärna röntgen händer-fotskelett, men vänta ej på svar om stark misstanke om artrit Behandling Behandlingsmålen Vid RA är det viktigaste behandlingsmålet snabb kontroll på den inflammatoriska processen. Patienter med kliniskt stark misstanke om RA prioriteras för snabb tid till reumatolog (inom 4 veckor). Behandlingsmål på kort sikt: Lindra värk, rörelsesmärta, stelhet och trötthet. Behandlingsmål på lång sikt: Förhindra leddestruktion och felställningar, förhindra andra komplikationer och ökad comorbiditet i t ex hjärt-kärlsjukdom. Viktigt med rökstopp pga sämre prognos hos rökare, sämre behandlingseffekt men inte minst med tanke på att RA i sig är en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. I väntan på reumatologbedömning: Avlasta och symtomlindra med endast NSAID/paracetamol. Läkemedel som oftast sköts av reumatolog: (peroral) steroidterapi, vissa sjukdomsmodifierande läkemedel (från engelskans DMARD disease modifying anti-rheumatic drug ) t ex Methotrexate, Salazopyrin, Plaquenil samt biologiska läkemedel t.ex. TNF-hämmare och andra cytokin-hämmare. Steroidinjektioner får gärna ges i primärvården istället för peroral steroidbehandling. Kontakt med SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator initieras oftast vid reumatologsektionen, tidig artrit mottagning (TAM). Typiskt afficierade leder vid olika tillstånd: Reumatoid artrit Psoriasisartrit Fingerledsartros 11

12 Fibromyalgi Nociceptiv-smärta är en subjektiv upplevelse som inte kan mätas. Hyperalgesi-ökad intensitet och duration av smärta som svar på en retning som normalt är smärtsam. Allodyni-smärta som utlöses av retningar som normalt inte är smärtsamma. Klassifikations kriterier Observera att kraven på diagnos kriterier är inte lika strikta särskilt gällande antal ömma punkter. 1. långvarig generaliserad smärta >3 månader och innefattar de fyra kroppskvadranterna. 2. tryckallodyni på minst 11 av 18 tenderpoints enligt figur I Etiologi Mycket forskning pågår men kausal orsak ännu okänt men obalans i hormon nivåer på CNS nivå spelar stor roll i den ökade smärtkänsligheten (central sentitisering). Man har även sett tecken till muskelischemi och minskad muskulär genomblödning vid statiskt arbete, men om primärt eller sekundärt fenomen är ännu oklart. Långvarig lokaliserad smärta är den dominerande riskfaktorn, men stress, ärftliga faktorer, infektioner, mekanisk repetitiv belastning samt psykosociala och somatiska trauman kan bidra till uppkomsten. Insikten om psykisk reaktion vid smärttillstånd är viktig för individen. Smärtan kan väcka mycket känslor och vi reagerar på olika sätt. Det kan vara förnekande, rädsla, ilska och förtvivlan. Sjukdom och besvär kan ge vittgående konsekvenser för individens situation, både i familjen, i arbetet och i det sociala nätverket. Ett bra omhändertagande förutsätter således att de psykosociala frågorna behandlas parallellt med de medicinska. Prevalens C:a 2% prevalens, för kvinnor 3,5% och för män under 0,5%. Finns i alla åldrar, men vanligaste debutåldern är år. Vanligt förekommande bland patienter som har reumatisk inflammatorisk sjukdom, sekundär fibromyalgi (17% vid RA och 25% vid SLE). Symtom Smärta/värk huvudsakligen muskulärt betingad. Molande, brännande, svidande, svullnadskänsla. Försämras några timmar till någon dag efter muskelansträngning. Kyla försämrar, värme lindrar. Muskelsymtom nedsatt muskelstyrka, minskad muskeluthållighet. Begränsad fysisk prestation stelhet på morgonen minuter. Parestesier, restless legs. Stress och smärtrelaterade autonoma symtom t ex kalla händer, fötter, hjärtklappning. 12

