Anfasteröd 2: 1 Raä 158

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning Anfasteröd 2: 1 Raä 158 Ljung socken Uddevalla kommun Rapport 2003:22 Barbro Lindh

2 Arkeologisk förundersökning Anfasteröd 2:1 Raä 158 Ljungs socken Uddevalla kommun Ur allmänt kartmaterial Från lantmäteriet Medgivande Utdrag ur ek.karta 8124 ISSN Bohusläns museum 2003:22 Barbro Lindh

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild Naturlandskap Kulturlandskap och jornlämningsmiljö Förundersökningen Metod Resultat Slutsatser och åtgärdsförslag Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor 2

4 Sammanfattning Den 4 oktober år 2002 genomforde Bohusläns museum en arkeologisk forundersökning inom fastigheten Anfasteröd 2:1 i Ljung socken, Uddevalla kommun, Västra Götalands län. Arbetet foranleddes aven planerad utbyggnad av Lyckornas golfbana. Förundersökningen berörde del av fornlämning RAÄ 158, en boplats utan synlig avgränsning. För karta över forundersökningsområdet se bilaga l. Vid undersökningen konstaterades att mat j ords lagret var mycket omrört av plöjning och att endast en liten del av boplatsen var relativt ostörd. Här påträffades en kokgrop, en mindre nedgrävning med sotig jord samt en möjlig botten på ett bortplöjt stolphål. Ett kolprov for vedartsbestämning och datering togs ur kokgropen. Provet innehöll lind (bilaga 5) och daterades till yngre bronsålder, f Kr (bilaga 6). Bakgrund En planerad utbyggnad av Lyckornas golfbana inom fastighet Anfasteröd 2:li Ljung socken, Uddevalla kommun, berörde en fast fornlämning, RAÄ 158, en boplats utan synlig avgränsning. Med anledning av detta har Bohusläns museum genomfort en arkeologisk forundersökning. Förundersökningen utfordes under en dag, den 4/ Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Lyckornas Golfklubb enligt Länsstyrelsens beslut Ansvarig institution var Bohusläns museum och ansvariga arkeologer i fält var Barbro Lindh och Ingela Lundin. Grävmaskin tillhandahölls av exploatören. Syfte Det övergripande målet for forundersökningen var att avgränsa och identifiera fornlämningen. Dels for att fä ett underlag for en bedömning av dess utbredning och ålder och dels for att utröna dess bevarandegrad och vetenskapliga potential. Landskapsbild Naturlandskap Förundersökningsområdet var beläget i åkermark i vall. Åkern sluttar svagt mot sydväst och ligger på en höjd av meter över havet. Den begränsas topografiskt i öster av ett bergsimpediment beväxt med blandskog. I övriga väderstreck finns ingen tydlig topografisk avgränsning. Jordarten är ett lager sand/silt ovanpå lera. Kulturlandskap och jornlämningsmiljö Det aktuella området ligger på gården Anfasteröds gamla inägomark och här finns en sedan 1920-talet registrerad fornlämning. Det rör sig om en boplatsyta, RAÄ 158 med okänd utsträckning. Vid Göteborgsinventeringen påträffades här bearbetad flinta, grönsten och skiffer, inga redskap hittades men däremot en del spån. Vid fomminnesinventeringen 1990 fann man en retuscherad flintskrapa samt ett lo-tal avslag av flinta och kvarts. I områdets omedelbara närhet finns ytterligare en boplats registrerad: Ett hundratal meter nordost om RAÄ 158 fanns tidigare en registrerad stenåldersboplats, RAÄ 44, som 1988 och 1989 undersöktes av Riksantikvarieämbetet, UV Väst. Undersökningarna 3

5 visade att platsen använts över lång tid. Här påträffades mesolitiska fynd från såväl Sandarnasom Lihultkulturen. men även yngre fynd från bronsålder och medeltid. I ett område med ca femhundra meters radie från boplatsen finns ytterligare ett stort antal registrerade fornlämningar; sammanlagt 3 fyndplatser, 6 boplatser, 4 högar, 16 stensättningar, Il resta stenar, l röse, l fångstgrop och l by/gårdstomt. Sammantaget visar detta alltså att området brukats under lång tid och på olika sätt under olika tidsperioder. Förundersökningen Metod Förundersökningen genomfördes under en arbetsdag. Den tidigare åkermarken samt impedimentet i öster undersöktes med hjälp av grävmaskin. I norr fanns ett mindre och brant sluttande skogsområde där åtkomsten med grävmaskin var begränsad. På den yta där grävmaskinen inte kom åt undersöktes istället marken genom provgropsgrävning. Dessa provgropar uppvisade inga fynd. Schakt och anläggningar dokumenterades och mättes in. Resultat Inom en yta av ca 100 x 150 m drogs 13 schakt (Sl-S13) på en sammanlagd längd av 131 meter. Från grästorven ner till steril botten, vilket motsvarade ett djup på ca cm, fanns ett matjordslager som var omrört av plöjning. Detta lager innehöll enstaka slagna flintor och recent material såsom tegel. I sju av schakten påträffades enstaka fynd av slagen flinta och kvartsit samt en knacksten och en glättsten. Fynden redovisas i separat fyndlista (bilaga 4). Övriga sex schakt var fyndtomma. Ett av schakten, S4, uppvisade en lins av sot och kolblandad sand 0,1-0,15 m. tjockt. Detta skikt var dock fyndtomt. Fynden tillvaratogs ej vid undersökningen. Endast i de delar av boplatsområdet där ingen odling skett kunde anläggningar påvisas. Här påträffades en kokgrop. A2, en mindre sotig grop, Al samt en trolig botten av ett bortplöjt stolphål A3. Anläggningarna ritades i profil, skala l: l O och fotodokumenterades. Ett kolprov for vedartsbestämning och datering togs ur kokgropen, A2. Provet innehöll lind (bilaga 5) och daterades till yngre bronsålder, f Kr (bilaga 6). Med ledning av fynden samt höjden över havet daterades boplatsen efter förundersökningen, till sen mesolitisk tid. Resultatet från C 14 dateringen av kokgropen visar att platsen använts även under yngre bronsålder. Slutsatser och åtgärdsförslag Den arkeologiska forundersökningens syfte var att avgränsa och identifiera fornlämningen, för att il ett underlag for en bedömning av lämningens bevarandegrad och vetenskapliga potential. Fornlämningen visade sig vid undersökningen vara mycket skadad genom plöjning. Plogen har i flera av schakten gått genom matjorden ner i den underliggande leran Endast en mindre del där ingen odling skett var relativt väl bevarad, den undersöktes genom ett långt schakt, S6, som täckte större delen av detta område. 4

6 Bohusläns museum anser därfor inte att vidare undersökningar på platsen skulle tillfora ny kunskap om området samt att inga ytterligare antikvariska åtgärder krävs. Uddevalla den 16 maj 2003 Barbro Lindh Antikvarie/arkeolog Bilaga 1: Ekonomisk karta med forundersökningsområdet markerat Bilaga 2: Schaktkarta över forundersökningsområdet Bilaga 3: Schakt- och anläggningsbeskrivningar Bilaga 4: Fyndlista Bilaga 5: Vedart labbrapport Bilaga 6: Beta Analytics rnc,daterings rapport 5

7 Tekniska och administrativa uppgifter Lst. dnr: Bmdnr: Bm projektnr: 139/1091 Fastighet: Socken: Kommun: Län: Fornlämning nr: Ek.karta: Belägenhet: Höjd över havet: Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Fältansvarig: Projektansvarig: FältpersonaI : Fältarbetstid: Maskintid: Undersökt yta: Fynd: Redigering och layout: Anfasteröd 2: 1 Ljung Uddevalla Västra Götaland x 6460 Y meter Lyckornas Golfklubb, Box 66, Ljungskile Bohusläns museum Barbro Lindh, Ingela Lundin Barbro Lindh Barbro Lindh, Ingela Lundin 16 timmar 8 timmar m 2 extensivt Slagen flinta, kvartsitavslag, kvartsavslag. knacksten, glättsten (ej til1 varatagn a). Annelie Isacsson 6

8 '/vö rr Ij. urrg:s ho/lit e " Bol dp lats Sjölorp... c. r: '(f~? \ Lurod&n' (I \ Hå le k ull~ meter Bilaga 1. Ekonollliska kartan Illed Fu-området

9 Bilaga 2 N A -.12 S ~ s.8 :.... '..'. " o Schakt.å. Anläggningar Bilaga 2: Schakt- och anläggningskalta Fu Anfasteröd 2: 1, Ljung socken, Uddevalla

10 Bilaga 3 Bilaga 3 Schakt.. och Anläggningsbeskrivningar Schakt Djup Längd Markslag Jordart Fynd Anmärkning I 0,3 10 Vall Brungul siltig san dl rödbrun len Flinta plogspär i leran 2 0,2 11 Vall Brungul siltig sand! rödbrun lera 3 0,3 II Vall Brungul siltig sandl rödbrun ler. Flinta 4 0,2 9 Vall Brungul siltig sand! rödbrun lera sotig lins 5 0,4 12 Vall Brungul siltig sand! rödbrun ler; G lättsten, flinta 6 0,4 21 Vall Brungul siltig sandl rödbrun ler: Knacksten, tlinta A I, A2 7 0,3 8 Vall Brungul siltig sand! rödbrun lera 8 0,3 7 Vall Brungul siltig sand! rödbrun lera plogspär i leran 9 0,2 11 Vall Brungul siltig sand! rödbrun ler: Fl inta 10 0,2 10 Vall Brungul siltig sand! rödbrun lera A3 II 0,1 5 Vall Brungul siltig san dl rödbrun len Flinta, kvartsit 12 0,2 12 Vall Brungul siltig sandl rödbrun ler; Flinta \3 0,3 4 Vall Brungul siltig sand! rödbrun lera plogspår i leran 131 Anläggning Djup Diameter Typ Jordart FYlld Anmärklling Al 0,3 0,6 Grop Gråsvart silt A2 0,6 1,2 Kokgrop Sotig Sill, kojbitar C 14 A3 0,2 0,25 StoJphål? Gråsvart silt

11 Bilaga 4 Bilaga 4.Fynd vid förundersökning oktober 2002, Anfasteröd 2: 1, Ljung socken Uddevalla kommun, Bohuslän Schaktnr Fyndtyp Material Antal övrigt 1 Del av avslagskäma Flinta 2 1 Avslag Flinta 4 2 Fyndtomt 3 Avslag Flinta 2 Varav 1 bränt 4 Fyndtomt 5 Glättsten Bergart 1 5 Avslag Flinta 2 6 Knacksten Bergart 1 6 Avslag Flinta 1 7 Fyndtomt 8 Fyndtomt 9 Fyndtomt 10 Fyndtomt 11 Avslag Flinta 1 12 Avslag Flinta 3 12 Avslag Kvartsit l 13 Fyndtomt

12 Bilaga 5 Vedanatomilabbet Vedlab rapport Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän, Ljung so. Ra! 158. Anfasterod. Beställare: Barbro LindhlBohusläns Museum Arbetet omfattar ett kolprov från en kokgrop Provet innehåller kol frän lind. Lind är ett trädslag som inte har något vidare bm bränslevärde. Men det är inte ovanligt att man just i kokgropar har använt sådana trädslag som vi inte tycker lämpar sig som bränsle. Men kanske var det just en egenskap man ville åt eller också var det tillgången som styrde valet av bränsle. Linden kan bli rejält gammal, nästan som ek, så det finns alltid en viss risk vid datering att egenäidern kan vamhög. Analysresultat AnL ID Anläggningsl typ mlined Mlined mr 14C-4at. Prov Analyserad Trädslag Utplockat 2 Kokgrop 3.9g 3.4g 6 bitar 6 bitar lind Lind ÖVrigt? /I-~t>--- ~S'57 Erik DanielssonIVEDLAB Kattås 67020GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com Hoppas ni tir n6jda med arbetet. T a bell öv er d e VI. d an al ilyserna framkomna träd s l agen oc hderas ege nskaper. Art latin Max LInd VlxtmUJlI Egenskaper och anvlipdning, Ovrigt tider Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, glima steniga marker Skuggtålig. Utt och mjuk ved. Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep Uppgifter om maximal ålder, vtixtmilj6, anvtindning mm tir htimtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund ]993. Gunnarsson, Allan Träden och mtinniskan. Kristianstad ]988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereoiupp Carl Zeiss lena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 62S gångers fllrstoring. Referenslitteratur RIr vedartsbestämningen har i huwdsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 id edition och Anatomy ofeuropean woods 1990 samt Mark E. Vedanatorni Dessutom har jag anvant min egen referenssamling av Rlrkolnade och färska vedprover. Rapporten kommer vid årets slut att samanst!lias i rapportsamlingen Vedlab rapporter Denna ges ut RIr att resultaten ska finnas tillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan Meddela om ni av nägon anledning inte vill att er rapport ingår i samlingen.

13 Bilaga 6 CAL IB R A TIO N OF RADIO CARBO N AG E TO CALE NDAR YEARS ev"riubles: C u/c 12= -30: I"b. l1iull= I) laboratory number: Convenllonal radioear bon age: Beta ",40 BP 2 Sigma callbraled result: Ca' BC (Ca' BP 2780 lo 2730) (95% pr ob a b III ly) 'utereepl dal. 'nlereepl of radioc arbo n age wilh ealibr alion curve: Cal IlC 800 (Cal IlP 2750) Sigm a calibraled result; Cal BC 810 to 790 (Cal BP 2760 lo 2740) (68% proba bilily) :1:40 BP Ch&rred mal'fial Vi. ~. ~ 8 'i c: , ' 60 I I I I.,., , O ' 190,. O Ca I Be R e fe re n ce s : o.,,,~.e used c." brallon D. ta b.$. Editorlal Commenl SIU;Y9r. M., MIn dbr PJicht. H. '998, Radioclllbo n 40(3), pxu )(Ui IN rca tfl Rildloc.,bon Ag.C.Ubr.tion S'oi r. AL «. a/ Radiocarb on 40(3). pl() Id atham.ttlcs A Simplllllld Approach b COllbrallng CH Dat.. ralma. A. S. Vog.', J_ C Radioc arbon 35(2). p Be t a An a I y tic In c 498S $W 74 Courl, Al it,mi, FJorida 33'55 U SA.. Tel (305) " Fax: (306) E M.iI bola@fsdiocatbon com