Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar - En naturlig del av landstingets utvecklingsarbete

Transkript

1 Revisionsrapport Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar - En naturlig del av ets utvecklingsarbete Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor

2 Landstinget Gävleborg

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning Inledning Revisionsfråga och tillhörande kontrollmål Metod och avgränsning Granskningsresultat Riktlinjer och rutiner för hantering av resultaten från Öppna jämförelser Analys av resultaten från Öppna jämförelser Spårbarhet mellan resultat och prioriteringar i det fortsatta förbättringsarbetet Förekomsten av vissa läkemedelstyper hos äldre Trombolysbehandling vid stroke Läkemedelsbehandling efter benskörhetsfraktur Behandling med biologiskt läkemedel vid kronisk ledgångsreumatism Cytostatikabehandling för patienter med tjocktarmscancer Bilaga Bilaga 1 Sammanställning Öppna jämförelser Landstinget Gävleborg i förhållande till riksgenomsnitt Landstinget Gävleborg

4 1. Sammanfattande bedömning På uppdrag av et Gävleborgs revisorer har genomfört en granskning av ets hantering och användning av resultaten från öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar. Revisorernas bedömning av väsentlighet och risk har legat till grund för valet av granskningsinriktning. Inledningsvis ska nämnas att första upplagan av kom ut 2013 och hanteras i huvudsak av ets läkemedelskommitté. Däremot återfinns totalt 13 av läkemedelsbehandlings indikatorerna i Öppna jämförelser av Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Inom ramen för detta återfinns i allt väsentligt en systematisk hantering av att ta emot, analysera, besluta, genomföra och följa upp åtgärder som föranleds av resultaten från Öppna jämförelser. Vår sammanfattande bedömning är således att Landstingsstyrelsen i flera avseenden har en fungerande struktur för att använda sig av resultaten från Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar i sitt underlag för styrning, uppföljning och förbättringsarbete. Nedan följer de huvudsakliga granskningsiakttagelser och tillhörande bedömning som ligger till grund för vår sammanfattande bedömning. Vår bedömning är att nuvarande rutiner är tillräckliga för hantering och analys av resultaten från Öppna jämförelser. Samtidigt ser vi med fördel att Samhällsmedicins systematiska hantering av att bland annat ta emot och analysera resultaten från Öppna jämförelser av Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet skulle kunna tillämpas för samtliga områden där Öppna jämförelser presenteras. Utifrån genomförd granskning kan vi konstatera att et Gävleborg uppmärksammat och initierat ett utvecklingsarbete inom samtliga områden där et har en signifikant avvikelse från rikssnittet. Att Landstinget Gävleborgs arbetssätt med att analysera Öppna jämförelser uppmärksammats nationellt och att dess kompetens och erfarenhet efterfrågats av andra inom Uppsala- Örebroregionen bekräftar bilden av att et ligger i framkant i detta avseende. Samtidigt som hanteringen av Öppna jämförelser ger en bra ingång till övergripande ställningstaganden visar granskningen på att ett fortsatt och utmanande arbete kvarstår med att bearbeta och omvandla resultaten till en mer verksamhetsnära nivå. Där finns det enligt vår bedömning fortsatta oklarheter i såväl krav på ansvar, resultat och kontinuerlig uppföljning. Exempel på konkreta områden som lyfts här, i tidigare revisionsgranskningar som i ets egna analyser över utvecklingsområden är; Utmaningar i att säkerställa en korrekt behandling efter benskörhetsfraktur - att diagnosgruppen berör flera divisioner och verksamheter är en stor utmaning inom området. Avsaknaden av en naturlig mottagare inom hälso- Landstinget Gävleborg 1 av 15

5 och sjukvården påverkar såväl viljan att ta på sig ansvaret för processen som helhet och möjligheten att synliggöra var i kedjan de största utvecklingsområdena finns. Landstingets förutsättningar för att säkra en optimal läkemedelsanvändning för våra äldre - Att et har olika journalsystem ökar risken för en bristande överföring av läkemedelsinformation mellan vårdnivåerna. Det i kombination med att dokumentation i daganteckningarna i flera fall är bristfällig gör det svårt för utskrivande läkare att göra en korrekt läkemedelsberättelse. Landstinget Gävleborg 2 av 15