13 Störd nattsömn, vaknar ofta, framför allt djupa nattsömnen är störd. Trötthet muskeltrötthet, brist på energi. Koncentrations- och minnessvårigheter. Differentialdiagnoser 1. Hypo-hyperthyreos 2. Malabsorption (B-12 och folsyra) 3. Inflammatoriska reumatiska sjukdomar 4. PMR 5. Depression 6. Kroniskt trötthetssyndrom 7. Lokaliserade smärttillstånd = smärta av samma typ som vid fibromyalgi men begränsad till vissa regioner t.ex. skuldra-arm (Myalgi). Basal utredning Anamnes Bör vara utförlig. Socialt: relativt ingående med familjeförhållanden, uppväxt, utbildning, fritid, fysiska och psykiska övergrepp. Tidigare sjukdom Nuvarande sjukdom Aktuella symtom, kollagenosanamnes (vg se sida 5), CNS, luftvägar, hjärta/cirkulation, mage/tarm Status Viktigt både för diagnostiken och för att visa patienten att symtomen tas på allvar trots normala prover och röntgenundersökningar. At Hud MoS Lgll Cirkulation Leder Psykstatus Inkludera även stämningsläge och nutrition, BMI Erythem, psoriasis, svullnader, svettning, blåmärken Tandstatus, torra slemhinnor Ömhet mot thorax, nedom axillerna, alla 18 tenderpoints Kyliga händer, fötter, TOS, BT, puls Artrittecken, artros Nedstämdhet, oro, sömnproblem Lab SR, CRP, Hb, Alp, Ca, T4, TSH, Borrelia Behandling icke farmakologisk behandling 1. Information. Smärtan ej farlig. Ej destruktiv varken på muskler eller skelett. 2. Träning. Lågintensiv styrke-, konditions- och uthållighetsträning av i första hand mindre smärtsamma muskelgrupper. Prova varmbassängträning, vissa kan dock bli sämre av det. 3. Mjukmassage viss effekt. TENS kan prövas, akupunktur har dåligt dokumenterad effekt. 4. KBT, ökar livskvaliteten. 5. Teambehandling psykolog, sjukgymnast, läkare. Vid svåra fall remiss till Enheten för Psykosomatisk Medicin (EPM). 6. Ibland motiverat med sjukskrivning på deltid. Ej heltidssjukskrivning. 13

14 Farmakologisk behandling Återhållsamhet med all analgetisk farmakologisk behandling med tanke på det långdragna förloppet och den måttliga effekt som kan förväntas. All eventuell farmakologisk behandling ska med jämna mellanrum (t ex var 3:e månad) utvärderas avseende effekt. 1. Analgetica Paracetamol Tramadol (kan ge biverkningar framför allt yrsel, trötthet, vanebildande) 2. Antiflogistika NSAID (kan provas) 3. Antidepressiva Alla undersökta antidepressiva (TCA, SSRI, MAO, SNRI) har smärtlindrande effekt enligt publicerade studier. TCA dessutom effekt både mot trötthet och sömnproblem. SSRI preparat har effekt om samtidig depression. 4. Hypnotika Zopiklon, Zolpidem Vid användning av antidepressiva ska en ordentlig effektutvärdering göras avseende effekt på: 1. Smärta 2. Depressiva symtom 3. Sömn 4. Biverkningar Detta bör göras efter 3-6 månader och sedan minst årligen. Hypermobilitetssyndrom Hypermobilitet kan vara lokal i en eller flera leder eller generaliserad i hela kroppen. Av normalbefolkningen har 4 till 13% generell hypermobilitet. Att vara hypermobil betyder inte nödvändigtvis att man har problem, tvärtom kan man utnyttja rörelseförmågan till olika sporter. När man ser ett samband mellan hypermobilitet och smärta, benämner man det hypermobilitetssyndrom. Det är viktigt för individen att få en förklaring till besvären och en diagnos. Symtom Hypermobilitetssyndrom debuterar ofta i samband med en fysisk överbelastning eller skada, även psykisk överbelastning kan leda till en debut. Besvären består av smärta i leder och muskler, trötthet, morgonstelhet och fumlighet. Generell hypermobilitet är ett delsymtom vid en del ärftliga bindvävssyndrom som Marfans syndrom, Osteogenesis imperfecta, Ehlers-Danlos syndrom (EDS). Även vid Down s syndrom finns hypermobilitet i leder. Vid EDS finns olika subgrupper. Förutom hypermobilitet som inte alltid är så uttalad, kan det finnas hudmanifestationer som övertöjbar hud, försämrad sårläkning och bildning av breda ärr samt ökad blödningsbenägenhet. Det finns svåra fall med extrem ledinstabilitet, spontana hudbristningar eller bristningar av inre kärl och organ. Diagnoskriterierna Huvudkriterier (Major Criteria): 1) Beighton score, se nedan, minst 4 poäng av 9 vid aktuell undersökning/anamnes (normalt 1-2 p) 2) Ledsmärta mer än tre månader i minst fyra leder. Underkriterier (Minor criteria): 1. Beighton score på 1, 2, eller 3 av Ledsmärta i en till tre leder eller ryggsmärta/spondylos/spondylolistes. 3. Luxation i mer än en led eller i en led vid fler än ett tillfälle. 4. Tre eller flera subluxationer, mjukdelsproblem (ex. epicondylit, tenosynovit, bursit). 5. Marfanoid habitus. 6. Hud: striae, övertöjbarhet, breda ärr. 7. Ögon: hängande ögonlock. 8. Åderbråck, bråck, uterus-/rectalprolaps. Hypermobilitetsdiagnos ställs vid två huvudkriterier eller ett huvudkriterium och två underkriterier eller fyra underkriterier. 14

