Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:40 ARKEOLOGIK FÖRUNDERÖKNING Folkvandringstida lämningar i Ullstämma Östergötland Linköpings kommun Landeryds socken Ullstämma 5:1 RAÄ 333 Dnr Christina Helander

2 UV RAPPORT 2013:40 ARKEOLOGIK FÖRUNDERÖKNING Folkvandringstida lämningar i Ullstämma Östergötland Linköpings kommun Landeryds socken Ullstämma 5:1 RAÄ 333 Dnr Christina Helander Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 1

3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:40 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /334. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Christina Helander Tryck/utskrift E-print, tockholm 2013 Omslagsbild Keramikfragment från RAÄ 333. Foto Christina Helander. 2 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

4 Innehåll ammanfattning 5 Bakgrund 5 yfte 6 Metod och dokumentation 6 Kultur- och fornlämningsmiljö 6 Resultat 8 Fynd 10 Datering 10 Diskussion 11 Referenser 12 Litteratur 12 Arkiv 12 Administrativa uppgifter 12 Bilaga 1. chaktbeskrivning 13 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning och profilritningar 14 Bilaga 3. Fyndlista 17 Bilaga 4. Vedartsanalyser 19 Norrköping Motala Motala ström Vadstena känninge vartån Linköping tångån öderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med förundersökningsplatsen markerad. Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 3

5 Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med undersökningsområdet markerat med blått. kala 1: Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (F 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Folkvandringstida lämningar i Ullstämma ammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har efter beslut den 19 april 2011 av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk förundersökning av det registrerade fornlämningsområdet RAÄ 333, enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m m (KML), inom Ullstämma 5:1, Landeryds socken, Linköpings kommun, Östergötland (se fig 1 och 2). Arbetet föranleddes av att Linköpings kommun avser bygga en lokalgata inom ovan nämnda fastighet. Området är en del i den pågående ombyggnationen av området runt Ullstämma, Harvestad och Möjetorp. Lämningarna utgjordes av härdar, stolphål, gropar och lager och bedömdes utgöra spåren av ett resursområde alternativt aktivitetsyta snarare än en regelrätt boplats. Kol från en härd har daterats till folkvandringstid, en period som inte är särskilt välundersökt i Östergötland. RAÄ UV:s bedömning är att exploateringen, efter genomförd förundersökning, inte kommer i konflikt med lagskyddad fornlämning. Eftersom det påträffade antalet anläggningar var begränsat kunde de undersökas och tas bort inom ramen för förundersökningen. Därmed föreslås att inga ytterligare antikvariska åtgärder i samband med det aktuella exploateringsarbetet. kulle området komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Bakgrund Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av att Linköpings kommun avser bygga en lokalgata genom området. RAÄ 333, som låg i åkermarken mellan två impediment, lokaliserades vid en särskild utredning år 2006 och tolkades då som ett boplatsområde. Vid tillfället dokumenterades två härdar, ett stolphål, sju gropar och ett kulturlager och man gjorde även fynd av bränd lera. En anläggning bedömdes vara en möjlig ugn (Ericsson 2006). Förundersökningsområdet var primärt endast 145 m 2 stort, men i samråd med Länsstyrelsen Östergötland kom ytan att utökas till 1270 m 2. Anledningen var att fornlämningsområdet med säkerhet skulle kunna avgränsas. Antalet anläggningar bedömdes vara så begränsat att det inte förväntades något större antal utanför det tidigare överenskomna förundersökningsområdet. På så sätt kunde alla anläggningar undersökas och tas bort inom ramen för förundersökningen. Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 5