6 2. Inledning Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger sedan 2006 årligen ut rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Socialstyrelsen har därutöver fått regeringens uppdrag att ta fram fler öppna jämförelser inom hälso- och sjukvårdsområdet, varav Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar är en. Arbetet har genomförts i samverkan med Läkemedelsverket och SKL. Syftet med öppna jämförelser är att skapa öppenhet och förbättrad insyn i den offentligt finansierade vården och ge en underlag för styrning, fördjupad analys och förbättringsarbeten i den egna verksamheten. Totalt redovisas 29 indikatorer som belyser olika aspekter av läkemedelsbehandling i Sverige. Några indikatorer handlar om patientupplevelser och kostnadseffektivitet. Andra är områdesspecifika och avser bland annat antibiotikabehandling, sekundärprevention efter vissa hjärtsjukdomar och stroke, äldres läkemedelsterapi och läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa. Primärvården står för en stor del av läkemedelsförskrivningen i landet. Flera indikatorer har därför ett visst fokus på förskrivning av läkemedel inom just primärvården. Det är viktigt att kvalitetssäkringsarbetet återförs och diskuteras med de som deltar i vård- och behandlingsarbetet. Resultatet av uppföljningen värderas och lämpliga åtgärder vidtas. Själva kvalitetssäkringsarbetet ska också följas upp och utvärderas, så att metoderna för kvalitetssäkring hela tiden förbättras Revisionsfråga och tillhörande kontrollmål Har Landstingsstyrelsen som en del i sitt underlag för styrning, uppföljning och förbättringsarbete på ett ändamålsenligt sätt tagit hänsyn till resultaten från öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar? För att besvara granskningens övergripande revisionsfråga kommer följande kontrollmål att vara styrande för granskningen: Det finns riktlinjer och rutiner inom et för att ta emot och hantera resultaten från Öppna jämförelser av läkemedelsbehandling. Analys genomförs för att identifiera de framgångsfaktorer eller utvecklingsområden som ligger till grund för de positiva/negativa resultat som Öppna jämförelser indikerar. Det finns en spårbarhet mellan resultatet från Öppna jämförelser och ets prioriteringar i det fortsatta förbättringsarbetet. Landstinget Gävleborg 3 av 15

7 2.1. Metod och avgränsning Dokumentgranskning har genomförts av för granskningen relevanta riktlinjer och rutiner. Utgångspunkt för granskningen har varit Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar 2013 och Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Utifrån de indikatorer som valts ut från Öppna jämförelser har specifikt följande tre handlingsplaner granskats; Handlingsplan VO Ortopedi avseende läkemedelsbehandling mot benskörhet samt för patienter 65 år och äldre som opereras med protes vid höftfraktur utifrån Öppna Jämförelser 2011 Handlingsplan Läkemedel Reumatisk Artrit utifrån Öppna Jämförelser 2011 Handlingsplan Canceröverlevnad utifrån Öppna jämförelser 2011 Intervjuer har genomförts med läkemedelskommitténs ordförande och sekreterare, två representanter från ets läkemedelsenhet, förvaltningschef inom samhällsmedicin, överläkare inom Division Medicin Psykiatri, Överläkare Psykiatriska kliniken tillika chefsläkare inom Division Medicin Psykiatri. Inom ramen för granskningen har även avstämning genomförts med verksamhetsutvecklare inom Division Medicin-Psykiatri, enhetschef systemförvaltning vårdsystem och ets patientsäkerhetssamordnare. Landstinget Gävleborg 4 av 15