15 Beighton score 1. Framåtböjning med raka ben så att händerna lätt vilar på golvet (1p). 2. Hyperextension av armbågarna mer än 10 grader (1+1p). 3. Hyperextension av knäna mer än 10 grader (1+1p). 4. Passiv böjning av tummarna till flexorsidan av underarmarna (1+1p). 5. Passiv dorsalflexion av lillfingrarna över 90 grader, när handen vilar på ett plant underlag (1+1p). Behandling Icke medicinsk och medicinsk behandlig som i princip liknar den vid fibromyalgi. Att inleda en rehabiliteringsprocess genom ett multidimensionellt angreppsätt: medicinskt, biomekaniskt/ergonomiskt, psykiskt och socialt. Sjukvårdsteamet (läkare, SSK, SG, AT och kurator/psykolog) ska utifrån den medicinska och funktionella diagnosen ge behandling, kunskap och redskap för att utveckla patientens copingförmåga. Patienten ska anpassa sitt beteende till sina förutsättningar, bli expert på sig själv, se sina egna möjligheter, ta eget ansvar och få ökad livskvalitet och balans i tillvaron. Detta kan leda till minskad sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. Samlad helhetsbedömning. Symtomlindrande behandling; medicinsk, v g se avsnitt Fibromyalgi, farmakologisk behandlig. Ökad kunskap om kroppen, hypermobilitet, ergonomi, smärta, stress mm. Ortopedisk manuell terapi (OMT): Ökad kroppsmedvetenhet - förändrat beteende. Undvika ytterläge. Kroppskännedomsträning. Praktisk ergonomi. Förbättrad smärthantering och stresshantering. Social information. Ökad självkännedom. Balans mellan krav och förmåga. Egenvård. Hjälpmedel, t ex skoinlägg, ortoser, ergonomiska hjälpmedel. Remiss EPM vid komplex smärtbild. Ortoped vid behov av stabiliserande operation. Neurolog vid neurologiska besvär. Anestesiolog vid behov av smärtlindrande blockader. Reumatolog vid samtidig artrit eller svårigheter diff. diagnostiskt. Tandläkare/bettfysiolog, ortopedteknisk avd och psykiater vid behov. 15

