Boplatslämningar i Östra Ingared, Alingsås

Transkript

1 Boplatslämningar i Östra Ingared, Alingsås Arkeologisk förundersökning av RAÄ Hemsjö Fastigheten Ingared 5:1 m.fl. i Alingsås kommun Västra Götalands län Pernilla Morner Åhman Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2014:27 1

2 2

3 Boplatslämningar i Östra Ingared, Alingsås RAÄ Hemsjö Arkeologisk förundersökning Lödöse museum Rapport 2014:27 3

4 Författare Pernilla Morner Grafisk form och Layout Omslagsbild Fotot visar två härdar som just schaktats fram invid RAÄ 287. Foto taget av Pernilla Morner Åhman. Västarvet/Lödöse museum Museivägen Lödöse Telefon Mobil Fax E-post pernilla.morner@vgregion.se Hemsida 4

5 Innehåll Sammanfattning... 8 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Topografi och fornlämningsbild Syfte och metod... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultat Område A... Fel! Bokmärket är inte definierat. Område B... Fel! Bokmärket är inte definierat. Område C... Fel! Bokmärket är inte definierat. RAÄ Fel! Bokmärket är inte definierat. Slutsats... Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenser Otryckta källor Figurförteckning Bilagor

6 Figur 1. Karta med utredningsområdet markerat. 6

7 Figur 2. Kommunkarta med utredningsområdet markerat. 7

8 Sammanfattning Med anledning av en planerad detaljplan har Västarvet kulturmiljö/lödöse museum utfört en arkeologisk förundersökning av fornlämningarna RAÄ Hemsjö i Hemsjö socken och Alingsås kommun. Fornlämningarna utgörs av boplatser, röjningsrösen och gravar belägna på en bergsrygg invid och i hagmark. I de 30-tal förundersökningsschakt som grävdes med hjälp av maskin påträffades totalt ett 30-tal anläggningar av förhistorisk karaktär. De fynd som framkom utgjordes av sammanlagt 6 fragment förhistorisk keramik. Gällande RAÄ Hemsjö 283 (boplats), RAÄ Hemsjö 284 och 285 (röjningsrösen), RAÄ Hemsjö 286 och 288 (stensättningar) samt RAÄ Hemsjö 287 (boplats) genomfördes förundersökningen i avgränsande syfte, medan RAÄ Hemsjö 289 (boplats) förundersöktes i sin helhet. Förundersökningen av RAÄ Hemsjö och 288 resulterade i att dessa avgränsades gentemot planområdet i väst och sydväst. I övriga väderstreck kan fornlämningsområdet avgränsas av omgivande topografi. I två av schakten påträffades sammanlagt fyra anläggningar i form av ett stolphål, en grop, en härdrest och en härd. Förundersökningen av RAÄ Hemsjö 287 resulterade i att fornlämningen avgränsades gentemot planområdet i söder. I ett schakt påträffades två härdar. I övriga väderstreck är fornlämningen inte avgränsad. Fornlämningen RAÄ Hemsjö 289 förundersöktes i sin helhet inför prövning av arbetsföretaget enligt 2 kap. 12 KML. Förundersökningen resulterade i 24 anläggningar av förhistorisk karaktär. Dessa utgjordes av stolphål, härdar, gropar, rännor och kulturlagerrester. Vid ytrensning av två av anläggningarna påträffades sammanlagt 6 fragment av keramik av förhistorisk karaktär. Förundersökningen klargjorde fornlämningens avgränsning i samtliga väderstreck. Om planerna på exploatering av området fortskrider anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att boplatsen RAÄ Hemsjö 289 bör slutundersökas. Bakgrund Västarvet kulturmiljö/lödöse museum genomförde den april 2014 en arkeologisk förundersökning inom fastigheterna Ingared 5:1 samt Hemsjö 1:33 och 1:34. Området är beläget i östra delen av samhället Ingared i Alingsås kommun. Förundersökningen skedde enligt länsstyrelsebeslut (diarienummer ) och på uppdrag av Alingsås kommun som avsåg att detaljplanera området och som därmed också var kostnadsansvarig. Förundersökningen omfattade tre platser med fornlämningar som hade upptäckts vid en tidigare utredning (Västarvet Kulturmiljö Rapport 2013:12). Projekt-, fält- och rapportansvarig var Pernilla Morner Åhman. Övrig fältpersonal bestod av Mats Hellgren, arkeolog vid Västarvet kulturmiljö/lödöse museum, och Ester Nannmark, praktikant. 8

9 Figur 3. Karta som visar de tre förundersökningsområdena och kända fornlämningar. Utsnitt ur digitala fastighetskartan. 9

10 Topografi och fornlämningsbild De aktuella förundersökningsområdena var belägna i östra delen av samhället Ingared, cirka 8 kilometer sydväst om Alingsås. Topografin i den närmaste omgivningen utgörs av flack till sydsluttande hagmark belägen i anslutning till kuperad skogklädd moränmark. Området avgränsas i norr och i söder av skogsmark, i öster av motorväg och i väster av landsväg. I närområdet finns ett flertal fornlämningar bestående av förhistoriska gravar (RAÄ 17, 19) och fossil åker (RAÄ 263, 270, 273, 280, 281). Ett par hundra meter nordväst om undersökningsområdet löper den gamla riksvägen ( Kungsvägen, RAÄ Hemsjö 186). En liten bit åt nordöst finns ett område för riksintresse för kulturmiljövård, Hemsjö-Ingared (P35) som innehåller tydliga spår av ålderstigna odlingslandskap och vägmiljöer. Figur 4. Utsnitt ur FMIS som visar fornlämningar (blå) och Riksintresseområde för kultur(rödskrafferat område). Syfte och metod Förundersökningens syfte var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av arbetsföretaget enligt 2 kap. 12 KML. Efter förundersökningen skulle det vara möjligt att avgränsa fornlämningarna så att ingen tvekan rådde kring vilken/vilka fornlämningar som berördes/inte berördes av den planerade exploateringen. Gällande RAÄ Hemsjö 283, 284, 285, 286, 287 och 288 genomfördes förundersökningen i avgränsande syfte för att fastställa deras utbredning gentemot planområdet i syd och sydväst. För fornlämningen RAÄ Hemsjö 289 gällde att hela fornlämningen förundersöktes som ett led i borttagandet. Syftet var att beskriva fornlämningens antikvariska bevarandevärde, dess pedagogiska och vetenskapliga potential samt fastställa lämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Förundersökningen har omfattat sökschaktsgrävning med maskin vilken varierades med rensning för hand. Alla schakt, anläggningar och fynd mättes in digitalt med hjälp av GPS-utrustning med nätverks RTK. För schaktens läge se figur 5. Majoriteten av påträffade anläggningar grävdes till hälften i syfte att beskriva deras art och innehåll samt fotograferades med digitalkamera. Profiler ritades digitalt med hjälp av en Toughpad i skala 1:20. Sedvanlig provtagning av träkol för vedartsbestämning och datering skedde. Samtliga påträffade fynd samlades in och har därefter registrerats och magasinerats. För de insamlade fynden kommer Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum att anhålla om fyndfördelning och förvara dem i museets magasin. Efter att förundersökningen var avslutad återfylldes schakten. 10

11 Figur 5. Karta som visar förundersökningsområden, grävda schakt och nya fornlämningsområden. Utsnitt ur digitala fastighetskartan. 11

12 Genomförande och resultat Förundersökningens fältarbete utfördes under två dagar den 15 och 16 april I anknytning till de tre platserna med fornlämningar grävdes sammanlagt 29 sökschakt med hjälp av en rototilt bandburen grävmaskin. Schakten varierade i längd mellan ca 5 och 40 meter och hade en bredd av 1,5 meter. Den sammanlagda schaktytan uppgick till cirka 789 kvadratmeter. Schakten grävdes skiktvis genom matjorden ner mot den sterila alven vilket motsvarade cirka centimeter. RAÄ Hemsjö och 288 Den första platsen omfattar fem fornlämningar av olika karaktär. RAÄ Hemsjö 283 utgörs av en boplats/aktivitetsyta, RAÄ Hemsjö 284 och 285 av röjningsrösen och RAÄ Hemsjö 286 och 288 består av gravar. Lämningarna är belägna på krönet och i västsluttningen av ett mindre moränbundet berg. Den aktuella förundersökningen hade som syfte att avgränsa dessa fornlämningar för att fastställa deras utbredning gentemot planområdet i väster. Av detta skäl grävdes sammanlagt sju schakt i sluttningen väster om lämningarna. De grävda schakten motsvarade en yta av 169 kvadratmeter. I två av förundersökningsschakten påträffades dels en solitär härd, dels tre diffusa anläggningar i form av en sotfläck, en grop och en stolphålsliknande lämning (figur 6). Då det var tomt i omgivande schakt undersöktes, dokumenterades och borttogs dessa lämningar. Anläggningsbeskrivningar finns i bilagan i slutet av rapporten. Träkol från härden A1093 daterades till förromersk järnålder (Ua ). För en närmare redogörelse av dateringen se avsnittet om analyser samt bilagan i slutet av rapporten. I samband med förundersökningen avgränsades fornlämningsområdet mot väst och sydväst. 12

13 Figur 6. Karta som visar schakt och påträffade anläggningar inom fornlämningen RAÄ Hemsjö samt 288. A1093 utgjordes av en härd som daterades till förromersk järnålder. Samlade i ett schakt låg tre diffusa anläggningar bestående av en stolphålsliknande lämning, en grop och en sotfläck (A1016, 1033, 1059). Samtliga anläggningar undersöktes, dokumenterades och borttogs. RAÄ Hemsjö 287 I syfte att avgränsa boplatslämningen RAÄ Hemsjö 287 grävdes 13 schakt som tillsammans motsvarade en yta av ca 232 kvadratmeter. Markunderlaget i samtliga schakt utgjordes av siltig lera. I ett av schakten påträffades två härdar (figur 7). Härdarna var närmast runda och ca 1,4 meter i diameter. Anläggningarna grävdes inte på djupet utan framrensades endast. Den ytliga fyllningen utgjordes i ytan av sot, kol och skörbränd sten. Förundersökningen av RAÄ 287 resulterade i att fornlämningen avgränsades gentemot planområdet i syd och sydväst. Observera att fornlämningen inte är avgränsad i övriga väderstreck. 13

14 Figur 7. Karta som visar schakt och påträffade anläggningar inom fornlämningen RAÄ Hemsjö 287. A1462 och 1470 utgjordes båda av härdar. Dessa ytrensades och dokumenterades varefter schakten fylldes igen. Fornlämningen är avgränsad gentemot planområdet i söder, men i övriga väderstreck är lämningens utbredning fortfarande oklar. Figur 8. Fotot ovan visar de två härdarna A1462 och A1470 från nordväst. 14

15 RAÄ Hemsjö 289 RAÄ Hemsjö 289 utgörs av en boplatslämning belägen i en nordöstsluttande dalgång med sandigt markslag i skydd av skogsklädda bergspartier. Boplatsen är lokaliserad precis i kanten av övergången mellan skog och flack, lerig hagmark som tar vid längre ner i dalgången. Vid förundersökningen grävdes nio schakt som var uppemot 40 meter långa. De grävda schakten motsvarade totalt sett en yta av ca 388 kvadratmeter. Figur 9. Karta som visar grävda schakt och påträffade anläggningar inom fornlämningen RAÄ Hemsjö 289. Utsnitt ur digitala fastighetskartan. Anläggningar I förundersökningsschakten hittades sammanlagt 23 anläggningar av förhistorisk karaktär i form av tre härdar, elva gropar, fem stolphål, tre rännor och en kulturlagerrest (figur 9). En anläggning bedömdes som recent och utgick. 14 av de inmätta anläggningarna dokumenterades genom profilgrävning och handritning. Profilritningar och anläggningsbeskrivningar finns att se i bilagorna i slutet av rapporten. En av anläggningarna, en härdrest A1263, daterades till romersk järnålder (Ua ). För en närmare redogörelse av dateringen se avsnittet om analyser samt bilagan i slutet av rapporten. 15

16 Fynd Vid förundersökningen av RAÄ Hemsjö 289 påträffades sju skärvor förhistorisk keramik vilka tillvaratogs. Keramikskärvorna hittades vid framrensning av två gropar. ID Typ Anläggningsnr Antal Vikt 1 Keramik ,4 g 2 Keramik ,6 g Tabell 1. Fynd påträffade vid förundersökningen av RAÄ Hemsjö 289. Prover och Dateringar Vid undersökningen samlades träkol in för vedartsanalys och datering. Kol från fyra anläggningar skickades för analys till Erik Danielsson/Vedlab med syfte att bestämma träslaget. Vedartsanalys Proverna innehöll kol från al, ek och tall. Al och ek brinner bra och ger mycket glöd vilket är användbart vid exempelvis matlagning. Ek har på grund av dess hårdhet och motståndskraft mot väta ofta använts vid båtbyggen, stolpar och liknande jordbundna konstruktioner. Tall som är ett starkt och hållbart träslag har även det använts som konstruktionsvirke, vid båtbyggeri och även för produktion av träkol och tjära. Proven från härdarna A1093 och A1263 bör ge tillförlitliga dateringar medan egenåldern kan bli högre för proven från de båda groparna A1175 och A

17 17

18 Anl. Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14C-dat Härd 2,2g 2,0g 12 bitar Al 9 bitar Al 136mg Bark/näver 3 bitar 1175 Grop 1,1g 1,1g 15 bitar Tall 15 bitar Tall 21mg 1263 Härdrest 0,3g 0,1g 6 bitar Al 4 bitar Al 7mg Ek 2 bitar 1599 Grop 0,3g 0,1g 6 bitar Ek 6 bitar Ek 18mg Tabell 2. Resultat av vedartsanalys från RAÄ Hemsjö 283 och 289. ¹⁴C-analys Av de vedartsbestämda proverna valdes två stycken ut för datering. Dessa skickades för ¹⁴C-analys till Göran Possnert på Ångströmslaboratoriet. Båda proverna kom från härdar. Det ena provet daterades till förromersk järnålder (A1093) och det andra till romersk järnålder (A1263). Förundersökningen av RAÄ Hemsjö och 288 resulterade i att området med boplats/aktivitetsyta, röjningsrösen och gravar kunde avgränsas till en storlek av m². Boplatsens/aktivitetsytans fåtaliga lämningar är sporadiskt belägna i en flack och sandig västsluttning av ett mindre moränbundet berg. Mot krönet av berget återfinns gravar i form av stensättningar och därtill röjningsrösen. Boplatslämningarna utgörs av härdar, gropar och en stolphålsliknande anläggning. Att anläggningarnas respektive karaktärer varierade kraftigt kan betyda att de utgör spår från mer tillfälliga aktiviteter och kanske även från olika tidsperioder. En av härdarna kunde dateras till förromersk järnålder. Förundersökningen av RAÄ Hemsjö 287 ledde till att fornlämningen kunde avgränsas gentemot planområdet i syd och sydväst. Fornlämningens totala yta uppgår i dagsläget till omkring m 2. Vid förundersökningen påträffades två härdar. Dessa var i likhet med de härdar, den grop och den ränna som hittades på utredningen belägna i lerig åkermark. Eftersom förundersökningen genomfördes i avgränsande syfte är fornlämningens närmare art, innehåll och omfattning oklar. Lämningens utsträckning åt norr är heller inte fastställd, dock ändrar topografin åt norr karaktär och övergår i skogsmark med blockig morän. Möjligen sträcker sig fornlämningen ytterligare in i detta område där det för övrigt även finns flera fornlämningar i form av fossil åker (RAÄ Hemsjö 273:1, 280 och 325) samt en grav bestående av en stensättning (RAÄ Hemsjö 19:1). Eftersom inga av de förekommande fornlämningarna är daterade går det inte att påvisa någon eventuell samhörighet mellan lämningarna. Förundersökningen av RAÄ Hemsjö 289 visade att det på platsen finns en boplatslämning från romersk järnålder. Boplatsen upptar en yta av m 2 och dess ut- Provnr. Anl. nr. RAÄ Anläggningstyp Material Kalibrerad Datering UA- A Härd Träkol (Al) f.kr UA A Härdrest Träkol (Al) AD. abell 3. Resultat av ¹⁴C-analys vid RAÄ Hemsjö 283 och 289. T Sammanfattning och slutsats 18

19 sträckning är avgränsad i samtliga väderstreck. Inom området med en koncentration i dess östra del fanns boplatsindikerande lämningar i form av härdar, gropar, rännor och flera stolphål. Det kunde vid förundersökningen inte fastslås om det ligger en huskonstruktion på platsen, men koncentration av anläggningar, deras karaktär samt fyndet av keramik Boplatsens centrala delar är förlagda till platåns högsta punkter där ytan är plan och lämpar sig för konstruktioner. Det finns boplatslämningar i form av härdar, stolphål, gropar, rännor, sotfläckar samt en kokgrop och det är sannolikt att spår efter huslämningar kan finnas på platsen. Från de centrala delarna mot den södra sluttningen påträffades ett flertal tätt liggande härdar. Dateringarna t Specifika dateringar från förromersk järnålder Dateringarna till förromersk järnålder är överensstämmande med ett antal lämningar i närområdet. Boplatsen Örby RAÄ 449 och härdområdet Örby RAÄ 448 är belägna endast m åt sydväst. Dessa lämningar var kraftigt påverkade av närliggande bebyggelse och för övrigt har endast ett fåtal boplatser från förromersk järnålder undersökts i denna del av landskapet. En slutundersökning skulle ge möjlighet till värdefull kunskapsuppbyggnad inom den aktuella perioden i området. En kokgrop från Örby RAÄ 458 daterades till tidigneolitikum. Inga liknande dateringar finns i närområdet eller inom den aktuella boplatsen. Om planerna på exploateringen fortskrider anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att boplatsen behöver slutundersökas. 19

20 Bilaga 1. Profilritningar 20

21 21

22 22

23 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1455 Vedartsanalyser på material från Västergötland, Hemsjö sn. Raä 283 och 289. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post: 23

24 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västergötland Hemsjö sn. Raä 283 och 289. Uppdragsgivare: Pernilla Morner/Lödöse Museum Arbetet omfattar fyra kolprover från boplatslämningar, troligtvis metalltida. Proverna innehåller kol från al, ek och tall. Proven från härden och härdresten bör ge tillförlitliga dateringar medan egenåldern kan bli högre för proven från groparna. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Härd 2,2g 2,0g 12 bitar Al 9 bitar Bark/Näver 3 bitar Utplockat för 14 C-dat. Al 136mg Grop 1,1g 1,1g 15 bitar Tall 15 bitar Tall 21mg Härdrest 0,3g 0,1g 6 bitar Al 4 bitar Al 7mg Ek 2 bitar Grop 0,3g 0,1g 6 bitar Ek 6 bitar Ek 18mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Ek Tall Quercus robur Pinus silvestris Art Latin Max ålder Al Alnus sp. 120 år Klibbalen är starkt knuten till Gråal Alnus incana vattendrag. Gråalen är mer Klibbal Alnus glutinosa anpassningsbar år Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 24

25 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Pernilla Morner 25

26 Referenser Otryckta källor Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem. FMIS Beskrivning av riksintresse för kulturmiljövården. Områden för riksintresse för kulturmiljövården i Västra Götalands län (o) enligt 3 kap 6 miljöbalken. (raa.se) Figurförteckning Figur 1. Karta med utredningsområdet markerat. Figur 2. Kommunkarta med utredningsområdet markerat. Figur 3. Utsnitt ur FMIS som visar fornlämningar (blå) och Riksintresseområde för kultur(rödskrafferat). Figur 4. Karta som visar utredningsområdet och kända fornlämningar. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1: Figur 5. Plan över schakt, nyfunna odlingsrösen och nya fornlämningar. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1: Figur 6. Plan över schakt och påträffade lämningar inom fornlämningsområde A. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:300. Figur 7. Plan över schakt och anläggningar inom fornlämningsområde B. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:400. Figur 8. Foto som visar A 1010 mot SV. Figur 9. Foto som visar A 1030 mot SV. Figur 10. Foto som visar A 1040 mot SV. Figur 11. Plan som visar schakt och påträffade anläggningar inom fornlämningsområde C. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala1:200. Figur 12. Plan som visar fornlämningen RAÄ 193 och de nyfunna odlingsrösena. Fornlämningsområdet skall utökas mot norr. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, skala 1:700. Bilagor Bilaga 1. Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga 2. Schaktbeskrivning Bilaga 3. Anläggningsbeskrivning Bilaga 4. Schaktplaner Bilaga 5. Färdigställda rapporter

27 Bilaga 1 Tekniska och administrativa uppgifter Beslutande länsstyrelse: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen diarienummer: Datum för beslut: Ansvarig institution: Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Västarvet diarienummer: Västarvet projektnummer: Typ av undersökning/åtgärd: Särskild utredning Projektansvarig: Mats Hellgren Fältarbetsledare: Mats Hellgren Fältpersonal: Johanna Lega, Pernilla Morner Rapportansvarig: Pernilla Morner Uppdragsgivare: Kostnadsansvarig: Orsak till uppdraget: Län: Kommun: Socken: Fastigheter: Alingsås kommun/samhällsbyggnadskontoret Alingsås kommun/samhällsbyggnadskontoret Detaljplanering Västra Götalands län Alingsås Hemsjö Ingared 5:1 m fl Fältarbetstid: Schaktyta: 800 m² Bilaga 2 Schaktbeskrivning Antal schakt 61 st 27

28 Längsta schaktet Kortaste schaktet Totalt schaktlängd Schaktyta 22 meter 3 meter 579 meter 1097 kvdm Bilaga 3 Anläggningsbeskrivning Anl id Område Anl typ Längd Bredd Djup Form Schakt Beskrivning Sektionsritning skala 1:20 28

29 Anl 1010 B sotfläck 0,4 0,4 0,09 rund 1093 Fyllning av homogen svartbrun sotig och något grusig sand med inslag av kol och skärvig sten. Grävd 50%. Alv av brun, grusig sand. Anl 1020 B utgår Matjord (djurbo) Anl 1030 B sotfläck 0,38 0,38 0,08 rund 1128 Fyllning av homogen svartbrun sotig något grusig sand med inslag av kol och skärvig sten. Fyllningen påminner om A1010. Vid rensning påträffades ett flintavslag i fyllningen. Grävd 50%. Alven av brun, grusig sand. Anl 1040 B grop 0,65 0,65 0,15 oval 1209 Fyllning av homogen sotig svartbrun något fet och siltig sand, enstaka kolflis och skärvig sten. Osäker anläggning, kan möjligen vara recent. Grävd ca 50%. Alven utgjordes av brun, grusig sand. Anl 1050 C grop 0,6 0,6? rund 1380 Fyllning av gråbrun grusig sand. Alven utgjordes av lera. Ej grävd. Anl 1060 C härd 2,5 2,1? oval 1380 Fyllning av sot, kol och skörbränd sten. Alven utgjordes av lera. Ej grävd. Anl 1070 C ränna 2,0 0,3? avlång 1380 Fyllning av gråbrun grusig sand. Alven utgjordes av lera. Anläggningen grävdes ej. Anl 1080 C härd 2,0 1,6? oval 1384 Fyllning av sot, kol och skörbränd sten. Alven utgjordes av lera. Anläggningen grävdes ej. Anl 1090 C härd 1,2 0,6? oval 1384 Fyllning av sot, kol och skörbränd sten. Alven utgjordes av lera. Anläggningen grävdes ej. Anl 2000 C härd 1,8 1,5? oval 1384 Fyllning av sot, kol och skörbränd sten. Alven utgjordes av lera. Anläggningen grävdes ej. Anl 2010 A härd 0,6 0,6? rund 1081 Fyllning av sot, kol och skörbränd sten. Anläggningen grävdes ej. Anl 2020 A grop? 0,7 0,5? oval 1081 Fyllning av brunaktig sand. Anläggningen grävdes ej. Anl 2030 A stensättning ,1-0,2 m h Anl 2040 A stensättning ,1-0,2 m h Anl 2050 A röjningsröse ,2-0,3 m h Anl 2060 röjningsröse ,2-0,3 m h rund - Kraftigt övertorvad (det ena med i ytan enstaka synliga stenar) rund - Kraftigt övertorvad (det ena med i ytan enstaka synliga stenar). rund - Övertorvat, (ett röse med flack profil medan det andra något toppigare) rund - Övertorvat, (ett röse med flack profil medan det andra något toppigare) 29

