Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Borås 49, 113, 133, 135, 136, 137, 138, Borås kommun

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Borås 49, 113, 133, 135, 136, 137, 138, Borås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Viared 5:1 m fl Borås socken, Borås kommun Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2013:5

2

3 Arkeologisk förundersökning V i a r e d 5 : 1 m f l, B o r å s s o c k e n o c h k o m m u n Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2013:5

4 Författare Mats Hellgren Omslagsbild Foto taget av Mats Hellgren. Fotot visar ett undersökt röjningsröse inom RAÄ 49 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Museivägen Lödöse Telefon Mobil Fax E-post mats.hellgren@vgregion.se Hemsida

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...3 SYFTE...4 METOD OCH GENOMFÖRANDE...4 LANDSKAPSBILD...4 FORNLÄMNINGSMILJÖ...4 ÄLDRE KARTMATERIAL...5 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR...7 RESULTAT...7 RAÄ RAÄ RAÄ RAÄ RAÄ RAÄ RAÄ RAÄ Analyser...15 Slutsats...15 Referenser...18 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...19 Bilaga 1. Kartor över anläggningar...20 Bilaga 2. Vedartsanalyser...25 Bilaga 3. C14-dateringar...33 Bilaga 4. Anläggningsbeskrivningar...38

6 Karta över Västra Götaland med platsen för förundersökningarna markerad med röd ring 1

7 Utsnitt från fastighetskartan som visar undersökningsområdenas lokalitet 2

8 SAMMANFATTNING På grund av planerad detaljplan för industri och bostäder har Västarvet kulturmiljö/lödöse museum gjort en förundersökning gällande sju röjningsröseområden; RAÄ Borås 49, 113, 133, 135, 136, 137 och 138. Undersökningen resulterade i att fyra av områdena kunde dateras till äldre järnålder medan ett annat gav medeltida datering. De övriga två områdena blev odaterade. Därutöver påträffades två nya fornlämningar i form av ett område för järnframställning samt en mesolitisk boplats. Dessa erhöll sedermera fornlämningsnummer RAÄ 151 och 152. Västarvet kulturmiljö/lödöse museum bedömer att de båda nyupptäckta fornlämningarna RAÄ 151 och 152 behöver slutundersökas. Vad beträffar de övriga fornlämningarna krävs inga ytterligare åtgärder. BAKGRUND Västarvet kulturmiljö/lödöse museum har efter beslut av länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört arkeologiska förundersökningar inför detaljplan för bostäder och industri inom fastigheten Viared 5:1 m fl, Borås socken och kommun. Undersökningarna genomfördes av personal från Västarvet kulturmiljö/lödöse museum under perioden 5 20 april Översiktskarta som visar undersökningsområdena belägna ett par kilometer väster om Borås. Utsnitt ur digitala fastighetskartan 3

9 SYFTE På grund av att förundersökningarna utfördes som ett led i borttagandet var syftet att fastställa fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och komplexitet. Undersökningen skulle också fastställa huruvida ytterligare undersökningar var nödvändiga eller ej. METOD OCH GENOMFÖRANDE Fältarbetet inleddes med en kartering av samtliga röjningsrösen inom respektive fornlämningsområde. För erhålla information om röjningsröseområdenas uppbyggnation och ålder undersöktes ett flertal rösen fördelade på de olika fornlämningsområdena. Dessa rösen undersöktes till hälften genom handgrävning och maskingrävning. Därefter rensades den framkomna profilen vilken dokumenterades genom handritning i skala 1:20. Fotografering skedde med hjälp av digitalkamera. Relevanta prover för analys av vedart och C-14 insamlades. Förhistoriska fynd tillvaratogs. I syfte att konstatera eventuell förekomst av boplatslämningar grävdes med hjälp av en bandburen grävmaskin ett flertal sökschakt inom ur topografiskt sett intressanta områden. Totalt grävdes 57 schakt som tillsammans motsvarade en yta på ca 900 m2. Samtliga schakt, prover, röjningsrösen och andra typer av anläggningar registrerades digitalt med hjälp av GPS-station kopplad till Lantmäteriets RTK-tjänst där koordinatsystemet RT 90 2,5 gon väst användes. Inmätningarna har därefter bearbetats i ArcGis 10. Dokumentationsmaterialet föreligger därmed förutom i denna redovisning även som ett arbetsmaterial i shapefileformat. LANDSKAPSBILD Undersökningsområdena är belägna ca fem kilometer väster om Borås mellan Viaredsjön och riksväg 40. Området är mycket kuperat och består mestadels av blockrika skogsbevuxna moränhöjder, bergspartier samt flera våtmarkspartier. Alldeles norr och väster om undersökningsområdena finns permanent bebyggelse och sommarstugor. FORNLÄMNINGSMILJÖ De för undersökningen aktuella fornlämningsområdena bestod av fossil åker i form av röjningsröseområden. Bortsett RAÄ 49 och 113 hade de övriga fornlämningarna påträffats vid en tidigare gjord utredning (Hellgren 2008). De aktuella fornlämningsområdena är belägna inom byn Viareds marker. Viared är källbelagt första gången i jordeboken från år 1546 som en by med fyra gårdar i form av frälsehemman. De intilliggande gårdarna Lund och Ek utgjordes av skattehemman. Den närliggande fornlämningsbilden, i form av ett flertal röjningsröseområden och boplatslämningar, såsom RAÄ 58, 112, 114, 117, 120, 132 och 134, antyder om att den historiska bebyggelsen vid Viared har en lång kontinuitet och har sina rötter från förhistorisk tid. 4