16 Gikt Utfällning av uratkristaller ger ofta akut insjuknande med smärtsam, rodnad och svullen led. Diagnosen baseras på klinisk bild och påvisande av uratkristaller i ledvätska samt förhöjd nivå av serumurat. Obs! att serumuratnivån kan vara normal vid akut anfall och att serumprov enbart inte ger diagnos. Viktigaste differentialdiagnosen är septisk artrit, speciellt vid monoartrit och förstagångsgikt. Misstanke om septisk artrit föranleder ofta remiss till ortopedakuten. Vid akut giktanfall ges i första hand NSAID i fulldos. Om kontraindikation för NSAID ges T. Colchicine 500 mikrogram (Licenspreparat), en tablett varannan timme tills förbättring eller gastrointestinala biverkningar inträder. Kaps. Kolkicin 0,25 mg (Obs stavningen, finns kvar som extempor beredning för kortvarig och begränsad förskrivning) ge 2 kaps. istället enl ovan (motsvarar 500 mikrogram). Vid ulcus anamnes och Kolkicin inte tolereras så är COX-II hämmare i form av Arcoxia 120 mg 1x1 i 7 dagar vid det akuta anfallet en möjlighet. Alternativt T Prednisolon 5 mg 3 x 1 i cirka 3 dagar. Intraartikulär steroidinjektion ger snabb och god effekt. Behandling med medel som sänker urinsyranivån i blodet får aldrig inledas under pågående attack. Ges vid recidiverande attacker. Allopurinol är förstahandsmedel. När behandlingen inleds ges NSAID eller Colchicine parallellt i veckor-månader för att förebygga nya attacker som ofta uppstår när S-Urat nivåerna ändras. Glöm inte kost- och alkoholråden som har stor betydelse. Om ACE/AII-hämmar behandling är indicerad av andra skäl så kan Losartan användas med fördel pga dess Urat sänkande egenskaper.vid behandlingssvårigheter och intolerans mot Allopurinol och Probenecid kan det nya Urat sänkande preparatet Febuxostat (Adenuric ) 80 mg x 1vara ett bättre alternativ. Dock har Adenuric tyvärr hittills haft leveransproblem varför vid angelägna fall kan Febuxostat (Uloric ) 40 mg x 1 istället förskrivas på licens och finns tillgängligt i USA. Remiss till reumatologen vid tveksam diagnos eller vid behandlingsvikt och långdragna besvär. Sarkoidos Systemisk granulomatös sjukdom som kan engagera flertalet organ, lunga, hud och leder vanligast. Den akuta formen Löfgrens syndrom - som framför allt drabbar yngre individer år, med de klassiska symtomen lunginfiltrat och fotledsartriter, har mycket god prognos med spontanläkning i 80-90% av fallen inom veckor till månader. Den kroniska formen drabbar framför allt lungor med fibrosutveckling men kan även engagera hud, hjärta, lever, hjärna, ögon, m fl organ. Vanliga symtom Erytema nodosum Fotledsartriter, ofta med betydande periartikulär svullnad Bilateralt svullna lymfkörtlar i lunghilus (sk hiluslymfom) Feber Trötthet, allmän sjukdomskänsla, viktnedgång Rethosta, dyspné, ospecifik bröstsmärta Främre uveit, ex irit, keratokonjunktivitis sicca Diagnostik Löfgrens syndrom diagnosticeras på den kliniska bilden och rtg pulm med hiluslymfom Lab i övrigt kan visa hög SR, förhöjt S-ACE, hypercalcemi och hypercalcuri Behandling NSAID och intraartikulära steroid injektioner vb Kronisk sarkoidos behandlas med po steroider Remissfall Akut remiss om akut sarkoidos med allmän påverkan, behandlingskrävande utöver NSAID. Vid diagnossvårigheter eller misstänkt kronisk sarkoidos. 16

17 Artros Vanlig åkomma som drabbar minst 20% av alla vuxna över 40 år och är betydligt vanligare än de inflammatoriska reumatiska ledsjukdomarna. Klinisk diagnos i första hand, undvik onödiga röntgen. Symtom Initialt belastningssmärta, senare rörelse- och igångsättningssmärta och vid avancerad sjukdom även vilovärk Lokalt stelhet i engagerad led Funktionshinder Undersökningsfynd Lednära ömhet vid palpation och ibland initialt lätt svullnad och rodnad. Grova rörelsekrepitationer Ibland ledexudat, framför allt i knäleden Uppdrivning av lednära benstrukturer, typiska felställningar i framför allt tumme och knä. Vid DIP och PIP-ledsartros ses Heberden- respektive Bouchardknölar. Figur nedan visar typisk leddistribution och fingerledsartros Smärta vid passiva rörelser i leden Nedsatt rörelseomfång, muskelsvaghet, ledinstabilitet Röntgenfynd Reduktion av ledspringa Osteofyter Skleros av subkondralt ben Subkondrala cystor Deformiteter och felställningar. I sällsynta fall erosiva förändringar i PIP och DIP-leder. Behandling Fysikalisk träning, artrosskola. Handträning och ledskydd via arbetsterapeut, hjälpmedel v b Analgetika v b i första hand paracetamolpreparat och i andra hand NSAID, vid svår smärta i kombination med svaga opioider t ex tramadol. Vid exudativ fas kan kortisoninjektion (Lederspan/Depo-Medrol) intraartikulärt ge lindring. Ortopedisk bedömning vid uttalad vilosmärta eller funktionsinskränkning. Typiskt afficierade leder vid olika tillstånd: Reumatoid artrit Psoriasisartrit Fingerledsartros Remiss till ortopeden vid svår artros och behov av kirurgisk åtgärd. 17

