Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne Lönn

2

3 UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne Lönn Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2004:9 ISSN UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

5 Innehåll Inledning, bakgrund och områdesbeskrivning 7 Metodik och undersökningsresultat 10 Anläggnings- och schaktbeskrivningar 10 Slutundersökning och resultat 12 Kulturhistorisk tolkning 12 Referenser 12 Tabeller 13 Administrativa uppgifter 14 Bilaga. Analysresultat av koldateringar (14C) 15 Figurförteckning 18 Tabellförteckning 18 Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 5

6 NORGE VÄRMLAND DALSLAND BOHUSLÄN VÄSTERGÖTLAND Kvisljungeby GÖTEBORG HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

7 Tidigt våren 2002 undersöktes ett mindre område i Kvisljungeby, Björlanda socken i Göteborg. Eftersom flera stenåldersboplatser fanns alldeles i närheten misstänktes platsen innehålla delar av en sådan. Undersökningen visade emellertid inga spår av stenålder. Däremot påträffades åtta kokgropar tillsammans med två härdrester och en grop. Dateringen enligt 14 C är yngre bronsålder. Inledning, bakgrund och områdesbeskrivning Riksantikvarieämbetet UV Väst har i enlighet med beslut av Länsstyrelsen för Västra Götaland under två dagar utfört en arkeologisk förundersökning av RAÄ 306:3 på fastigheten Kvisljungeby 2:200. Undersökningen föranleddes av en planerad husbyggnation på en tomt i ett område med ett flertal stenåldersboplatser, bl.a. en på granntomten. Undersökningen bekostades av privatpersonen och tillika fastighetsägaren Jörgen Jergard. Därefter beslutade länsstyrelsen också om en slutundersökning i form av analyser av framkomna resultat från förundersökningen. Slutundersökningen utgjordes således inte av ytterligare fältarbeten. Topografin i området kännetecknas av en smal västsydväst-ostnordostligt gående dalgång med berg på båda sidor. Särskilt berget på norra sidan är relativt högt och en brant bergvägg går rakt över den aktuella fastigheten. Stora delar av närområdet sydost om berget är bebyggt med villor även om också mindre skogspartier finns kvar. Fastigheten Kvisljungeby 2:200 ligger i detta bebyggda villaområde och består till sin nordvästra del av berget och till sin sydöstra del av en gräsbevuxen, svagt sluttande platå nedanför berget. Det karaktäristiska för platsen är en den branta bergssida, som löper över tomten. Undersökningslokalen ligger i ett fornlämningstätt område. I undersökningens närområde finns flera inventerade fynd- eller boplatser med flinta (RAÄ Björlanda 296, 297, 300, 301 och 302), en grav som eventuellt representerar ett förstört gravfält (RAÄ Björlanda 10), en gravgrupp bestående av ett röse och en stensättning (RAÄ Björlanda 41) och en väghållningssten (408). Fornlämningen förmodades före undersökningarna vara en stenålderslokal intill bergväggen. Detta har också påverkat undersökningsplanen. Målsättning var därför att placera ett antal provgropar och sökschakt i området för att avgränsa boplatsen samt uppskatta mängden fynd och eventuella kulturlagers tjocklek. Att anläggningar skulle vara möjliga att identifiera i någon större grad var inget som ansågs särskilt sannolikt. Området är i en stenålderskontext att betrakta som särskilt intressant, eftersom den branta bergväggen gör att strandlinjeförskjutningen blir mindre problematisk. Den tid platsen varit strandbunden och inte legat alltför högt över vattennivån är ganska kort. Sannolikheten för att lokalen skulle vara en kortvarig bosättning med ett i ålder enhetligt material var således ganska stor. Emellertid visade undersökningen att lokalen består av ett antal anläggningar i form av kokgropar, härdrester och en grop. Dessa kan dateras till yngre bronsålder. Därmed blev problematiken en annan än den som specificerades i undersökningsplanen. Den vetenskapliga målsättningen med undersökningarna blev därför istället att identifiera anläggningarnas intensitet och typ. Detta för att kunna bedöma behovet av en slutundersökning och även i förlängningen kunna tolka Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 7

8 Göteborg Fig. 2. Karta över delar av Hisingen med fastigheten Kvisljungeby 2:200 markerad. Blå kartan (61 Göteborg). Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

9 Fig. 3. Utdrag ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningar och den aktuella fastigheten markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /812. Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 9

10 lokalens funktion. Det senare försvåras av att kontexten är starkt begränsad genom att undersökningsområdet är en så liten del av platån. Metodik och undersökningsresultat Området undersöktes både genom provgropar, provrutor och schaktdragning med maskin. Detta föranleddes av att vi först via ett antal provrutor och provgropar önskade få en uppfattning om fyndmängd och eventuella kulturförande lagers tjocklek och utbredning. Tanken före undersökningen var att ett eller två mindre sökschakt också skulle dras i utkanten av ett eventuellt fyndområde för att kunna öppna upp och få en större helhetsbild. Efter att undersökning via rutor hade genomförts och dessa visade sig vara i stort sett fyndtomma, ändrades emellertid strategin. Vi öppnade då ett par större ytor dels för att försäkra oss om att inga stenålderslämningar låg längre ut på platån, dels för att kunna identifiera eventuella senare anläggningar. Tanken var att de få flintor och den keramik, som påträffats, kunde antyda lämningar från brons- eller järnålder. Det visades sig att så var fallet då kokgropar, härdrester och en grop kom fram. Anläggningsområdet avgränsades till att bara utgöra en liten del av fastighetens södra del. I nordväst avgränsades det av större block och berg i dagen och i norr respektive nordväst av att sökschakten var tomma. Ett område i sydöst var inte tillgängligt på grund av att den sly som röjts från området blivit deponerad där. Detta område var dessutom ganska sumpigt och bedömdes som mindre intressant. Anläggnings- och schaktbeskrivningar Två provgropar, som placerades i en försänkning uppe på berget, gav inget resultat och lagerföljden var enkel. Den bestod av gräsbevuxen matjord 0 0,2 meter och därunder berg. Inga fynd. Fyra provrutor (1 1 meter) grävdes nedanför (sydost om)berget. En av dem utvidgades senare till schakt 107. Två av rutorna placerades intill bergväggen. I dessa påträffades en flintknuta (ruta 110) och två keramikskärvor av obestämd art och två mindre avslag av flinta (ruta 109). Lagerföljden för dessa två var 0 0,1 meter torv och därunder gulbrun sand som på ett djup av 0,25 meter kompletterades med stenblock och berg. Därtill placerades två rutor strax sydost om de två första längre ner i sluttningen. Området var fuktigt och i den ena rutan trängde vatten fram på 0,45 meter djup. Båda rutorna var fyndtomma. Lagerföljden var 0 0,1 torv och därunder mörkbrun sand. Avslutningsvis drogs tre schakt med maskin. Schakt 107 och 108 var fyndtomma och ansågs avgränsa fyndområdet mot norr och nordost. I det tredje schaktet, 106, med en yta på ca 300 m 2 framkom åtta kokgropar av undertypen skärvstensgrop med en medelstorlek av 1 meter i diameter. Två av kokgroparna snittades, K134 och K139, och var ca 0,4 meter djupa. De innehöll till % skörbränd sten, blandat med en sotig jord och i botten en mindre del kolfragment. Kolprover togs dels i övre delen, dels i botten av K139. Därtill framkom tre arkeologiska objekt vilka ej undersöktes närmare, men som tolkades som två härdrester bestående av skärvsten och sotig sand samt en möjlig grop. 10 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

11 Schakt, rutor och provgropar Profillinje Arkeologiska objekt Sten och berg i dagen Undersökt område N Pg117 Pg116 R110 R109 S108 Fastighetsgräns Undersökt område R104 S K134 K S106 Ej undersökt område Fig. 4. Karta över undersökningsområdet med nämnda schakt, rutor, provgropar samt arkeologiska objekt markerade. Skala 1:250. A ,35 m Fig. 5. Profil över kokgrop K139 (A3). Lagerbeskrivning 1. Gråsvart till svart sand med rötter. Sparsamt med kol. Relativt mycket sten rejält bränd, delvis smulig. 2. Något mörkare (fuktigare?) sand. 3. Gulbrun sand. Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 11

12 Lagerföljden i alla tre schakten bestod av 0 0,1 meter torv, 0,1 0,15 gulbrun till brun sand och därefter gul lera i schakt 107 och 108 medan schakt 106 istället hade gul grovkornig fuktig sand. Slutundersökning och resultat Det var alltså UV Västs uppfattning att förundersökningarna inte föranledde behov av ytterligare fältarbeten. Däremot var det av antikvarisk och vetenskapligt intresse att kokgroparna kunde dateras. Det var heller inte med tanke på fyndomständigheter och anläggningarnas art särskilt sannolikt med en datering av platsen till stenålder, så som tidigare antagits. Efter samråd med länsstyrelsen, beslutade därför länsstyrelsen om en slutundersökningen bestående av att två kolprover sändes för analys. Resultatet av dessa blev att området med de åtta skärvstensgroparna kunde dateras till yngre bronsålder. Det ena provet gav 2740±45 BP (Ua-26449) och det andra 2755±70 BP (Ua , se bilaga 1). De är således samstämmiga och kalibrerat hamnar båda i perioden BC, d.v.s. i yngre bronsålder. Kulturhistorisk tolkning I enlighet med dagens forskning kan dessa kokgropar kategoriernas som undertypen skärvstensgropar. En aktuell hypotes inom forskningen, som bland annat utgår från komparativa iakttagelser av arkeologiskt material och etnografiska analogier, menar att dessa skärvstensgropar har utgjort en form av tidiga bastubad, så kallade sweatbaths (Schaller Åhrberg 2002). Skärvstenen har bildats genom att man slängt vatten över gropen med uppvärmd sten. Stenen i sin tur brukar värmas upp i intilliggande härdar och sedan bäras in i bastuhyddan och placeras i gropen. På Kvisljungeby 2:200 fann vi två mindre ansamlingar av skärvsten med sotig sand, vilka kan vara resterna av härdar i vilka stenen har värmts upp. Dessa bastubad anses vara mer än bara ett fysiskt tvättande av kroppen. Enligt Schaller Åhrberg är det lika mycket fråga om rituella reningsprocesser, där man exempelvis kan ha svettats ut onda andar o.d. Lokalens placering i landskapet kan betraktas som intressant med tanke på tolkningen. Vid flera tillfällen har lämningar av detta slag påträffats invid branta bergväggar (t.ex. RAÄ Hogdal 443). Referenser Schaller Åhrberg, Eva Kokgropar matlagning eller bastu? Diskussion kring en arkeologisk undersökning. Halland, Veddige socken, Barkhult 2:1, RAÄ 64. UV Väst Rapport 2002:17. Kungsbacka. Riksantikvarieämbetet. 12 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

13 Tabeller Schakt, rutor och provgropar Nr Lager 1 Lager 2 Lager 3 Arkeologiska objekt S ,1 torv 0,1 0,15; gulbrun brun sand S ,1 torv 0,1 0,15; gulbrun brun sand S ,1 torv 0,1 0,15; gulbrun brun sand R ,1 torv 0,1 ; mörkbrun sand R ,1 torv 0,1 ; gulbrun sand, block, berg R ,1 torv 0,1 ; gulbrun sand, block, berg Pg ,2 matjord Berg Pg ,2 matjord Berg Gul grovkornig fuktig sand Gul lera Gul lera 8 kokgropar, 2 härdrester och 1 grop Fynd Keramik, flinta Flinta Tabell 1. Kontexttabell över schakt, rutor och provgropar (S, R, Pg). Fynd Fnr Art Antal Vikt i g Fyndplats 1 Flintknuta 1 76 R110 2 Keramik, obestämbar Tabell 2. Fyndtabell. 2 2 R109 3 Flinta avslag 2 17 R109 Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 13

14 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: (förundersökning och slutundersökning). Projektnummer: Intrasisprojekt: V2001:55 och V2002:001. Undersökningstid: mars Projektgrupp: Håkan Petersson och Marianne Lönn. Undersökt yta: 310 m 2 /löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, digital version. Koordinatsystem: Rt 90, 2,5 GonV. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Fynd med Fnr UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

15 Bilaga. Analysresultat av koldateringar ( 14 C) Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 15

16 16 UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

17 Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg 17

18 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Karta över delar av Hisingen, Göteborg med fastigheten Kvisljungeby 2:200 markerad. Blå kartan (61 Göteborg). Skala 1: Fig. 3. Utdrag ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningar och den aktuella fastigheten markerad. Skala 1: Fig. 4. Karta över undersökningsområdet med nämnda schakt, rutor, provgropar samt arkeologiska objekt markerade. Skala 1: Fig. 5. Profil över kokgrop K139 (A3) Tabellförteckning Tabell 1. Kontexttabell över schakt, rutor och provgropar (S, R, Pg) Tabell 2. Fyndtabell UV Väst Rapport 2004:9. Arkeologisk förundersökning och undersökning

19 Tidigt våren 2002 undersöktes ett mindre område i Kvisljungeby, Björlanda socken i Göteborg. Eftersom flera stenåldersboplatser fanns alldeles i närheten misstänktes platsen innehålla delar av en sådan. Undersökningen visade emellertid inga spår av stenålder. Däremot påträffades åtta kokgropar tillsammans med två härdrester och en grop. Dateringen enligt 14 C är yngre bronsålder. ISSN