7 yfte yftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att fastställa och beskriva lämningarnas karaktär, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet, samt om möjligt datera dem. Resultaten skall kunna ligga till grund för Linköpings kommuns vidare planering, samt för Länsstyrelsens bedömning och för kommande beslut enligt KML. Utifrån förundersökningens syfte har följande frågeställningar formulerats: Representerar lämningar en boplats eller ett enskilt aktivitetsområde? Hur gamla är de? Metod och dokumentation En arkeologiska förundersökningen innebär att valda delar inom aktuellt området banas av med hjälp av grävmaskin till den nivå där arkeologiska lämningar förväntas finnas. I plöjd åkermark är detta vanligtvis mellan 0,2 0,4 meter under dagens marknivå. chakten och anläggningarna har dels fotograferats digitalt, dels mätts in digitalt med RTK-gps och sedan beskrivits och registrerats. Den digitala informationen lagras i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis ( Ett kolprov från en härd samlades in för vedartsbestämning och datering (PK773). Erik Danielsson, VED- LAB, har gjort vedartsanalysen medan dateringen gjorts på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Kultur- och fornlämningsmiljö Trakten kring Ullstämma är relativt arkeologiskt välundersökt. å sent som år 2010 undersöktes exempelvis en stenålderboplats vid Harvestad och en äldre järnåldersboplats (objekt 1) vid Landeryds hembygdsförening (tenvall 2012, tenvall i manus). Ullstämma by ligger i Landeryds socken, på en kuperad höjdrygg som är omgiven av lerslätter i öster och väster. Bebyggelsen i Övre Ullstämma har tillsammans med grannbyn Harvestad och den lägre åt sydost belägna byn Bogestad klassats som en skyddsvärd kulturmiljö av länsstyrelsen (K42), främst av byggnadshistoriska skäl (Natur- och kulturmiljöer i Östergötland 1986:335). Ullstämmatrakten är mycket rik på fasta fornlämningar från företrädelsevis äldre järnålder, det vill säga perioden 500 före 400 efter Kristus. De ovan mark synliga fornlämningarna är huvudsakligen belägna på skogsbeväxta bergs- och moränhöjder i landskapet. I närområdet finns flera registrerade fornlämningar som gravfält (RAÄ 15, 16, 17, 18), stensättningar (RAÄ 22, 256), stensträng (RAÄ 19), skärvstenshög (RAÄ 238), skålgropslokaler (RAÄ 239, 257, 262), boplatser (RAÄ 239, 257, 289, 291, 327) och ett röse (RAÄ 205). Övre Ullstämma (RAÄ 314) är en bytomt medan RAÄ 21 utgörs av en husgrund och RAÄ 337 av en ensamliggande härd. Den senare är daterad till äldre järnålder (Ericsson 2007). Gravfältet RAÄ 18, som ligger sydväst om förundersökningsområdet, består av 85 synliga gravar och har sannolikt varit i bruk under stora delar av förhistorien (FMI, se fig 3). Förundersökningsområdet ligger i åkermark mellan två uppskjutande impediment. Bortsett från dessa är landskapet tämligen flackt med en svag sydvästsluttning mot Brokindsleden. Leden sammanfaller delvis med Kindbovägen, som var den gamla vägen mellan Linköping och bygden i Kinda (Ericsson 2007:8). Nivån över havet varierar mellan 70 och 80 meter. Mellan schakten och 774 var området bevuxet med ungskog och schaktet 774 låg söder om ett impediment och flera markfasta stenar. 6 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

8 ± Landeryd 254:1 Landeryd 284:1 Landeryd 21:1-4 Landeryd 291:1 Landeryd 262:1 Landeryd 314:1 Landeryd 291:2 Landeryd 289:1 Landeryd 240:2 Landeryd 346 Landeryd 22:1-4 Landeryd 238:1 Ullstämma Landeryd 257:1-2 Landeryd 327:1 Övre Ullstämma Landeryd 19:1-3 Landeryd 205:1 Lenastugan Landeryd 333 Landeryd 16:1-3 Landeryd 17:1 Y X Landeryd 256:1 Landeryd 14:1-2 Landeryd 15:1 Landeryd 359 Landeryd 309:1 Y X Landeryd 18:1 Landeryd 297: m Undersökningsområde Landeryd 261:2 Landeryd 20:1 Landeryd 311:1 Landeryd 13:1-4 medjan Landeryd 260:1 Landeryd 12:1 Landeryd 315:1 kala 1: 7500 Harvestad Fig 3. Ullstämma med områdets fornlämningar och förundersökningsområdet markerat med blått. Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 7

9 Y X ± O289 O276 O414 O O774 Undersökningsområde chakt 0 10 m kala 1: 400 X Y Fig 4. chaktplan. Resultat Vid förundersökningen påträffades 26 glest spridda arkeologiska lämningar i åtta schakt (bilaga 1, se fig 4). Anläggningarna var överlag sönderplöjda och dessutom svårundersökta på grund av den mycket hårda leran. De utgjordes av 15 stolphål, tre härdar, två kulturlager, tre lager, två gropar och ett pinnhål (bilaga 2, se fig 5). I den leriga marken fanns nästan uteslutande natursten med undantag av enstaka skärviga stenar. chakt utgjorde det egentliga förundersökningsområdet med flera tydliga anläggningar som stolphål, härdar och kulturlager. trax söder om anläggningarna låg en rad med flera större, markfasta, stenar orienterade i riktningen västnordväst ostsydost och i ursprungligt läge. De två kulturlagren var mycket leriga och mörkare än omgivande mark. I kulturlagren påträffades vad som uppfattades som keramik. Enstaka fragment utgjordes av keramik medan andra fragment visade sig vara dåligt bränd alternativt helt obränd lera. Den här typen av lera var frekvent förekommande i området. 8 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

10 ± X Y A704 A689 A A714 A260 A452 A620 A629 A239 A584 A650 A209 A663 A763 A200 A249 A461 A219 A338 A330 A389 A398 A362 Undersökningsområde tolphål Pinnhål Härd 0 10 m kala 1: 300 Grop Lager Kulturlager X Y Fig 5. Anläggningsplan. Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 9

11 I schakt 774 som låg något söderut fanns två större, markfasta stenar. Invid dem fanns lager alternativt gropar med tydliga kanter och en mer mörkbrun fyllning än omgivande mark. I fyllningen fanns också ett mer påtagligt inslag av kol och bränd lera. Inom ytan fanns ett stenskott stolphål med mörkbrun fyllning och kol. I lager A398 påträffades också en fragmenterad bit keramik, F3. Fynd Vid förundersökningen hittades endast fyra mycket fragmentariska bitar av keramik, F1 4 (bilaga 3). De var alla av liknande reducerat gods; en hårdbränd brunsvart keramik med blank yta. Magringen bestod av millimeterstor granitkross med fältspatssplitter (se framsidan). Datering Ett analyserat kolprov av ask från en härd (A584) har givit en datering till perioden efter Kristus, det vill säga folkvandringstid (se fig 6). Om groparna och härdarna hör samman betyder det att lämningarna är folkvandringstida, en period där kunskapsläget i länet är begränsat. De övriga undersökta områdena i närheten har främst gett dateringar till stenålder och äldre järnålder (tenvall 2012, tenvall i manus). Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Ua : 1616±30BP 68.2% probability 400AD (33.2%) 440AD 480AD (35.0%) 540AD 95.4% probability 380AD (95.4%) 540AD 100CalAD 200CalAD 300CalAD 400CalAD 500CalAD 600CalAD 700CalAD Calibrated date Fig C-prov från härden A Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

12 Diskussion Både området som helhet och de enskilda lämningarna var svårtolkade. Utifrån lämningarnas karaktär och begränsade antal är ett förslag att platsen som förundersökts har använts som antingen ett resursområde eller någon form av arbetsyta i utkanten av en ännu okänd boplats i området. I schakt påträffades två lager som vi uppfattade som innehållande en annan typ av lera än den som utgjorde själva markunderlaget. Den var mörkare och innehöll kol och bränd lera. Kulturlagret skulle kunna bestå av lera som tagits upp och sedan återdeponerats av något skäl. De små groparna skulle då kunna vara spår av lertäkter. Ett annat alternativ är att den avvikande leran är rester av kasserad keramik som varit mycket dåligt bränd och i stort sett återgått till lera. Vid förundersökningen påträffades inga ugnskonstruktioner som skulle kunna tyda på keramiktillverkning på platsen. Inte heller de undersökta stolphålen kunde kopplas samman till någon tolkningsbar husstruktur, utan bedömdes ha haft en annan funktion än som delar i ett bostadshus. Exempelvis kan de ha utgjort delar i konstruktioner som vindskydd eller upphängningsanordningar. Förutom de fåtaliga keramikfragmenten fanns inget övrigt fyndmaterial, som till exempel hushållsavfall i form av djurben eller skärvsten, vilket styrker tolkningen att det inte rör sig om en boplats. Den i västnordväst ostsydost orienterade stenraden har tolkats som en naturlig avgränsning för området med anläggningar eftersom antalet anläggningar minskar påtagligt söder om stenraden. Området tolkas som ett mindre resurs- och/eller aktivitetsområde där man intill flera större markfasta stenar dels grävt gropar, dels arbetat med leran. Möjligen kan området ha varit ett första steg i keramiktillverkningsprocessen. må gropar kan också ha använts som temporära vattenhål för djur. Anläggningarna i schakt 774 var än mer svårtolkade. Lagren skilde sig, liksom kulturlagren i det norra schaktet, från omgivande mark om än inte lika tydligt som de. Medan två av lagren låg invid större stenar var ett fristående men de innehöll alla tre kol och bränd lera. Endast i ett av lagren påträffades en liten bit keramik och i området fanns endast två anläggningar. Tolkningen av de tre lagren förblir oklar även om vi antar att lämningarna i de båda schakten utgör delar av samma helhet. Utifrån de få och spridda anläggningarna tillsammans med frånvaron av boplatsindikerande fynd tolkas RAÄ 333 snarare som ett utkantsområde där man arbetat med lera i någon form och att det fanns åtminstone en brukningsfas under folkvandringstid. Keramiken var mycket fragmenterad och kan därmed inte med säkerhet tidfästas till perioden, utan kan vara äldre. RAÄ, UV Öst, bedömer att arbetet nu är klart. Eftersom påträffade anläggningar kunde undersökas och tas bort inom ramen för förundersökningen, föreslås inga ytter ligare antikvariska åtgärder i samband med det aktuella exploateringsarbetet. kulle området komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i november 2012 Christina Helander Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 11

13 Referenser Litteratur Ericsson, A Ullstämma - en by i eklandskapet. Landeryds socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning och utredning, etapp 2. UV Öst Rapport 2007:24. tenvall, J I outforskad skog och åker i Harvestad. Inför ny detaljplan i närheten av Harvestad, södra Möjetorp. Östergötland, Linköpings kommun, Landeryds socken. Harvestad 9:1 m fl södra Möjetorp. UV Rapport 2012:100. tenvall, J. I manus. Natur- och kulturmiljöer i Östergötland Arkiv FMI, RAÄ, tockholm. Administrativa uppgifter Län: Östergötlands län Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Plats: Ullstämma 5:1 Fornlämning: RAÄ 333 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: weref 99 TM Höjdsystem: RH 70 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: 19 april 2011 Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:049 Rapportnummer: 2013:40 Ansvarig arkeolog: Johan tenvall Personal: Christina Helander Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Undersökningstid: Undersökningsområde: 1270 m 2 Undersökt yta: 567 m 2 Arkivhandlingar: Tre A4-ritningar i skala 1:20. Förvaras tillsvidare på Riksantikvarieämbetet, UV Öst i Linköping. Fynd: F1 4. Förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Öst i Linköping, i väntan på fyndfördelning. 12 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

14 Bilaga 1. chaktbeskrivning O 276 chaktet var 32 m 2 stort och 0,3 0,4 meter djupt. Undergrunden var lerig med enstaka stenar. Inga arkeologiska anläggningar eller fynd påträffades. O 289 chaktet var 86 m 2 stort och 0,2 0,3 meter djupt. Undergrunden var lerig med enstaka stenar. Inga arkeologiska anläggningar eller fynd påträffades. O 414 chaktet var 12 m 2 stort och 0,2 0,3 meter djupt. Undergrunden var lerig med enstaka stenar. Inga arkeologiska anläggningar eller fynd påträffades. O 774 chaktet var 88 m 2 stort och 0,2 0,3 meter djupt. Det låg söder om ett impediment och innehöll två större, markfasta stenar. Undergrunden var lerig med enstaka stenar. O chaktet var 337 m 2 stort och 0,2 0,3 meter djupt. chaktet utgjorde det egentliga undersökningsområdet och där fanns ett flertal arkeologiska anläggningar. Undergrunden var lerig med enstaka stenar. Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 13

15 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning och profilritningar A200 tolphål 1 Mörkgrå lera med inslag av kol. torlek: 0,3x0,3 m 2 Gulbrun lera. Djup: 0,06 m A209 tolphål 1 Gråsvart lera med inslag av kol. torlek: 0,4x0,32 m 2 Brungrå lera (i nedgrävningens kanter). Djup: 0,1 m 3 Grågul lera. A219 tolphål 1 Mörkbrun sotig lera. torlek: 0,4x0,4 m 2 Grå lera. Djup: 0,12 m 3 Gulbrun lera. A239 tolphål 1 Gråbrun lera. torlek: 0,44x0,34 m 2 Gulbrun lera. Djup: 0,06 m A249 tolphål 1 Gråsvart lera med kol och bränd lera. torlek: 0,4x0,4 m 2 Grågul lera. Djup: 0,06 m A260 Härd 1 vartbrun (urlakad), sotig lera med skärvig sten. torlek: 0,9x0,9 m 2 Gulbrun lera. Djup: 0,18 m A330 tolphål torlek: 0,3x0,3 m A338 Lager Gråsvart lera med kol och bränd lera, torlek: 0,3 m 2 fanns i anslutning till en större markfast sten. A362 Grop Alternativt kulturlager i svacka. Cirkulär i plan och flack i profil. Enstaka kol och skärvig sten. Liknar A398. torlek: 0,65x0,6 m Djup: 0,01 0,06 m A389 Lager Gråsvart lera med kol och bränd lera, låg i anslutning till torlek: 0,48 m 2 en större markfast sten. A398 Lager Gråsvart lera med kol och bränd lera. Fynd av keramik, F3. torlek: 1,2 m 2 A452 tolphål 1 Mörkbrun lera med kol och bränd lera. torlek: 0,35x0,35 m 2 Gråbrun lera. Djup: 0,12 m A461 Härd Härdbotten bestående av svart, sotig lera med skärviga stenar. torlek: 0,6x0,2 m Djup: 0,02 m 14 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

16 A584 Härd 1 vart lera med skärvig sten och kol. torlek: 1x0,7 m 2 Brungrå lera med lite kol. Djup: 0,24 m 3 Gulbrun lera. Anläggningen blir tydligare ju längre ner i den man kommer. Anlagd invid en sten. A620 tolphål 1 vart sotig lera med bränd lera. torlek: 0,2x0,2 m 2 Gulbrun lera. Djup: 0,18 m Mycket av leran ser ut som upplöst, keramik. Leran är helt upplöst och går inte att ta in. F2 keramik. A629 Pinnhål torlek: 0,1x0,1 m Djup: 0,08 m A650 tolphål 1 Mörkbrun, kolblandad lera. torlek: 0,45x0,45 m 2 Gulbrun lera. A663 tolphål 1 Brunsvart lera med bränd lera och kol. torlek: 0,25x0,25 m 2 Gulbrun lera. Djup: 0,12 m A680 tolphål torlek: 0,3x0,25 m Djup: 0,02 m A689 tolphål 1 Brunsvart lera med fläckar av kol och bränd lera. torlek: 0,18x0,18 m 2 Gulbrun lera. Djup: 0,12 m A704 Grop torlek: 0,5x0,4 m Djup: 0,08 m A714 tolphål/grop 1 Brunsvart lera med inslag av kol. torlek: 0,35x0,35 m 2 Gulbrun lera. A723 tolphål 1 Brunsvart lera med inslag av kol och brända ben. torlek: 0,2x0,2 m 2 Gulbrun lera. Djup: 0,1 m A763 tenskott stolphål 1 vart lera med kol, bränd lera och skärvig sten. torlek: 035x0,4 m 2 Brun lera med inslag av kol. Djup: 0,24 m 3 Gulbrun lera. Mycket vag i plan, men blev mer och mer tydlig ju längre ner man kom. A797 Kulturlager Fyllningen liknar det i anläggningarna med svart lera med kol, torlek: 16,25 m 2 bränd lera enstaka skärvig sten och natursten. Dåligt bränd keramik? A820 Kulturlager Fyllningen liknar det i anläggningarna, med svart lera med kol, torlek: 6,12 m 2 bränd lera enstaka skärvig sten och natursten. Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 15

17 A219 A ,5 m ,5 m A239 A ,5 m ,5 m A249 A209 A ,5 m ,5 m ,5 m A620 A ,5 m A ,5 m m A584 A ,5 m A ,5 m PK m A ,5 m Markfast sten A m 16 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

18 Bilaga 3. Fyndlista 1 Keramik Lösfynd 2 Keramik A620 Grop 3 Keramik A398 Lager 4 Keramik Lösfynd 5 Keramik A820 Kulturlager Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 17

19 18 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

20 Bilaga 4. Vedartsanalyser VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1241 Vedartsanalyser på material från Östergötland, Kvarnbacken, Ullstämma och Bårstad. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post: Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 19

21 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Östergötland, Kvarnbacken, Ullstämma och Bårstad. Uppdragsgivare: Christina Helander/UV-Öst Arbetet omfattar sju kolprover från tre olika arkeologiska undersökningar. Östergötland, Vadstena kn Kvarnbacken. En kompletterande analys från undersökningarna av en lokal med arkeologiska lämningar från äldre stenålder till och med äldre järnålder. Tidigare resultat visade på dominans av lövträd, framförallt ek och björk. Analysresultat Östergötland, Vadstena, Kvarnbacken Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Härd 7,8g 1,0g 40 bitar Ask 34 bitar 43 Hassel 6 bitar Utplockat för 14 C-dat. Hassel 11mg Grop 2,8g 1,8g 30 bitar alix 30 bitar alix 55mg Härd 9,3g 6,4g 30 bitar Tall 30 bitar Tall 456mg Grop 82,9g 19,2g 40 bitar Asp 6 bitar Björk 27 bitar Ek 1 bit Rönn/Oxel 2 bitar Asp 57mg Härd 2,6g 1,8g 30 bitar Ask 8 bitar Ek 2 bitar Lönn 20 bitar Ask 80 bitar Övrigt Analysresultat Östergötland, Landeryds sn. Raä 333 Ullstämma Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Härd 40,4g 5,3g 6 bitar Ask 1 bit Rönn/Oxel 5 bitar Analysresultat Östergötland, Roglösa sn, Raä 108, 109 Bårstad Utplockat för 14 C-dat. Ask 83mg Övrigt Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat Härd 0,1g <0,1g 5 bitar Ek 5 bitar Ek 12mg 02 Hoppas ni är nöjda med arbetet Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com 20 Folkvandringstida lämningar i Ullstämma

22 De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Ask Asp Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Hassel Lönn orbus Rönn Oxel alix tort släkte med sälgar, pilar och viden Tall Fraxinus excelsior Populus tremula Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Corylus avellana Acer platanoides orbus sp. orbus aucuparia orbus intermedia 250 år Näringsrik jord, solig växtplats. 120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog 150 år Frisk mullrik mark. Mest som inslag i annan skog och i gläntor och skogsbryn. 120 år Anspråkslös vad gäller jordmån men ljuskrävande alix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Hård, elastisk och seg. Hjulaxlar, redskap Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. tängselstolpar, båtar takspån tark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Hård seg och lätt ved. Finsnickerier, räfsskaft, bränsle Hård och stark men känslig för röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, skidor Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. tark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Viktigt för lövtäckt. Yggdrasil var en ask. Mycket folktro knutet till asken. För lövtäckt och barkbröd. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Vanligt träd på lövängar Invandrade med ekblandskogen ca 4000 fkr. Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till Värmlands- Upplandsgränsen. Barken har använts till garvning. Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit chweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Folkvandringstida lämningar i Ullstämma 21