18 Spondylartriter (SpA) Ankyloserande spondylit, pelvospondylit (Mb Bechterew) Reaktiv artrit Psoriasisartrit Artrit associerad till inflammatorisk tarmsjukdom Odifferentierad spondylartrit Juvenil spondylartrit Grupp av inflammatoriska sjukdomar där kliniken vid de olika diagnoserna har vissa gemensamma drag. Starkt ärftligt inslag, HLA-B27 vanligare, t e x hos pelvospondylit >95%. En föregående infektion av tarmpatogen eller exempelvis klamydia kan vara en utlösande faktor. Etiologin för övrigt okänd. Drabbar framför allt stora leder, nedre extremiteter med ofta asymmetrisk utbredning, ryggengagemang och mycket entesiter/tendiniter. Remissfall om oklar diagnos eller inflammatoriskt aktiv sjukdom med hög SR/CRP och ledsvullnad trots behandling med NSAID och/eller lokala kortisoninjektioner. Ankyloserande spondylit (AS), pelvospondylit (Mb Bechterew) Incidens Cirka 1 % i Sverige. Vanligare hos kaukasier, ovanlig i Japan och hos afrikaner. Klinik Debut oftast års ålder, sällan efter 40. Inflammatorisk ryggsmärta kännetecknas av smygande lågt sittande ryggsmärtor med stelhet på efternatten och morgonen, ibland utstrålande ner i gluteer växelvis höger och vänster sida. Förbättras av rörelse. Några debuterar med mono- eller oligoartrit i nedre extremiteter. Engagemang av sternoklavikularleder är vanligt. Akillestendenit och plantarfascit är vanligt liksom irit. Diagnos Nya Assessment of SpondyloArthritis international Society (ASAS) 2009 klassifikationskriterier för axial spondylartrit hos patienter med kronisk ryggvärk och debut före 45 årsålder: SpA kännetecken Inflammtorisk ryggsmärta Artrit Entesit (hälsena) Irit / Uveit Daktylit Psoriasis Crohn s sjukdom / Ulcerös kolit Bra svar på NSAID Ärftlighet för SpA HLA-B27 Förhöjt CRP Axial spondylartrit föreligger om: Sakroiliit verifierad med MR / annan röntgenteknik + minst 1 SpA kännetecken eller HLA-B27 positiv + minst 2 andra SpA kännetecken Sensitivitet 66.2% Sensitivity 82.9% Specificitet 97.3% Specificity 84.4% 18

