Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto: Jannika Grimbe. Arkeologisk rapport

Transkript

1 ORT:SKAGE KOMMUN: OVERHALLA KOMMUN GNR/BNR:13/2, 13/17 OCH 13/110 ÄRENDENUMMER:12/00543 ASKELADDEN ID: /1-19 Figur 1. Översiktsbild över egendom 13/2 innan schaktning. Bilden är tagen mot V. Foto: Jannika Grimbe Arkeologisk rapport Kulturhistorisk registrering Jannika Grimbe/fältarkeolog

2 Registreringstyp Maskinell schaktning Exploatör Overhalla kommun Exploateringstyp Reguleringsplan Tid i fält 6/5-13/ Timmar i fält 45 h Deltagare i fält Jannika Grimbe och Timmar för- och efterarbete 30t Rapport skriven av/datum Jannika Grimbe/ 31/ grävmaskinist Magne Strømhylden Innhållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund för undersökningen... 3 Metod... 3 Allmänt om kokgropar... 4 Allmänt om fossil åkermark... 4 Allmänt om stolphål... 4 Allmänt om skärvsten och koksten... 4 Egendom Gnr./Bnr. 13/ Schaktbeskrivning... 5 Strukturbeskrivningar... 5 Egendom 13/ Egendom 13/ Slutsats...16 Bilaga Kartor över schaktade områden Sammanfattning I förbindelse med en reguleringsplan för nytt bostadsområde i Overhalla Gnr./Bnr. 13/2, 13/17 och 13/110 genomfördes den 6-13/ en arkeologisk registrering i form av schaktning. Åkermark på egendomen 13/2 samt tomtmark på egendomarna 13/17 och 13/110 blev undersökt genom schaktning. Vid schaktningen påträffades endast kulturminnen på egendomen 13/2. Dessa blev avgränsade till en lokalitet i Askeladden och har fått IDnr /1-19. Totalt rör det sig om tio stolphål, fyra kokgropar, ett kokstenslager, en smedja, en bakugn samt två fossila åkermarkslager. I tillägg till påträffade strukturer gjordes också fynd av två järnnitar, tre bitar av lerklining i det äldsta fossila åkermarkslagret; , samt smidesslagg från smedjan med IDnr S ide

3 Bakgrund till undersökningen Det har tidigare registrerats ett stort antal fredade kulturlämningar i närheten till planområdena. Planområdenas belägenhet gjorde därför att dessa värderades ha stor potential för fynd av fredade kulturlämningar. Det var därför nödvändigt att genomföra en arkeologisk registrering inom exploateringsområdet för att uppfylla undersökningsplikten enligt kulturmiljölagen. Enligt 9 i kulturmiljölagen ska ansvarig ledare eller förvaltningsorgan vid planering av större privata eller offentliga exploateringar enligt lagens 8, första stycke, undersöka om exploateringen kan komma att påverka automatiskt fredade kulturminnen på det sätt som nämns i 3s första stycke. Metod Registreringen utfördes genom maskinell schaktning. Vid schaktning avlägsnas matjorden varpå strukturer kan påvisas i undergrunden. De vanligaste fyndgrupperna som påträffas vid maskinell schaktning är boplatsspår från bronsålder och järnålder. Det rör sig då oftast om kokgropar, eldstäder, stolphål och överplöjda gravar. Vanligtvis avlägsnas matjorden i 3,5-4m breda schakt. Vid fynd av osäkra strukturer utvidgas schaktet på det aktuella stället i förhoppning om att ytterligare fynd ska kunna hjälpa till att bekräfta eller avskriva den osäkra strukturen. Metalldetektor används då man misstänker att det kan finnas metallfynd under jord. Detektorn kan också användas för att påvisa järnframställningsplatser med tillhörande slagghögar. På Gnr./Bnr. 13/2 grävdes det tolv schakt. Nio av dessa var fyndförande. 14C- datering används i tillfällen då man vill skaffa en säker datering av strukturer som inte innehåller andra daterbara fynd. Metoden bygger på att avläsa mängden radioaktivitet i organiskt material man finner i strukturen. Så länge djur och växter finns i livet upprätthålls en stabil nivå av isotopen 14C men när dessa dör påbörjas ett radioaktivt sönderfall av 14C-halten i materialet. Halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet är 5730 år. Genom att avläsa radioaktiviteten i det organiska materialet kan man således fastställa åldern på ben, kol, trä eller andra bevarade organiska material. Figur C-datering kan användas för att åldesbestämma organiskt material. Foto: Beta Analytic Inc. I förbindelse med undersökningarna på Overhalla Gnr./Bnr. 13/2 blev fyra kolprov daterade. Det rör sig om kol från ett stolphål med IDnr , ett fossilt åkermarkslager med IDnr , en ugnsstruktur med IDnr samt ett kokstenslager med IDnr S ide

4 Allmänt om kokgropar Dateringar av kokgropar visar att dessa anlades och användes frekvent under yngre järnålder ( e.kr.) De äldsta dateringarna av kokgroparna härrör däremot från bronsåldern (ca 1000 f. Kr.) Fram till 1970-talet hade man dålig kunskap om kokgropar. Arkeologiska undersökningar från 70-och 80-talen med många kokgropsfynd förändrade och förbättrade kunskapen. Man började nu kunna koppla ihop kokgroparna med måltider knutna till religiös kult. Senare tids forskning har visat att kokgroparna sannolikt har använts både vid religiösa ceremonier och vid speciella tillfällen av social eller politisk karaktär. I de flesta kokgroparna hittar man bara skörbränd sten och kol men av och till finner man också brända djurben och andra fynd. Allmänt om fossil åkermark Fossil åkermark är åkermark som är varaktigt övergiven och formad genom äldre tiders brukningsmetoder. I eller omkring åkermarken kan man ofta hitta röjningsrösen. Den fossila åkermarken syns tydligast i sluttningar där den bevarats gott under yngre, tjocka lager av matjord. Den syns ofta som ett mörkgrått lager mellan nyare matjord och undergrund. Den fossila åkermarken innehåller ofta kol och bränd lera. Då man avlägsnar åkermarken över större områden kan man ibland se årderspår i marken. Dessa visar sig som 5-10cm breda och 5-10cm djupa, långa spår i undergrunden. Allmänt om stolphål Stolphål är spår i backen efter trästolpar som använts i huskonstruktioner. Stolpar bar upp hustak, stod längsmed väggar eller delade av rum inne i huset. Stolparna grävdes ner i backen för att stå stadigt. I dag finner vi rester efter stolparna i form av runda, mörkfärgade avtryck i undergrunden. I stolphålen kan man finna träkol eftersom man ofta härdat stolparna för att de ska stå emot röta bättre. Träkolet kan sedan artbestämmas med mikroskop samt dateras med hjälp av 14-Cmetoden. Flera stolpar på rad kan visa hur stor huskonstruktionen en gång var och fynd inne i det ursprungliga huset kan ge en indikation på vad huset en gång haft för funktion. Allmänt om skärvsten och koksten Skärvsten är koncentrationer med eldpåverkad sten. Vanligtvis hittar man skärvig sten på boplatser från stenåldern ( f. Kr) och fram till medeltiden ( e. Kr.). Skärvstenen ligger ofta spridd runt omkring på boplatserna och har använts vid matlagning. Stenarna har värmts upp i härdar och sedan använts vid kokning eller stekning av mat. Koksten återfinns framför allt på och omkring gårdsplatser från medeltiden och nyare tid. I de isländska sagorna berättas det om att man värmde upp mjölk med sten. 4 S ide

5 Egendom Gnr./Bnr. 13/2 Egendom 13/2 ligger på åkermark som sluttar mot S. NV om åkern ligger Skage kyrka som först omtalas i skriftliga källor Kyrkan finns registrerad i Askeladden och har IDnr Längst i Ö inom planområdet finns en bautasten registrerad. Denna har fått IDnr i Askeladden. Stenen ska ha varit ca 3m hög och flyttades troligen från platsen för lång tid sedan. Stenen omtalas av K.Rygh På åkern har det grävts 12 schakt varav 9 är fyndförande. Dessa har numrerats från 1-12, från V till Ö. Lokalitet IDnr omfattas av samtliga påträffade kulturlämningar; tio stolphål, fyra kokgropar, ett kokstenslager, en smedja, en bakugn och två fossila åkermarkslager. Samtliga strukturer har mätts in med gps, fotograferats och beskrivits. Från valda strukturer har också kolprover tagits ut för att man ska kunna datera dessa med hjälp av C14-analys. Lokaliteten sträcker sig över 9 av de 12 grävda schakten. Schaktbeskrivning På egendomen 13/2 grävdes 12 schakt. Dessa var ca 4m breda och varierade i längd från 20 till 30m. Schakten grävdes med 10m mellanrum. Schakten numrerades från 1-12, från V till Ö. De första 9 schakten var fyndförande medan undergrunden i schakt var störd av recenta nedgrävningar. Matjordslagret i schakten var 30-40cm tjockt. Undergrunden varierade i schakten mellan rödbrun/gulbrun/brun grusig sand och grå silt. Strukturbeskrivningar IDnr Stolphål Ovalt stolphål som är längst i N-S riktning. Stolphålet är 0,5m i N-S riktning och 0,3m i Ö-V riktning. Fyllningen i strukturen utgörs av mellanbrun silt med inslag av kol, sand och smågrus. Strukturen är snittad i Ö-V riktning varvid den S delen är bortgrävd. Strukturen är 8cm djup. Stolphålet ligger alldeles intill ett stolphål med IDnr S ide

6 IDnr Stolphål Figur 3. Ovala stolphål i plan. Det vänstra är stenskott. Bilden är tagen mot N. Ovalt stenskott stolphål som är längst i N-S riktning. Stolphålet är 0,46m i N-S riktning och 0,26m i Ö- V riktning. Det är snittat i Ö-V riktning varpå den S delen är bortgrävd. Strukturen är 15cm djup. Fyllningen består av mörkbrun kolblandad silt med knytnävsstora stenar. Figur 4. Stolphål och efter att de snittats i Ö-V riktning. Bilden är tagen mot N. 6 S ide

7 IDnr Kokgrop Cirkulär kokgrop som i ytan är 0,95x0,95m stor. Strukturens fyllning utgörs av skörbränd sten, kol och grå silt. Strukturens djup har med hjälp av jordborr uppmätts till 0,2m. Kokgropen är omgiven av myr. Figur 5. Kokgrop med IDnr Kokgropen är 0,95x0,95m stor och består i plan av skörbränd sten, grå silt och kol. Djupet har med jordborr uppmätts till 0,2m. Bilden är tagen mot V. IDnr Kokgrop Kokgropen är skuren i Ö av ett tidigare fylkesschakt och är därför halvmåneformad. Endast strukturens V del ligger kvar. Strukturen är längst i N-S riktning. Den har måtten 1,2m i N-S riktning och 0,35 i Ö-V riktning. Fyllningen i denna består av skörbränd sten, kol och gråbrun silt. Figur 6. Kokgrop med IDnr är skuren i Ö av ett tidigare fylkesschakt. Den är 1,2m lång i N-S riktning och 0,35m bred i Ö-V riktning. Bilden är tagen mot V. 7 S ide

8 IDnr Kokgrop Rektangulär kokgrop som är längst i N-S riktning. Strukturen är 1,9m i N-S riktning och 1,15m i Ö-V riktning. Fyllningen i kokgropen består av skörbränd sten och brun, kolblandad silt. Figur 7. Kokgrop med IDnr Bilden är tagen mot Ö. IDnr Stolphål Ovalt stolphål som är längst i Ö-V riktning. Strukturen är 0,6m i Ö-V riktning och 0,45m i N-S riktning. Stolphålet är snittat i N-S riktning varpå V delen grävts bort. Strukturen är 12cm djupt. Stolphålets fyllning består av brungrå silt med inslag av små kolbitar. IDnr Stolphål Cirkulärt stolphål som är 0,3x0,3m stort. Strukturens fyllning består av brungrå silt med inslag av kolbitar. IDnr Stolphål Ovalt stolphål som är längst i Ö-V riktning. Strukturen är 0,45m i Ö-V riktning och 0,3m i N-S riktning. Strukturens fyllning består av brungrå silt med inslag av enstaka små kolbitar. 8 S ide

9 Figur 8. De tre stolphålen /6-8 låg samlade i N delen av schakt 3. Bilden är tagen mot N. IDnr Smedja Smedjan är en oval struktur som består av kolpartier, smidesslagg,partier med oxiderat järn/ rostad myrjord och skörbränd sten. Strukturen är längst i Ö-V riktning och ligger alldeles N om ett kokstenslager med IDnr Strukturen är 2,75m i Ö-V riktning och 1,75m i N-S riktning. Figur 9. IDnr ; en smedja med kollager i NÖ delen och ett parti med smidesslag och rostad myrjord/oxiderat järn i SV delen. Bilden är tagen mot N. 9 S ide

10 IDnr Kokstenslager Kokstenslagret sträcker sig över hela schaktets bredd, det vill säga 4m och är i N-S riktning 6,5m långt. Fyllningen består av skörbränd sten och kolbemängd mörkgrå silt. En 0,3x0,4m stor provruta grävdes i strukturens mitt varpå kolprov togs från botten av lagret. Kolprovet sändes in för datering. Figur 10. Kokstenslagret med IDnr begränsades i Ö-V riktning av schaktkanterna (4m) och hade en längd på 6,5m i N-S riktning. Skiss över profil i provruta, grävd i kokstenslager med IDnr Figur 11.Skiss av profilen till provruta som grävdes i kokstenslager med IDnr Kol togs från botten av provrutan och skickades in på C-14datering. 10 S ide

11 IDnr Stolphål Ovalt stolphål som är längst i N-S riktning. Strukturen är 0,5m i N-S riktning och 0,3m i Ö-V riktning. Strukturen har snittats i N-S riktning varpå den Ö delen har grävts bort. Strukturen är 30cm djup. IDnr Stolphål Ovalt stolphål som är längst i N-S riktning. Strukturen är 0,6m i N-S riktning och 0,5m i Ö-V riktning. Stolphålet djup har med hjälp av jordborr uppskattats till 0,25m. Strukturens fyllning består av brungrå silt med inslag av kolbitar. Längsmed stolphålets S del kan man se myrbildning vilket sannolikt är resultatet av att stolpen en gång stått i blöt mark/vatten. IDnr Stolphål Ovalt stolphål som är längst i N-S riktning. Strukturen är 0,6m i N-S riktning och 0,5m i Ö-V riktning. Strukturens fyllning består av brungrå silt med inslag av kolbitar. Strukturen ligger 1,8m Ö om stolphålet med IDnr och har sannolikt ingått i samma konstruktion som detta. Liksom IDnr kan man längsmed strukturens S kant se myrbildning. Figur 12. Tre stolphål i schakt 5. Stolphål med IDnr och -13 påträffades under det fossila åkermarkslagret och liknade varandra i utseende och storlek. Det N stolphålet, har snittats på bilden. Bilden är tagen mot N. 11 S ide

12 IDnr Stolphål Ovalt stolphål som är längst i Ö-V riktning. Strukturen är 0,55 i Ö-V riktning och 0,45m i N-S riktning. Djupet gick inte att fastställa med hjälp av jordborr eftersom strukturen var full med sten. Stolphålet kan därför betraktas som stenskott. Fyllningen utjordes av grå silt med inslag av enstaka kolbitar i ytan samt stenar under ytan. Liksom de två föregående strukturerna kunde man se myrbildning i kanten på stolphålet, speciellt i dess Ö och V del. Stolphålet påträffades under det fossila åkermarkslagret med IDnr IDnr Ugn I plan utgörs strukturen av en 8-formad yta med sot-och kolbemängd silt med inslag av brända sandpartier.tidigare utgrävningar i Trøndelag har visat att strukturer med detta utseende har varit bakugnar. N delen av strukturen snittades i N-S riktning varpå den Ö delen grävdes bort. Det visade sig att strukturen var uppbyggd med ett 2cm tjockt ljusgrått lerlager i botten. Ovanpå detta lager påträffades rikligt med stora kolbitar och förkolnat näver. Glimmerskiffersten klädde väggarna medan översta lagret av strukturen utgjordes av sotig gråbrun silt med inslag av kolbitar. Kolprov och näverprov togs. Kolprovet skickades i väg för C-14datering. Figur 13. IDnr är en 8-formad yta av sotig silt. Strukturen har tolkats som en ugn. Bilden är tagen mot NNÖ. 12 S ide

13 Figur 14. N delen av ugnskonstruktionen snittades varpå ett 2cm tjockt lager med ljusgrå obränd lera påträffades i ugnens botten. Ovanpå detta låg stora kolbitar, glimmerskifferstenar och förkolnat näver. Bilden är tagen mot V. Figur 2 Bild på glimmerskifferstenarna från ugnen. IDnr Kokgrop Hjärtformad kokgrop som är längst i Ö-V riktning. Strukturen är 1m i Ö-V riktning och 0,4-0,8m lång i N-S riktning. Fyllningen utgjordes av skörbränd sten, gråbrun-sotgå silt och sot-och kolpartier. Speciellt Ö delen av strukturen är rik på skörbränd sten och kol. IDnr Stolphål Cirkulärt stolphål som är 0,3x0,3m stort i plan. Fyllningen består i ytan av brungrå silt med kolbitar. Vid snittning i Ö-V riktning varvid den S delen grävdes bort, visade det sig att kolmängden i stolphålet ökade ju längre ner man kom. Detta skulle kunna förklaras med att man medvetet härdat och bränt stolpen för att den bättre skulle kunna stå emot röta. Djupet uppmättes till 12cm. Figur 16. Stolphål med IDnr efter snittning. Strukturen påträffades under det fossila åkermarkslagret med IDnr Kol från profilen har skickats på C14-datering. 13 S ide

14 IDnr Fossilt åkermarkslager Detta fossila åkermarkslager sträcker sig över 9 av de totalt 12 grävda schakten på 13/2. Som kartorna visar breder lagret ut sig över schaktens S delar. Detta har en naturlig förklaring; Samtliga strukturer som återfanns innanför gränserna till det fossila åkermarkslagret påträffades under lagret. Detta innebär att de är äldre än åkermarkslagret. Det rör sig om strukturerna /-3, -9, -10, -12, -13, -14, -15, -16 och -17. Lagret varierade i tjocklek och var tunnast med 1-5 cm i N delen av strukturen. Strukturens mittendel varierade mellan 50 och 90cm medan dess S del varierade mellan 10 och 60 cm. Strukturens fyllning utgjordes av gråbrun/brungrå grå silt med inslag av kolbitar och är homogen i sammansättningen och konsistensen. I strukturen påträffades tre fynd; en bit lerklining och två järnnitar. Lerkliningen återfanns långt S i strukturen, 4m S om ett stolphål med IDnr Lerklining, det vill säga lera blandat med sand och organiskt material användes ofta som ett slags lerputs för att täta väggarna till hus under förhistorisk tid. Det rörde sig då framför allt om väggar med inflätat ris, halm eller grenverk. Lerkliningen som påträffades i det fossila åkermarkslagret indikerar på en eller annan form av byggnad, vilket också stolphålen alldeles N om fyndet styrker. Kol från lager har skickats iväg på datering. Figur 3. Lerklining påträffad i fossilt åkermarkslager med IDnr i schakt 5. Avtryck efter organiskt material syns på lerkliningen. Biten påträffades ett fåtal meter S om stolphål och har säkerligen ingått i en byggnadskonstruktion. 14 S ide

15 IDnr Fossilt åkermarkslager I ett av schakten (nr 9 räknat från vänster)påträffades ännu ett fossilt åkermarkslager. Detta låg under det moderna matjordslagret och ovanför IDnr Lagret utgjordes av gråbrun silt med inslag av sten och var ca 40cm tjockt. Figur 18. Översikt över de fossila åkermarkslagrena och ett stolphål som påträffades långt S i schakt 9. Bilden är tagen mot Ö. Egendom 13/17 På egendomen 13/17 grävdes ett 1,5m brett och ca 15m långt schakt. Inga kulturminnen påträffades här. Figur 19. Ett 1,5m brett och ca 15m långt schakt grävdes på egendomen 13/17. Inga strukturer påträffades. 15 S ide

16 Egendom 13/110 Muntliga uppgifter från ortsbefolkningen i Skage gjorde gällande att tomten planerats ut i nyare tid. Man ska då ha grävt ner till 0,5 meters djup och därefter påfört sand. Min uppgift blev då att försöka finna områden på tomten som inte blivit berörda av utplaneringen.vid schaktningen visade det sig att hela tomten var utplanerad. Under ett 15cm tjockt lager av grästorv låg ljusbrun sand, homogen både i färg och karaktär. Figur 20. Ett av fem schakt på egendomen 13/110. Samtliga schakt visade sig bestå av ett 15cm tjockt grästorvslager och ljusbrun homogen sand som sannolikt är påförd. Slutsats Totalt påträffades 19 automatiskt kulturmiljöskyddade lämningar inom planområdet på egendomen 13/2. Dessa har fått IDnr /1-19. Tio stolphål, fyra kokgropar, ett kokstenslager, en smedja, en bakugn samt två fossila åkermarkslager blev resultatet av schaktningar under perioden 6-13/ I tillägg till påträffade strukturer gjordes också fynd av två järnnitar, tre bitar av lerklining i det äldsta fossila åkermarkslagret; , samt smidesslagg från smedjan med IDnr På egendomen 13/2 grävdes totalt tolv schakt varav nio var fyndförande. Slutsatsen blir att Askeladden IDnr kommer i konflikt med reguleringsplanen. Reguleringsplanen måste därför antingen justeras så att de fredade kulturminnena kan bevaras eller får exploatören söka om frigivning hos Riksantikvaren. Om en sådan söknad beviljas är det i regel på premissen att kulturminnena grävs ut och dokumenteras på exploatörens bekostnad. Jannika Grimbe Fältarkeolog Nord-Trøndelag Fylkeskommune den 31/ S ide