Arkeologisk efterundersökning i Gärdhem socken i Trollhättan kommun, Västergötland

Transkript

1 Titel Arkeologisk efterundersökning i Gärdhem socken i Trollhättan kommun, Västergötland Arkeologisk efterundersökning Inom fastigheten Velanda 1:1 Gärdhem socken, Trollhättan kommun Författare Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2013:4 1

2 2

3 Efterundersökning av fyndplats Gärdhem socken, Trollhättan kommun, Västergötland Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2013:4 3

4 Författare Mats Hellgren Grafisk form och Layout Omslagsbild Foto som visar del av en vallgravsliknande konstruktion Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Museivägen 1, Lödöse Telefon Mobil E-post Hemsida 4

5 Innehåll Sammanfattning...9 Bakgrund...9 Landskaps- och fornlämningsbild...11 Syfte och metod...11 Undersökningens genomförande...11 Resultat...13 Slutsats...14 Referenser...14 Bilaga 1. Tekniska och administrativa uppgifter...15 Bilaga 2. Rapportlista

6 6

7 Karta över Västra Götaland med den aktuella platsen markerad med en röd ring. 7

8 Titel Karta över Trollhättans kommun med platsen för den aktuella undersökningen markerad med en röd punkt. 8

9 Sammanfattning Västarvet kulturmiljö/lödöse museum har på uppdrag av Länsstyrelsen genomfört en arkeologisk efterundersökning av en fyndplats inom fastigheten Velanda 1:1, Gärdhem socken i Trollhättans kommun. Undersökningen resulterade i upptäckten av en vallgravsliknande konstruktion samt förekomst av medeltida tegel. Undersökningsresultatet samt historiska kartmaterial visar att vallgraven utgör en del av en medeltida gård. Bakgrund Inom ett begränsat område inom fastigheten Velanda 1:1 i Gärdhem socken har det framkommit fynd i form av ett engelskt medeltida mynt (präglat år 1279) och en medeltida bultnyckel vilket indikerar att det funnits en medeltida gårdslämning inom eller i närheten av fyndområdet. Utsnitt från fastighetskartan över det aktuella området 9

10 En karta från 1686 visar att det strax väster om Velanda säteri fanns en övergiven gårdslämning vid namn Hogården vilken var omgiven av en vallgravsliknande konstruktion. Hogården, eller Hovgården som den brukar benämnas, anges i en marginalanteckning på kartan ha varit Velanda säteris föregångare och stått på plats sedan urminnes tider. Att döma av kartan är platsen för denna gård ungefär densamma som fyndplatsen för de omnämnda föremålen. Utsnitt från 1686 års karta. Ett stycke väster om säteriet Velanda syns en vallgravsliknande konstruktion som omger en gårdslämning vid namn Hogården. Som kommentar på kartan står det att Hogården Utvissar stellet derrest säteriet i urminnes tid ståt hafver Velanda är känd i det historiska källmaterialet sedan början av 1500-talet då hövitsmannen Anders Eriksson Röd (Ekelöf) ägde gården. I början av 1600-talet lät Erik Åkesson Soop använda Velanda som sin sätesgård. Troligen var det också i samband med detta som gården flyttades till sitt nuvarande läge. I boken Tunhems Gäll framkommer uppgifter om lämningar från den gamla Hovgården av Anders Levin som var född på säteriet Velanda år Han nämner att det fram till 1870 skall ha funnits synliga rester av en grund efter en mangårdsbyggnad och lämningar efter ett stall vars grundmur bestod av granit och tegel. Vidare skall det också ha funnits lämningar efter ett torn beläget på en låg kulle. Dessa lämningar bortforslades samma år och användes som fyllningsmaterial i de mer eller mindre igenväxta vallgravarna som fanns kvar och i fyrkant omgav gårdstomten. Därefter jämnades hela området och uppodlades. Den norra vallgraven var den samma som det öppna diket som går från Hovgårdssjön i väster i riktning mot Velanda säteri. Inom en mindre förhöjning i befintlig åkermark har det i senare tid hittats tegel av äldre karaktär. Ännu i början av 1900-talet benämndes denna del av åkermarken som platsen för Hovgården. 10

11 Landskaps- och fornlämningsbild Det aktuella fyndområdet utgörs av en mindre förhöjning inom ett annars tämligen flackt åkermarksområde. Centralt i det omgivande åkermarksområdet finns ett kraftigt grävt dike som går tvärs över åkermarken i öst-västlig riktning från Hovgårdssjön i riktning mot Velanda säteri. De närmast kända belägna fornlämningarna utgörs av en osäker plats för Hovgårdens tomt (RAÄ 212), belägen ca 250 m väster om fyndplatsen, och ett boplatsområde (RAÄ 270), ca 350 m sydöst om fyndplatsen. Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka huruvida det angivna fyndområdet också är platsen för den medeltida gården Hovgården. Om så är fallet skall undersökningen också försöka fastställa huruvida det finns lämningar kvar efter gården och dess vallgravar samt avgränsa lämningen i syfte att bevara den i framtiden. Utredningens fältarbete består av sökschaktsgrävningar samt metalldetektoravsökning. Schaktgrävningarna genomförs med hjälp av en larvgående grävmaskin utrustad med planeringsskopa. Sökschakten förläggs i omedelbar närhet av det tidigare angivna fyndområdet. Dessa schakt banas av skiktvis för att få fram eventuella under markytan bevarade lämningar. Maskingrävningen varieras med handrensning. Undersökningens genomförande Undersökningen inleds med översiktliga kart- och arkivstudier över det berörda området. Därefter påbörjas fältundersökningen med sökschaktsgrävning. Eftersom det tidigare angivna fyndområdet var beläget på en mindre förhöjning i åkermark förläggs sökschaktsgrävningen i första hand till detta område. Fynd, anläggningar eller strukturer dokumenteras genom digital inmätning med hjälp av GPS-utrustning med nätverks RTK-korrektion. Eventuella anläggningar kommer endast undersökas ifall det behövs för fastställa deras fornlämningsstatus. Schakten återfylls i samband med undersökningens avlutande. 11

12 Titel Foto som visar spadgrävning i en vallgravsliknande konstruktion Arbetsfoto från öster 12

13 Resultat Totalt grävdes 17 schakt som var mellan 3 till 85 meter långa och 1,5 meter breda. Den grävda ytan motsvarade sammanlagt ca 300 kvadratmeter. Karta som visar undersökningsresultatet. Observa vallgravens öppning i nordväst. Hur stor öppningen varit är oklart 13

14 Undersökningen visade att det finns lämningar efter en vallgravsliknande konstruktion ca 54x64 m stor och ca 3 m bred. I vallgravens nordvästra del framkom en öppning av okänd storlek. Vallgravens djup undersöktes i nordvästra delen och i sydöstra delen. Båda dessa ställen visade ett djup på ca 1,2 m. I den undersökta delen av nordvästra vallgravens fyllningsmaterial framkom en tegelsten vars utseende och storlek gör att man kan belägga att den härrör från medeltid. På grund av tidsbrist kunde det inte konstateras huruvida det finns lämningar efter huskonstruktioner inom vallgravsområdet. Dock kunde det iakttas riklig förekomst av tegelkross ett 10-tal meter nordväst om det mindre impedimentet som var beläget inom vallgravsområdet. Likaså kunde det ej klargöras huruvida vallgravens huvudsakliga funktion varit ett försvarssyfte eller ej. Bortsett förekomsten av tegel påträffades några pistolkulor. I övrigt gjordes endast recenta fynd. Samtliga fynd återdeponerades. Slutsats Utan tvekan utgör den påträffade vallgraven en yttre begränsning av en gård vilken förr benämndes Hovgården och som av allt att döma har ett medeltida ursprung. Detta innebär att den tidigare placeringen av RAÄ Gärdhem 212 ca 250 m västerut är felinlagt och skall i stället placeras på det stället där vallgraven lokaliserades. Mats Hellgren Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Referenser Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem, FMIS. Lantmäteriets digitala fastighetskarta. Lundén, G Tunhems Gäll. 14

15 Bilaga 1. Tekniska och administrativa uppgifter Beslutande länsstyrelse...länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens diarienummer Datum för beslut Ansvarig organisation...västarvet kulturmiljö/lödöse museum Västarvets projektnummer Västarvets diarienummer...va104 Typ av undersökning/åtgärd...efterundersökning Projektledare... Mats Hellgren Fältansvarig... Mats Hellgren Rapportansvarig... Mats Hellgren Uppdragsgivare... Länsstyrelsen Västra Götaland Kostnadsansvarig... Länsstyrelsen Västra Götaland Orsak till uppdraget...fyndplats Län... Västra Götaland Kommun... Trollhättan kommun Socken...Gärdhem Fastigheter...Velanda 1:1 Fältarbetstid december 2012 Antal arbetsdagar i fält...2 dagar Schaktyta m 2 15

16 Bilaga 2. Rapportlista :1 Arkeologiska undersökningsresultat från Vitteneboplatsen, RAÄ Norra Björke 57, Trollhättans kommun, Västergötland. Anders Berglund, Tina Fors 2013:2 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Tranemo 537:1, 539, 540, 541 och 543. Tranemo kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:3 Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornlämning invid Slumpån. Lilla Edets kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:4 Upptäckten av en medeltida gårdslämning. Arkeologisk efterundersökning av fyndplats inom fastigheten Velanda 1:1, Gärdhem socken, Trollhättan kommun, Västergötland. Mats Hellgren 16

17 17

18 18

19 19

20 20