19 Viktigt med typisk klinik, inskränkt ryggrörlighet, direkt eller indirekt ömhet SI-leder. Eventuell svullnad eller ömhet sternoklavikulatleder, parasternalt, senfästen, ligament (hälsenan). Följ vid återbesök ländryggsrörlighet med Schober (avståndet S1(L5) och 10 cm uppåt skall öka med minst 5 cm vid framåtböjning) thoraxexpansion (skillnaden i bröstkorgsomfång vid maximal inandning och maximal utandning ref. 4 cm) samt vid stelhet i halsrygg avståndet nacke/tragus-vägg ökar. Lab ofta lågaktiva inflammatoriska parametrar. Röntgen påvisande usurer och skleros både på iliaca och sacrala sidan av SI-lederna ger definitiv diagnos. Om normal röntgen men stark klinisk misstanke om sacroiliit gör datortomografi som tidigare ger diagnos! Vid sjukdoms debut innan usurer hinner utvecklas kan MR SI-leder vara enda sättet att visa benmärgsödem eller ökad mängd ledvätska som första tecken på sakroiliit Obs! Kvinnor som har fött barn kan ha skleros på iliacasidan, sacroiliitis condensans, som är en ickeinflammatorisk differentialdiagnos! Degenerativ process i SI-leder visar skleros och överbroende förbeningar dock utan usurer och med ofta bevarade öppetstående ledspalt. Vid AS blir ryggkotorna fyrkantiga ( Squaring, shiny corners ): förbeningar av vertikala ligamenten utgående från kotkropparnas hörn, syndesmofyter. Differentialdiagnos är överbroande osteofyter vid spondylos och förbening av vertikala ligamenten utan direkt kontakt med kotkropparnas hörn, ses vid diffus idiopatisk skelettal hyperostos (DISH). Behandling Rörelseträning! Remiss till sjukgymnast, gärna intensiv träning i bassäng. Plan bädd, låg kudde. Rökstopp! Risk för restriktiv lungsjukdom p.g.a. nedsatt thoraxrörlighet. NSAID, gärna långverkande och kontinuerligt. Vid hög inflammatorisk aktivitet med hög SR, CRP och/eller engagemang av perifera leder finns indikation för DMARD behandling, i första hand Salazopyrin och då remiss till reumatologmottagning. Reaktiv artrit Debut ca 3-4 veckor efter infektion, vanligtvis tarmpatogen eller urogenital infektion som klamydia eller gonorré. Ofta monoartrit av t.ex. knäled som kan bli kraftigt svullen, varm med rörelseinskränkning som vid septisk artrit. Ledpunktat kan visa högt antal vita men ingen glukoskonsumtion som vid bakteriell infektion och odling på ledvätska är alltid negativ. Behandling NSAID och ev lokal steroidinjektion. Detta oftast tillräcklig behandling. Ibland kan perorala steroider ges, t.ex. T Prednisolon mg under 1 vecka sedan nedtrappande till 5 mg dagligen under någon månad. De flesta är symtomfria efter någon månad till ett halvår. Hos cirka % blir artriten mer kronisk och drabbar flera leder. Indikation finns då för t.ex. Salazopyrin. Psoriasisartrit (PsA) Ledsjukdomen förekommer hos 10-40% av patienter med psoriasis. Hos många är hudsymtomen mycket diskreta t ex endast i hårbotten, i hörselgångar, i navel eller på naglar. Den kliniska bilden kan vara mycket varierande från RA-liknande till bara storledsengagemang eller endast artralgi och entesopati. Klinik - Inflammation i muskelfästen/entesiter ses hos de flesta. - Senskideinflammation/tenosynovit ses i händernas flexor och extensorsenskidor liksom ofta bakom malleolerna kring peroneussenan och tibialis posteriorsenan. - Asymmetrisk storledsatrit i axlar, armbågar, knän och fotleder. - Småledsartrit i händer och fötter, kan likna RA, utom DIP-ledsartrit som förkommer ofta vid PsA - Daktylit (korvfinger/tå) är typiskt vid PsA. Hela fingret/tån blir då rött och svullet, sannolikt pga artrit i 19

20 samtliga leder i fingret/tån samtidigt med tenosynovit och entesit. - Låga ryggsmärtor/sacroiliit eller stelhet i halsryggen, axialt engagemang, ses hos ca 5 % av patienterna. Behandling Basen för behandlingen är icke-farmakologisk: remiss till sjukgymnast och/eller arbetsterapeut för träningsprogram. Särskilt vid entesiter är rörelseträning utan belastning och stretching viktigt. Avråda från rökning. NSAID periodiskt eller kontinuerligt ger symtomlindring för de flesta och är ofta tillräcklig farmakologisk behandling. Kan prövas lokalt som gel vid entesiter. Lokala steroidinjektioner mot muskelfästen eller i senskidor har ofta god effekt och kan vara ett komplement till NSAID. Vid enstaka artriter ges kortison intraartikulärt. Vid polyartrit är DMARD behandling indicerad och om otillräcklig effekt även TNF-hämmare. När remittera? Polyartrit med inflammation i flera leder. Hög inflammatorisk aktivitet i labprover med hög SR, CRP, sekundär anemi, leukocytos eller trombocytos. Radiologiska ledförändringar talande för artrit. Artrit associerad till inflammatorisk tarmsjukdom Klinik som reaktiv artrit eller sacroiliit hos patient med känd eller misstänkt IBD. Behandlas och följes även som dessa. Viss försiktighet med NSAID-behandling då denna hos en del patienter kan försämra tarmsjukdomen. Många gånger kan lokala steroidinjektioner vid behov vara tillräcklig behandling. Salazopyrin ger god effekt på både led- och tarmsjukdom. 20