8 3. Granskningsresultat 3.1. Riktlinjer och rutiner för hantering av resultaten från Öppna jämförelser hanteras i huvudsak av ets läkemedelskommitté. Då utgör den första upplagan har ingen särskild rutin arbetats fram för att hantera dessa resultat. Däremot har flertalet av de indikatorer som ingår i Öppna jämförelser varit föremål för kontinuerlig uppföljning och analys inom ramen för läkemedelskommitténs uppdrag. Totalt 13 av de 29 läkemedelsbehandlingsindikatorerna återfinns i sin helhet alternativt med viss modifiering i Öppna jämförelser av Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet (se även bilaga 1). Resultaten från dessa behandlas initialt av särskild utsedd grupp där bland annat rådgivare hälso- och sjukvård, medicinsk rådgivare och förvaltningschef för samhällsmedicin ingår. Med hjälp av en databas och ett statistikprogram har Samhällsmedicin Gävleborg skapat ett program för att filtrera, summera och sortera avvikelser. Det bearbetade resultatet presenteras därefter till Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HSL). Resultaten presenteras även för ets Hälso- och sjukvårdsutskott och ets presidium. Samtliga intervjuade anser att Samhällsmedicins bearbetning av Öppna jämförelser gör resultaten mer tillgängliga och underlättar det interna arbetet som tar vid efter att rapporterna presenterats. För att ytterligare få fart på förbättringsarbetet finns även rutin med tillhörande direktiv upprättad för framtagande av handlingsplaner inom de verksamhetsområden där analysen utifrån Öppna jämförelser indikerar utvecklingsmöjligheter. Enligt några av de intervjuade ser man med fördel att resultaten från samtliga Öppna jämförelser 1 som publiceras skulle kunna hanteras inom ramen för det arbetssätt Samhällsmedicin tillämpar. Även om det finns indikatorer inom respektive område som av naturliga skäl är svåra att analysera via befintlig modell borde den initiala hanteringen ske via Samhällsmedicin. 1 Öppna jämförelser för hälso- och sjukvård finns för Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, Jämlik vård, Läkemedelsbehandlingar och Hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Landstinget Gävleborg 5 av 15

9 I Figur 1 nedan framgår såväl flödesschema över resultathanteringen samt de fem frågeställningar som dessa handlingsplaner ska besvara. Figur 1 Flödesschema för hantering och analys av resultaten från Öppna jämförelser samt tillhörande frågeställningar vid upprättande av handlingsplan Analys av resultaten från Öppna jämförelser På läns-, kommun och till viss del på förskrivarnivå sker analys och uppföljning via Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten. Här kan bland annat nämnas uppföljning av den nationella satsningen på äldre och läkemedel. Specifikt följs exempelvis andel med olämpliga läkemedel, olämpliga kombinationer och NSAID läkemedel som ingår i. Analysarbetet som utförs av Samhällsmedicin avseende resultaten från Öppna jämförelser är övergripande att förstå vilka avvikelser som är verkliga avvikelser och vilka som beror på slumpen. I den analysmodell som används ingår till exempel statistiskt säkerställda skillnader gentemot rikets värde, förändringar över tid och en fördjupad jämförelse gentemot som har liknande förutsättningar som Gävleborg. Enligt de intervjuade förs diskussioner om att utöka Samhällsmedicins ansvar och stöd till att även omfatta mer verksamhetsnära analys av medicinsk data. Landstinget Gävleborg 6 av 15

10 3.3. Spårbarhet mellan resultat och prioriteringar i det fortsatta förbättringsarbetet Generellt är de intervjuades bedömning att Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har skapat bättre möjligheter för uppföljning och jämförelser av hälsooch sjukvårdens resultat. De har framförallt medfört att hälso- och sjukvårdens resultat på ett annat sätt än tidigare blivit tillgängliga för sledningen. Läkemedelskommitténs, läkemedelsenhetens och Samhällsmedicins bearbetning och analysarbete har enligt de intervjuade i sin tur bidragit till att politiker och tjänstemän har bättre förutsättningar för att kunna föra en bättre dialog med professionerna om vårdens innehåll. Sammantaget lyfter flera av de intervjuade att resultatsammanställningen och tillhörande analysarbete ger ett bra underlag för såväl politiken och sledningen att utifrån sina respektive uppdrag kunna ta strategiska beslut om vilka förbättringsområden som bör prioriteras. Samtidigt påtalar några av de intervjuade att det överlag finns en stor utmaning i att anpassa och få ut information om dessa övergripande resultat och analyssammanställningar till de verksamheter som i slutändan är i behov av att påbörja alternativt påskynda det förändringsarbete som måste till. Nedan följer ett antal exempel på hur et Gävleborg arbetat med områden och specifika indikatorer som återfinns i Förekomsten av vissa läkemedelstyper hos äldre Generellt upplever de intervjuade att den nationella fokuseringen och satsningen på äldre och specifikt läkemedel medfört att medvetenheten och engagemanget för frågan ökat på alla nivåer de senaste åren. Viktiga målområden har identifierats vilket gett förutsättningar för nödvändiga prioriteringar och tillhörande uppföljningar. På länsnivå kommer specifika direktiv uteslutande från Läkemedelskommittén som tagit fram olika rekommendationer och riktlinjer som berör området medicinering av äldre. Eftersom äldre är en grupp med hög konsumtion av läkemedel är det flera rekommendationer som berör de äldres medicinering. Läkemedelskommittén tar även fram data för dessa läkemedelsgrupper till äldre, per Hälsocentral varje månad. Resultaten från Öppna jämförelser visar på en övergripande nivå att användningen av exempelvis för många och olämpliga läkemedel ligger under riksgenomsnittet och att användningen minskar rörande vissa av indikatorerna i et Gävleborg. Samtidigt synliggör exempelvis srevisorernas granskning av Läkemedelsanvändningen i Gävle och Bollnäs kommun En samverkansgranskning mellan revisorerna i et Gävleborg, Gävle och Bollnäs kommun, januari 2013, att det fortfarande finns variationer mellan kommunerna och på förskrivarnivå som indikerar ett behov av fördjupad analys. Landstinget Gävleborg 7 av 15

11 Under 2013 har et genomfört en rad åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att läkemedelsberättelser ska upprättas och ingå i utskrivnings-meddelande/epikris för att minimera risken för överföringsfel vid vårdens övergångar. Exempelvis har följande åtgärder vidtagits; Länsgemensam rutin för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång, inkluderande läkemedelsberättelse, har tagits fram och fastställts ( ) Beslut har tagits om att införa en gemensam databas i journalsystemet Melior som enligt de intervjuade kommer att underlätta informationsöverföring inom slutenvården. Idag finns totalt 15 olika databaser inom slutenvården och arbetet med att införa en gemensam databas beräknas vara slutfört i årsskiftet 2014/2015. Enligt enhetschef systemförvaltning vårdsystem finns flera utmaningar inför införandet. Bland annat förutsätter gemensam databas en harmonisering av såväl terminologi som gemensam syn på arbetssätt i vårdprocessen. Enligt de intervjuade har vidtagna åtgärder än så länge inte medfört att en korrekt läkemedelsberättelse upprättas i större utsträckning än tidigare för att minimera risken för överföringsfel vid vårdens övergångar. Fortfarande kvarstår problematiken med att exempelvis flera läkare som är involverade vid vårdtillfället. Bristfällig dokumentation i daganteckningarna gör det svårt för utskrivande läkare att göra en korrekt läkemedelsberättelse. Förutsättningarna att upprätta läkemedelsberättelser i samband med utskrivning är även sämre på avdelningar med hög patientgenomströmning. Slutligen kan nämnas att de intervjuade upplever att det faktum att et har olika journalsystem i flera fall leder till en bristande överföring av läkemedelsinformation mellan vårdnivåerna Trombolysbehandling vid stroke Indikatorn mäter andelen tidigare ADL-oberoende (ej beroende av hjälp i dagliga livet) patienter under 80 år som får trombolysbehandling (blodproppslösande behandling) vid hjärtinfarkt. I Gävleborgs uppgick andelen till omkring 9,4 procent för år 2011 och Riksgenomsnittet för perioderna uppgick till 10 procent för år 2011 respektive 11,9 procent för år Via Samhällsmedicins analyser har även konstaterats att det här är ett område där et ligger signifikant lägre än riksgenomsnittet, vilket resulterat i att handlingsplan upprättats. Enligt de intervjuade har en rad åtgärder vidtagits inom et för att öka antalet patienter som får trombolysbehandling. Fokus har varit på hela vårdkedjan och de mest akuta bristerna har åtgärdats, vilket även medfört att ets resultat förbättrats väsentligt de senaste åren. Inom en två-års period är målsättningen att et ska ligga i nivå med riket i övrigt. Landstinget Gävleborg 8 av 15

