TRYGG MILJÖ I SKOLAN Likabehandlingsplan för Dylta skolområde

Transkript

1 TRYGG MILJÖ I SKOLAN Likabehandlingsplan för Dylta skolområde Antagen Vårterminen 2007

2 Örebro kommuns trygghetsvision antagen 18:e augusti 2002 Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar. Skolans vision Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever. om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor ska även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp.

3 Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Personer som elever på vår skola kan prata med: föräldrar kompisar lärare rektor kuratorn, skolsköterskan eller någon annan i elevhälsoteamet trygghetsgruppen Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.

4 Grundläggande definition av mobbning (enl. Dan Olwéus) En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Negativ handling: Kan utföras genom: Förutsättning: Man skiljer mellan: Beteende som har till syfte att tillfoga en person skada och/eller obehag. (aggressiv handling) Fysisk kontakt Ord På annat sätt (grimaser, gester, utfrysning) En viss obalans i styrkeförhållande; den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Direkt mobbning med förhållandevis öppna angrepp på offret. Indirekt mobbning; social isolering utfrysning

5 Skolans personal skall vara observant på när ett barn utsätts för: Hånande kommentarer Upprepade knuffar Väskor, bollar mössor göms Fula tillmälen Vägran att samarbeta Utfrysning Det bör understrykas att vi inte brukar kalla det för mobbning när två ungefär lika starka personer grälar eller slåss. För att vi skall tala om mobbning bör det vara en viss obalans i styrkeförhållandet. Den som blir utsatt har inte så lätt att försvara sig och är ofta lite hjälplös gentemot den eller de som angriper. Att konflikter och relationsproblem uppstår i grupper är naturligt. Det är därför viktigt att handskas med ordet mobbning på rätt sätt. När elever mäter sin styrka, hävdar sin egen person, grälar, bråkar eller blir osams, avundsjuka, arga, ledsna o s v är det inte att betrakta som mobbning. Konflikter är en del i deras utveckling till att bli vuxna. En del konflikter löser eleverna själva, en del behöver de vuxnas hjälp för att lösa. Det viktigaste arbetet för att förhindra mobbning är självklart att skapa en öppen och tillitsfull atmosfär på skolan. Eleverna måste få möta en trygg gemenskap och bli bemötta med respekt för sin person. Att bearbeta konflikter och lösa relationsproblem är en viktig del av vardagsarbetet i skolan. Arbetet sker oftast inom klassens ram där elever, klasslärare, fritidspedagoger, förskollärare, skolsköterska, övrig personal och föräldrar är delaktiga. I klassen sker också mycket av det förebyggande arbetet i form av etiska samtal, kunskapsinhämtande om människan som social varelse, temastudier, gemensamma sociala aktiviteter m m.

6 Allmänna åtgärder Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga skolans vision i enlighet med Gemensamt-Bekymmer-metoden (GBm). Vi ska upprätta en likabehandlingsplan under hösten Vi ska utvärdera och revidera likabehandlingsplanen varje läsår. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Augusti september. Trygghetsgruppen bestående av rektor, skolsköterska, två representanter från vardera skola samt en representant, från förskolan. På sikt även skolans kurator. Utvärdering av likabehandlingsplanen, kontrollfrågor Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte, varför och vem bär ansvaret? Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga? Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som påverkade? Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål men som är mindre kostsamma? Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll? Har åtgärderna gett positiv effekt?

7 Information Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan och om skolans likabehandlingsplan. De ska också få information om var mer information finns, Likabehandlingsplanen delas ut till anställda, vid terminsstart eller när anställda börjar på skolan under pågående läsår Information om likabehandlingsplanen finns med i skolans folder. Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans webbplats. Likabehandlingsplanen finns i personalrum. Likabehandlingsplanen skickas in till förvaltningens diarium. Före 1:a mars 2007 Rektor med hjälp av Trygghetsgruppen.

8 Kartläggning Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder. Trygghetsgruppen tar fram en karta över skolan, både yttre och inre miljö och eleven får kryssa för de otrygga platserna. Trygghetsgruppen sammanställer och sammanställningen ligger sedan till grund för eventuella åtgärder som trygghetsgruppen tar fram. Under vårterminen Rektor och Trygghetsgruppen samt respektive klasslärare. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. En gång per termin. Klasslärare. Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen. Vid ordinarie hälsosamtal år4 och år6. Skolsköterskan.

9 Uppsikt/upptäckt Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska vi upptäcka det tidigt. På varje rast ska det finnas vuxna på skolgården. Ett rullande rastvärdsschema upprättas varje läsår. Varje dag hela läsåret. Rektor och schemalagda rastvärdar. Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare. Trygghetsgruppen träffar kamratstödjarna varannan vecka. Elevhälsogruppen har en stödjande och konsultativ funktion. Varje dag hela läsåret. Trygghetsgruppen och elevhälsogruppen. Vi har ett aktivt förhållningssätt som innebär att vi regelbundet avsätter gemensam tid till att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som skolan förmedlar, genom sin organisation och undervisning. En gång varje läsår. Rektor och elevhälsogruppen Vi reflekterar över skolans och den enskilda personalens förhållningssätt till och bemötande av elever. Personalen i trygghetsgruppen ska också under läsåret utbildas och handledas i förhållningssätt till och bemötande av elever. Minst ett utbildningstillfälle under läsåret. Handledning ska ske kontinuerligt Rektor. Skolan arbetar med spegling vilket innebär att en kollega bevistar läraren i dennes ordinarie undervisning. Tid för reflektion kring barnen tillsammans, Pedagogiska vänner. Kontinuerligt under läsåret Varje arbetslag.

10 Specifika åtgärder Kön Verksamheten på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta könsaspekten i alla beslut, i organiseringen av skolans arbete samt i kvalitetsredovisningar. Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör kvalitetsredovisningen. Rektor Skolan arbetar med nolltolerans mot nedsättande sexualiserat språkbruk. Varje klass skapar regler för hur man ska agera mot varandra. I början av varje läsår och kontinuerligt under resten av läsåret. Utvärderas minst en gång per termin eller vid behov. All skolpersonal och elever. Pedagogerna är vaksamma på normativa påståenden om kön i undervisningsmaterial. Vid mindre grova påståenden kan läraren föra en öppen diskussion med eleverna om påståendena. När det är befogat ska klagomål även framföras till ansvarig utgivare för materialet. Vid upptäckt. Alla lärare.

11 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer delaktiga i skolans verksamhet. Det gör vi genom att engagera tolkar och översättare vid behov. Skolan ska översätta viktig information till vårdnadshavare samt informera om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan. Kontinuerligt. Rektor och klasslärare. Vår skola arbetar med att uppmärksamma hur olika etniska grupper, kulturer och religioner beskrivs i undervisningsmaterial. Vid etnocentriska 1 påståenden kan läraren föra en öppen diskussion med klassen. När det är befogat ska klagomål även framföras till ansvarig utgivare för materialet. Vid upptäckt. All personal. 1 etnocentrism benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det egna kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är unik och central.

12 Funktionshinder På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret. Rektor, specialpedagog och skolsköterska. Skolan arbetar med att öka kunskapen om bemötande av personer med olika funktionshinder, synliga och osynliga. Kontinuerligt All personal.

13 Sexuell läggning Vår skola arbetar för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Vår skola ska informera om olika sexuell läggning och heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bioch transsexualitet ingå. Kontinuerligt under läsåret. All personal. Vara vaksam på undervisningsmaterial som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi- och transsexualitet. Vid mindre grova påståenden kan läraren föra en öppen diskussion med klassen om påståendena, vid grova normativa påståenden ska klagomål framföras till ansvarig utgivare för materialet. Vid upptäckt. Alla personal.

14 Annan kränkande behandling Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Handlingsplan mot kränkande behandling Trygg miljö i skolan. Kontinuerligt under läsåret. All personal och elever. När en vuxen kränker en elev ansvarar rektor för utredning och samtal.

15 Rutiner för utredning och dokumentation På varje skola ska ur personalen utses mobbningsombud. Dessa skall: Aktualisera trygghetsvisionen i den dagliga verksamheten. Vara ledande i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Vara aktiva i genomförandet av denna handlingsplan mot mobbning och annan kränkande behandling då situationen så påkallar. Likabehandlingsplanen som sådan grundar sig i allt väsentligt på Gemensamt-Bekymmer-metoden (GBm) utformad och beskriven av Anatol Pikas. De centrala riktlinjerna i denna metod är: Att undvika att anklaga och vara domare. Att lyssna aktivt på samtalspartnern, eleven. Att snabbt försöka komma in på konstruktiva lösningar utan att alltför länge älta problemen. Att bestämma tid för uppföljning. Att eleven själv får komma på lösningen på problemet det kanske viktigaste av allt. Arbetsgång 1) Mobbningsombudet får kännedom om och konstaterar att det rör sig om mobbning. 2) Samtal med berörda elever: a) Mobbningsombudet har ett utredande samtal med var och en som har mobbat. Det inträffade ska läggas fram som ett gemensamt bekymmer vilket måste lösas. Syftet är att nå fram till ett konkret lösningsförslag från elevens sida. Mobbningsombudet ställer frågor som t ex: - Jag har fått veta att X mår dåligt, vet du något om det? - Finns det något du skulle kunna bidra med för att X ska må bättre? b) Mobbningsombudet samtalar med den mobbade eleven. c) Därefter följer ett gruppsamtal mellan ett av mobbningsombuden och samtliga mobbare. Man ska nu komma överens om hur var och en ska bidra till en lösning och vad var och en ska säga till den mobbade för att han/hon ska kunna känna sig trygg. d) I toppmötet möts mobbningsombudet, mobbarna och den mobbade. Den mobbade får nu bekräftelse på att en lösning uppnåtts genom att var och en av de som mobbat berättar vad han/hon kommit fram till.

16 3) Vårdnadshavare underrättas. 4) Rektor informeras. 5) Samtlig personal informeras. 6) Mobbningsombudet och övrig berörd personal observerar händelseutvecklingen den närmaste tiden. Mobbningsombudet har uppföljningssamtal med de berörda eleverna. Varje enskild åtgärd inom ramen för denna arbetsgång ska dokumenteras av berörd personal. Om samtalen inte hjälper! Om de hittills beskrivna åtgärderna inte ger erforderligt resultat påbörjas ett mer aktivt samarbete mellan personal, vårdnadshavare och rektor. Dokumenteras. Vid ytterligare behov kontaktas socialtjänsten. Dokumenteras