10 ÄLDRE KARTMATERIAL Det äldre kartmaterialet visar att de aktuella röjningsröseområdena återfinns inom ett område som klassades som stenig och dålig mark, vilket indikerar att ingen har brukat den undersökta fossila åkermarken under mycket lång tid. Den äldsta kända kartan som visar byn Viared och dess ägor härstammar från Kartan visar att det fanns sju gårdar fördelat på två grupperingar. Bebyggelsen var förlagd till nordöstra delen av en stor inägomark som dominerades av slåttermark. Den brukningsbara jorden bestod av parcellåkrar. Byn Viareds ägor. Utsnitt från 1646 års karta Byn Viareds ägor. Utsnitt från 1717 års karta 5

11 De därpå äldsta kartorna från 1717 och 1796 visar på en mindre utökning av åkermarken. Under 1800-talet blev landskapet hårt utnyttjat, inte minst genom ett intensivt bete. Vid tiden för den äldsta ekonomiska kartans ( häradskartans ) utgivande på 1890-talet framgår det att parcellåkrarna ersatts med stora sammanhängande åkersjok. Vidare har det även skett en uppodling gällande delar av ängsmarken och med hjälp av utdikning även lägre liggande partier. Byn Viareds ägor. Utsnitt från 1796 års karta Utsnitt från Häradskartan från 1890-talet med kända fornlämningar inlagda. De berörda fornlämningarna är de som är belägna längst åt nordväst 6

12 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Kunskapen om de förhistoriska perioderna i denna del av Västra Götalands län har länge varit begränsad. Under 1970-talet påbörjades en industrietablering i omedelbar närhet av byn Viared vilket bland annat ledde till att ett stort antal hus revs. Vid denna tid gjordes inga arkeologiska undersökningar utan det var först under slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet som sådana kom till stånd. Resultatet från dessa undersökningar resulterade i upptäckten av ett flertal fornämningar i form av förhistoriska boplatslämningar och röjningsröseområden (Johansson 2001 och 2002). Bland annat påträffades en lämningarna efter ett långhus vilken kunde dateras till romersk järnålder. RESULTAT Samtliga rösen inom de undersökta fornlämningsområdena beskrevs och karterades. I syfte att erhålla information om rösenas uppbyggnation och ålder gjordes därefter ett urval av rösena där totalt 15 rösen undersöktes närmare. Eftersom undersökningen visade att de två fornlämningsområdena RAÄ 49 och 113 bestod av ett och samma område utgick benämningen RAÄ 113 och överfördes till RAÄ 49. Inom RAÄ49 påträffades även två nya fornlämningar i form av ett område för järnframställning och en mesolitisk boplats. Dessa fornlämningar erhöll sedermera fornlämningsnumren RAÄ 151 och RAÄ 152. I bilaga 1 och 4 finns kartor och beskrivningar över samtliga rösen och andra typer av anläggningar. Nedan följer en redogörelse för undersökningarna vid respektive fornlämningsområde i nummerordning. Foto som visar på överraskningar i skogsmarken 7

13 Karta som visar RAÄ 49. Inom röjningsröseområdet påträffades även två nya fornlämningar i form av ett område för järnframställning (RAÄ151) och en mesolitisk boplats (RAÄ 152). Rösen markerade med streck är sådana som undersöktes vidare RAÄ 49 Området var 340x120 m stort och beläget i en bitvis mycket blockrik skogsbevuxen terräng. Inom området dokumenterades totalt 125 rösen varav merparten var runda till formen, 2-4 m i diameter och 0,2-0,4 m höga. Profil av A1383 (RAÄ 49). Skala 1:20 8

14 Med hjälp av maskin och handarbete bortplockades stenar från sju av rösena (A743, A751, A716, A1182, A1383, A1627, A1646) så att en profil återstod vilken därefter rensades och dokumenterades. Eftersom det var svårt att erhålla godtagbara kolprover tillvaratogs samtliga påträffade kolprover för vedartsbestämning varefter ett urval insändes till datering. Endast ett kolprov togs från säker kontext (A751) vilket resulterade i romersk järnålder (Ua-44445). Inom topografiskt sett fördelaktiga områden grävdes 43 sökschakt. Detta resulterade i upptäckten av två nya fornlämningsområden i form av ett område för järnframställning samt en mesolitisk boplats. Dessa lämningar erhöll sedermera fornlämningsnummer RAÄ 151 och 152. Karta som visar RAÄ 133. Rösen markerade med streck är sådana som undersöktes vidare RAÄ 133 Området var 135x80 m stort och belägen i ett blockrikt skogsbevuxet kuperat område. Totalt påträffades 24 rösen varav merparten var runda, 3-5 m i diameter och 0,3-0,5 m höga. Med hjälp av maskin och handarbete bortplockades stenar från två av rösena (A174, A207) så att en profil återstod. Därefter rensades profilen och ritades. Två kolprover tillvaratogs för vedartsbestämning varefter ett prov insändes till datering vilket resulterade i romersk järnålder (Ua ). På grund av den blockrika och kuperade terrängen grävdes inga schakt i området. 9