12 Behov finns fortfarande av att exempelvis ta fram rutinbeskrivningar för delar av vårdkedjan. Skillnaderna mellan sjukhusen i länet indikerar även ett behov av mer riktade åtgärder för att säkerställa en jämlik vård i länet Läkemedelsbehandling efter benskörhetsfraktur Indikatorn visar kvinnor och män (50 år och äldre) som vårdats inom slutenvård med huvuddiagnos fraktur i höft, ländkotpelare, bäcken, bröstkotpelare, handled eller axel. Dessa följdes upp med avseende på uthämtning av osteroporosförebyggande läkemedel under 6-12 månader efter sjukhusvård. I Gävleborgs uppgick andelen för perioden till cirka 3 procent för män och 13 procent för kvinnor, och riksgenomsnittet låg på cirka 4 procent för män och 14,5 procent för kvinnor. Utifrån Öppna jämförelser 2011 synliggjorde Samhällsmedicins analyser att Landstinget Gävleborg är sämre än riket på att ge läkemedelsbehandling mot benskörhet samt att andelen patienter 65 år och äldre som opereras med protes vid höftfraktur skiljer sig åt i länet. Handlingsplan upprättades även för VO Ortopedi riktad till verksamhetschef samt chefsläkare. Även om exempelvis länsgemensamt vårdprogram för behandling av höftfrakturer såväl upprättats som kompletterats med rekommendationer om operationsmetoder konstaterar de intervjuade att ets med benskörhet fortfarande utgör ett påtagligt utvecklingsområde. I sammanhanget bör noteras att upphandling av bentäthetsmätare, en så kallad DEXA maskin förskjutits i flera år. Avslutningsvis nämner flera av de intervjuade att det en utmaning inom området är att diagnosgruppen berör flera divisioner och verksamheter. Avsaknaden av en naturlig mottagare inom hälso- och sjukvården påverkar såväl viljan att ta på sig ansvaret för processen som helhet och möjligheten att synliggöra var i kedjan de största utvecklingsområdena finns Behandling med biologiskt läkemedel vid kronisk ledgångsreumatism Indikatorn visar antalet patienter per invånare i en med kronisk ledgångsreumatism som har en pågående behandling med biologiskt läkemedel. I Gävleborgs uppgick medeltalet till 175 år 2011 och 185 år Riksgenomsnittet var 187 år 2011 och 192 år En av orsakerna till att så pass få patienter i länet historiskt sett fått behandling har enligt de intervjuade varit bristen på reumatologer. Nu har antalet reumatologer ökat. Införande av system för självskattning där resultat från skattningen, provtagning och avstämning hanterats av sjuksköterska innan läkare kommer in har även det resulterat i ett mer effektivt nyttjande av läkartid. Fler tjänster i kombination med förändrat arbetssätt och andra vidtagna åtgärder medför enligt de intervjuades bedömning är att et Gävleborg kommer att vara i nivå med riksgenomsnittet inom en två-års period. Landstinget Gävleborg 9 av 15

13 Cytostatikabehandling för patienter med tjocktarmscancer Andelen patienter med tjocktarmscancer stadium 2 (hög risk) och 3 som påbörjat adjuvant (tilläggsbehandling) cytostatikabehandling inom 8 veckor efter operation under perioden uppgick i Gävleborgs till 56,9 procent och i riket till 68,6 procent. Utifrån srevisorernas granskning av kolorektalcancer som presenterades i mars 2013 konstaterades att vården inom et Gävleborg har följt det vårdprogram som finns inom området. Däremot konstaterades att diagnostik, vård och behandlingsmetoder har utvecklats betydligt under de senaste åren varför en uppdatering av de styrande dokumenten är nödvändiga. Det konstaterades även att åtgärder vidtagits för att säkerställa att multidisciplinär konferens genomförs före koloncanceroperation. De intervjuade inom ramen för denna granskning bedömer överlag att förändrad organisation och översyn av flödena har medfört en bättre logistik för behandling av tjocktarmscancer. Socialstyrelsens Öppna jämförelser för cancersjukvården 2011 uppmärksammade att länet då hade den lägsta relativa 5-års överlevnad för alla cancerdiagnoser samlat. Utifrån resultatet upprättades en handlingsplan där följande åtgärder presenterades; Implementering av Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som startades upp ett initialt kartläggningsarbete Nationellt införande av Regionala Cancercentra (RCC) med syfte att garantera en god cancervård med lika bra resultat oavsett var man bor och grupptillhörighet. Landstinget Gävleborg inledde då det länsövergripande arbetet för att säkerställa att RCC s kompetenser och kunskapsstyrning kommer länets invånare till del. Intensifierat rekryteringsarbete initierades med fokus på specialistläkare inom urologi och patologi. Rekrytering av utbildningsläkare inom onkologi och mammografi var även det prioriterat. Effektivisering av befintlig vård, exempel: koncentration av ändtarmscancerkirurgi till Gävle genomfördes och översyn av hudtumörflödet pågick. Initiativ till uppföljning om fortsatt behov av PET-kamera för utredning av vissa cancerformer aktualiserades med syfte att ta ställning till eventuell investering i en egen utrustning. Landstinget Gävleborg 10 av 15

14 Fredrik Markstedt Projektledare Lars-Åke Ullström Uppdragsledare Landstinget Gävleborg 11 av 15

15 Bilaga Bilaga 1 Sammanställning Öppna jämförelser Landstinget Gävleborg i förhållande till riksgenomsnitt (Samt vilka av indikatorerna som återfinns i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2013) Bemötande och information om föreskrivet läkemedel vid besök i primärvården Tre indikatorer från nationella patientenkäten som beskriver hur patienterna upplever den information de får när de föreskrivs läkemedel vid besök i primärvården. Frågorna var inte identiskt formulerade vid de två undersökningstillfällena, vilket påverkar jämförbarheten från år till år. Indikator 1 Frågade läkaren eller någon annan ur personalen dig om andra läkemedel som du använder återfinns som indikator 24 i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Bemötande och information om föreskrivet läkemedel vid besök i primärvården (PUK) 1 Fråga om patienten använder andra läkemedel 2 Information om föreskrivet läkemedel 3 Information om biverkningar Riksgenomsnitt 67 (2009) 60 ( 90 (2009) 87 ( 44 (2009) 40 ( Gävleborgs 65 (2009) 58 ( 89 (2009) 87 ( 41 (2009) 37 ( Ranking i förhållande till övriga 16 av av av 21 Äldre och läkemedel Fem indikatorer som mäter förekomsten av vissa läkemedelstyper hos äldre. En omfattande läkemedelsanvändning (polyfarmaci) är den enskilt största riskfaktorn. Indikator 4 och 5 Tio eller fler läkemedel samtidigt hos äldre (andel och medeltal) samt andel äldre i befolkningen med minst ett läkemedel som bör undvikas till äldre återfinns som indikator 15 och 17 i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Äldre och läkemedel (andel) 4 Tio eller fler läkemedel samtidigt hos äldre 5 Äldre med läkemedel som bör undvikas Riksgenomsnitt Män 9,4 % (2012) Kvinnor 11,4 % (2012) Män 8,4 % (2012) Kvinnor 11,1 % (2012) Gävleborgs Män 9 % (2012) Kvinnor 10 % (2012) Män 7 % (2012) Kvinnor 9,5 % (2012) Ranking i förhållande till övriga 6 av 21 4 av 21 6 Användning av Män 3 % (2012) Män 3 % (2012) 13 av 21 Landstinget Gävleborg 12 av 15

16 NSAID hos äldre Kvinnor 3,8 % (2012) Kvinnor 3,9 % (2012) 7 Användning av antipsykotika hos äldre i särskilt boende Män 12,3 % (2012) Kvinnor 11,9 % (2012) 8 Användning av demensläkemedel hos äldre Män 1,9 % (2012) Kvinnor 1,4 % (2012) Män 7 % (2012) Kvinnor 8 % (2012) Män 1,5 % (2012) Kvinnor 1,8 % (2012) 4 av av 21 Läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa Två indikatorer som avspeglar föreskriften av antipsykotiska läkemedel. Indikator 9 Antal personer med regelbunden användning av lugnande medel/sömnmedel per 1000 invånare återfinns som indikator 128 i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2013 men då per invånare. Läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa (medeltal) 9 Regelbunden användning av sömn/lugnande medel 10 Följsamhet till behandling vid depression Riksgenomsnitt 32,5 Män 25 Kvinnor 40 53,9 % ( 53,9 % (2012) Gävleborgs 31,4 Män 24,8 Kvinnor 38 54,5 % ( 54,5 % (2012) Ranking i förhållande till övriga 13 av 21 7 av 21 Behandling med antibiotika i öppenvården Fyra indikatorer som återspeglar föreskriften av antibiotika. Indikator 11, 12 och 14 Antal antibiotikarecept per 1000 invånare, Andel uthämtade recept på penicillin V av alla recept som vanligtvis används vid luftvägsinfektion, avser barn 0-6 år och Andel recept på kinoloner av uthämtade recept på urinvägsantibiotika återfinns som indikator 18,19 och 20 i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Avseende indikator 18 i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2013 har vi gått på diagram för icke åldersstandardiserade värden i ÖJ Läkemedelsbehandlingar (som också finns med) vilket gör att värderna skiljer sig. Behandling med antibiotika i öppenvården 11 Förekomst av antibiotika i öppenvård 12 Penicillin V vid behandling av luftvägsinfektion hos barn 13 Penicillin V som andel av all antibiotika 14 Kinoloner av alla recept för urinvägsinfektion Riksgenomsnitt 375 ( 360 (2012) 68 % ( 70,6 % (2012) 31,2 % ( 31,3 % (2012) Män 78 % Kvinnor 16 % Gävleborgs 327 ( 314 (2012) 68 % ( 70,4 % (2012) 27 % ( 27,3 % (2012) Män 79 % Kvinnor 16 % Rankning i förhållande till övriga 4 av av av av 21 Landstinget Gävleborg 13 av 15

17 Läkemedelsbehandling vid hjärt- och strokesjukvård Åtta indikatorer som belyser läkemedelsbehandling i samband med hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Fyra av indikatorerna (Indikator 15, 16, 20 och 21) återfinns i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2013 (Indikator 96, 22, 105 och 102). Överlag mer utförligt beskrivet och med något längre mätperiod i Öppna jämförelser Läkemedelsbehandlingar. Läkemedelsbehandling vid hjärt- och strokesjukvård månader efter sjukhusvårdad hjärtsvikt månader efter sjukhusvårdad hjärtsvikt 17 Blodproppshämmande behandling 18 Behandling med antikoagulantia 19 Blodfettsänkande behandling efter hjärtinfarkt 20 Blodfettsänkande behandling efter stroke 21 Trombolysbehandling vid stroke 22 Tidsfördröjning mellan ankomst till sjukhus och trombolysbehandling Riksgenomsnitt 68,3 % ( ,2 % ( % ( ) 94 % ( % ( ) 69,3 % ( ,4 % ( ) 84,4 % ( % ( ) 71,4 % ( % ( 11,9 % (2012) 63 min ( 58 min (2012) Gävleborgs 69,7 % ( ,9 % ( ,3 ( ) 96,4 ( % ( ) 73,7 % ( ,5 % ( ) 86,7 % ( % ( ) 75,6 % (2009-9,4 % ( 9,4 % (2012) 73 min ( 75 min (2012) Ranking i förhållande till övriga 11 av av 21 1 av 21 8 av 21 5 av 21 7 av av av 21 Läkemedelsbehandling vid osteoporos Läkemedelsbehandling vid osteroporos 23 Läkemedel mot benskörhet efter fraktur Riksgenomsnitt Män 4 % (2009- Kvinnor 14,5 % (2009- Gävleborgs Män 3 % (2009- Kvinnor 13 % (2009- Ranking i förhållande till övriga 18 av 21 Landstinget Gävleborg 14 av 15

18 Behandling med biologiska läkemedel vid reumatiod artrit Reumatiod artrit är en svår och ofta livslång sjukdomm men hos rätt patient vid rätt tillfälle kan en kronisk inflammatorisk sjukom helt gå tillbaka genom rätt behandling. Fråga 25 Andel personer med reumatiod artrit med låg eller ingen sjukdomsaktivitet 4-12 månader efter behandlingsstart med biologiska läkemedel, återfinns som indikator 73 i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Behandling med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit 24 Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit 25 Effekt vid första behandling Riksgenomsnitt 187 ( 192 (2012) 53 % ( ,5 % ( ) Gävleborgs 175 ( 185 (2012) 54 % ( % ( ) Ranking i förhållande till övriga 13 av av 21 Läkemedelsterapi vid cancersjukdom Läkemedelsterapi vid cancersjukdom 26 Adjuvant cytostatikabehandling Riksgenomsnitt Gävleborgs 68,6 % ( ,9 % (2009- Ranking i förhållande till övriga 16 av 21 Kostnadseffektiv läkemedelsbehandling Indikator 27 Justerad läkemedelskostnad (exklusive rekvisitionsläkemedel och handelsvaror som ingår i högkostnadsskyddet) per invånare, avser läkemedel inom förmånen återfinns som indikator 35b i öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Kostnadseffektiv läkemedelsbehandling 27 Justerad läkemedelskostnad/invånare 28 Föreskrivning av pregabalin 29 Föreskrivning av insulinanaloger Riksgenomsnitt Gävleborgs Ranking i förhållande till övriga 7 av :- ( 1 400:- ( 1 337:- (2012) 1 300:- (2012) 51 % (2012) 47 % (2012) 18 av % (glargin) % (determir) % (glargin) % (determir) av 21 Landstinget Gävleborg 15 av 15

19 Landstinget Gävleborg 1 av 1