Reumatologi Gävleborgs län - Vårdprogram

Reumatologi Gävleborgs län - Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(44) Dokument ID: 09-31192 Fastställandedatum: 2013-09-19 Giltigt t.o.m.: 2014-09-19 Upprättare: Thomas U Weitoft Fastställare: Tova Johansson Marknell Reumatologi Gävleborgs

Läs mer

men lyssna vidare RA och andra artritsjukdomar Patientfall Maria 51 år Dags att ställa en fråga Första tanken

men lyssna vidare RA och andra artritsjukdomar Patientfall Maria 51 år Dags att ställa en fråga Första tanken men lyssna vidare RA och andra artritsjukdomar Christina Stranger 14-11-12 Jag har även värk i händerna som kan bli svullna Det håller på i ett par dagar men på sista tiden har perioderna varat längre,

Läs mer

Reumatologi i primärvård

Reumatologi i primärvård Reumatologi i primärvård Riktlinjer utarbetade i samverkan med reumatologklinikerna inom Uppsala/Örebroregionen och med medicinsk ansvariga inom primärvården i Sörmland Kontaktpersoner Överläkare Birgir

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

Reumatologi i primärvård

Reumatologi i primärvård Reumatologi i primärvård Riktlinjer utarbetade i samverkan mellan reumatologer vid Akademiska sjukhuset och primärvårdsspecialister i Uppsala län Kontaktperson Överläkare Ann Knight, VO Reumatologi, Akademiska

Läs mer

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss:

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: MEQ 2 Arne (Max 23 p) Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: I släkten finns psoriasis hos fader men ingen säker artrit. Tidigare opererad för gallsten och njursten.

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. Kortsvarsfrågor. Maximal poäng 52

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. Kortsvarsfrågor. Maximal poäng 52 Version 130316 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 Kortsvarsfrågor Maximal poäng 52 1. DISH är ett reumatiskt tillstånd som främst drabbar kotpelaren. A Vad

Läs mer

Diagnostiskt prov 2014

Diagnostiskt prov 2014 Diagnostiskt prov 2014 1. En 82-årig kvinna kommer till reumatologmottagningen pga en snabbt utvecklad svullnad i vänster axel, feber 39 grader samt nedsatt allmäntillstånd. Vänster axel är svullen, rodnad

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Smärta Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Slide 1 Led- och muskelvärk... en reumatisk sjukdom? Reumatisk värk? Reuma = flöde /ström Slide

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

MEQ 1 Britta (Max 24 p)

MEQ 1 Britta (Max 24 p) MEQ 1 Britta (Max 24 p) Britta Andersson född 1950 kommer på nybesök i mars 2008 till reumatologmottagningen. Hon arbetar heltid på kontor, röker och behandlas Sedan 6 mån besväras hon av trötthet samt

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Att leva med psoriasisartrit

Att leva med psoriasisartrit Att leva med psoriasisartrit Foto: Anne Stiernquist Innehåll Vad är psoriasis? 4 Psoriasisartrit 5 Varför får man psoriasisartrit? 6 Behandling 8 Vad kan jag göra själv? 10 Psoriasisförbundet 12 Fakta

Läs mer

JUVENIL DERMATOMYOSIT

JUVENIL DERMATOMYOSIT www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL DERMATOMYOSIT Vad är juvenil dermatomyosit? Juvenil dermatomyosit (JDM) hör till gruppen av så kallade autoimmuna sjukdomar. Med autoimmuna sjukdomar menar

Läs mer

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI Vad är det? Juvenil spondyloartropati är en grupp av sjukdomar som påverkar leder (ledinflammation = artrit) och senfästen (entesit). Den

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Svullen led Knäartros: Sensitivitet 84-95 % specificitet 69-89 % Höftartros: Sensitivitet 86 % specificitet 75 %

Svullen led Knäartros: Sensitivitet 84-95 % specificitet 69-89 % Höftartros: Sensitivitet 86 % specificitet 75 % Kapitel Aktuella länkar: Läkemedelsboken: www.lakemedelsboken.se Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: www.sos.se/nationellariktlinjerforrorelseorganenssjukdomar Bättre omhändertagande av

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin sprogram 2010 REUMATOLOGI Artriter allmänt...2 Artrit septisk...2 Artrit annan infektiös...3 Artrit hemartros...3 Artrit kristalltyp...4 Artrit reaktiv...4 Artrit sarkoidos...5 Bakercysta