15 Karta som visar RAÄ 135. Rösen markerade med streck är sådana som undersöktes vidare RAÄ 135 Området var 25x25 m stort och beläget på en skogsbevuxen platåliknande del av moränbundet berg. Inom området fanns fem rösen, två runda och tre ovala, 3-7 m stora och upp till 0,3 m höga. Med hjälp av maskin och handarbete bortplockades stenar från två av rösena (A122, A107) så att en profil återstod. Därefter rensades profilen och dokumenterades. Det enda kolet som påträffades kom en bit ned i ett av rösena. Detta gav en sentida datering (Ua-42779). Inga schakt grävdes inom området. Profil av A107 (RAÄ 135). Skala 1:20 10

16 Karta som visar RAÄ 136. Rösen markerade med streck är sådana som undersöktes vidare RAÄ 136 Området var 100x85 m stort och beläget inom ett mestadels öppen och gräsbevuxen moränmark. Inom området fanns 15 rösen, varav flertalet var runda 2-4 m i diameter och 0,2-0,3 m höga. Med hjälp av maskin och handarbete bortplockades stenar från fyra av rösena (A411, A458, A477, A427) så att en profil återstod. Profilen rensades och ritades. Kolprover tillvaratogs för vedartsbestämning och ett prov insändes till datering vilket resulterade i medeltid (Ua-42778). Eftersom flera av rösena låg tämligen långt ifrån varandra kan man förmoda det finns flera skeden inom området. I området runt omkring rösena grävdes 14 sökschakt varav tre mörkfärgningar framkom. Efter undersökning av dessa kunde det klargöras att de utgjordes av naturliga mörkfärgningar. Profil av A427 (RAÄ 136). Skala 1:20 11

17 Karta som visar RAÄ 137 och 138. Rösen markerade med streck är sådana som undersöktes vidare RAÄ 137 Området var 85x70 m stort och beläget i ett glest skogsbevuxet moränbundet sydsluttande moränmark. Inom området påträffades 17 runda rösen, 3-5 m i diameter och 0,2-0,4 m höga. Med hjälp av maskin och handarbete bortplockades stenar från två av rösena (A308, 330) så att en profil återstod. Profilen rensades och ritades. Två kolprover tillvaratogs från A330 för vedartsbestämning och insändes därefter till datering vilka resulterade i romersk järnålder (UA-42776, Ua- 4448). På grund av den sluttande terrängen grävdes inga schakt. RAÄ 138 Inom ett 10x10 m stort område inom sydsluttande blockrik terräng strax ovanför en våtmark fanns två röjningsrösen, 3 m i diameter och 0,3 m höga. De båda rösena inmättes. Därefter gjordes inga ytterligare åtgärder. Av allt döma har de ett sentida ursprung. 12

18 Karta som visar RAÄ 151 RAÄ 151 Inom norra delen av RAÄ 49 framkom i samband med schaktdragning fyra anläggningar innehållande rikligt med slagg, förslaggad lera och kol vilka tolkades härröra från en järnframställningsplats. Kolprov togs från en av anläggningarna (A2137), vilken var belägen under ett röjningsröse, och insändes till vedartsbestämning vilken sedermera daterades till sen bronsålder eller tidig järnålder (Ua-44447). De topografiska aspekterna samt schaktgrävningarna möjliggjorde att man kunde begränsa fornlämningsområdet till ca 20x20 m stort. 13

19 Karta som visar RAÄ 152 RAÄ 152 Inom ett ca 15x10 m stort område inom sydöstra delen av RAÄ 49 framkom i samband med schaktgrävning ett 30-tal flintavslag. I två av schakten påträffades sju anläggningar i form av härdar och sotfläckar, varav flera innehöll flintavslag. Kolprov för vedartsbestämning togs från två anläggningar (A1264, A1286) varefter de insändes för datering vilka båda gav mesolitisk tid (Ua , Ua-42771). Den begränsade ytan indikerar att platsen endast använts vid ett eller något enstaka tillfälle. 14

