Kyrkfack. Det är lättare för män. Jämställdhet. 8 av 10 experter är män. seher Yilmaz: diakoner & pedagoger om jämställdhet:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkfack. Det är lättare för män. Jämställdhet. 8 av 10 experter är män. seher Yilmaz: diakoner & pedagoger om jämställdhet:"

Transkript

1 Kyrkfack En tidning från kyrkans akademikerförbund nr Tema Jämställdhet seher Yilmaz: 8 av 10 experter är män diakoner & pedagoger om jämställdhet: Det är lättare för män

2 tema nr 2/14 JÄMSTÄLLDHET SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE - Ansökan senast 2 maj 2014 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2014 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, Stockholm, och skall ha inkommit senast den 2 maj Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. Vid ansökan om bidrag för utbildning skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av juni Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning I samarbete med så får du automatiskt rabattpriset. Sommarsemester i Sälen 4 dagar på 4-stjärnigt hotell i Dalarna Olarsgården Olarsgården HHHH Ingen sommar utan fjällvandring! Här har du en bra utgångspunkt för att uppleva de svenska fjällen längs välmarkerade leder. Prova att vandra på Vasaloppsleden (3 km) eller Södra Kungsleden (15 km), byt ut vandringsskorna mot en mountainbike i Sälen hittar du bl.a. en bikepark (5 km) med banor och leder för både nybörjare och experter, ta med dig cykeln upp i liften och prova fjällcykling med härlig utsikt. Byt ut cykeln mot en fiskestång och prova fjällvattenfiske i vatten där öring och regnbågslax lurar här finns alla möjligheter för sköna sommaraktiviteter. Beställning: eller tel Öppet vardagar kl Barnrabatt vid 2 betralande vuxna. Avbeställningsskydd kan köpas till.expeditionsavgift på 89:- tillkommer. BILSEMESTER Pris per person i dubbelrum 2.249:- Pris utan reskod 2.399:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 3 x smörgåspaket (gör själv) 3 x 2-rätters middag Fri Wi-Fi Barnrabatt 1 barn 0-5 år gratis. 2 barn 6-14 år ½ priset. Ankomst: Valfri i perioden 23/6-7/ Vistelsen inkluderar endast slutstädning. Reskoden: Kyrkfack Teknisk arrangör: Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon Redaktionsråd Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Magnus Aronson Illustrationer sid 6 & 15 Anna Gunneström Adressändringar Tryck Elanders, Falköping, 2014 ISSN Utgivningsplan nr 3/14-27 juni 2014 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 2 Kyrkfack 2/14

3 ledaren Jämställdhet - en fråga för alla Vi behöver vara både kvinnor och män på våra arbetsplatser inom Svenska kyrkan för att vi ska kunna spegla alla aspekter av det mänskliga. Som förbund motverkar KyrkA orättvisor, mot mobbning, mot all felaktig maktutövning. Som förbund kämpar KyrkA för bra villkor, för lika villkor, för jämställda villkor. Vi har tidigare kartlagt kvinnliga chefers situation i boken Kyrkoherde & Kvinna. I detta nummer låter vi diakoner och församlingspedagoger berätta hur de ser på jämställdheten i Svenska kyrkan. Under de senaste månaderna har det förts en diskussion i olika fora om att det finns osakliga löneskillnader inom olika yrken i Svenska kyrkan. KyrkAs förhandlare har alltid varit medvetna om jämställdhetsaspekten när vi löneförhandlar och har medvetet och aktivt motarbetat osakliga löneskillnader. Men vi vill gå längre än så. Osakliga löneskillnader är bara ett symtom på att något är orätt, något är osakligt, något är fel på ett djupare plan. Vi vill lyfta fram detta och granska det i ljuset. När det gällde kvinnliga ledare stannade vi inte vid symptomen utan vi sökte bakomliggande orsaker. Vi hittade möjliga och dessutom sannolika orsaker till varför kvinnliga ledare upplevde andra problem än manliga ledare inom kyrkan. Ur en nyligen utkommen rapport från Försäkringskassan framgår att det finns tendenser till att kvinnor i mansdominerade yrken har högre risk för förstämningssyndrom jämfört med kvinnor inom andra yrken. När vi utbildar våra skyddsombud informerar vi dem om att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Men vi informerar dem också att vi anser att de som skyddsombud har ett moraliskt ansvar för arbetsmiljön. Jämställdheten är också arbetsgivarens ansvar men det är ändå allas vårt moraliska ansvar att se till att ingen blir sämre behandlad på grund av sitt kön. I samhällsdebatten om jämställdhet och Svenska kyrkan har fokus legat på präster. Detta är inte är så konstigt eftersom kön historiskt sett varit ett absolut hinder för att få bli präst och fortfarande återstår flera mångfasetterade problem. Den debatten bör fortsätta. I detta nummer vill vi visa att jämställdhetsproblematiken är bredare än att den rör enbart präster. Både vad gäller diakoner och församlingspedagoger är män kraftigt underrepresenterade. Det är i sig ett problem. Vi behöver vara både kvinnor och män på våra arbetsplatser inom Svenska kyrkan för att vi ska kunna spegla alla aspekter av det mänskliga. KyrkAs övertygelse är att arbetsplatser som är jämställda är mer trovärdiga både inom kyrkans arbetsorganisation och utåt gentemot församlingsbor. På samma sätt som kyrkan bör vara en föregångare vad gäller arbetsmiljöfrågor och inte låta presumtiva medlemmar i Svenska kyrkan stötas bort för att vi behandlar varandra illa inom kyrkan, på samma sätt bör Svenska kyrkan även vara en föregångare på jämställdhetens område. Hittills har den inte varit det. Låt oss tillsammans ändra på det. För vi kan kyrkan. Bror Holm Förbundsordförande Kyrkfack 2/14 3

4 jämställdhet Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter och rättigheter inom alla områden, säger Inger Lise Olsen. Inger Lise tror på mötet och konsten att lyssna Alla arbetsplatser mår bra av en mångfald, både vad det gäller kön, bakgrund och sexuell läggning. Men det är också en fråga om makt. Om någon får mer makt innebär det också att någon annan får mindre, säger Inger Lise Olsen, handläggare för genderfrågor på kyrkokansliet. foto magnus aronson 4 Kyrkfack 2/14 På vägen till kyrkokansliet i Uppsala lyssnar jag på P3 nyheter som rapporterar att 91 procent av alla Wikipedias texter skrivs av män. Programledaren ställer en öppen fråga i etern vad den siffran egentligen betyder och jag tar med mig frågeställningen till Inger Lise Olsen. Jag tänker att varje perspektiv är någons och om 91 procent av texterna är skrivna av män får vi en bild av verkligheten som inte är representativ för verkligheten. Historiskt sett har män alltid definierats som människor, det vill säga normen som vi utgår från, och kvinnor som kvinnor. Det är fortfarande signifikativt inom forskning och medicin, trots att de medicinska symtomen inte alltid är desamma för kvinnor och män. När det blev möjligt för kvinnor att vigas till präster, var inbjudan indirekt att bli som den manliga prästen. Vi ser det också inom läkarkåren, där självmordsstatistiken för kvinnliga läkare är hög, det finns outtalade krav på att vara ännu duktigare och prestera ännu bättre än den manliga kollegan, säger Inger Lise Olsen när vi träffas en gråmulen aprildag för att prata jämställdhet inom Svenska kyrkan.

5 jämställdhet Kvinnors representation i bolag och styrelser går inte i en rasande fart Vi behöver bara titta på kyrkomötet där det nästan alltid är en man som är ordförande och en kvinna som är vice. Det finns mycket tyckanden Hon har arbetat som handläggare i tjugo år och har en bakgrund som lärare och teolog. De internationella frågorna ligger henne varmt om hjärtat, bland annat att verka för ett nordiskt ekumeniskt jämställdhetsarbete. I sex år var hon anställd i Genève och arbetade internationellt med utgångspunkt i Uppsala. Just nu arbetar hon för en certifiering av HBT-frågor inom Svenska kyrkan och är också engagerad i en konferens om bland annat feminism och religion som arrangeras av Nordiskt forum i Malmö den juni i år. Att lyssna till varandra är det mest centrala när man arbetar med jämställdhets- och mångfalsfrågor. Det finns mycket tyckanden kring frågor som rör kön och sexuell läggning, men ska vi mötas behöver vi kunskap och lyssna till varandras erfarenheter, säger Inger Lise Olsen. Tecken i tiden Hon tycker att jämställdheten gör stötvisa landvinningar och beskriver det som ett steg framåt och två steg bakåt och upplever just nu en backlash även om hon samtidigt konstaterar att jämställdheten tagit det där steget framåt. När jag började arbeta med jämställdhetsfrågorna riktades energin Gender=kön Gender som betyder kön, är ett begrepp som introducerades av den amerikanske sexologen John Money Beroende på sammanhanget, kan termen referera till det biologiska könet eller könsbaserade sociala strukturer. Med ett genderperspektiv som utgångspunkt innebär det att man synliggör könsförhållanden och försöker förändra och utjämna dessa för att skapa jämställda förhållningssätt och beteendemönster. mot en jämnare könsfördelning att kvinnor skulle vara representerade i styrelser och som chefer. Idag är kvinnor respresenterade på alla nivåer, vi har till exempel en kvinnlig generalsekreterare inom Svenska kyrkan och får vår första kvinnliga ärkebiskop i juni. Tidigare kunde folk ringa mig när de ville ha kvinnlig expertis, eller en kvinnlig föreläsare för att de fick leta efter namnen. Idag finns det hur många namn som helst, kvinnor som har disputerat och har en lång erfarenhet som chefer. Och hon ser tecken i tiden som berättar att någonting har hänt. Hon blir glad när unga, välutbildade kvinnor träder fram och tar en självklar plats på jobbet och i samhällsdebatten. Det är också glädjande med de unga papporna som idag är ett naturligt inslag i statsbilden. Det är hoppfullt med de unga papporna som tar hand om sina barn på ett kreativt sätt. Så där har jämställdheten erövrat mark. Balanserat områden som tidigare visade stora könsskillnader. Men sedan var det detta med backlashen och krafter som bromsar och hämmar utvecklingen. En av orsakerna till den förklarar Inger Lise Olsen med extremhögern som vinner alltfler väljare i hela västvärlden. Och med den följer, som hon säger en förlegad kvinnosyn. Kvinnors representation i bolag och styrelser går inte i en rasande fart, konstaterar hon. Vi ser ett glastak inom både Svenska kyrkan och samhället i stort. Vi behöver bara titta på kyrkomötet där det nästan alltid är en man som är ordförande och en kvinna som är vice. Därför är det positivt att vi nu får en kvinnlig ärkebiskop, det sänder viktiga signaler. Antje är kompetent, har ett språk som berör och beskriver människors moderna liv. Det gör henne mycket trovärdig. Inger Lise Olsen är i sitt arbete också engagerad i internationella frågor. Hon arbetar bland annat med nordiskt samarbete, och understryker att Sverige generellt sett vilket utmanar vår självbild av att ligga i bräschen för jämställdhet i Europa har en segregerad arbetsmarknad jämfört med flera länder i Syd- Europa. Inom kyrkan ser vi det bland inom diakon- och pedagogyrket. Det har delvis med lönerna att göra. Diakonerna har, trots deras kompetens, ofta en oklar ställning. Det hänger på ledningen vilka uppgifter de får. Diakonerna har erfarenheter och kvalifikationer som inte alltid utnyttjas till fullo. Likaså har pedagoger en kapacitet som inte heller alltid tas tillvara. De flesta diakoner och präster erbjuda hanledning idag, men sällan pedagogerna. Det blir intressant att se vad den nya utbildningen kommer att medföra om det påverkar lönebilder m m. Livsberättelser Vi kommer tillbaka till vikten av kunskap eftersom jämställdheten gynnas av att så många som möjligt delar sin verklighet. Varje termin undervisar Inger Lise Olsen blivande teologer och arbetar bland annat med livsberättelser. De får arbeta dynamiskt med bild och gestaltning. Det är så mycket vi människor delar, som bygger en grund för förståelse. Vi är kvinnor och män, med längtan efter självförverkligande, kärlek och sexualitet. Samlar man en grupp med 25 personer så representerar de statistiskt sett livets spektrum med erfarenheter av skilsmässa, aborter, missfall, sjukdom och passion och glädje. Vi är kallade som kyrka att tala sant om livet. Hur det är att leva som man och kvinna i Sverige idag och berätta om det i våra gudstjänster, i själavården och våra grupper för konfirmander och vuxna, avslutar Inger Lise Olsen. Kyrkfack 2/14 5

6 jämställdhet Unga människor är friarie idag och inte lika styrda av könsnormer Hon arbetar i ett av de få stiften i landet som har en kvinnlig biskop, en biskop som dessutom flyttade till Sverige från Finland för att kunna vigas till präst. Men på vilket sätt det påverkar arbetsplatsen har Maria Vilander Holmquist svårt att sätta fingret på. Foto Magnus Aronson Det påverkar säkert, eftersom jag själv är kvinna, men jag har svårt att säga exakt hur, säger hon. Jag tänker på Tuuikki Koivunen Bylund som biskop i första hand och inte som en kvinnlig biskop. Men däremot är hon en förebild genom den övertygelse och vilja hon demonstrerade när hon flyttade till Sverige för att kunna arbeta som präst, säger Maria Vilander Holmquist, församlingspedagog och stiftskonsulent i Härnsösands stift. Sedan 2005 har hon arbetat i stiftet med framförallt kontakter med distriktsorganisationen och riksförbundet Svenska Kyrkans Unga. Hon planerar tillsammans med distriktsstyrelsen budget, läger och mötesplatser för barn och unga mellan 0-30 år i stiftet och en del av arbetat handlar om att ha en särskild känslighet för frågor som engagerar unga människor idag. Det är framför klimatfrågor, minoritetsfrågor och hbtq-frågor, säger hon. Jag uppfattar att unga människor är mycket mer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter, än vad jag och min generation var i tonåren. När jag var 6 Kyrkfack 2/14 ung såg de flesta likadana ut, vi klädde oss efter ett liknande mode och könsrollerna var mer stereotypa. Unga människor är friare idag och inte lika styrda av könsnormer. Om en tjej vill bli skogshuggare eller sjuksköterska blir hon det, oavsett hur den traditionella normen har sett ut eller ser ut. Jag hör också att ungdomar ifrågasätter och är kritiska till media och olika fenomen i samhället. Maria Vilander Holmquist blev församlingspedagog för att hon ville möta ungdomar på en arena, som inte var idrotten eller skolan. Inom kyrkan kan ungdomarna komma med frågor om livet, döden, kärleken och diskutera livsåskådning. Det är också en plats där man inte behöver prestera något, utan kan komma som man är. På det sättet är kyrkan en frizon. Sexuell utsatthet på nätet Hon har två hjärtefrågor. Hennes hjärta klappar för att även de som inte vill bli konfirmand- eller ungdomsledare ska hitta en plats och ett uttryck i kyrkan och hon är också engagerad i hur kyrkan synliggör sig på nätet. Pedagogyrket är ett kvinnodominerat yrke. Bland KyrkAs medlemmar är 78 procent kvinnor och 22 procent män.

7 jämställdhet Om en tjej vill bli skogshuggare eller sjuksköterska blir hon det, oavsett hur den traditionella normen har sett ut eller ser ut. Jag hör också att ungdomar ifrågasätter och är kritiska till media och olika fenomen i samhället. De sociala medierna är ett kommunikationsverktyg och ett självklart uttryckssätt inom ungdomskulturen. Kyrkan behöver också fundera hur vi använder nätet strategiskt där finns jag bland annat som ett bollplank för församlingarna. Ungdomarna lever en stor del av sitt liv på nätet, så det är en verklighet som vi som arbetar med ungdomar också behöver sätta oss in i och förstå. Härnösands stift har sedan 2010 arbetat förbyggande vad det gäller sexuell utsatthet på nätet. Bland annat har alla församlingar erbjudits ett utbildningspass om sexuella övergrepp där tyngdpunkten legat på hur man som församlingsmedarbetare ska agera om får kännedom om övergrepp. Vi behöver flera män På stiftskansliet, där Maria arbetar, är samtliga fyra pedagoger kvinnor. Så ser det även ut i stiftets församlingar. Det finns 26 utbildade pedagoger i stiftet och av dem är tre män. Det är synd att inte fler män blir församlingspedagoger, det skulle vara berikande för arbetslaget. Precis som vi behöver kvinnliga förebil- der behövs det också manliga förebilder inom pedagogyrket. Finns det olika förväntningar på kvinnliga och manliga pedagoger? Nej, säger hon bestämt. Pedagogens roll är densamma oavsett kön, sedan kan inriktningen se olika ut i församlingarna. Jag aldrig hört att pedagoger skulle bli bemötta efter kriteriet kön. Om det skulle vara så, hoppas jag att det kommer till vår kännedom så att vi kan börja jobba med frågan. Hur fungerar jämställdheten i Härnösands stift? I stort sett bra. Det finns tillfällen när man tagit mindre bra beslut, till exempel föräldraledigheter som bedömts olika, men då har det funnits en vilja att rätta till det och lära sig av situationen. Vad betyder jämställdhet för dig? Att du kommer in i ett sammanhang där du blir jämställt behandlad och bemött oavsett om du är man eller kvinna. Ett sammanhang där alla har likvärdiga möjligheter, skyldigheter och ansvar. Maria Vilander Holmquist Arbetar som stiftskonsulent och församlingspedagog, Härnösands stift Ålder 38 år Bor Sundsvall Familj Gift och två barn Medlem i KyrkA Sedan För att jag vill att KyrkAs representanter ska företräda mig i mitt arbete och det jag gör Förebilder Jag uppskattar när människor jag möter visar respekt oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund Kyrkfack 2/14 7

8 jämställdhet Johan Nordmark Arbetar som Församlingspedagog i Själevad, Mo ch Björna pastorat Ålder 36 år Bor I Örnsköldsvik Familj Är förlovad Intressen Musik och att röra på kroppen Därför är jag medlem i KyrkA Sedan För att det viktigt att vara en del av fackföreningsrörelsen och för att vi har goda, lokala representanter När Johan Nordmark ska beskriva jämställdheten bland unga människor idag ser han många goda exempel på samarbete och samexistens. Men det är också vanligt förekommande att unga tjejer förminskas. Det brister i respekt ibland. När tjejer blir retade har de inget riktigt försvar. Om de skriker blir de utskrattade och om de säger jag ska anmäla det här blir svaret men blir du trodd då?. Det finns olika förväntningar på killar och tjejer, fortfarande värderas tjejer efter hur se ser ut och killar efter hur de agerar. Det finns också fysiska skillnader som spelar roll. Är du tjej och går i åttan eller nian så är du ofta lite kortare och fysiskt svagare än killarna. Jag har blivit den som kan datorer Johan Nordmarks drivkraft i jobbet är att hjälpa människor att utveckla och upptäcka sin tro. För det finns ett uppdämt behov av att prata om tro och livsfrågor i såväl konfirmandgrupper som på syföreningsmöten. Och att inte alltid vara tvåa på bollen. Utan att prata om tro utifrån mitt liv och mina uppfattningar, säger Johan Nordmark som precis blivit färdig församlingspedagog efter att ha jobbat som assistent i tolv år. Jag har fått mer på fötter och kan göra medvetna val och titta på konsekvenser av olika prioriteringar. Tidigare har jag gjort det som jag är van vid det där verkar smart. Nu bottnar jag i det jag gör på ett tydligare sätt. Johan Nordmark arbetar i Själevad Mo Björna pastorat med en god bruksanda. Domsjö Fabriker skapar många arbetstillfällen och präglar bygden. I församlingens kontext finns det både rika och fattiga och ganska många medelsvenssons. Min huvuduppgift är att ta hand om ungdomsverksamheten, från fem år upp till år. Jag har kontakt med Svenska kyrkans unga, skolan och fångar upp de konfirmander som vill fortsätta, kanske som ledare, efter konfirmationen. Vad kan ni pedagoger göra för att spegla andra värderingar? En av mina grundprinciper för att utveckling ska kunna ske är att förmedla trygghet. Att kommunicera regler för gruppen, hur vi exempelvis pratar med varandra och stävja dåliga tendenser. Jag uppmuntrar det som är positivt, men ignorerar om någon försöker ta poäng på en annans bekostnad. Ungdomarna får också reflektera över olika synsätt bland annat genom värderingsövningar. De flesta av Johan Nordmarks kollegor är kvinnor och det faktum att han är man och därmed är lite udda i sammanhanget gör bland annat att mina ord väger lite tyngre. Jag pratade med några kollegor om det här och det faktum att jag är en minoritet i ett kvinnodominerat kollegium ger mig fördelar som man. Men det motsatta förhållandet, att vara ganska ensam kvinna i ett mansdominerat sammanhang, ger tyvärr inte samma fördelar kom vi fram till. Finns det olika förväntningar på kvinnliga och manliga pedagoger? Egentligen inte, det handlar mer om individuella skillnader. Du är den som är bra på att organisera, eller du är praktiskt lagd och ser till att saker händer. Jag har blivit den som kan datorer. Om det sen är för att jag är man eller lite yngre vet jag inte. Som man kan jag ha en fysisk fördel, genom att jag är lång och kan använda rösten när jag vill understryka något, som gör att människor lyssnar till mig på ett annat sätt. Vad betyder jämställdhet för dig? Att vi värderar vad någon säger, tycker eller känner på ett likvärdigt sätt oavsett kön eller bakgrund. Lika lön för lika arbete och att män och kvinnor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. 8 Kyrkfack 2/14

9 notiser 10 faktorer som påverkar trivseln på jobbet 1. Arbeta för ett företag som respekterar sina anställda 2. Ha ett intressant jobb 3. Arbeta i en god företagsatmosfär 4. Arbeta i en rättvis och öppen mentalitet 5. Uppmärksammas för mitt arbete 6. Möjligheten att vara mig själv 7. Ha en god balans i arbetslivet 8. Ha goda realtioner med kollegor 9. De medel som krävs för att utföra mitt jobb på rätt sätt 10. Ha en rättvis lön Undersökningen är gjord av jobbsajten StepStone. Nytt bidrag ska underlätta för sjukskrivna att återgå i arbete Ett nytt ekonomiskt stöd som underlättar för arbetsgivarna att ta sitt anpassnings- och rehabiliteringsansvar. Det har regeringen nyligen beslutat om att införa.syftet är att förebygga sjukfall och att öka sjukskrivna arbetstagares möjligheter att återgå i arbete. Citatet Benke berättar om ett samtal med Margot Wallström, vars biograf han skrev hromåret. Hon sa att hon fått ett påpekande för att hon inledde ett tal med mina damer och herrar, det ansågs fel då det exkluderade dem som varken känner sig som damer eller herrar. Av det kan man lätt invaggas i föreställningen att allt är topen bara vi kallar alla för hen. Men de stora frågorna kvarstår ju. Om hur det är är möjligt att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män till exempel. Ur tidningen Amos 1/14 där författaren Bengt Olsson intervjuas Det nya stödet som ersätter de tidigare bidragen till företagshälsovård, är tänkt att stödja både arbetsgivare och sjukskrivna anställda i syfte att underlätta återgång till arbete. Stödet går direkt till den arbetsgivare som köper stödet och som då får möjlighet att sätta in tidiga insatser. Stödet kan användas till alla anställda både i förebyggande syfte eller i ett pågående sjukfall. Det nya stödet kan konkret handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider, eller för konsultation kring arbetshjälpmedel. Stödet kommer att vara enkelt att söka och kan köpas av godkänd företagshälsovård. Stödet administreras och betalas ut av Försäkringskassan och träder i kraft den 1 april Är du sjukskriven eller föräldraledig? Glöm inte att anmäla din ändrade inkomst till KyrkA så anpassar vi din medlemsavgift. Du kan göra det via medlemssidorna på eller maila dina nya uppgifter till lena kyrka.se eller se Kyrkfack 2/14 9

10 den jämställdhet psykosociala arbetsmiljön Åtta av tio experter i me 10 Kyrkfack 1/14 Foto Magnus Aronson

11 jämställdhet dia är fortfarande män Rättviseförmedlingen startade för att utmana fördomar om vem som bör göra vad och ge plats för en bredare kompetens som speglar mångfald och kön. Vi har länge jobbat med frågan kvinnor och män. Nu ska vi jobba ytterligare med vithetsnormen, säger Seher Yilmaz, som blev ordförande i februari. 3punkter för ökad jämställdhet på jobbet 1. Våga sätta mål för hur det ska se ut på arbetsplatsen. Tänk långsiktigt. 2.Se över ditt sammanhang. Leta efter nya namn när du behöver experter, föreläsare som representerar en större jämställdhet och mångfald 3. Om du frågar en expert som är kvinna, och hon tackar nej, be om ett annat namn och andra tips. I dagarna har Rättviseförmedlingen länkat en kvinnlig fotbolltränare till ett herrfotbollag berättar Seher Yilmaz när vi träffas en fredag i början av april. Det signalerar ett viktigt budskap till de tjejer som växer upp idag, att jag kan också bli tränare för vilket lag jag vill och det spelar ingen roll vilket kön jag har. Vi hämtar våra attityder från gamla vanor och föreställningar. Men världen är större än så och lyfter vi blicken lite grann ser vi andra möjligheter. Om jag säger VD ligger det nära till hands att tänka på en vit man i medelåldern och pratar jag om en förälder som hämtar sina barn på dagis ser vi en annan person framför oss, säger Seher Yilmaz och dricker en laktosfri caffe latte. Vi sitter ett stenkast från hennes arbete som konsult inom public affairs på prime group och ser ut över byggnationerna vid Slussen. Än så länge är det fri ejd mot söders höjder, men stadens profil är under omdaning. Första februari tillträdde Seher Ylimaz som ordförande för Rättviseförmedlingen och har sin bakgrund inom den ideella sektorn och har bland annat varit ordförande för Sveriges Elevkårer samt för LSU Sveriges ungdomsorganisationer. Att nå sina fulla potential När hon fick frågan i höstas om att tillräda som ordförande ringde hon sin sambo på lunchen för att diskutera konsekvenserna och han svarade Klart du ska köra. Nu när du räddar världen sköter jag hemmet. Sedan tidiga tonår har min vision varit ett samhälle där alla människor får möjlighet att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer baserade på kön eller etnisk bakgrund. Rättviseförmedlingen tillsammans med med alla rättviseförmedlare gör ett viktigt arbete för att vi ska nå den visionen, säger hon. Rättviseförmedlingen grundades 2010 av Lina Thomsgård som saknade kvinnliga diskjockeys på nöjesscenen. Det var ett ideellt initiativ för att leta reda på kompetens och utmana fördomar om vem som bör göra vad. Gensvaret har varit stort och projektet involverar idag närmare personer som dagligen tipsar om kompetens som medier och andra uppdragsgivare inte har hittat. På deras hemsida kan den som till exempel letar efter en arkitekt som föreläser om stadsplanering eller en moderator på ämnet it hitta experter som inte motsvarar de omedelbara förväntningarna. Åtta av tio experter i media är fortfarande män, det är en verklighet som Rättviseförmedlingen vill vara med och förändra. När ett företag letar efter en föreläsare till en Kick off inom ett visst ämne söker de på namn som de redan känner till, men genom att lyfta blicken ser man en vidare värld. Utmana fördomar Seher Ylimaz utmanar med jämna mellanrum människors fördomar i sitt arbete som konsult på prime. Hon är ung, kvinna och bryter vithetsnormen. Det är svårt att säga vad som är en fördom och vad som är klumpighet. Men om jag till exempel tar med mig en man till ett kundmöte, tror de nästan alltid att det är jag som är assistenten Hon har varit feminist sedan tidiga tonåren och antologin Fittstim, med Belinda Olsson och Linda Skugge som redaktörer, la grunden för hennes medvetenhet om genderfrågor. Plötsligt var jag inte ensam och boken fyllde ett tomrum som jag hade inom mig. Men jag önskar att mångfalden inom rörelsen lyfts och att fler feminister får ta plats. forts nästa sida Kyrkfack 2/14 11

12 jämställdhet Rättvisa för mig är att alla människor ges samma möjligheter, oavsett deras kön, bakgrund, klasstillhörighet, sexualitet eller något annat. Tyvärr funkar det inte så idag. Foto Magnus Aronson Om Rättviseförmedlingen Rättviseförmedlingen bygger sedan starten 2010 på en modern folkrörelse. Idag är de fler än personer som samarbetar i sociala medier för att sprida kunskap och synliggöra kompetens genom att ideellt hjälpa projekt, organisationer och medier att hitta de som hamnat i skymundan på grund av stereotypa föreställningar om exempelvis kön, ursprung och fysiska förutsättningar. Rättviseförmedlingens verksamhet går ut på att göra efterlysningar och samla in tips. Målet är en mer rättvisande representation som bättre speglar samhällets sammansättning av individer. Läs mer på Foto Jesper Anhede 12 Kyrkfack 2/14 Rättviseförmedlingen arbetar också för ett samhälle med en större mångfald vad gäller både bakgrund och sexualitet. Jag kan med legitimitet driva frågor om vithet, säger Seher Yilmaz, eftersom jag kommer från ett hem med föräldrar som var politiska flyktingar, När de kom till Sverige saknade de utbildning och kontakter. De hade andra erfarenheter i stället och har lärt mig att kämpa för det jag tror på. På gymnasiet blev jag påmind om att jag har föräldrar som kommer från ett annat land, när min svenskalärare under ett utvecklingssamtal berömde min svenska trots att jag är född här! Jag hade en lärare i mellanstadiet som kritiserade mitt val av kläder, bland annat störde hon sig på att jag bar ett linne. Jag var elva år, men skulle tydligen ta ansvar för att pojkarna i klassen kunde reagera på det. Ganska snart förstod jag att det inte handlade om enskilda individer utan en struktur kring män och kvinnor som är svår att bryta sig loss ifrån, säger hon. Rättviseförmedlingen har en vision att de ska vara överflödiga år Men fortfarande finns det arbete kvar att göra. Rättvisa för mig är att alla människor ges samma möjligheter, oavsett deras kön, bakgrund, klasstillhörighet, sexualitet eller något annat. Tyvärr funkar det inte så idag. Vi har så många strukturer i vårt samhälle att människor ständigt blir hindrade från att nå sin fulla potential och kompetens går förlorad, säger Seher Yilmaz.

13 Det är dags för feminism och religion! Kom till Nordens största forum för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Köp din biljett idag på Följ Nordiskt Forum på Facebook. på Twitter #NF2014 Kyrkfack 2/14 13

14 När Peter Juhlin började arbetade som diakon för sju år sedan var han ensam man. Men sista åren har de blivit några fler män bland diakonerna i Malmö. Vi är cirka 25 diakoner och numera är vi tre killar. Det är roligt att vi har blivit några fler, men för mig har det aldrig varit något problem att arbeta med kvinnliga kollegor, säger han. Det är lättare för killar att få en högre ingångslön Foto Magnus Aronson 14 Kyrkfack 2/14

15 Några dagar innan vi pratas vid frågar han några av kollegorna om de märker av skillnader i bemötandet av manliga och kvinnliga diakoner. Och säger Peter de flesta har en känsla av att män glider lite lättare fram. Det gäller hela vägen, från det att man blir antagen som diakonkandidat till vidare in i diakonarbetet. Om det sen har att göra med könet eller att det är så få män som är diakoner vet jag inte, säger Peter Juhlin men tillägger sedan att han sällan använder diakonskjortan. Dels för att han tycker den är obekväm men också för att i nio fall av tio tror människor, per automatik, att han är präst. Jag tror att det finns stereotypa könssroller som släpar efter i vissa avseenden. Där jag arbetar bedriver vi inte så mycket traditionell diakoni. Men ibland när vi arrangerar större tillställningar, som en midsommarfest, upplever jag aldrig att det finns en förväntan att jag ska stå i köket och ta hand om disken. Men det kravet upplever däremot vissa av mina kvinnliga kollegor. Vad betyder jämställdhet för dig? Det första jag kommer att tänka på är lika lön för lika arbete. Men jag har en känsla av, utifrån snacket som jag hör - utan att ha egentliga belägg, att det är lättare för killar att få en högre ingångslön. Det ligger fortfarande i strukturerna och gäller för såväl diakoner som pedagoger och präster. Kyrkan är ju fortfarande, anser jag, en hierarkisk och patriarkalisk konstruktion. För några år sedan följde Peter Juhlin med sin fru, som fick en tjänst som kyrkoherde för Svenska kyrkan i Wien, och arbetade som assistent. Jag hade inga problem med situationen i sig, men däremot trivdes jag inte med arbetet. Jag är van att ha många bollar i lyften, arbeta med människor som befinner sig i tuffa lägen och det här var något helt annat. Jag blev helt enkelt understimulerad, säger Peter Juhlin som sedan 2012 är tillbaka i Malmö och arbetar i Möllevången-Sofielunds församling. Jag arbetar i Mariakyrkan, ett hus som är inriktat på diakoni. Café Fisken diakonyrket är ett kvinnodominerat yrke. Bland KyrkAs medlemmar är 89 procent kvinnor och 11 procent män. är en träffpunkt som vänder sig till människor som lever i utsatthet. Det är många tunga missbrukare som kommer och vi kan erbjuda billig hemlagad mat, en plats att sova på, möjlighet att duscha och byta kläder. Citydiakonalen är en mottagning för dem som lever i social utsatthet och vi erbjuder stöd- och själavårdssamtal, hjälp med fondansökningar och myndighetskontakter. Drivkraften Drivkraften i Peters arbete är att försöka påverka människors utsatthet i positiv riktning. Det kan handla om allt i från att möta den enskilda individen genom ett jagstärkande samtal, till det större perspektivet att föröska förändra missförhållanden genom att akrivt påverka politiska makthavare. Utsattheten finns på alla nivåer från individplanet till ett övergripande strukturplan. I vår församling lever människor under tuffa förhållanden. Barnfattigdomen är hög, 49,7 procent av barnen i församlingen hörde till den gruppen enligt siffror från Tittar man på hela landet var motsvarande siffra 13 procent samma år. Jag läste en rapport igår, att A-kassan inte har höjts sedan 2002, vilket i praktiken lett till att nivån på A-kassan ibland ligger lägre än det ekonomiska biståndet. Hur ska en ensamstående mamma klara sig på de pengarna? Kyrkan behöver arbeta profetiskt och politiskt i högre utsträckning. För ett tag sedan var vi några diakoner som skrev en debattartikel i Sydsvenskan om situationen för papperslösa och EUimmigranter. Vi ska nu träffa ansvarigt kommunalråd vad det sedan leder till får vi se, men det är viktigt att lyfta problematiken. Så länge vi har ett samhälle där människor lever under så olika ekonomiska förhållanden, har vi inte samma förutsättningar. Det är bekymmersamt när jag träffar föräldrar som drabbats av en sådan uppgivenhet att de inte orkar titta framåt frågan är hur mycket av den uppgivenheten som de för över till sina barn? Profetisk diakoni Den profetiska diakonin ser Peter Juhlin därför som en framtidsfråga. Under de tio år som jag varit diakon, har jag och mina kollegor arbetat främst med akutåtgärder. Vi är bara inne och petar på ytan utan att göra skillnad på djupet. Vi diakoner har en enorm insyn i under vilka förhållanden människor lever. Den kunskapen skulle vi kunna använda ännu mer till att påverka exempelvis beslutsfattare. Den profetiska diakonin är många gånger bara ett ord. Vi behöver avsätta tid till att uppmärksamma människors utsatthet, men det är också en ledningsfråga. Peter Juhlin Arbetar som Dikaon i Möllevången- Sofielunds församling Ålder 54 år Bor I Lund Familj Gift, tillsammans har vi tre pojkar Intressen Gillar att läsa och är en boknörd! Därför är jag medlem i KyrkA Sedan Det är viktigt att det finns starka fackföreningar som en motvikt mot arbetsgivarens intressen. Förebilder Gustav Möller och Rosa Parks - två människor som har förändrat så mycket av egen kraft. Och så Muhammed Ali för hans uppkäftighet Kyrkfack 2/14 15

16 jämställdhet Människor ska behandlas lika och med respekt Ett jämställt samhälle speglar var och ens självklara värde och lika rättigheter oavsett kön eller bakgrund. Människor ska behandlas lika och med respekt. Därför blir jag lika beklämd och besviken varje gång jag tar del av en människas historia som aldrig fått en chans eller möjlighet, säger Lena Hansen, diakon i Landskrona församling. 16 Kyrkfack 2/14 14 Foto Kyrkfack Magnus Aronson 1/14

17 jämställdhet Att upprätta den som blivit stukad är en av Lena Hansens starkaste drivkrafter. Hon berättar till exempel om möten med kvinnor som har levt med en alkoholiserad man i hela sitt liv, med allt vad det innebär av skam, skuld och livslögner, och hur de efter att ha blivit respektfullt bemötta, sedda och lyssnade till kan sträcka på sig och lämna rummet med lite rakare ryggar. En av våra viktigaste uppgifter i arbetet är att vara ett ställföreträdande hopp. Genom att se och lyssna till en annan människa kan vi upprätta något. För hur mycket vi än pratar om att vi, i ett land som Sverige, har ungefär samma möjligheter - så stämmer det inte. Hur stora är dina möjligheter om du har missbrukat sedan nio års ålder eller växer upp med föräldrar som är traumatiserade eller inte behärskar svenska, och därmed inte kan hjälpa dig med läxor? säger Lena Hansen som arbetar som diakon i Landskrona församling. Här har hon varit i snart fem år. Det började med en kallelse, för nästan tio år sedan, som bröt igenom vardagsbruset med ett kristallklart budskap; Hon skulle bli diakon. Jag blev alldeles tagen och sprang över till närmsta grannen, som är präst, för att fråga vad det egentligen innebar, säger hon. Och det visade sig att jag hade en näst intill perfekt akademisk bakgrund med social omsorg, pedagogik, social psykologi och teologi. En tredjedel är nysvenskar Landskrona är en församling där 30 procent av invånarna är nysvenskar. Arbetslösheten är hög, liksom procenten förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. Behoven är med andra ord nästintill oändliga. Vi har ett omfattande integrationsoch gränsöverskridande arbete i församingen - jag arbetar bland annat med en kvinnofrukost. Den är gränsöverskridande och samlar kvinnor med olika bakgrund, socialgrupp, religion och ålder. Här möts kvinnor från socialgrupp 1, där pengar aldrig varit ett problem, och kvinnor som saknar utbildning och inte pratar svenska. Vi handarbetar ofta tillsammans, lär av varandra, byter erfarenheter och kontakter knyts. Ett annat exempel på integration är konfirmandarbetet. Projekt Unik där församlingen samarbetar med den största muslimska församlingen i staden. För ungdomarna blir detta ett tillfälle att samtala om livsfrågor och tro över trosgränserna. Vi har en del gemensam verksamhet, till exempel när vi pratar om Gudsbilder. Det skapar kontakter mellan ungdomarna som börjar umgås. När de hälsar på varandra på stan börjar föräldrarna hälsa i sin tur och så vidgas kontaktytorna, säger Lena Hansen. Begrepp som integration, jämställdhet och rättvisa har en självklar plats i det dagliga arbetet. De är ord som Lena och hennes kollegor lever genom handling. Därför tycker hon att det är anmärkningsvärt att diakonens arbete inte värderas på samma sätt som prästernas. Numera har en diakon en längre eller lika lång utbildning som en präst, med tanke på det nya utbildningssystemet. Det är märkligt att det inte avspeglas i värderingen av arbetet och lönesättningen. Men det speglar patriarkatet i övrigt, diakonyrket är fortfarande ett kvinnoyrke. I Lunds stift är cirka procent av diakonerna kvinnor. Vi är idag arbetsledare, en spindel i nätet och en föreläsare - så arbetet borde vara könsneutralt. Finns det olika förväntningar på manliga och kvinnliga diakoner? En manlig diakon har inte lika höga krav på sig att vara påläst och prestera lika mycket som en kvinna. De får en starkare respons från omgivningen som tycker att de är fantastiska. Det påminner mig om den öppna förskolan. Kommer det en ensam pappa med sina barn bli de ofta serverade kaffe och väldigt uppmärksammade. Det är så klart inte männens fel, det ligger i bemötandet hos omgivningen. Hur efterlevs jämställdheten i stiftet? Vi behöver också värna om den akademiska utbildningen och inte vara för generösa med dispenser till dem som saknar utbildning, oavsett könstillhörighet Vi har för många diakoniassistenter idag, de gör säkert ett bra jobb, men vi behöver värna om diakonkåren och ta rollen och vårt tredelade vigningsämbete på allvar. Idag är vi både ledare, föreläsare, utbildare, skapar nätverk och gör omvärldsanalyser. Det kräver en kompetens som vi ska vara stolta över! Lena Hansen Arbetar som Diakon i Landskrona församling Ålder 44 år Familj Man och barn Intressen Körsång, musik, kultur och teater Därför är jag medlem i KyrkA Sedan Det är viktigt att vara fackligt ansluten, rent solidariskt, och att tillhöra ett fackförbund som kan den verksamhet som du arbetar inom Förebilder Jesus, Martin Luther, Desmond Tutu, Dr Mukwege och Malala. De ser/har sett människor och agerat mot lidande och orättvisor Vi diakoner ska vara en nagel i ögat på beslutfattare, lokalt och centralt. Vi vet hur Sverige mår och kan signalera hur det står till långt före kunskapen når politikerna, säger diakon Lena Hansen. Kyrkfack 2/14 17 Kyrkfack 2/14 15

18 fråga juristen Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är Kan veckofridagarna inkluderas i semestern? Jag har lite funderingar kring min semester i sommar. Som präst och pastorsadjunkt jobbar jag inte på kontorstider. Kan jag därför vid planeringen av semestern utgå från mina veckofridagar om jag vill ha lite längd på ledigheten? Anna I kollektivavtalet finns vissa regler kring förläggning av semester i nu aktuellt avseende. Om inte du och arbetsgivaren kommer överens om annat ska semesterledigheten om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag. Syftet med bestämmelsen är att arbetstagare med annan arbetstidsförläggning än måndag fredag ska få en sammanhängande ledighet som så långt möjligt överensstämmer med den som gäller för arbetstagare som arbetar måndag till fredag. Det är inte någon garanti för viss total ledighet. Vid planeringen av semester bör emellertid eftersträvas att din ledighet, med hjälp av kringliggande dagar, motsvarar vad som gäller för den som arbetar vardagar måndag fredag. Kan arbetsgivaren kräva läkarintyg för sjuka barn? Sedan några år tillbaka är jag småbarnsfar. Min arbetsledare har tydligt visat sin irritation över att jag emellanåt måste vara hemma och vårda sjuka barn. Under vintern har den situationen inträffat att arbetsledaren begärt läkarintyg för att visa att barnen också är sjuka. Har arbetsgivaren verkligen rätt att kräva intyg för barnen? Upprörd församlingspedagog Mycket grundläggande är att du som förälder enligt socialförsäkringsbalken har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av dina barn om du behöver avstå från förvärvsarbete i samband med barnens sjukdom. Du ska alltså både avstå från arbete och vårda dina barn. Det är sedan Försäkringskassan som beslutar om tillfällig föräldrapenning. I samband med det kan Försäkringskassan från dig begära in läkarutlåtande. Rätten till ledighet återfinns i föräldraledighetslagen och är kopplad till att du får tillfällig föräldrapenning. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta krävs inte någon särskild anmälningstid före ledighetens början. Det bör inte föreligga något hinder för din arbetsgivare att i efterhand begära att du visar att förutsättningarna för rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning förelegat, dvs att du fått tillfällig föräldrapenning. Något utrymme för din arbetsgivare att som en förutsättning för ledighet kräva att du ska styrka att barnet är sjukt genom ett läkarintyg finns emellertid inte. Att uppställa ett sådant villkor för ledigheten strider i stället mot föräldraledighetslagen. Såsom framgår av föräldraledighetslagen får arbetsgivaren inte missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Att uppställa ett krav för dig att uppvisa läkarintyg kan försvåra möjligheten att utnyttja din rätt att vara ledig. Om så är faller i din situation kan det inte vara annat än ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen för vilket arbetsgivaren kan bli tvungen att betala skadestånd. Vad gäller vid ersättning för tjänsteresor med bil? Som diakon på landsbygden blir det en hel del bilresor. Min arbetsgivare har nu gjort förändringar i ersättningen för tjänsteresor med bil. Nu får jag inte ersättning om jag åker direkt från bostaden till exempelvis ett hembesök. För att församlingen ska betala ersättning kräver man att jag passerar församlingshemmet där pastorsexpeditionen är belägen och jag har mitt tjänsteställe. Är det verkligen en riktig hantering av frågan? Diakon på hjul Resa som en arbetstagare gör i sitt arbete benämns tjänsteresa. En tjänsteresa ska ske till ett annat ställe än där arbetstagaren normalt utför sina arbetsuppgifter (tjänstestället). En arbetstagare kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare även om han eller hon stadigvarande arbetar på två olika orter. Om arbetet utförs på arbetsplatser som hela tiden växlar brukar tjänstestället vara den plats där arbetstagaren hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter. En tjänsteresa anses påbörjad respektive avslutad vid arbetstagarens tjänsteställe eller hans eller hennes bostad, beroende på var den faktiskt påbörjats eller avslutats. Jag kan därför inte se annat än att du vid nu aktuella resor har rätt till ersättning enligt gällande avtal. Resan utgår ju från din bostad och sker till annan plats än ditt tjänsteställe, dvs det är fråga om en tjänsteresa. 18 Kyrkfack 2/14

19 kontaktuppgifter Kontakta oss i KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida Vi arbetar på kansliet jenny edling Kretsordförande, Luleå stiftskrets Sten Bylin Kretsordförande, Härnösands stiftskrets johan lautmann Kretsordförande, Uppsala stiftskrets elisabeth hård af segerstad Kretsordförande, Västerås stiftskrets pernilla rosin Kretsordförande, Karlstads stiftskrets nils-henrik nilsson Kretsordförande, Stockholms stiftskrets Angelina Backman Kretsordförande, Strängnäs stiftskrets anna-carin gabelic Kretsordförande, Linköpings stiftskrets Christer Edvinson Kretsordförande, Skara stiftskrets Anna-Lisa Saar Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets kent österdahl Kretsordförande, Visby stiftskrets britt-marie leion Kretsordförande, Växjö stiftskrets mia möller Kretsordförande, Lunds stiftskrets eva lindström Kretsordförande, 14:e kretsen ann-katrin bosbach Kretsordförande, Utlandskretsen Lena Forsberg Handläggare medlemsregistret Vibeke Hammarström Tf Kanslichef Kristina Harrison Ekonomi & IT lennart håkansson Kommunikatör Sofie Tillgren Handläggare medlemsregistret Robert Svec Förbundsjurist kontakt med kansliet Du får kontakt med kansliet på eller via vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida Ändring av medlemsuppgifter Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller Frågor kring ditt medlemskap Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: Kyrkfack 2/14 19

20 begränsad eftersändning Posttidning B Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan. Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, Stockholm Vi ska se trevliga ut men inte för trevliga och vara duktiga på det vi gör. Vi förväntas vara både diakonala och prästerliga, vårdande och goda praktikanter. För en manlig kyrkoherde räcker det med att göra det prästerliga uppgifterna och leda arbetet. Vivianne Wetterling, Göteborgs stift Kyrkoherde & kvinna - 25 kvinnor om ledarskap Du bemöts annorlunda som kyrkoherde om du är kvinna jämfört med om du är man, och du har andra förväntningar på dig. Det framgår av de tjugofem intervjuer som gjorts med kvinnliga kyrkoherdar från hela landet, och som samlats i den här boken. Jämställdheten inom Svenska kyrkan har tagit stora kliv framåt de senaste decennierna, men det finns både dolda och uttalade tankemönster kvar som måste lyftas fram i ljuset. Förhoppningen är att Kyrkoherde och kvinna ska bidra till att sätta fokus på den strukturella genderproblematik som fortfarande försvårar för kvinnor i chefspositioner. Om Svenska kyrkan ska kunna utvecklas är det nödvändigt att dessa frågor tar plats på dagordningen på arbetsplatser och i kyrkoråd. Kyrkoherde och kvinna är ett samarbete mellan KyrkA och Argument förlag. Ta del av ett viktigt jämställdhetsdokument! Du beställer boken via Kyrkans Akademikerförbund eller hos Argument förlag

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets och mångfaldsplan Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert Till dig som ska praktisera UNG I SOMMAR 2014 1 Hej, I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Chefernas ojämlika arbetsmarknad Tema jämställdhet/mångfald: Bilder för presentation Chefernas ojämlika arbetsmarknad Ledarna: Temo AB: Olle Hernborg David Ahlin, Anna-Karin Bärjed Datum: 2006-03 - 17 Sida 2 Ledarnas Chefsbarometer 2006

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Vi lägger ut information om vad som händer i avdelningen på Facebook, som ett komplement till medlemstidningen Ettan.

Vi lägger ut information om vad som händer i avdelningen på Facebook, som ett komplement till medlemstidningen Ettan. nr 1/ 2016 Malmöavdelningen I det här numret: Ordförande har ordet 2 Lönerevision 2016 3 Jämställdhetsdagarna 4-6 Nu är vintern snart över! Jämställdhetsdagarna 2016 Följ oss på Facebook! Vi lägger ut

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Den goda arbetsplatsen. Program

Den goda arbetsplatsen. Program Personalpolitiskt program FÖR sandvikens kommun OCH DESS BOLAG Program Personalpolitiskt program är ett övergripande politiskt måldokument. I programmet framgår vad kommunen och dess bolag vill åstadkomma

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (8) 2015-02-18 Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 INLEDNING Fyrklövern En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer