Likabehandlingsplan för Distra Bygg Gymnasium i Stockholm. Stockholm 14 augusti 2013 Reviderad 13 september 2013

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Distra Bygg Gymnasium i Stockholm Stockholm 14 augusti 2013 Reviderad 13 september 2013

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lagarns ändamål och tillämpningsområde... 1 Diskrimineringslag (2008:567)... 1 Skollag (2010:800, kapitel 6) Information Skolans vision gällande likabehandling Mål för läsåret Uppföljning av mål Övergripande ansvarsfördelning Upptäcka Varningssignaler Rutiner för att upptäcka diskriminering Förebyggande åtgärder Åtgärder Riktlinjer för akut/fortlöpande agerande kring kränkningar Rutiner vid fall av kränkande behandling samt diskriminering Ytterligare förhållningssätt om kränkning inträffar Uppföljning Utvärdering av likabehandlingsplanen (Kontrollfrågor) Bilaga

3 Inledning Skolans likabehandlingsplan har utformats i enlighet med diskrimineringslag (2008:567) samt nuvarande skollag (2010:800) Lagarns ändamål och tillämpningsområde Diskrimineringslag (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollag (2010:800, kapitel 6) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 1

4 1. Information För att till fullo förstå likabehandlingsplanen behöver främst två centrala begrepp förtydligas: Kränkande behandling Detta är ett omfattande begrepp som inte kan eller bör tolkas för snävt. En kränkning är en handling som medför att den utsatta personen får svårt att behålla sin positiva självbild. Kränkande behandling innefattar exempelvis sexuella trakasserier, rasistiskt beteende, utfrysning, osynliggörande och öknamn. En kränkning kan uppstå mellan elever, elev och vuxen, vuxen och vuxen eller vuxen och elev. Kom ihåg att det är du själv som avgör om du upplever dig kränkt eller om du anser någon annan bli kränkt. Mobbning En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, såsom fysiskt eller psykiskt våld från en eller flera individer. (Enl. mobbningsforskaren Dan Olweus) 2. Skolans vision gällande likabehandling Både vuxna och ungdomar på skolan hjälps tillsammans åt med att skapa en trygg miljö där ingen trakasseras, diskrimineras eller utsätts för annan kränkande behandling. Alla elever på skolan känner sig trygga i vetskapen om att de vid behov kan vända sig till alla vuxna på skolan och få den hjälp de behöver. Vi vill att vår skola präglas av respekt för människors olikheter och att den är trygg för våra elever. Skolan ska dessutom vara fri från diskriminering och alla former av kränkande behandling. Skolans ledning och all personal tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 2

5 2.1 Mål för läsåret Skolan har en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga skolans vision. Alla anställda, elever och vårdnadshavare, på skolan får information om lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt om skolans likabehandlingsplan. En likabehandlingsgrupp inrättas, bestående av EHT och representanter för skolledning och personal, till vilken elev eller personal kan vända sig. Elevstyrelsen, EHT(Elevhälsoteamet) jobbar aktivt kring denna likabehandlingsplan. Två elever från varje årskurs väljs till elevstyrelsen. Alla i skolan (elever, lärare, personal) och i anslutning till denna föräldrar/ vårdnadshavare, är medvetna om och deltar i det förebyggande arbetet gällande motverkan av kränkningar. Skolan utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen varje läsår utifrån de kontrollfrågor som anges i slutet av detta dokument. Denna utvärdering redovisas årligen Uppföljning av mål Ovanstående mål följs upp genom: samtal mellan EHT och elevråd (löpande) mentorssamtal mellan elev och lärare (2 ggr/ läsår) enkät som arbetas fram av EHToch elevstyrelsen besvaras av elever medarbetarsamtal mellan skolledare och anställd (2 ggr/ läsår) 3. Övergripande ansvarsfördelning Förutom ovanstående ansvarsfördelning som bestämts specifikt för Distra Bygg Gymnasium, finns det ytterligare och mer övergripande åtaganden som rör skolans personal. Dessa anges nedan. 3

6 Rektor Det är rektors ansvar enligt lag att:. se till att personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att bevaka elevers och personals rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever. om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. se till att skolpersonal har ett gemensamt system för dokumentation av anmälningar/upptäckter av diskriminering och annan kränkande behandling och åtgärder som vidtagits. Lärare och övrig personal Det är lärares och övrig personals ansvar att följa skolans likabehandlingsplan vara goda förebilder arbeta för en lugn och trygg arbetsmiljö reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar i ord och handling se till att åtgärder vidtas, enligt likabehandlingsplanen, då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas Eleven 4

7 Det är elevens ansvar att vara en god medmänniska påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan genom att kontakta mentorn, EHT eller annan personal. Förälder/ vårdnadshavare Som förälder/ vårdnadshavare bör du ofta prata med din son/ dotter om hur han/ hon upplever skolan. Om du misstänker att din son/ dotter inte trivs eller känner sig illa behandlad bör du: ta din sons/ dotters upplevelser på allvar ta kontakt med din son/ dotters mentor 4. Upptäcka 4.1. Varningssignaler För att motverka kränkningar krävs att man som personal eller elev på skolan är uppmärksam på eventuella signaler som kan tyda på att personen i fråga är kränkt. t.ex.: Andra gör sig lustiga på personens bekostnad Eleven söker sig till vuxna under såväl lektioner som raster Personen har ofta symtom som halsont, magont och huvudvärk Personen har hög frånvaro Personen spenderar rasterna för sig själv Personen verkar uttråkad, orkeslös och okoncentrerad 4.2 Rutiner för att upptäcka diskriminering Alla anställda på skolan är lyhörda och reagerar även på små signaler. All personal på skolan har i uppdrag att observera beteenden i klassrummet och på raster. Alla i personalen uppmärksammar händelser som kan vara tecken på mobbning/kränkning. Elevdiskusioner vid varje enhetsmöte. Enhetsmötena äger rum en gång per vecka. 5

8 5. Förebyggande åtgärder För att nå ovanstående mål och därmed förhindra kränkningar har skolan relevanta rutiner i förebyggande syfte. 5.1 Åtgärder Likabehandlingsplanen förankras hos elever och anställda vid terminsstart (första föräldramötet) eller när eleven/anställd börjar på skolan under pågående läsår. Löpande Rektor - Mentor Sammanfattning av Likabehandlingsplanen delas ut i pappersform och anslås i varje klassrum och personalrum. Vid terminsstart och fortlöpande Mentor- utdelning, adm.- anslå Trygghet, trivsel och information om likabehandlingsplanen tas upp som fasta punkter på klassråd samt mentorsamtal. Löpande Mentor Samarbetsövningar pågår under introduktionsperioden och fortlöpande under höstterminen. Löpande Mentor En enkät om hur elever och personal upplever sin situation på skolan (upprättad av EHT och elevstyrelsen) upprättas och svaren sammanställs. Varje mentor ansvarar för att eleverna fyller i enkäten. Sammanställningen ligger till grund för det fortsatta likabehandlingsarbetet.. oktober och februari Rektor, EHT 6

9 Personal har uppsikt över uppehållsrum på raster. Varje dag hela läsåret. Rektor och schemalagda rastvakter. All personal kompetensutvecklas för att lättare kunna upptäcka diskriminering samt för att förbättra sitt förhållningssätt. Ett utbildningstillfälle per termin. Rektor, Förstelärare Försteläraren arbetar fortlöpande med klassrumsbesök och reflekterande samtal med pedagogerna. Fortlöpande Förstelärare Minst ett skolmöte per läsår ägnas åt reflektion över normer och värderingar som skolan förmedlar genom organisation och undervisning. En gång varje läsår. Rektor 5.2 Riktlinjer för akut/fortlöpande agerande kring kränkningar Upplevs en handling som kränkande är det i första hand den utsatta personen som definierar om det är kränkning eller inte. Grunden för agerandet och ansvarsfördelningen utgår alltid från likabehandlingsplanen. Könstillhörighet All verksamhet på skolan genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Inga elever eller personal ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av könstillhörighet. Könsaspekten beaktas i alla beslut, i organisationen och i kvalitetsredovisningen. Kontinuerligt samt vid verksamhetsårets slut. Rektor Vår skola har konstant nolltolerans mot nedsättande sexualiserat språkbruk. Kontinuerligt under läsåret, utvärderas i samband med Elevenkäten. All skolpersonal och elever. 7

10 Försteläraren speglar personalen under året med bl.a. könsperspektivet i fokus. Kontinuerligt under året. Alla medverkande/rektor, förstelärare. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samma rättigheter och möjligheter. Inga elever känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skolan engagerar tolkar och översättare vid behov. Skolan översätter viktig information till vårdnadshavare samt informerar om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan. Kontinuerligt. Rektor och mentorer. Skolan har utarbetade riktlinjer för hur situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har gett upphov till kränkning. EHT och elevråd ansvarar för dessa. Exempel på frågeställningar: Hur agerar vi om elever använder nedlåtande jargong i klassrum och på raster? Hur arbetar vi bort negativa attityder bland eleverna? Löpande. Frågeställningar som arbetas med under t.ex. mentorspassen/lektionstid. Skolan ska kontakta diskrimineringsbyrån Humanitas för att få hjälp och stöd. EHT/Rektor. All skolpersonal reagerar vid rasistiska tillmälen och tendenser genom att tydliggöra att rasistiska åsikter inte är förenliga med skolans värdegrund. Löpande All personal på skolan. Vid konflikter som grundar sig på rasistiska åsikter ska de berörda parterna samlas till diskussion för ett försök att lösa konflikten. Vid incidenter. Berörda lärare och mentorer. 8

11 Funktionshinder På vår skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett eventuellt funktionshinder. Inga elever känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Skolan arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett ev. funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet beaktas konsekvenserna för elever med olika funktionshinder. Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret. Rektor och kurator (skolsköterska). Vår skola arbetar med att kartlägga och åtgärda fysiska hinder för elever att delta på lika villkor i skolans verksamhet. Ständigt pågående Skolsköterska och EHT. Under läsåret får eleverna prova på handikappidrott i Idrott och hälsa 1. Läsåret 2013/ Idrottslärare Sexuell läggning Vår skola arbetar för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Inga elever känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sin sexuella läggning eller familjebildning. Vår skola ska informera och undervisa om olika sexuella läggningar. Kontinuerligt under läsåret. Alla lärare All skolpersonal reagerar omedelbart på kränkande tillmälen som rör sexuell läggning genom att tydliggöra att sådana åsikter inte är förenliga med skolans värdegrund. Löpande All personal på skolan. 9

12 6. Rutiner vid fall av kränkande behandling samt diskriminering Om de åtgärder som i förebyggande syfte upprättats inte förhindrar en kränkning av något slag så gäller nedanstående rutiner för åtgärder, utredning och dokumentation av kränkning. När en personal får uppgifter från elev/elever på skolan om att kränkande behandling förekommer mot någon elev förs informationen till elevens mentor. Mentor informerar sig om vad som hänt genom samtal med den/de som lämnat informationen. Situationen diskuteras i arbetslaget och kartläggs. Om eleven som utsatts för kränkande behandling är under arton år kontaktas vårdnadshavare. Mentor informerar skolledningen om händelsen som tillsammans med arbetslaget samt EHT beslutar om fortsatta åtgärder. Datum för uppföljning bestäms. Om händelsen är av sådan karaktär att polisanmälan eller annan rättsligåtgärd bör vidtas beslutar rektor och ansvarar för att dessa åtgärder efterföljs samt kontaktar huvudman för skolan. Mentor ansvarar för att arbetet runt den utsatte eleven kontinuerligt dokumenteras. Om situationen är akut går elevärendet omedelbart till rektor och EHT. 6.1 Ytterligare förhållningssätt om kränkning inträffar Om en elev blir kränkt av en lärare: Ta hand om eleven. Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska lyssna på den elev som tar kontakt. Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den berörda eleven kontaktas. Informera rektorn och elevens mentor. När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen vid allvarliga fall av kränkande behandling anmäla till Arbetsmiljöinspektionen. Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska dessutom kontakta elevstödjargruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. 10

13 Rektorn talar därefter med både inblandad elev och lärare för att höra bådas versioner Exempel på aktuella frågor att ställa till den kränkte: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål? Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer. Mentorn informerar därefter vårdnadshavare till drabbad elev. Skolan bör under det första dygnet ge vårdnadshavaren en kontaktperson på skolan. (När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas). Ärendet dokumenteras och lämpligt åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet följs upp av rektorn. Om alla möjliga lösningar tagit slut innan lösning uppnåtts ska ytterligare möten hållas för att reda ut problemet. Om en lärare blir kränkt av en elev: Visa att du ser situationen och tala om att du inte accepterar det du ser. Om någon i personalen upplever sig kränkt av en elev ska rektor informeras. Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska dessutom kontakta elevstödjargruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. Rektorn talar därefter med både inblandad elev och lärare för att höra bådas versioner Exempel på aktuella frågor att ställa till den kränkte: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever läraren det och vad har denne för önskemål? Kränkningen tas därefter upp med eleven och elevens vårdnadshavare Ärendet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas och följs upp av rektor Om alla möjliga lösningar tagit slut innan lösning uppnåtts ska ytterligare möten hållas för att reda ut problemet. 11

14 Rektor är ytterst ansvarig för elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler allvarliga fall av kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen Uppföljning Skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall av kränkning ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Vad gjorde skolan bra? Vad kunde göras bättre? Nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I sådana fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen behöver revideras. Stäm av med de inblandade när de önskar att återkoppling ska ske. Vilka förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning bör ske löpande och anpassas till kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan avta. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen. Om eleven byter skola ska eleven exempelvis få veta vem man kan vända sig till på den nya skolan om något händer. När åtgärderna inte behövs längre kan skolsköterskan eller kuratorn på skolan fungera som ett samtalsstöd för eleven. Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska dokumenteras: Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras. 12

15 7. Utvärdering av likabehandlingsplanen (Kontrollfrågor) Denna del utgör några exempel på kontrollfrågor som syftar till att fungera som underlag vid utvärdering av likabehandlingsplanen. Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte, varför? Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga? Hur lyckades vi nå målet? Beror det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål men som är mindre kostsamma? Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll? Har åtgärderna gett positiv effekt? 13

16 Bilaga 1. (Förkortad klassrumsversion av likabehandlingsplanen) Vad göra vid kränkande behandling? I vår skola accepteras inga kränkningar överhuvudtaget. Vi accepterar inte att någon behandlas annorlunda på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck Religion Sexuell läggning Funktionshinder Andra kränkande behandlingar Om du upplever dig kränkt av elev/ lärare eller upptäcker att någon annan blir kränkt så ska du kontakta någon av följande personer (ta gärna med en kompis som stöd): Din mentor EHT Annan personal på skolan Vill du veta mer? Detaljerad information finns i Likabehandlingsplanen som sitter på anslagstavlan i ditt klassrum! Med vänlig hälsning, Elevstyrelsen. 14