Johannishus skola. Särskild utredning. Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2012:21 antikvarie Arwo Pajusi

Transkript

1 Johannishus skola Särskild utredning Hjortsberga socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2012:21 antikvarie Arwo Pajusi

2

3 2

4 3

5 4

6 5

7 6

8 ID TYP DJUP m BREDD m FYLLNING MILJÖPROVKOLPROVFYND ANMÄRKNING 1 Stolphål 0,20 0,35 Brun humös sand med kolinslag BM Grop 0,10 0,30 Brun humös sand 3 Stolphål 0,32 0,30 Brun humös sand Ja 11 Konisk profil 7 Stolphål 0,28 0,40 Brungrå humös silt Hårt packad 8 Stolphål 0,18 0,33 Ljust brungrå humös siltig sand Stenpackning i övre del 10 Stolphål 0,18 0,35 Brun sand med grusinslag 12 Utgår Djurgång 13 Stolphål 0,30 0,60 Ljust brungrå humös siltig sand Ja, C14 5, 8, 10 Takbärare?, CAL AD 15 Stolphål 0,12 0,28 Gråbrun humös sand 17 Härd 0,18 1,22 Kraftigt sotig humös sand Ja 12, Stolphål 0,21 0,35 Brungrå humös silt-sand Ja 20 Härd 0,15 0,65 Kraftigt sotig humös sand Ja Ställvis konc av sot 21 Stolphål 0,28 0,43 Ljust brungrå humös siltig sand Ja Ja 3 Skörbrända stenar samt kollinser i fyll. 22 Utgår 23 Härd 0,18 0,80 Svart fet sotig sand Ja, C14 4, 9 CAL BC 24 Utgår 25 Stolphål 0,10 0,12 Gråbrun humös sand/silt 26 Härd 0,10 0,40 Sotig humös sand,ställvis konc. 27 Stolphål 0,17 0,20 Gråbrun humös sand 28 Stolphål 0,10 0,30 Brungrå humös sand/silt 29 Härd 0,27 0,40 Svart fet sotig sand Ja Stenar i ytan. Intill härd Härd 0,22 0,90 Svart sotig sand, mycket kol Ja 6 Rikligt med skörbränd sten 31 Stolphål 0,11 0,20 Gråbrun humös sand 32 Grop 0,60 1,40 Mörkbrun humös sand, kollinser Ja, C14 1, 2, 7 CAL BC 33 Härd 0,35 1,20 Sotigt sandlager under detta.. Ja är ett mörkbrunt humöst lager 34 Stolphål 0,14 0,18 Svart sotig sand Ja 35 Stolphål 0,10 0,30 Gråbrun sand 36 Stolphål 0,80 0,15 Brun humös sand En m S om Härd 0,18 0,90 Fet svart sand, kolinslag Ja, C14 Häradsvägen, CAL BC A Härd 0,15 0,25 Brun humös sand med kolinslag Intill och S om AH 30 B Härd 0,32 1,30 Fet svart sand, kolinslag, 15 Under detta mörkbrunt sandlager 7

9 8

10 9

11 10

12 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1269 Vedartsanalyser på material från Blekinge, Hjortsberga sn. Johannishus 1:2. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post:

13 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Blekinge, Hjortsberga sn. Johannishus 1:2. Uppdragsgivare: Arwo Pajusi/Blekinge museum Arbetet omfattar fyra kolprov från undersökningar av boplatslämningar vid Johannishus skola. Proverna kommer från två härdar, en grop och ett stolphål. De innehåller kol från al, björk, lind och ek. Proven från A 23 och 32 kan ge dateringar med hög egenålder. De två andra proverna bör ge mer tillförlitliga dateringar. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 13 0,4g 0,3g 20 bitar Al 2 bitar Björk 3 bitar Lind 15 bitar Utplockat för 14 C-dat. Al 5mg 23 Härd 9,9g 7,2g 30 bitar Ek 30 bitar Ek 55mg 32 <0,1g <0,1g 3 bitar Ek 3 bitar Ek 8mg Härd vid skolinfart 0,1g <0,1g 2 bitar Al 1 bit Björk 1 bit Al 27mg Övrigt Hoppas ni är nöjda med arbetet! Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Lind Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig. Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Lätt och mjuk ved. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.

14

15

16

17

18

19

20

21 Fyndnr. Kontextnr.Kontexttyp Material Sakord Vikt (g) Antal Kärldel Datering Övrigt Tjocklek (mm) 1 32 Keramik Kärl 2 1 Buk ÄJÅ Glättat 7 mm 2 32 Keramik Kärl 48 4 Buk ÄJÅ Glättat 11 mm 3 21 Stolphål Keramik Kärl/kopp 3 1 Mynning FRJÅ Glättat 6 mm 4 23 Härd Keramik Kärl 5 2 ÄJÅ Glättat 5 13 Stolphål Bränd lera Lerklining 22 1 Organiskt material 8 13 Keramik Kärl 10 2 Buk ÄJÅ Glättat 9 23 Härd Bränd lera Ugnsvägg? 24 2 Sintrad / smält Stolphål Keramik Kärl 86 5 Buk ÄJÅ Glättat 11 mm 11 3 Keramik Kärl 8 1 Buk ÄJÅ Glättat 12 mm 15 Härd, längts upp mot trekammarbrunn Bränd lera Lerpackning 14 2 Delvis sintrad. Grov lera Johannishus skola BM 28391

22

23

24