20 Analyser Utförda analyser utgjordes av vedarts- och 14 C-analyser. Vedartsanalyser har utförts av Vedlab i Glava (bilaga 2), 14 C-analyser av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet (bilaga 3). Vedartsanalysen möjliggjorde urval av kol med låg egenålder för datering (bilaga 2). Utifrån detta material valdes prover ut för 14 C-analys (se bilaga 3). Med hänsyn till svårigheten att finna kol från röjningsrösena daterades även sex anläggningar där kol påträffades en bit ned i själva röset men ej från bottenpartiet. Då samtliga dessa prover gav sen historisk tid redovisas inte dessa ytterligare (Ua-42772, Ua-42773, Ua-42774, Ua-42775, Ua-42777, Ua-42779). I den angivna tabellen nedan redovisas åtta utförda 14 C-dateringar tagna från säker kontext. Labnr Kontext Anläggningstyp Material 14 C-dat BP Kal. 2σ Ua A1264 (RAÄ 152) Härdrest Kol 8236 ± f Kr Ua A1286 (RAÄ 152) Sotfläck Kol 8073 ± f Kr Ua A330 (RAÄ 137) Röjningsröse Kol 1633 ± e Kr Ua A411 (RAÄ 136) Röjningsröse Kol 508 ± e Kr Ua A751 (RAÄ 49) Röjningsröse Kol 1699 ± e Kr Ua A2137 (RAÄ 151) Ugn Kol 2425 ± f Kr Ua A330 (RAÄ 137) Röjningsröse Kol 1739 ± e Kr Ua A174 (RAÄ 133) Röjningsröse Kol 1886 ± e Kr Tabell som visar gjorda 14 C-analyser Slutsats De senaste årens undersökningar av röjningsröseområden i Västra Götalands län har visat att det finns tydliga olikheter när det gäller utvecklingen av odlingslandskapet. Höglandet och inlandets karaktäristiska röjningsröseområden uppvisar en allt annat än entydig dateringsbild och representerar ett mycket långt tidsintervall från neolitikum fram till historisk tid. Dessutom varierar odlingsexpansionerna i tid mellan olika regioner. Det är i det här sammanhanget viktigt att påpeka att områdena med röjningsrösen sannolikt inte representerar ett enda odlingssystem utan kan bestå av flera olika system från olika tidsperoder. De undersökta röjningsröseområdena uppträder i ett för Sjuhäradsbygden mycket typiskt historiskt-rumsligt sammanhang. De återfinns i periferin av den historiskt kända odlingsdomänen och skall ses som ett resultat av en odlingsexpansion från ett betydligt äldre skede. Lämningarnas begränsade omfattning och den delvis mycket steniga terrängen stärker detta resonemang. Vidare saknas det även indikationer på sentida röjningar i form av väldefinierade avslutningsformer. De undersökta rösena visade att de var uppbyggda av stenar av blandade storlekar. Merparten av dem var 3-4 meter stora och 0,3-0,4 meter höga. Rösenas utseende före underökningen och den struktur som framträdde vid rensningen av dem gav ett tydligt intryck av att stenmaterialet deponerats under en och samma röjnings- eller odlingsfas. Någon iakttagbar stratigrafi kunde således inte iakttas. På grund av svårigheter med att erhålla kontextuellt tillfredsställande kolprover från rösena resulterade detta i endast fem dateringar (se tabellen ovan). Dateringarna pekar på att de stora röjningsröseområdena (RAÄ 49, 133 och 137) nyttjades under romersk järnålder vilket är helt i linje 15

21 med vad som kunde förväntas. En stor del av hittills utförda kol 14-dateringar från röjningsrösen av det här slaget i södra Västergötland har gett samma resultat och avspeglar den intensiva odlingsverksamhet, med många nyröjningar, som ägde rum under romersk järnålder. Dock visar dateringar från en nyupptäkt fornlämning i form av en järnframställningsplats (RAÄ 151) samt resultat och från tidigare undersökningar av fossil åkermark i närområdet (Johansson 2001 och 2002) att det även finns inslag av en samtidighet med den stora allmänna odlingsexpansionen under yngre bronsålder. Om man ser till huvuddelen av den fossila åkermarken i området kring Viaredsåsen råder det ingen tvekan om att de har ett förhistoriskt ursprung. Dock visar dateringar från RAÄ 136 och från undersökningar år 2000 (Johansson 2001), ett par hundra meter söder om de aktuella undersökningsområdena, att det även finns fossil åkermark som brukades under medeltid. Utsnitt från 1797 års karta med de aktuella undersökningsområdena markerade i rött. Här syns tydligt att de undersökta röjningsröseområdena var belägna på utmarken långt bort från den dåvarande bebyggelsen och odlingsmarken. De närmast kända förhistoriska boplatserna med dateringar från yngre bronsålder och romersk järnålder är belägna på sydvästra delen av Viaredsåsen och markerade med blått (dessa områden har ännu inte erhållet fornlämningsnummer från FMIS). Av allt att döma bör man betrakta detta område som boplatsområdet för de människor som skapade de undersökta röjningsröseområdena De undersökta röjningsröseområdena har sannolikt ursprungligen ingått i ett större rumsligt sammanhang. Dock har det under modern tid i området längs med Viaredsåsen, strax söder om det undersökta området, genomförts exploateringar i form av bebyggelse och vägar vilket har inneburit att de kvarvarande röjningsröseområden är betydligt färre och mindre till omfång än vad de en gång var. Eftersom det inte framkom några boplatslämningar som går att koppla till de undersökta röjningsröseområdena måsta man ställa sig frågan var de bodde. Utan tvivel bodde de i närområdet. Tidigare arkeologiska undersökningar från år 2000 och 2001 visade att det fanns boplatslämning- 16

22 ar från yngre bronsålder och romersk järnålder ett par hundra meter söder om undersökningsområdena belägna på Viaredsåsen. På grund av de topografiska aspekterna ligger det nära till hands att förmoda att det var i detta område som också var boplatsområdet för de människor som skapade de undersökta röjningsröseområdena. Detta förmodade samband visualiseras genom kartan på föregående sida. Som redan nämnts ovan kan man förutsätta att den fossila åkermarken kring Viaredsområdet ursprungligen haft en betydligt större omfattning. De undersökta röjningsröseområdena utgör endast delar en stor och omfattande fossil odlingsmiljö vars centrala delar låg längs med Viaredsåsen där också boplatserna var belägna. Mot bakgrund av de undersökta röjningsröseområdenas karaktär och omfattning bedöms inte någon ytterligare undersökning vara motiverad utan dokumentationen av de fossila åkermarkerna anses vara avslutad i och med förundersökningen. Däremot kvarstår fornlämningsskyddet för de båda nyupptäckta fornlämningarna RAÄ 151 och 152. Dock måste med hänsyn till detaljplanens utformning dessa lämningar slutundersökas. Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse museum 17

23 Referenser Hellgren, M Arkeologisk utredning inom fastigheten Viared 5:1 m fl, Borås socken, Borås kommun, Västergötland. Lödöse museum rapport 2008:10. Johansson, Leif Arkeologisk förundersökning, del av Viared 1:5 - inom industriområde. Lödöse Museum. Lödöse museum rapport 2001:6. Johansson, Leif Rapport. Arkeologisk delundersökning inom industriområdet, del av Viared 1:5. Lödöse Museum rapport 2002:4. Otryckta källor FMIS/Fornsök (Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem). 18

24 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Beslutande länsstyrelse...länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens diarienummer Datum för beslut Ansvarig organisation...västarvet/lödöse museum Västarvets diarienr...va Västarvets projektnummer Typ av undersökning/åtgärd... Förundersökning Projektledare...Mats Hellgren Fältarbetsledare...Mats Hellgren Fältpersonal...Mats Hellgren, Andreas Åhman, Johanna Lega Rapportansvarig...Mats Hellgren Uppdragsgivare... Borås stad Kostnadsansvarig... Borås stad Orsak till uppdraget... Detaljplan Län...Västra Götaland Kommun...Borås Socken...Borås Fastigheter... Viared 5:1 m fl. Fornlämningsnr...49, 133, 135, 136, 137, 138, 151, 152 Fältarbetstid april 2011 Undersökningsyta... ca m 2 Lägesangivelse... ekonomiska kartan Koordinater...X 64016Y 1322 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon väst Dokumentationshandlingar förvaras på Lödöse museum 19

25 Bilaga 1. Kartor över anläggningar RAÄ 49. Röjningsrösen. Norra delen 20

26 RAÄ 49. Röjningsrösen. Mellersta delen RAÄ 49. Röjningsrösen. Södra delen RAÄ 133. Odlingsrösen 21

27 RAÄ 135. Odlingsrösen RAÄ 136. Odlingsrösen 22

28 RAÄ 137 och 138. Odlingsrösen 23

29 RAÄ 151. Järnframställningsplats. Röjningsröset omr1646 är anlagd ovanpå A2137. Fornlämningsområdet är inte avgränsat RAÄ 152. Mesolitisk boplats. Vid rensning av anläggningarna och runtom framkom ett 30-tal flintor i form av avslag. Fornlämningsområdet är inte avgränsat 24

30 Bilaga 2. Vedartsanalyser VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1149 Vedartsanalyser på material från Västergötland, Viared Raä 49/113, 113, 133, mm. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: 25

31 Kattås 0570/ GLAVA E-post: 26

32 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västergötland, Viared Raä 49/113, 113, 133, mm. Uppdragsgivare: Johanna Lega/Lödöse museum Arbetet omfattar 19 kolprover från undersökningar av röjningsrösen, ugnar och boplatslämningar från ett större område. Dateringarna förväntas hamna i järnålder. Proverna innehåller kol från sex trädslag; björk, ek, en, gran, hassel och tall. Någon skillnad i materialet mellan röjningsrösena och boplats- och ugnslämningar verkar inte föreligga. Flera av proverna innehåller bara kol från trädslag som kan ge hög egenålder vid datering (tall, gran och ek). Provet från A 1286 innehåller ett fragment av hasselnötsskal. Ur flera prover har jag plockat ut olika material för datering eftersom jag vid analysen inte visste anläggningstyp. Ni får välja, utifrån relevans och möjlig egenålder, vilket ni vill skicka till datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat Grop 0.5g 0.5g 2 bitar Tall 2 bitar Tall 65mg 2137 Ugn 2.1g 1.8g 20 bitar Ek 19 bitar Gran 1 bit Ek 68mg Gran 19mg 2162 Ugn 5.9g 4.5g 30 bitar Ek 30 bitar Ek 32mg 1.8g 0.2g 2 bitar Ek 2 bitar Ek 72mg 2255 Nedgrävning i röjningsröse 716 Röjningsröse 2.8g 2.6g 13 bitar Gran 3 bitar Tall 10 bitar Gran 21mg Tall 35mg g 0.1g 2 bitar Tall 2 bitar Tall 55mg 1250 Röjningsröse 0.1g <0.1g 2 bitar Gran 2 bitar Gran 27mg 1262 Röjningsröse 0.2g 0.2g 8 bitar Tall 8 bitar Tall 13mg g 0.4g 7 bitar Tall 6 bitar Hasselnötsskal 1 bit 1763 Röjningsröse 1.2g 0.4g 4 bitar Gran 3 bitar Rönn/Oxel 1 bit Tall 34mg Hasselnötsskal 7mg Rönn/Oxe l 6mg Övrigt 27

33 1841 Röjningsröse 1.5g 0.2g 5 bitar En 2 bitar Gran 2 bitar Bark/näver 1 bit 1856 Röjningsröse 0.2g 0.1g 4 bitar Björk 2 bitar En 6mg Björk 8mg Gran 2 bitar 1858 Röjningsröse 1.8g 0.2g 4 bitar Gran 4 bitar Gran 10mg 1911 Röjningsröse 0.3g 0.3g 9 bitar Gran 9 bitar Gran 18mg 1913 Röjningsröse 0.2g <0.1g 8 bitar En 2 bitar Tall 3 bitar Bark/Näver 3 bitar En 11mg 1915 Röjningsröse 0.7g 0.2g 8 bitar Gran 8 bitar Gran 6mg 1917 Röjningsröse 1.4g 1.3g 20 bitar Gran 20 bitar Gran 140mg 2264 Röjningsröse 1.9g 1.7g 18 bitar Tall 18 bitar Tall 178mg 2266 Röjningsröse 0.1g 0.1g 7 bitar Björk 5 bitar Tall 2 bitar Björk 26mg Tall 9mg Erik Danielsson/VEDLAB 28

34 De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek En Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Juniperus communis Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande år 2000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Anspråkslös, gärna soliga växtplatser Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Hassel Tall Corylus avellana Pinus silvestris 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Veden seg och motståndskraftig mot röta. Stängselstolpar, kärl Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Den aromatiska veden har använts till rökning av kött och fisk. Den höga åldern uppnås bara i undantagsfall. Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Vanligt träd på lövängar Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 29

35 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1252 Vedartsanalyser på material från Västergötland, Borås sn. Raä 49, 133, 135, 137 och 151 samt Tranemo sn. Tranemo sn. Raä 537, 539, 540 och 541. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post: 30

36 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västergötland, Borås sn. Raä 49, 133, 135, 137 och 151 samt Tranemo sn. Tranemo sn. Raä 537, 539, 540 och 541. Uppdragsgivare: Mats Hellgren/Lödöse Museum Arbetet omfattar nio kolprov från röjningsröseområden och en järnframställningsplats. Proverna innehåller kol från ask, asp, björk, Ek och tall. Provet från A 1150 innehåller också ett förkolnat hasselnötsskal. Proverna med ek och tall kan ge högre egenålder vid datering. Analysresultat Anl. Raä. Anläggningstyp 1250 Borås raä Borås raä Borås raä Borås raä Borås raä Tranemo raä Tranemo raä Tranemo raä Tranemo raä 541 Röjningsröseområde Röjningsröseområde Röjningsröseområde Röjningsröseområde Järnframställningsplats Röjningsröseområde Röjningsröseområde Röjningsröseområde Röjningsröseområde Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. <0,1g <0,1g 1 bit Asp 1 bit Asp 23mg 0,6g 0,5g 4 bitar Tall 4 bitar Tall 21mg <0.1g <0,1g Inget analyserbart - - 0,4g 0,1g 1 bit Björk 1 bit Björk 7mg 0,4g 0,4g 3 bitar Asp 3 bitar Asp 31mg 0,7g 0,1g 1 bit Ek 1 bit Ek 10mg 0,5g 0,5g 2 bitar Ask 2 bitar Ask 32mg <0,1g <0,1g 1 bit Ek 1 bit Ek 41mg <0,1g <0,1g 3 bitar Björk 2 bitar Hasselnötsskal 1 bit Hasselnötsskal 14mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com 31

37 De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Ask Fraxinus 250 år Näringsrik jord, solig växtplats. excelsior Asp Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Hassel Tall Populus tremula Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Corylus avellana Pinus silvestris Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Hård, elastisk och seg. Hjulaxlar, redskap Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Viktigt för lövtäckt. Yggdrasil var en ask. Mycket folktro knutet till asken. För lövtäckt och barkbröd. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Vanligt träd på lövängar Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 32

38 Bilaga 3. C14-dateringar RAÄ 152, A1264. Härd. RAÄ 152, A1286. Sotfläck. RAÄ 49, A2137. Röjningsröse. Provet togs 0,15 m ned i röset. 33

39 RAÄ 133, A207. Röjningsröse. Provet togs 0,2 m ned i röset. RAÄ 133, A174. Röjningsröse. Provet togs 0,2 m ned i röset. RAÄ 137, A308. Röjningsröse. Provet togs 0,25 m ned i röset. 34

40 RAÄ 137, A330(1). Röjningsröse. RAÄ 49, A751. Röjningsröse. Provet togs 0,2 m ned i röset. RAÄ 136, A411. Röjningsröse. 35

41 RAÄ 135, A122. Röjningsröse. Provet togs 0,2 m ned i röset. RAÄ 49, A751. Röjningsröse. RAÄ 133, A174 (2). Röjningsröse. Kolprovet togs 0,05 m ned i alven. 36

42 RAÄ 151, A2137. Ugn. RAÄ 137, A330(2). Röjningsröse. RAÄ 133, A174. Röjningsröse. 37

43 Bilaga 4. Anläggningsbeskrivningar RAÄ ANL TYP STORLEK I M 133 omr145 Röse 3x3 133 omr153 Röse 3x3 133 omr160 Röse 3x3 133 omr167 Röse 3x3 133 omr174 Röse 4x4 133 omr180 Röse 4x4 133 omr185 Röse 4x4 133 omr193 Röse 4x4 133 omr200 Röse 5x4 133 omr207 Röse 3x3 133 omr213 Röse 3x3 133 omr219 Röse 4x3 133 omr225 Röse 3x3 133 omr230 Röse 3x3 133 omr236 Röse 3x2 133 omr242 Röse 4x4 133 omr248 Röse 3x3 133 omr254 Röse 4x4 133 omr260 Röse 6x5 133 omr268 Röse 4x3 133 omr274 Röse 3x3 133 omr279 Röse 3x3 133 omr284 Röse 3x3 133 omr289 Röse 3x3 135 omr100 Röse 5x4 135 omr107 Röse 7x6 135 omr116 Röse 5x5 135 omr122 Röse 4x3 135 omr128 Röse 3x3 136 omr411 Röse 2x2 136 omr420 Röse 2x2 136 omr427 Röse 2x2 136 omr435 Röse 3x3 136 omr443 Röse 4x4 136 omr452 Röse 2x2 136 omr458 Röse 3x3 136 omr465 Röse 3x3 136 omr471 Röse 2x2 136 omr477 Röse 4x3 136 omr484 Röse 4x2 136 omr491 Röse 2x2 136 omr498 Röse 3x3 136 omr506 Röse 2x2 136 omr512 Röse 4x4 136 omr1874 Röse 2x2 137 omr295 Röse 3x2 137 omr301 Röse 3x3 137 omr308 Röse 3x3 137 omr315 Röse 3x3 137 omr320 Röse 3x2 137 omr325 Röse 2x2 38

44 137 omr330 Röse 3x3 137 omr336 Röse 2x2 137 omr342 Röse 3x3 137 omr348 Röse 2x2 137 omr353 Röse 3x3 137 omr373 Röse 3x3 137 omr380 Röse 3x3 137 omr388 Röse 3x2 137 omr393 Röse 2x2 137 omr399 Röse 3x2 137 omr404 Röse 5x4 138 omr359 Röse 3x3 138 omr366 Röse 3x3 151 Anl2137 Ugn 1,1x0, Anl2145 Ugn 0,64x0,5 151 Anl2155 Ugn 0,6x0, Anl2162 Ugn 1,8x0,9 152 Anl1264 Härd 0,56x0, Anl1276 Sotfläck 0,56x0, Anl1286 Sotfläck 0,9x0,6 152 Anl1300 Sotfläck 0,5x0, Anl1309 Sotfläck 0,540, Anl1317 Sotfläck 0,43x0,2 152 Anl1323 Sotfläck 0,44x0,27 49 omr523 Röse 2x2 49 omr534 Röse 5x5 49 omr552 Röse 3x2 49 omr564 Röse 3x3 49 omr570 Röse 2x2 49 omr577 Röse 3x3 49 omr585 Röse 3x3 49 omr597 Röse 3x3 49 omr610 Röse 3x3 49 omr620 Röse 6x6 49 omr635 Röse 4x4 49 omr644 Röse 2x2 49 omr652 Röse 2x2 49 omr662 Röse 4x4 49 omr674 Röse 3x2 49 omr685 Röse 3x3 49 omr695 Röse 4x4 49 omr707 Röse 3x3 49 omr716 Röse 5x5 49 omr732 Röse 5x5 49 omr743 Röse 3x3 49 omr751 Röse 4x3 49 omr761 Röse 3x3 49 omr773 Röse 3x3 49 omr782 Röse 2x2 49 omr788 Röse 5x5 49 omr801 Röse 2x2 49 omr811 Röse 3x3 49 omr819 Röse 3x3 49 omr830 Röse 3x3 49 omr838 Röse 3x3 39

45 49 omr848 Röse 3x3 49 omr859 Röse 4x4 49 omr876 Röse 4x4 49 omr889 Röse 2x2 49 omr899 Röse 4x3 49 omr911 Röse 3x3 49 omr920 Röse 4x4 49 omr932 Röse 3x3 49 omr942 Röse 4x4 49 omr955 Röse 2x2 49 omr962 Röse 4x4 49 omr972 Röse 2x2 49 omr980 Röse 3x3 49 omr990 Röse 3x3 49 omr1001 Röse 5x5 49 omr1034 Röse 2x2 49 omr1038 Röse 3x3 49 omr1047 Röse 3x3 49 omr1055 Röse 3x3 49 omr1064 Röse 3x3 49 omr1075 Röse 4x3 49 omr1084 Röse 2x2 49 omr1090 Röse 3x3 49 omr1114 Röse 4x4 49 omr1122 Röse 3x3 49 omr1128 Röse 2x2 49 omr1134 Röse 2x2 49 omr1141 Röse 2x2 49 omr1153 Röse 3x2 49 omr1164 Röse 2x2 49 omr1172 Röse 3x3 49 omr1182 Röse 2x2 49 omr1194 Röse 4x4 49 omr1206 Röse 2x2 49 omr1214 Röse 4x4 49 omr1224 Röse 3x3 49 omr1340 Röse 3x3 49 omr1359 Röse 3x3 49 omr1366 Röse 4x4 49 omr1383 Röse 2x2 49 omr1392 Röse 2x2 49 omr1398 Röse 3x3 49 omr1405 Röse 2x2 49 omr1412 Röse 2x2 49 omr1419 Röse 2x2 49 omr1425 Röse 3x3 49 omr1432 Röse 3x3 49 omr1441 Röse 3x3 49 omr1448 Röse 4x4 49 omr1456 Röse 4x4 49 omr1463 Röse 4x4 49 omr1469 Röse 4x4 49 omr1477 Röse 3x3 49 omr1486 Röse 4x4 49 omr1494 Röse 4x4 40

46 49 omr1502 Röse 3x3 49 omr1509 Röse 3x3 49 omr1525 Röse 2x2 49 omr1532 Röse 2x2 49 omr1540 Röse 2x2 49 omr1547 Röse 3x3 49 omr1557 Röse 3x3 49 omr1556 Röse 3x3 49 omr1574 Röse 3x3 49 omr1582 Röse 3x3 49 omr1591 Röse 3x3 49 omr1627 Röse 4x4 49 omr1637 Röse 3x3 49 omr1646 Röse 3x3 49 omr1655 Röse 3x3 49 omr1664 Röse 3x3 49 omr1679 Röse 3x3 49 omr1685 Röse 3x3 49 omr1693 Röse 2x3 49 omr1702 Röse 2x2 49 omr1725 Röse 3x3 49 omr1733 Röse 4x4 49 omr1742 Röse 3x3 49 omr1747 Röse 3x3 49 omr1753 Röse 2x2 49 omr1923 Röse 3x3 49 omr1930 Röse 3x3 49 omr1940 Röse 3x3 49 omr1950 Röse 3x3 49 omr1957 Röse 5x5 49 omr1967 Röse 5x5 49 omr1980 Röse 2x2 49 omr1988 Röse 2x2 49 omr1995 Röse 2x2 49 omr2003 Röse 6x6 49 omr2015 Röse 5x5 49 omr2026 Röse 6x6 49 omr2035 Röse 2x2 49 omr2042 Röse 3x3 49 omr2050 Röse 2x2 49 omr2056 Röse 2x2 49 omr2063 Röse 2x2 49 omr2070 Röse 4x4 49 omr2077 Röse 4x4 49 omr2085 Röse 4x4 49 omr2094 Röse 5x5 49 omr2106 Röse 3x3 49 omr2114 Röse 4x4 49 omr2122 Röse 2x2 49 omr2129 Röse 2x2 41

47 Titel 20xx Färdigställda rapporter :1 Arkeologiska undersökningsresultat från Vitteneboplatsen, RAÄ Norra Björke 57, Trollhättans kommun, Västergötland. Anders Berglund, Tina Fors 2013:2 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Tranemo 537:1, 539, 540, 541 och 543. Tranemo kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:3 Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornlämning invid Slumpån. Lilla Edets kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:4 Upptäckten av en medeltida gårdslämning. Arkeologisk efterundersökning av fyndplats inom fastigheten Velanda 1:1, Gärdhem socken, Trollhättan kommun, Västergötland. Mats Hellgren 2013:5 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Borås 49, 113, 133, 135, 136, 137, 138, Borås kommun, Västergötland. Mats Hellgren 42

48 Titel 20xx 43