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

Reumatiska sjukdomar. Kerstin Bäckman Kliniken för oral medicin Odontologiska kliniken Göteborg

Reumatiska sjukdomar. Kerstin Bäckman Kliniken för oral medicin Odontologiska kliniken Göteborg Reumatiska sjukdomar Kerstin Bäckman Kliniken för oral medicin Odontologiska kliniken Göteborg Sjögrens syndrom RA (reumatoid arthrit) SLE (systemisk lupus erythematosus) Kroniska, inflammatoriska, autoimmuna

Läs mer

Polymyalgia Reumatika. Qulturum 2015-03-11 Pavlos Stamatis ST-läkare

Polymyalgia Reumatika. Qulturum 2015-03-11 Pavlos Stamatis ST-läkare Polymyalgia Reumatika Qulturum 2015-03-11 Pavlos Stamatis ST-läkare Polymyalgia Reumatika (PMR) Inflammatoriskt tillstånd som karakteriseras av värk och stelhet ( ffa morgonstelhet) i nacke, skuldror och

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 REUMATOLOGI 2 208B Artrit - allmänt 2 209B Artrit - bakteriell 3 210B Artrit annan infektiös 4 211B Artrit - kristallartriter 4 212B Artrit - reaktiv 5 213B Artrit

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Patientinformation PM Ledsjukdomar

Patientinformation PM Ledsjukdomar Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska Patientinformations PM Omvårdnads PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping Patientinformation 1(7)

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. Kortsvarsfrågor med svar. Maximal poäng 52

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. Kortsvarsfrågor med svar. Maximal poäng 52 Version 130316 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 Kortsvarsfrågor med svar Maximal poäng 52 1. DISH är ett reumatiskt tillstånd som främst drabbar kotpelaren.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Därför använder vi sänka

Därför använder vi sänka Därför använder vi sänka Anders Ehnberg Distriktsläkare Nya Närvården Strömsund. Därför använde vi sänka Arbetat 28 år i glesbygd. Södra Lappland och Norra Jämtland Engagerad i Equalis arbete sedan 1996

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Ankyloserande spondylit - AS

Ankyloserande spondylit - AS Ankyloserande spondylit - AS Bechterews sjukdom av Per Larsson utgiven av Reumatikerförbundet 1 Innehåll Innehåll Om ankyloserande spondylit - Bechterews sjukdom 3-4 Symtom vid AS 5-7 Finns det komplikationer?

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Reumatiska sjukdomar

Reumatiska sjukdomar Ändrad 2014-07-16, s 852, 853 och 862. 847 Ola Nived och Gunnar Sturfelt, Reumatologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund Inledning De reumatiska sjukdomarna är rörelseorganens medicinska sjukdomar.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Autoimmunitet? ÖL Rolf Svensson MAVA KSS Skövde Ambulanssjukvården Skaraborg

Autoimmunitet? ÖL Rolf Svensson MAVA KSS Skövde Ambulanssjukvården Skaraborg Autoimmunitet? ÖL Rolf Svensson MAVA KSS Skövde Ambulanssjukvården Skaraborg Autoimmun sjukdom Leversjukdom KAH PBC Endokrinologi Thyreoideasjd Addisons sjd typ 1 diabetes kollagenos Gastroenterologi atrofisk

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att

Läs mer

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Hypotyreos N

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Råd och information vid reumatisk sjukdom och graviditet

Råd och information vid reumatisk sjukdom och graviditet Råd och information vid reumatisk sjukdom och graviditet Patientinformation Manus: Mamma-Barn-teamet, Avdelningen för Reumatologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Annelie Bilberg - sjukgymnast

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Barnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av röda ögon Expertgruppen för ögonsjukdomar Publicerat 2004-02-13

Riktlinjer för handläggning av röda ögon Expertgruppen för ögonsjukdomar Publicerat 2004-02-13 1 (8) Expertgruppen för ögonsjukdomar Publicerat 2004-02-13 Patienter som söker för röda ögon är vanligt förekommande. Genesen till besvären varierar och informationen nedan kan vara en hjälp att komma

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Pediatrisk reumatologi

Pediatrisk reumatologi Pediatrisk reumatologi Med fokus på de inflammatoriska ledsjukdomarna Health Department, Innehållsförteckning Reumatiska sjukdomar hos barn...3 Inledning...3 Differentiella diagnoser vid ledsmärta hos

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer