Köpingen - en handelsplats från yngre järnålder

Transkript

1 Köpingen - en handelsplats från yngre järnålder Arkeologisk efterundersökning Västra Götalands län Trollhättans kommun Johanna Lega Västarvet/Lödöse museum Rapport 2014:2 1

2 2

3 Köpingen - en handelsplats från yngre järnålder Fastigheten Torpa 3:3 och 3:11 Arkeologisk efterundersökning Lödöse museum Rapport 2014:2 3

4 Författare Johanna Lega Grafisk form och Layout Omslagsbild Fynd av mynt, vikter och silverföremål från den vendeltida/vikingatida handelsplatsen Köpingen. Foto taget av Frank Leverin. Västarvet/Lödöse museum Museivägen Lödöse Telefon Fax Hemsida 4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning och bakgrund... 7 Syfte och metod Resultat och slutsats Datering Grophus Stolphål och gropar Fynd Tekniska och administrativa uppgifter Figurförteckning Tabellförteckning Bilagor

6 Fig 1. Karta som visar Västra Götalands län med undersökningsområdet markerat. 6

7 Sammanfattning I Trollhättans kommun, strax intill Slumpån vid Göta älvs strand, utfördes år 2011 en metallsökning i privat regi, med tillstånd från länsstyrelsen. Vid sökningen påträffades ett antal arkeologiskt intressanta fynd såsom islamiska mynt från 700- och 800-talet e Kr, silverföremål samt vikter och plomber av bly som låg spridda i åkerns matjord. Enligt historiskt kartmaterial fanns det under 1700-talet en gård inom området vid namn Köping vilket namnledes indikerar förekomst av en äldre handelsplats. Det topografiska läget ger dessutom förutsättningar för en naturlig hamn i ett låglänt parti i områdets norra del. Således fanns det starka indikationer för att en handelsplats från yngre järnålder påträffats. Mot den här bakgrunden utförde Västarvet kulturmiljö/lödöse museum i juli 2013 en två dagar lång efterundersökning med syfte att avgöra om det fanns en fast fornlämning inom området. Om så var fallet skulle den bedömas och avgränsas med syfte att bevara den för framtiden. Efter avslutad schaktning kunde man konstatera lämningar efter ett tiotal s.k. slaviska grophus. Två av dessa hus avgränsades och visade sig ha en oval form med måtten 4x11 respektive 5x12 m. Djupet var 0,3m. Utöver grophusen påträffades ett antal anläggningar i form av gropar och stolphål. Lämningen bedömdes vara resterna efter en vendeltida/vikingatida handelsplats. Fig 2. Här är ytan för den vikingatida handelsplatsen. I bakgrunden skymtar Göta älv. Inledning och bakgrund Den juli 2013 genomförde Västarvet kulturmiljö/lödöse museum en arkeologisk efterundersökning inom fastigheten Fors 3:3 och 3:11 i Trollhättans kommun. Undersökningen utfördes på uppdrag av länsstyrelsen i Västra 7

8 Götaland. Projektledare och fältansvarig var Mats Hellgren, rapportansvarig och övrig fältpersonal var Johanna Lega. Bakgrunden till undersökningen var att en privatperson med hjälp av metallsökare påträffat ett antal fynd av vikingatida karaktär i en åker, invid Göta älvs strand. Metallsökningen hade skett i privat regi med tillstånd från länsstyrelsen. De fynd som påträffats bestod av 8 klippta islamiska mynt daterade från e Kr, vikter, plomber och sländtrissor av bly samt ett antal silverföremål (omslagsbild). Arkivstudier visar att en gård vid namn Köping/Köpingen finns dokumenterad på kartmaterial från 1686 och Gårdsnamnet tillsammans med mynten indikerar förekomsten av en äldre handelsplats inom området. Terrängen inom ytan består av flack åkermark på lera eller siltig lera. I norr, söder och öster stiger det böljande landskapet. I den norra delen av ytan finns ett låglänt parti som mycket väl kan ha fungerat som en naturlig hamn vid högre vattenstånd. Eftersom älven på den tiden hade ett oreglerat vattenflöde bör vattenståndet ha varierat med årstiderna. Fig 3. Karta från 1686 över det aktuella området. Gården Köpingen finns markerad vid älvkanten. 8

9 Fig. 4. Plankarta över schakt och påträffade anläggningar. De skuggade grophusen är utbredningsförslag till de faktiska lämningar som påträffades men inte tagits fram i sin helhet. 9

10 Syfte och metod Undersökningens syfte var att fastställa om fyndområdet, eller delar av detta, skulle betraktas som en fast fornlämnig eller inte. Om så var fallet skulle fornlämningen avgränsas med avsikt att bevara den för framtiden. Vid händelse av att gården Köpingen från 1700-talet skulle påträffas under pågående schaktning var intentionen att avgränsa även denna. Med hjälp av en larvgående grävmaskin förlades sökschakt med jämn spridning över området. Schakten förtätades vid topografiskt intressanta partier samt i avgränsande syfte. Matjorden och påträffade anläggningar söktes av med metalldetektor. Alla schakt och anläggningar mättes in med GPS med en noggrannhet på 1-2 cm. Undersökta anläggningar profilritades digitalt i skala 1:20. För fotodokumentation användes digitalkamera. Fig 5. Foto över grophus A1229 som tagits fram i sin helhet. 10

11 Resultat och slutsats Efter avslutad schaktning kunde man konstatera ett flertal anläggningar av förhistorisk karaktär inom ytan. Ett tiotal ovala, s.k. slaviska grophus samt ett antal gropar och stolphål påträffades. Med hjälp av metalldetektor hittades även ett litet stycke brons i matjorden. De arabiska mynt som påträffats sedan tidigare var präglade inom det ungefärliga tidsspannet e.kr. vilket är något förskjutet i förhållande till det benmaterial från grophus A1229 som daterats till e.kr. Förhållandet indikerar att handelsplatsen har varit aktiv en längre period och det är även troligt att mynten cirkulerat en tid innan de nått Köpingen. Omkring 100 m söder om vad som tycks vara de centrala delarna av den vendeltida/vikingatida handelsplatsen påträffades lämningarna efter gården Köpingen som var i bruk under och 1700-tal. Datering I fyllningen till grophus A1229 påträffades ett antal bitar bränt ben. Detta prov skickades till Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet för 14C-datering. Resultatet blev med 95,4% sannolikhet en datering mellan e.kr. Labnr Prov Vedart/ Material 14C-ålder BP Kalibr. ålder 2σ Ua A1229 Ben ± AD Tabell 1. Resultat från 14C-datering av bränt ben från grophus A

12 Grophus Antalet påträffade grophus är endast en uppskattning eftersom de låg så tätt inom vissa partier att man skulle behöva öppna stora ytor för att fastställa husens storlek. Planritningens skuggade husmarkörer är således endast en uppskattning av hur bebyggelsen kan ha sett ut. Mörka partier inom schakten markerar däremot faktiska lämningar. Grophusens fyllning var överensstämmande i samtliga fall; sotig siltig sand med inslag av kol samt bränt ben. Två av grophusen togs fram i sådan omfattning att storleken kunde fastställas. Båda var ovala med en storlek av 4x11m respektive 5x12m Ett av husen (A1229) schaktades fram fullständig. Här upptogs även ett 1,8 m långt profilschakt (1672) från centrum av huset i rät vinkel mot den östra långsidan för att kontrollera djupet och nedgrävningens form. Nedgrävningen bestod av mörk gråbrun lera med inslag av sot samt kol och var 0,32 m djup. Centralt i huset påträffades ett stolphål. Fig. 6. Profil mot söder. Från centrum av grophus A1229 går profilen till husets östra långsida. I botten påträffades ett stolphål. Stolphål och gropar Vid undersökningen påträffades 6 st anläggningar i form av stolphål och gropar. Två av dessa (A1004 och A1421) undersöktes närmare och dokumenterades med hjälp av profilritning i skala 1:20. ID Typ Beskrivning Längd (m) Bredd (m) Djup (m) 1004 Stolphål, stenskodd Mörk gråbrun lera med 0,32 0,32 0,16 inslag av sot och kol 1421 Stolphål, stenskodd Mörk gråbrun lera med inslag av sot och kol 0,32 0,32 0,06 Tabell 2. Undersökta anläggningar inom området. Fynd Ett fåtal fynd av bränt ben samt ett litet stycke brons och en keramikskärva var de fynd som framkom vid efterundersökningen i juli Vid den metalldetektorsökning som utfördes i privat regi år 2011 framkom emellertid ett antal metallfynd från förhistorisk och historisk tid. Nedan finns en redovisning av fynden av arabiska mynt med ungefärlig prägling angiven. Bedömningen är utförd av antikvarie Gert Rispling vid Kungliga myntkabinettet. 12

13 F-ID Material Sakord 1 Sakord 2 Datering Antal Vikt g 91 silver mynt arabiskt ca ,1 92 silver mynt arabiskt ca ,0 104 silver mynt arabiskt ca ,6 140 silver mynt arabiskt ca ,9 141 silver mynt arabiskt ca ,5 156 silver mynt arabiskt ca ,1 158 silver mynt arabiskt ca ,0 162 silver mynt arabiskt ca ,6 Tabell 3. Fyndlista över de arabiska mynt som påträffades vid metalldetektorsökningen i privat regi år Respektive mynt med fynd-id finns markerade på plankartan (fig. 4). Tekniska och administrativa uppgifter Beslutande länsstyrelse: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen diarienummer: Ansvarig institution: Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Västarvet diarienummer: Västarvet projektnummer: Typ av undersökning/åtgärd: Efterundersökning Projektansvarig: Mats Hellgren Fältarbetsledare: Mats Hellgren Fältpersonal: Johanna Lega Rapportansvarig: Johanna Lega Uppdragsgivare: Kostnadsansvarig: Orsak till uppdraget: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Fastställande av fornlämningsstatus Län: Västra Götalands län Kommun: Trollhättan Socken: Fors Fastighet: Torpa 3:3 och 3:11 Fornlämningsnummer: - Fältarbetstid: Undersökningsyta: m² Lägesangivelse: 8B1h Koordinater: x: y: Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Figurförteckning Figur 1. Karta som visar Västra Götalands län med utredningsområdet markerat. Figur 2.. Här är ytan för den vikingatida handelsplatsen. I bakgrunden skymtar Göta älv. 13

14 Figur 3. Karta från 1686 över det aktuella området. Gården Köpingen finns markerad vid älvkanten. Figur 4. Plankarta över schakt och påträffade anläggningar. De skuggade grophusen är utbredningsförslag till de faktiska lämningar som påträffades men inte tagits fram i sin helhet. Figur 5. Foto över grophus A1229 som tagits fram i sin helhet. Figur 6. Profil från centrum av grophus A1229 mot dess östra långsida. I botten påträffades ett stolphål. Tabellförteckning Tabell 1. Resultat från 14C-datering av bränt ben från grophus A1229. Tabell 2. Undersökta anläggningar inom området. Tabell 3. Fyndlista över de arabiska mynt som påträffades vid metalldetektorsökningen i privat regi år Respektive mynt med fynd-id finns markerade på plankartan (fig. 4). Bilagor Bilaga 1. Rapportlista Lödöse museum Bilaga 1. Rapportlista Lödöse Museum :1 Arkeologisk utredning/förundersökning inför planerad biogasledning i Tumberg, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:2 Köpingen en handelsplats från yngre järnålder. Arkeologisk efterundersökning inom fastigheterna Fors 3:3 och 3:11 i Trollhättans kommun, Västergötland. Johanna Lega 14

15 15