30 Bilaga 4 Schaktplaner Karta som visar grävda schakt i södra delen av utredningsområdet. Skala 1:

31 Karta som visar grävda schakt i norra delen av utredningsområdet. Skala 1:

32 Bilaga 5. Färdigställda rapporter 2013 Färdigställda rapporter :1 Arkeologisk utredning/förundersökning inför planerad biogasledning i Tumberg, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:2 Köpingen en handelsplats från yngre järnålder. Arkeologisk efterundersökning inom fastigheterna Fors 3:3 och 3:11 i Trollhättans kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:3 Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal inom fastigheten Töftedals-Bön 1:5, Dals-Eds kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:4 Arkeologisk efterundersökning inom fastigheten Oppensten 1:1 gällande RAÄ Södra Åsarp 12, Tranemo kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:5 Arkeologisk utredning inom fastigheten Hägrunga 5:2, Algutstorp socken, Vårgårda kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:6 Röjningsröseområden i Ulricehamn arkeologisk utredning och förundersökning inom fastigheterna Bogesund 1:30 m fl, Ulricehamns kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:7 Arkeologisk förundersökning inom del av fornlämning RAÄ 239, Kv Pärlan 4 och 9 i Alingsås. Alingsås kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:8 Arkeologisk utredning inom fastigheten Klockarebolet 1 m.fl. i Kullings-Skövde socken, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:9 En bosättning från förromersk järnålder vid Öresjön. En förundersökning av Örby RAÄ 458, Marks kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:10 Arkeologisk utredning inför detaljplan inom Vist 10:2, Timmele socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:11 Arkeologisk utredning inför GC-bana längs väg 1972 i Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 32

33 2014:12 Förhistoria vid förundersökningar i Bälinge. Alingsås och Bälinge socken, Alingsås kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:13 Boplatsläge på åsen. Mesolitikum och bronsålder/järnålder. Arkeologisk slutundersökning. Skepplanda RAÄ 249. Ale kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:14 En stenåldersboplats vid Vimmersjön. Arkeologisk förundersökning av RAÄ Nödinge 18. Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 2014:15 Arkeologisk utredning inom fastigheten Rished 7:1 m fl, Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:16 Arkeologisk utredning inom fastigheterna Vektorn 1 och 2 Vänersborg socken och kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:17 Arkeologisk utredning inför planerad bergtäkt inom fastigheten Mölneby 3:2, Östra Frölunda socken, Svenljunga kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:18 Arkeologisk utredning inför detaljplanering för bostäder inom fastigheten Viared 5:1, Borås socken, Borås kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2014:19 Vikingatida gravar. Arkeologisk delundersökning gällande RAÄ 79:6 och 79:7, Dalstorp socken, Tranemo kommun, Västergötland. Mats Hellgren 2014:20 Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning. Elinor Gustavsson 2014:21 Boplats vid badplats. Stenålder inom fastigheten Edsviks-Munkebo 2:7, Trollhättan socken och kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:22 Arkeologisk utredning inför detaljplan för bostäder inom fastigheten Södergården 1:75 m.fl. i Tösse socken, Åmål kommun. Västergötland. Ester Nannmark 2014:23 Historiska stadslager blev förhistorisk boplats. Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Centrum 1:6 m.fl. i Alingsås socken och kommun. Västergötland Elinor Gustavsson 33

34 2014:24 Nyupptäckt röjningsröseområde inom fastigheten Grannäs 1:16 Ambjörnarp socken, Tranemo kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:25 Tre röjningsröseområden på kalhygge inom fastigheten Bredgården 1:1. Marbäck socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:26 Fornminnesinventering och höjddata i Bengtsfors kommun. En utvärderande studie. Bäcke, Ödskölt, Steneby samt Ärtemark socknar, Dalsland Mats Hellgren 2014:27 Boplatslämningar i östra Ingared, Alingsås. Arkeologisk förundersökning av RAÄ Hemsjö Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 34

35 35

36 36

37 37

38 38