Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornlämning invid Slumpån.

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornlämning invid Slumpån. Arkeologisk förundersökning Inom fastigheten Ballsered 1:17 Åsbräcka socken, Lilla Edets kommun Pernilla Morner Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2013:3 1

2 2

3 Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornlämning invid Slumpån. Åsbräcka socken, Lilla Edets kommun, Västergötland. Lödöse museum Rapport 2013:3 3

4 Grafisk form och Layout Pernilla Morner Omslagsbilder: arbetsbilder. Foton är tagna av Pernilla Morner. Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Museivägen 1, Lödöse Vänersborg Telefon Mobil E-post Hemsida 4

5 Innehåll Sammanfattning.9 Bakgrund.9 Syfte och metod...11 Förutsättningar och resultat 11 Vedart och C-prover...13 Slutsatser..14 Bilagor 16 Bilaga 1. Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga 2. Kartor Bilaga 3. Anläggningstabell Bilaga 4. Vedartsanalys...22 Bilaga 5. C-14 analys...27 Bilaga 6. Rapportlista

6 Figur 1. Karta över Västra Götalands län med den aktuella platsen markerad med en röd ring. 6

7 Figur 2. Karta över Lilla Edets kommun med platsen för den aktuella undersökningen markerad med en röd punkt. 7

8 Figur 3. Karta som visar platsen för den aktuella förundersökningen samt omgivande kända fornlämningar. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:

9 Sammanfattning Västarvet kulturmiljö/lödöse museum har på uppdrag av Trafikverket och enligt beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (dnr ) utfört en arkeologisk förundersökning. Förundersökningen skedde invid Rv 45 vid Slumpån/Torpabron i Åsbräcka socken, Lilla Edets kommun. Ärendet förorsakades av att exploatören i samband med schaktningsarbete inför brobyggnation stötte på mörkfärgningar i marken som man misstänkte kunde utgöra lämningar efter äldre verksamheter. Vid förundersökningen påträffades sammanlagt 27 anläggningar i form av stenskodda stolphål och gropar. Dateringar av träkol från ett par av stolphålen visade att dessa härrör från yngre järnålder. Stolphålen tolkades utgöra rester av en avgränsning, möjligen en inhängnad fäfålla, alternativt en huslämning. Groparna bedömdes vara recenta. Undersökningen har bekostats med medel från Riksantikvarieämbetet. Arbetet i fält genomfördes av Pernilla Morner och Mats Hellgren under två dagar i början av december Bakgrund Med anledning av ombyggnationer av Rv 45 i Lilla Edets kommun finns planer på att Torpabron över Slumpån norr om Lilla Edet skall ersättas av en ny bro. Eftersom markunderlaget i området består av lera finns vid ån risk för skred och marken skulle därför avschaktas i stabilitetsförbättrande syfte. I samband med dessa markarbeten påträffades inom ett åkermarksparti strax söder om Slumpån och väster om Rv 45 ett antal mörkfärgningar under matjordslagret. En arkeolog från Lödöse museum tillkallades för att göra en okulär besiktning på platsen och konstaterade förekomsten av ett tiotal synliga lämningar bestående av sotiga mörkfärgningar samt grop- och stolphålsliknande anläggningar. Flera av lämningarna bedömdes vara av möjlig förhistorisk karaktär, medan några misstänktes vara recenta. Vid handrensning av ytan på en av de gropliknande lämningarna påträffades lite järnslagg, bränt ben, bränd lera, kol och enstaka skärvig sten. Eftersom det inte gick att utesluta att vissa av lämningarna var av förhistoriskt ursprung, beslutade Länsstyrelsen att en förundersökning omgående skulle komma till stånd. Alla markarbeten på platsen avstannade därför i väntan på att förundersökningen skulle genomföras. Figur 4. Foton som visar det aktuella undersökningsområdet mot nordväst. 9

10 Figur 5. Karta som visar en översikt över undersökningsområdet. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:

11 Syfte och metod Förundersökningens syfte var att klarlägga den nyupptäckta fornlämningens status, art, innehåll och utbredning. Eftersom det pågående arbetsföretaget hade avbrutits i väntan på förundersökningens genomförande, var Länsstyrelsens direktiv att samtliga påträffade lämningar inom förundersökningens ram skulle undersökas, dokumenteras och grävas bort. Förundersökningen genomfördes dels som en sökschaktsgrävning, dels i form av maskin- och handrensning av tidigare avbanade ytor. Detta innebar att kvarvarande gräsyta och det översta jordskiktet grävdes bort med hjälp av en grävmaskin försedd med planskopa. Syftet var att frilägga och rensa fram alven för att söka efter eventuella bevarade lämningar och fynd inom det aktuella undersökningsområdet. Maskingrävningen varierades med rensning av jordlagren med hjälp av olika handredskap. Läget för schakt och lämningar har dokumenterats genom digital inmätning med GPS-utrustning kopplad till nätverks-rtk. Flertalet påträffade anläggningar undersöktes för att fastställa deras art och fornlämningsstatus. Sektionsritningar av ett urval av undersökta anläggningar har gjorts på arkivbeständig ritfilm. Från enstaka lämningar har träkolsprover samlats in för vedartsbestämning och datering med C14 analys. Dokumentationen har kompletterats genom digitala fotografier och manuella beskrivningar. Alla foton som förekommer i rapporten har tagits av Pernilla Morner, förutom fotot på omslagets baksida som har tagits av Mats Hellgren. Förutsättningar och resultat Inom det aktuella undersökningsområdet hade matjordslagret i samband med Trafikverkets markarbeten delvis banats av och hopats i en långsträckt dumphög. Genom området hade en grusväg anlagts och på båda sidor om denna fanns ytor där leran hade bortschaktats till ett djup av upp till ca 2 meter. De anläggningar som upptäcktes vid den okulära besiktningen var belägna precis under och i övergången mellan matjordslagret och leran. Vid förundersökningen grävdes åtta schakt på ytor där stubbåkern ännu låg kvar i syfte att frilägga eventuella under markytan dolda lämningar. De grävda schakten var mellan 4 och 36 meter långa och 1,5 meter breda vilket motsvarade en yta av 164 kvadratmeter. Dessutom ytrensades med hjälp av grävmaskin och handrensning vissa partier av den redan avbanade ytan. Inom dessa ytor framrensades och undersöktes alla påträffade anläggningar. Vid förundersökningen påträffades 27 anläggningar i form av stenskodda stolphål och gropar. Några ytterligare lämningar i form av gropar och sotfläckar avfärdades omgående då de bedömdes utgöra recenta företeelser. Dessa mättes inte in. Övriga anläggningar undersöktes, dokumenterades och grävdes bort. De påträffade anläggningarna beskrivs i följande text. Anläggningar I två av schakten samt inom den redan avbanade ytan hittades sammanlagt 27 anläggningar i form av 5 gropar och 22 stolphål. Nedan följer en närmare redogörelse för de påträffade lämningarna. 11

12 Gropar Fyra av groparna var belägna i den norra delen av förundersökningsområdet. Dessa hade en oval till rund form i plan och var och mellan 1,3 och 2,5 meter stora. Fyllningen utgjordes av mörkbrun humös lerig silt med inslag av kolstänk och skärvig sten. Vid undersökning av två av groplämningarna (A 1050 och A 1122) påträffades förutom lite bränt ben, förslaggad lera och enstaka skärvig sten även recent material bestående av spik, tegel och slagg. Dessa anläggningar bedöms utgöra skräpgropar som härrör från historisk gårdsverksamhet. En grop (A 1159) skilde sig dock från de övriga. Gropen som var belägen i anslutning till ett stolphål i södra delen av förundersökningsområdet var betydligt mindre, grundare och hade en fyllning av sotig gråbrun siltig lera. Gropens funktion är okänd. Figur 6. Foto som visar två av groplämningarna. Figur 7. Foto som visar tre stolphål: A 1041, A1010 och A Stolphål Stolphålen var mellan ca 0,2 och 0,4 meter i diameter och övervägande av ålderdomlig karaktär. De allra flesta stolphål var stenskodda och hade en fyllning av mörkgråbrun lerig silt. Två av anläggningarna (A 1206 och A 1472) hade en matjordsliknande fyllning. I en av dessa (A 1206) påträffades en skärva sentida fönsterglas, vilket för övrigt visar att skicket att anlägga stenskodda stolphål har förekommit i området ända in i sen tid. Övriga stolphål var fyndtomma. Den omgivande alven bestod uteslutande av lera. Flertalet stolphål låg samlade i två grupper i förundersökningsområdets mellersta del, åtskilda av grusvägen och den djupschaktade ytan. Anläggningarna låg i två närmast parallella rader med cirka tre meters mellanrum (se figur 5). Stolphålens placering i dessa parallella rader var snett och vint samtidigt som de i djup och storlek var inbördes mycket olika. Några gav intryck av att utgöra omstolpningar. Stolphålens ålder var i fält mycket svårbedömd eftersom det vid undersökningstillfället inte framkom några daterbara fynd eller annat som kunde avslöja något om lämningarnas tidsan- 12

13 knytning. På grund av det leriga markunderlaget tolkades anläggningarna trots deras ålderdomliga karaktär som sannolikt relativt sentida. Dock visade de dateringsanalyser som senare gjordes av träkol från några av stolphålen att det trots allt rörde sig om förhistoriska lämningar. Vedart och C-prover Vid undersökningen samlades tre träkolsprover in, samtliga från stolphålslämningar (A1000, 1031, 1338). Alla tre skickades till Erik Danielsson på Vedlab för en vedartsbestämning. Proverna från två av anläggningarna innehöll kol från al och ask, medan provet från den tredje anläggningen inte innehöll något analyserbart material. Kolet i proverna härstammade troligen inte från själva stolparna utan är rester från eldstäder i närheten (Vedlab rapport 1307). För datering med 14 C-analys skickades tre prover till Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Provmaterialet bestod av träkol av ask från A1000 (Ua ) samt träkol av al från A1338 (Ua-46022). Dateringen av båda stolphålen gav en samstämmig tidsangivelse nämligen vendeltid. Labnr Ark kontext 14 C-ålder 1 Sigma 2 Sigma Ua A ±31 BP AD AD Ua A ±41 BP AD AD Figur 8. Tabell över 14C-analyser. Figur 9. Foto som visar framrensningen av stolphålsanläggningar i förundersökningsområdets norra del. 13

14 Slutsatser Resultatet av förundersökningen visar att det inom undersökningsområdet fanns lämningar från blandade tidsperioder, såväl från förhistorisk tid som från historisk tid. De recenta lämningar i form av skräpgropar som påträffades inom området har troligtvis ett samband med den mindre gård som i slutet av 1800-talet var belägen strax söder om undersökningsområdet (se häradskartan, bilaga 2). Att finna förhistoriska boplatslämningar på en plats med lerigt markunderlag är överraskande, eftersom sådana markområden har varit mycket ogynnsamma för bosättningsändamål under förhistorisk tid och därför vanligen inte har tagits i bruk förrän under historisk tid. De omfattande störningarna på platsen, det ogynnsama markunderlaget, förekomsten av spår från recent verksamhet, den påtagliga frånvaron av förhistoriskt fyndmaterial samt stolphålens inbördes vitt skilda karaktär var faktorer som tillsammans gjorde att lämningen i fält upplevdes som svårbedömd. Det preliminära antagandet var därför att den påträffade stolphålskonstruktionen utgjorde rester av någon slags avgränsning från historisk tid. Möjligen kunde det röra sig om rester av en inhängnad fäfålla som fört tamboskap från en gård vidare mot betesmark och dricksvatten nere vid den intilliggande ån. Om denna teori är riktig bör det sannolikt ha funnits fler stolphål inom det bortschaktade området vilka förbundit de båda grupperna av stolphål. Dateringsanalyser av träkol från några av stolphålen visade att dessa konstruktioner härrör från yngre järnålder, närmare bestämt vendeltid. Dateringsresultatet var både oväntat och överraskande, dels med anledning av att lämningarna visade sig vara förhistoriska men också för att vendeltid är en ovanlig tidsperiod i sammanhanget. En sekundär och alternativ tolkning är att stolphålen hör samman med en huslämning. Den vanligaste byggnadstypen under järnålder utgjordes av treskeppiga långhus där taket bars upp av två parallella stolprader. Även väggarna bars ofta upp av någon form av stolpkonstruktion (Norrman 2005). Som tidigare nämnts var de stolphål som påträffades vid förundersökningen belägna i närmast parallella rader. Flertalet stolphål var stenskodda med dimensioner på ungefär 0,25 0,4 meter i diameter, kraftiga nog att utgöra takbärande stolpar. Vissa av stolphålen i den nordöstra delen av undersökningsområdet var till synes placerade i par med en bockbredd på mellan 2,0 och 3,0 meter. De stolphål som ingick i konstruktionen men som var av mindre dimensioner kan möjligen utgöra rester av rumsavskiljande stolpar. Inga spår av väggstolpar, väggrännor, bränd lera från lerklining eller annat fyndmaterial kunde iakttas på platsen. Detta skulle dock möjligen kunna förklaras med bortodling eller med det faktum att matjorden redan hade schaktats bort under det föregående markarbetet och att eventuella fyndförande lager och grundare anläggningar kan ha försvunnit. Det leriga markunderlaget på platsen talar dock emot tolkningen att det skulle röra sig om en huslämning och istället för att anläggningarna kan vara rester efter en hägnad. Om de påträffade lämningarna utgör spår av huskonstruktioner eller avgränsningar såsom en fägata finns en möjlighet att dessa ingår i ett gårdskomplex med flera tillhörande byggnader. Bebyggelsen kan i så fall tänkas ha varit koncentrerad kring det något förhöjda åkermarkspartiet strax sydväst om undersökningsområdet samt i den flacka sluttningen ner mot ån. Vid förundersökningen grävdes ett antal sökschakt på den sydvästra sidan av dumphögen. I det schakt som var beläget längst åt sydväst framkom två anläggningar av förhistorisk karaktär i form av en grop och ett stolphål. Det är möjligt att det kan finnas fler lämningar efter förhistorisk verksamhet i anslutning till dessa vilket bör beaktas vid eventuella framtida markingrepp i närområdet. 14

15 Den påträffade lämningen har bedömts utgöra en fast fornlämning och har anmälts till FMIS. Observera att fornlämningen i och med förundersökningen kan betraktas som undersökt och borttagen inom den exploaterade delen. Västarvet kulturmiljö/lödöse museum

16 Figur 10. Karta som visar grävda schakt och påträffade anläggningar. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:

17 Referenser Tryckta källor Norrman, Maria Boplatsen vid Österhög. Arkeologiska möten utmed väg 26. Borglunda - Skövde. Otryckta källor FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem. Lantmäteriets digitala fastighetskarta. Figurförteckning Figur 1. Karta över Västra Götalands län med den aktuella platsen markerad med en röd ring. Figur 2. Karta över Lilla Edets kommun med platsen för den aktuella undersökningen markerad med en röd punkt. Figur 3. Karta som visar platsen för den aktuella förundersökningen samt omgivande kända fornlämningar. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1: Figur 4. Foton som visar det aktuella undersökningsområdet mot nordväst. Figur 5. Karta som visar en översikt över undersökningsområdet. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1: Figur 6. Foto som visar två av groplämningarna. Figur 7. Foto som visar tre stolphål: A 1041, A1010 och A Figur 8. Tabell över 14C-analyser. Figur 9. Foto som visar framschaktningen av stolphålsanläggningar i förundersökningsområdets norra del. Figur 10. Karta som visar grävda schakt och påträffade anläggningar. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:320. Bilagor Bilaga 1. Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga 2. Schakt- och anläggningsplaner Bilaga 3. Anläggningstabell Bilaga 4. Vedartsanalys Bilaga 5. C-14 analys Bilaga 6. Färdigställda rapporter 17

18 Bilaga 1. Tekniska och administrativa uppgifter Beslutande länsstyrelse... Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens diarienummer Datum för beslut Ansvarig organisation... Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Västarvets projektnummer Västarvets diarienummer Typ av undersökning/åtgärd... Arkeologisk förundersökning Projektledare... Mats Hellgren Fältansvarig... Mats Hellgren Rapportansvarig... Pernilla Morner Uppdragsgivare... Trafikverket Kostnadsansvarig... Riksantikvarieämbetet Orsak till uppdraget... Markarbeten Län... Västra Götaland Kommun... Lilla Edets kommun Socken... Åsbräcka Fastigheter... Ballsered 1:17 Fältarbetstid timmar Antal arbetsdagar i fält... 2 dagar Schaktyta... ca164 m 2 18

19 Bilaga 2. Schakt- och anläggningsplaner Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:

20 Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:

21 Storskifteskarta över Ballsered från 1776 med undersökningsområdet ungefärligt markerat med en röd streckad linje. Lantmäteriets digitala kartor. Utsnitt ur den så kallade häradskartan från 1890-talet. Undersökningsområdet är ungefärligt markerat med en röd streckad linje. På kartan kan man se att det i slutet av 1800-talet låg en mindre gård strax söder om undersökningsområdet. Troligen härrör de skräpgropar som påträffades inom området från denna gårds verksamheter. Lantmäteriets digitala kartor. 21

22 Bilaga 3. Anläggningstabell Anläggningar Slumpån Obj id Typ Storlek Djup Fyllning Kommentar Sektion anl 1000 stolphål 0,32 i diam 0,10 mörkgråbrun siltig lera, inslag av grågul lera anl 1010 stolphål 0,38 i diam 0,15 mörkgråbrun siltig lera stenskott, helt stenfyllt anl 1021 stolphål 0,38 i diam 0,20 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1031 stolphål 0,28 i diam 0,15 mörkgråbrun siltig lera varvig enstaka sten anl 1041 stolphål 0,25 i diam 0,14 mörkgråbrun siltig lera enstaka sten anl 1050 anl 1073 anl 1096 grop grop grop mörkbrun humös lerig enstaka sten, bränt ben, spik, silt tegel, slagg mörkbrun humös lerig silt liknar 1050 mörkbrun humös lerig silt liknar 1050 anl 1122 grop mörkbrun humös lerig silt likn 1050, bränt ben, förslaggad lera anl 1147 stolphål 0,36 i diam 0,28 gråbrun siltig lera stenskott, smulig sten anl 1159 grop 0,1 sotig siltig lera anl 1206 stolphål 0,3 i diam 0,2 mörkbrun humös jord fönsterglas anl 1338 stolphål 0,43x0,37 0,18 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1349 stolphål 0,25 i diam 0,12 mörkgråbrun siltig lera anl 1359 stolphål 0,4x0,3 0,13 mörkgråbrun siltig lera enstaka sten anl 1371 stolphål 0,37 i diam 0,25 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1383 stolphål 0,30 i diam 0,12 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1394 stolphål 0,26 i diam 0,1 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1404 stolphål 0,4 i diam 0,18 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1416 stolphål 0,4 i diam 0,08 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1428 stolphål 0,16 i diam 0,08 mörkgråbrun siltig lera stenskott anl 1436 stolphål 0,30 i diam 0,06 mörkgråbrun siltig lera anl 1446 stolphål 0,32 i diam 0,05 mörkgråbrun siltig lera anl 1455 stolphål 0,34 i diam 0,1 mörkgråbrun siltig lera anl 1465 stolphål 0,2 i diam 0,06 mörkgråbrun siltig lera anl 1472 stolphål 0,4 i diam 0,1 mörkgråbrun siltig lera matjordskaraktär anl 1483 stolphål 0,22 i diam 0,1 mörkgråbrun siltig lera 22

23 Bilaga 4. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1307 Vedartsanalyser på material från Västergötland, Åsbräcka sn. Slumpån. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E post: vedlab@telia.com 23

24 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västergötland, Åsbräcka sn. Slumpån, Långared sn. Raä2 och Dalstorp sn. Raä 79:6. Uppdragsgivare: Pernilla Morner/Lödöse Museum Arbetet omfattar 12 kolprov från tre olika undersökningar i Västergötland. Av de tre proverna från Slumpån innehåller det ena provet inte något analyserbart material. Troligtvis går det ändå att datera provet. De två andra innehåller kol från al och ask. Kolet i proverna härstammar antagligen inte från stolparna utan är rester från eldstäder i närheten. Proverna kan dateras utan risk för hög egenålder. Analysresultat Åsbräcka sn. Ballsered 1:17, Slumpån. Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C dat Stolphål 0,4g 0,4g 2 bitar Ask 2 bitar Ask 2mg 1031 Stolphål 4,0g Inget analyserbart 1338 Stolphål 3,8g 3,8g 2 bitar Al 2 bitar Al 43mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E post: vedlab@telia.com 24

25 De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Al Alnus sp. 120 år Klibbalen är starkt knuten till Gråal Alnus incana vattendrag. Gråalen är mer Klibbal Alnus glutinosa anpassningsbar Ask Asp Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Hassel Fraxinus excelsior Populus tremula Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Corylus avellana Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 250 år Näringsrik jord, solig växtplats. 120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog Lind Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig. Salix Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller Stort släkte jordmån. De flesta arter är med sälgar, dock ljusälskande pilar och viden Tall Pinus silvestris Tibast Vaccinum Blåbär Lingon Odon Daphne mezéreum Vaccinum myrtillus Vaccinum vitis idaea Vaccinum Uliginosum 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Fuktig näringsrik mark, gärna kalkhaltig och stenig, mulljord. Alla tre arterna trivs på mager mark. Lingon på torr och odon på fuktig mark, myrar och stränder Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Hård, elastisk och seg. Hjulaxlar, redskap Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Lätt och mjuk ved. Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Viktigt för lövtäckt. Yggdrasil var en ask. Mycket folktro knutet till asken. För lövtäckt och barkbröd. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000 års ekar men de är sällan över 500 år. Vanligt träd på lövängar Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep Barken har använts till garvning. Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C vitaminerna. Även som kreatursfoder Hela växten är mycket giftig. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 25

26 Bilaga 5. C-14 analys 26

27 Analysresultat A AD. Analysresultat A AD. 27

28 Bilaga 6. Färdigställda rapporter :1 Arkeologisk forskningsundersökning gällande RAÄ Norra Björke 57, Trollhättans kommun, Västergötland. Anders Berglund, Tina Fors 2013:2 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Tranemo 537:1, 539, 540, 541 och 543. Tranemo kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:3 Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornlämning invid Slumpån. Lilla Edets kommun, Västergötland. Pernilla Morner 28

29 29

30 30

31 31

32 32